SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1965  
SCHABLON ʃablω4n, stundom 4n, förr äv. SKAPLUN, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(chabelon 1698. schablon (cha-, sja-) 1837 osv. schablone 1868. schaplun 1637. skapelon 1586. skapelun (sc-) 1561c. 1695. skapelund 1602. skapeluon 1656. skaplun 16401749. skaplund 1644. skappelun 1604)
Etymologi
[sv. dial. skap(e)lun, skaplon m. m.; jfr d. skabelon, nor. sjablon, skabelon; dels av mlt. schaplūn, sidoform till schampelūn (se SCHAMPLUN), l. ombildning av det från mlt. lånade SCHAMPLUN gm anslutning till SKAPA (o. i vissa fall möjl. äv. till LUND, sbst.2), dels av t. schablone, ombildning gm anslutning till schaben, skava (se SKAVA), av mlt. schampelūn (se SCHAMPLUN). — Jfr SKABELMENTJÄRN, SKABLONENTISER]
1) (i sht i fackspr.) föremål som visar formen hos ngt i naturlig storlek o. som är avsett att användas vid tillverkning av (inbördes lika exemplar av) detta (i sht om utskuren skiva av papp l. plåt o. d., använd ss. mall vid ritning l. vid tillskärning av läder l. tyg o. dyl. l. vid uppmärkning l. ritsning av arbetsstycke l. ss. redskap avsett att ge ngt viss profil o. d.); mönster (se MÖNSTER, sbst.3 1 a); modell (i naturlig storlek); jfr DRAFERETT, PATRON, sbst.2 1, SCHAMPLUN 1 (a). Rita l. skära efter schablon. Cronen, Sceptret, Eplet .. till huilche meste parte[n] aff patronerne och skapeluner[n]e allerede ähre giorde. HH XXXIII. 1: 112 (1561). 19 st. chabeloner, hwardera med en sockell till Figurerna. SthmSlH 2: 218 (i handl. fr. 1698). För en mängd kärl och blecksaker, hvilka ständigt tillverkas i samma form, har man härtill en gång för alla utklippta mönster, så kallade mallar eller schabloner. ArbB 143 (1887). Öfverlädret (till skodonet) skall vara af smidigt material och tillskäres efter schabloner. 2NF 25: 1039 (1917). Skall glaset skäras i ett visst mönster, måste man göra sig en schablon av tjockt papp och skära efter den. LindbladHb. 11: 50 (1925). — jfr AVRITNINGS-SCHABLON. — särsk.
a) byggn. vid tillverkning av gesimser l. lister o. d. använd skiva som (monterad på en skjutbar släde) föres längs gesimsen l. listen för att ge den dess form; jfr SCHAMPLUN 1 a α. Rothstein Byggn. 449 (1859). Schablon kallas .. det verktyg, vanl. av trä med plåtlist, varmed listprofiler dragas i puts kring fönster och dörröppningar. 2SvUppslB 25: 386 (1953).
b) tekn. mall använd vid fräs l. svarv o. d. för att mekaniskt styra maskinens arbete. På sliden (till en fräsmaskin) finnes äfven ett kopierstift för att eventuelt kunna fräsa efter schabloner. PriskatalSonesson 1895, s. 35. Mot extrapris levereras (ss. tillbehör till en svarv) en anordning för efterskärning af profilerade verktyg efter schablon. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 60. Sinkornas utfräsning sker efter schabloner af järn. Därs. 2: 63. — jfr SINK-, TVÄR-SCHABLON.
c) metall. vid framställning av gjutform l. gjutkärna av sand l. lera o. d. (för gjutning av rotationskropp): bräde som är så format att det ger gjutform osv. önskade konturer, då det bringas i kontakt med denna, formbräde; jfr SCHAMPLUN 1 a γ. Schablon .., (dvs.) formbräde till klockgjutning. Pfeiffer (1837). En inre kärna framställes .. (för gjutning av föremål med cirkelformig horisontal genomskärning) genom drejning .., öfversmetas med formmassa, som afdrejas med en schablon motsvarande föremålets ytterkontur. 2NF 9: 1233 (1908). 2SvUppslB 11: 739 (1949).
d) keram. vid drejning använd skiva l. mall vars kant ansättes mot det föremål som drejas o. därvid skrapar av lera så att föremålet får en profil som svarar mot den form som skivan osv. har; äv. om liknande skiva l. mall som tryckes mot ett på en roterande gipsform placerat ämne till föremål av lergods o. därvid ger föremålet dess profil på den ena sidan (under det att gipsformen ger profilen på den andra sidan). UB 4: 415 (1873). Drejningen tillgår så, att arbetaren af en vederbörligen fuktad och bearbetad lerklimp, som placeras på den roterande skifvan, med händerna grofformar ett ämne .. och därefter med tillhjälp af en schablon, mot hvilken ämnet får rotera, gifver detsamma önskad profil. 2NF 6: 840 (1906). Man använder (vid maskinformning av lergods) en schablon av metall eller plåtförstärkt trä, fastsatt i en schablonarm som förs ned mot en underliggande roterande gipsform. Boije o. Lidbeck Keramikhb. 74 (1957).
e) el.-tekn. mall använd vid tillverkning av kabel. VocTélInt. 37 (1931).
f) med utskärningar försedd skiva av papp l. plåt o. d. som lägges på ett underlag varefter färg strykes på l. pressas l. sprutas mot skivan så att den tränger igenom utskärningarna o. bildar mönster l. skrift på underlaget; äv. om liknande anordning som är fäst vid tunt tyg som i de därav icke täckta delarna kan genomträngas av färg; äv. om pappersblad l. stycke av tunt tyg o. d. som är så preparerat att det på vissa ställen släpper igenom färg som bildar mönster l. skrift på ett underlag. Ekbohrn (1868). I början företog man sig att pålägga färgerna (på papperstapeter) med utklipta mönster (s. k. schabloner eller draferetter). .. Man utbredde papperet på ett bord, lade mönster, skurna ur styft papp, derpå och strök så med en i färg doppad stor pensel öfver dessa, då sålunda färgen stannade på papperet vid alla mönstrets utskurna ställen. UB 5: 541 (1874). (Dekoreringen av porslin) sker .. med tillhjälp av maskinsprutning över schabloner, som skäras i stanniol. Gefleporslin. 16 (1935). Schabloner för mekanisk adressering. SFS 1943, s. 1116. (Olje)färg pressas (vid stenciltryck) igenom en finmaskig (silke)duk, på vilken .. medelst påklistrade schabloner (ev. framställda på fotografisk väg) ett ogenomträngligt mönster framställts. GrafUppslB 767 (1951). Tryckmediet utgöres av en tunn och jämn sidenduk, varpå för hand el. på fotografisk väg mönstret påföres så, att alla icke färggivande partier bli ogenomträngliga, t. ex. genom indränkning med lim, varigenom duken kommer att bilda en schablon. 2SvUppslB 25: 1134 (1953). — jfr TRYCK-SCHABLON.
g) el.-tekn. vid tillverkning av härva för ankare i elektrisk motor använd mall runt omkring vilken tråden lindas för att sedan överföras till ankaret. Vid rännankaren erbjuder sig den fördelen, att spolarna kunna färdiglindas utom maskinen, hvilket blir billigare i tillverkning och tryggar en god isolering. De lindas då på schablon. 2NF 7: 277 (1907).
h) tekn. i utvidgad anv. (jfr i): anordning (hållare) med öppning l. spår som leder ngt l. visar var ngt skall införas l. dyl. Schablonen vid borröppningen (på spiralborrslipningsapparaten) är så konstruerad, att borren vid insättningen genast får riktigt läge och korrekt skärvinkel. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 34.
i) i utvidgad anv. (jfr h): (tryckt) bild l. schema l. uppställning o. d. som kan tjäna ss. mall o. vari aktuella värden l. uppgifter l. dyl. kunna införas. För cylinderglas (resp. toriska glas) skall .. (på ögonglasrecept) axelriktningen (huvudsnittens läge) markeras med en pil och ett motsvarande gradtal, det hela bäst intecknat å en schablon. Löwegren Oftalm. 46 (1923). jfr: Användningen af perkussionsschabloner eller schemata, där perkussionsresultaten intecknas, är mycket att rekommendera. Petersson FysUnders. 71 (1908).
2) (†) om ritning l. skiss l. bild som visar storlek, form o. utseende hos ngt (som skall tillverkas l. byggas); särsk. om byggnadsritning; jfr SCHAMPLUN 2. JBureus (1602) i 2Saml. 4: 24. Then Schaplunen (av tornet), som M. Leonhardt haffwer Sochnemennerne Praesenterat, behaghar them wäll. 2SvKulturb. 9—10: 120 (i handl. fr. 1637). Besynnerliga wiser oss Skriften til konstwerken och Bygningar, hwilka Gudh siälff haffuer gifwit Skaplund til. Bureus NordlL 7 (1644).
3) i oeg. l. bildl. anv. av 1 (o. 2), om ngt (t. ex. metod, motiv, tänkesätt, beräkning) som användes ss. mall l. förebild, modell, norm, schema; särsk. (oftast nedsättande) om ngt som användes ss. mall l. förebild sedan gammalt l. allmänt l. utan hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet l. utan eftertanke l. dyl. l. om ngt som upprepas l. efterbildas ofta l. osjälvständigt l. mekaniskt l. slentrianmässigt; äv. om ngt (som gjorts efter sådan mall l. förebild o.) som utgör en gängse l. banal l. ointressant typ l. en typ utan individualitet l. originalitet; stundom äv. abstraktare: mekanisk l. osjälvständig upprepning, slentrian; äv. i uttr. efter (gammal) schablon, efter (gammal) mall l. modell, efter (gammalt) väl inlärt mönster, på (gammalt) invant sätt, i gamla hjulspår, mekaniskt, slentrianmässigt, rutinmässigt, fastna l. stelna i schablon, fastna osv. i ett stadium av stereotyp upprepning l. slentrian. (Sv.) Efter gammal schablon, (eng.) in the old way. Björkman (1889). Dock är det tvenne fackskrifter från en senare tid, hvilka, afvikande från den allmänna schablonen, något utförligare redogöra för institutets (för blinda o. döva) äldre öden. Nyström DöfstUndUtv. 197 (1902). (Ett av) den grammatiska litteraturens .. uråldriga grundfel, den latinska schablonen. Noreen VS 1: 261 (1904). För dem, som döma efter schablon, är det inte lätt att hålla reda på folk av .. (E. Löfgrens) slag. Spångberg StMän 2: 185 (1921); jfr d. Det är först under 1500-talet, som den persiska växtornamentiken når sin fulla frihet, för att sedan under de följande seklen börja stelna i schablon. Sterner (o. Kinch) OrientMatt. 103 (1929); jfr b. (V. Lindstrands) experimentlusta och tekniska kunnighet räddar honom .. från att fastna i maner och schablon, och vi ha alla skäl att hoppas på hans och Kostas gemensamma framtid. Form 1951, s. 130; jfr b. — jfr TEATER-SCHABLON. — särsk.
a) vid beräkning (av lön, skatteavdrag, lån, kostnad o. d.) använd (grov) uppskattning l. schematisk uppdelning l. förutsättning o. d. som tillämpas för att ernå förenkling l. slippa ta hänsyn till alla enskilda varianter l. för att få en mall l. norm för andra beräkningar. SOU 1944, 62: 47. Myndigheterna har för flera år sedan upphört att kontrollera byggnadskostnaderna i de enskilda fallen. Man vet därför ganska litet om hur de schabloner som tillämpas vid beräkningar av (bostads-)lånen stämmer med de faktiska förhållandena. DN(B) 1961, nr 124, s. 2.
b) om ofta l. sedan gammalt använt (o. efterbildat) motiv l. maner o. d. inom konst, litteratur, teater, film l. musik; slitet l. banalt motiv; figur l. typ utan originalitet l. personlighet. Den ryska kyrkan använder ännu i dag en stor mängd religiösa bilder, som på det mest andelösa sätt .. kopiera de byzantinska schablonerna. Upmark Lübke 312 (1871). Vindstilla (av Ellen Lundberg) råkar vara en vacker dikt, trots schablonen. NordRevy 1895, s. 485. Bruno är en rent litterär schablon, tecknad efter Byrons välbekanta recept. SvLittH 2: 461 (1919). (Vinjetteckningens) kvinnliga mittfigur är av allt att döma blott en klassicistisk schablon, utan någon porträttlikhet med den av Bellman och hans konstnärsvänner så varmt dyrkade Gustava Palmstedt. Fatab. 1951, s. 188. Den romantiska schablonen om olycklig kärlek som förnedras och förtrampas av borgerligt hyckleri. BonnierLM 1954, s. 133. Gary Coopers styrka som skådespelare låg bland annat däri att han från gång till gång förmådde göra schablonen njutbar, trovärdig, ge den en frisk färg. SDS 1961, nr 128, s. 5.
c) om uttryckssätt l. formulering som användes mer l. mindre slentrianmässigt; stående uttryck; stereotyp formulering; formel. (Franska språket) var (på 1000- o. 1100-talen) ungt och såsom sådant svårskött och utan tillgång på formler och schabloner, som kunde hjälpa en djärf försökare på vägen. Vising FrSprEngl. 1: 21 (1900). Omskrivningstypen ”the finny race” hör till Thomsons mest omtyckta stilistiska schabloner. Castrén Creutz 115 (1917). Till den vanliga sjablonen fogas (på runstenarna) stundom en historisk upplysning eller en bön om salighet för den dödes själ. Friesen Rökst. XII (1920). Man kan .. vara så hemmavan vid och inpyrd med kristliga schabloner, vittnesbörd om oerhörda religiösa erfarenheter, att man inte längre skakas av deras verklighet. Bolander HerrKr. 21 (1946); jfr b. — jfr STIL-SCHABLON.
d) om allmänt l. inom en viss grupp l. en viss tid accepterat l. gängse sätt att tänka l. tycka; konventionell l. traditionell l. banal l. slentrianmässig tankegång l. smak. De, som verkligen ha mod att trotsa den reaktionära schablonen, få i regel och ofta på ett ganska kännbart sätt erfara obehag för sin tilltagsenhet. Lidforss Utk. 22 (1909). Den konventionella schablonen behärskade (i nordamerikanska hembygdsskildringar på 1870-talet) såväl valet af människotyper som stil och behandlingssätt. 2NF 37: 778 (1925); jfr b. Utan överdriven hänsyn till vedertagna meningar, gängse schabloner och vanföreställningar. NordT 1932, s. 268. Han (dvs. Wedberg) hatade schabloner. Ekeberg i 3SAH LVI. 1: 52 (1945). Det behöver annars inte framhållas, att Bååths egen själsläggning, trygg, sangvinisk, välbalanserad, mestadels motsvarar sidor av skånskt lynne, som enligt gängse mening är typiska, även om det här som alltid gäller att vara på vakt mot schablonerna. Österling i 3SAH LXVII. 2: 32 (1958).
e) (mera tillf.) övergående i bet.: likriktning l. nivellering. Mot (den tyske pedagogen J. A. Sickingers undervisningssystem) .. har .. invändts, att resultatet måste bli .. schablon i st. f. verklig individualisering. 2NF 38: 284 (1926).
4) [jfr motsv. anv. i sv. dial., dan. o. nor.; sannol. anslutet till SKAPNAD] (†) form, skapnad, utseende. VDAkt. 1656, nr 97. Formen eller Scapelunen på Steenen .. wijsar Lit. A. Därs. 1674, nr 123. Så haar än då Gud gett mäg en Qwinna, / Som har en sådan fager Skapelun, / Stora Läpa å lijten Munn. Tidfördrijf A 1 b (c. 1695; i dialektfärgat spr.).
Ssgr (i allm. till 1 o. i ssgr som ansluta sig enbart till 1 i sht i fackspr.): SCHABLON-ARM, r. l. m. arm (se arm, sbst.1 III) som håller l. för schablon; särsk. (keram.) till 1 d, i maskin för formning av lergods: arm som trycker schablon mot lergodset. Boije o. Lidbeck Keramikhb. 74 (1957).
(1, 3) -ARTAD, p. adj. jfr -mässig. Själfständigare (än E. Werenskiold), mera stick i stäf mot allt akademiskt och schablonartadt kan man knappt tänka sig en konstnär. Laurin Konsth. 614 (1900).
(3 a) -AVDRAG~02, äv. ~20. avdrag beräknat efter schablon; särsk. om tillåtet sådant avdrag (t. ex. för rese- l. försäkringskostnader) vid allmän självdeklaration. TSvLärov. 1950, s. 38. (År) 1956 infördes schablonavdrag för resor, försäkringsavgifter och inkomst av kapital. LD 1959, nr 20, s. 15.
(3 a) -BERÄKNING. beräkning efter schablon. SOU 1957, 39: 82.
(1 (f), 3 b) -BLOMSTER. blomster målat o. d. med schablon l. på ett schablonmässigt sätt. Forsslund Storg. 138 (1900).
(1, 3 b) -BRODERING. brodering efter schablon. Form 1932, s. 282.
-BRÄDE. bräde som tjänar ss. schablon l. mall; särsk. (byggn.) till 1 a: schablon använd vid tillverkning av lister l. gesimser. Rothstein Byggn. 450 (1859; använt vid putsning av lister). TeknOrdb. 594 (1940).
(1 d) -DREJNING. keram. drejning med användande av schablon som ger den kontur som godset skall ha. Form 1934, Omsl. s. 111.
(1, 3) -FIGUR. särsk. till 3 b: figur utan individualitet i teaterpjäs l. annat litterärt verk. (L. Hjortsberg) hade adlat många roller utan värde, givit individuellt liv åt många schablonfigurer. Nordensvan SvTeat. 1: 340 (1917).
-FORMNING. formning med schablon; särsk. (metall.) till 1 c. 2UB 6: 53 (1904). För större rotationskroppar nyttjas (vid gjutning) även schablonformning, varvid föremålets rotationsyta framställes medelst en schablon, anordnad på en vertikal axel, så att den kan vridas runt kring denna och sålunda .. svarva upp konturen. 3NF 8: 711 (1928).
(1 b) -FRÄSA, -ning. tekn. fräsa (se fräsa, v.2) med användande av schablon. TNCPubl. 23: 66 (1954).
(1 f) -FÄRG. färg använd vid schablontryck o. d. SDS 1900, nr 7, s. 2.
(1 f) -FÄRGA, v., -ning. färga (ngt) med hjälp av schablon. Chablonfärga tak. SDS 1902, nr 305, s. 4.
(1 f) -GAS. gasväv avsedd till l. använd ss. schablon; jfr -lack. Form 1950, Omsl. s. 80.
(3 b) -HISTORIA. om historia l. berättelse utan originalitet. Ansikten 177 (1932).
(1 b) -HYVELMASKIN~0002. tekn. hyvelmaskin för profilerade ytor, vars skärstål styrs mekaniskt av en schablon. 2NF 11: 1476 (1909).
-HÅLLARE, r. l. m. särsk. (tekn.) till 1 h. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 19.
-JÄRN.
1) (förr) stångjärn avsett till pipor i handeldvapen; jfr schamplun-järn 1. Ekbohrn 459 (1868). 2NF 24: 915 (1916).
2) järn (se d. o. 5) använt ss. mall vid smidesarbete o. d.; jfr schamplun-järn 2. Fatab. 1941, s. 183.
(1 f) -KNIV. kniv använd för att skära ut schabloner för målning av bokstäver o. d. HantvB I. 1: 225 (1934).
(3 b) -KONST. konst utan originella motiv o. d., stereotyp konst. MeddSlöjdF 1900, 2: 80.
(1 f) -LACK, n. vid schablontryck använt lack varmed tunt tyg o. d. prepareras så att det släpper igenom färg endast på vissa ställen; jfr -gas. Form 1950, Omsl. s. 80.
(1 g) -LINDNING. el.-tekn. tillverkning av härvor för ankaren gm lindning på schabloner. BonnierKL (1927).
(1, 3) -METOD. metod vid vilken schablon användes; särsk. till 3 a. DN(B) 1961, nr 124, s. 2.
(1 f) -MÅLAD, p. adj. målad med schablon. RedNordM 1927, s. 15 (om ornering). Fatab. 1929, s. 116 (om tapet).
-MÅLERI. [jfr t. schablonenmalerei]
1) till 1 f: målning av figur(er) l. mönster o. d. varvid schablon användes. UB 5: 542 (1874).
2) till 3 b: måleri utan originella motiv, stereotypt måleri; äv. oeg. l. bildl. Josephson Romant. 124 (1926). Åtminstone i .. (E. Scribes) bättre pjäser härskar aldrig något livlöst schablonmåleri, utan det är en fint individualiserad naturtrogen livfullhet, som överallt gör sig gällande. Kihlman NordProf. 259 (1930, 1935).
(1 f) -MÅLNING. målning utförd med schablon; abstr. o. konkret. Schablonmålning från ett gammalt skåp från Brandenburg. Adler Meyer 313 (1894).
-MÅTT-SKÄRARE. textil. person som yrkesmässigt sysslar med att skära till kläder efter schablon o. därvid ändrar schablonen efter kundens individuella mått; jfr -skärare. YrkesförtArbFörmedl. 50 (1952).
(1, 3) -MÄSSIG. [jfr t. schablonenmässig] som kan liknas vid ngt som göres l. gjorts efter schablon (se d. o. 1); gjord ss. efter mall; som överensstämmer med l. sker efter l. utgör o. d. en schablon (se d. o. 3); särsk. dels: slaviskt l. mekaniskt kopierad l. upprepad, traditionell, alldaglig, banal, opersonlig, osjälvständig, dels: mekanisk, slentrianmässig, dels: schematisk, stel, onyanserad, förenklad. Detta evigt upprepade enahanda (inom den egyptiska konsten), orsakadt af den en gång för alla faststälda schablonmässiga uppfattningen. Upmark Lübke 27 (1871). De stela, schablonmässiga .. byzantinska mosaikerna och målningarne. VRydberg i AB 1889, nr 276, s. 2. Felet med icke så få af fru Lundbergs .. dikter är, att de blifvit något schablonmessigt komponerade. Först en liten naturskildring och så en liten tillämpning, en ”vacker tanke”. NordRevy 1895, s. 485. Branting betonade med skärpa, att det icke kunde vara fråga om någon schablonmässig lösning av dessa invecklade frågor (angående en ekonomisk rekonstruktion av samhället). Höglund Branting 2: 305 (1929). Schablonmässig ariasång. Moberg TonkHVäst. 2: 104 (1935). Birollernas alltför schablonmässiga utformning. BonnierLM 1954, s. 234. särsk. i utvidgad anv., om person: som gör ngt (t. ex. målar, skriver, komponerar, sjunger, spelar) schablonmässigt. Tavaststjerna Inföd. 41 (1887). Den blott habile teaterförfattaren blir lätt ytlig eller schablonmässig. Wrangel Dikten 257 (1912). (Kompositören Scarlatti) är ingalunda schablonmässig utan utvecklar en flödande uppfinningsrikedom. Jeanson (o. Rabe) 1: 140 (1927).
Avledn.: schablonmässighet, r. l. f. Wirén ZoolGr. 1: 100 (1896).
(1, 3) -MÄTIG. (†) = -mässig. Rydberg RomD 73 (1877).
(1 (f), 3 b) -MÖNSTER. mönster utfört med schablon l. utformat på ett schablonmässigt sätt. PT 1892, nr 189, s. 3.
(1 (f), 3 b) -MÖNSTRING. abstr. o. konkret; jfr -mönster. TurÅ 1918, s. 67.
(1 (f), 3 b) -ORNAMENTIK. jfr -mönster. AntT XXI. 4: 15 (1919).
-PAPPER. [jfr t. schablonenpapier] papper använt för tillverkning av schablon(er). TySvOrdb. 1758 (1932).
(1 f) -PENSEL. mål. pensel använd vid målning av figur(er) l. mönster o. d. med schablon. Schablonpenslar äro runda och vanligen infattade i en läderhylsa som ersätter skaft. HantvB I. 1: 273 (1934).
-PLÅT.
1) metall. tunn, valsad, betad o. polerad plåt som användes för tillverkning av schablon(er). VaruhbTulltaxa 1: 447 (1931).
2) (numera bl. tillf.) plåt(skiva) använd ss. schablon (vid målning). TIdr. 1887, s. 12.
(3 a) -REGEL; pl. -regler. regel vilken utan närmare undersökning av l. utan hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet tillämpas för att ernå förenkling vid (ekonomiska) beräkningar. LD 1960, nr 273, s. 12.
(3 b) -RIM. schablonmässigt rim. 3Saml. 11: 51 (1930).
(1 (f), 3 b) -ROS, r. l. f. jfr -blomster. Själva målningsfonden prydes av ledsamma och vanliga ”fyrsidiga” schablonrosor. Fornv. 1952, s. 61.
-SKÄRARE. textil. person som yrkesmässigt sysslar med tillskärning av kläder efter schablon. YrkesförtArbFörmedl. 50 (1952).
-SKÄRPA, v., -ning. tekn. skärpa (slipskiva) med ledning av schablon. TNCPubl. 16: 80 (1949).
-SLIPA, -ning. slipa (ngt) efter schablon. Sällfors ArbStudInd. 410 (1939).
(1 f) -STIL. Schablonstil .. är en ursprungligen fransk affischstil, som fått sin form genom kravet att bokstäverna skola kunna schabloneras utan komplettering för hand av de bryggor som i andra alfabet måste finnas för att bokstaven skall hänga ihop. HantvB I. 1: 219 (1934).
(1 b) -STÅL. tekn. svarvstål vars rörelse mot arbetsstycket styres av en schablon. TNCPubl. 23: 64 (1954).
(1 f) -STÖPPLARE, r. l. m. mål. jfr -pensel. Varulex. Byggn. 2: 196 (1955).
(1 b) -SUPPORT. tekn. support vari schablon kan anbringas (på svarv). HufvudkatalSonesson 1920, 1: 70.
(1 b) -SVARV. tekn. svarv i vilken konturen hos en schablon mekaniskt styr skärstålets rörelser så att en rotationskropp med samma kontur som schablonen framställes; jfr fason-, kopierings-svarv. SvTeknUppslB 1: 602 (1937).
(3) -SYNPUNKT~02, äv. ~20. synpunkt som är allmänt omfattad o. icke bygger på egna överväganden, konventionell l. banal l. opersonlig synpunkt. Rogberg Portug. 82 (1931).
(3) -TANKE. jfr -synpunkt o. -tänkande. Hallström El. 170 (1906).
(1 f) -TEKNIK. mål. målningsteknik varvid schablon användes. Fatab. 1954, s. 158.
-TILLSKÄRERSKA~0200. textil. tillskärerska som använder schablon. SDS 1963, nr 223, s. 25.
-TILLVERKNING~020. HantvB I. 1: 225 (1934).
(3 a) -TILLÄGG~02, äv. ~20. tillägg (till lön o. d.) som beräknas efter schablon. SvD(A) 1956, nr 337, s. 12.
-TRYCK. [jfr t. schablonendruck] tryck med användande av schablon; särsk. till 1 f, om tryckförfarande varvid färgen pressas igenom en schablon; äv. konkret, om resultatet. Tallberg Etsn. 31 (1912). Form 1956, s. 259 (konkret).
(3) -TÄNKANDE, n. tänkande i gängse l. vedertagna banor utan förutsättningslöst övervägande l. hänsyn till verkliga förhållanden l. dyl., traditionellt l. osjälvständigt tänkande, slentriantänkande. Björck HeidenstSek. 45 (1946).
(3 a) -UPPSKATTNING~020. jfr -beräkning. SOU 1957, 39: 82.
(1, 3) -UR, n. urmak. ur som tillverkas i större serie. Ericsson Ur. 264 (1897).
(3, 3 c) -UTTRYCK~02, äv. ~20. schablonmässigt uttryck; särsk. om uttryck som för enkelhets skull appliceras på ngt som kan l. egentligen borde benämnas på annat sätt. Olika slag av intelligens hos djuren ha hänförts under det rent mekaniska schablonuttrycket ”instinkt”. FoFl. 1915, s. 29.
(3, 3 c) -VERS. schablonmässig vers. IllSvLittH 1: 246 (1955).
Avledn.: SCHABLONAKTIG, adj. till 1, 3, = schablon-artad. Laurin Stamfr. 188 (1924).
SCHABLONERA, v., -ing. [jfr t. schablonieren] (i sht i fackspr.) till 1: tillverka l. åstadkomma (ngt) med hjälp av schablon; rita l. skära till (ngt) o. d. efter schablon; äv. intr. l. abs.; särsk. dels (metall.) till 1 c, i fråga om utformning av gjutform l. gjutmodell med schablon, dels till 1 f, i fråga om schablonmålning o. d. (äv. med obj. betecknande glas l. tyg o. d.: dekorera med hjälp av schablon); ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. o. ss. vbalsbst. -ing. Dalin (1871). Mönstret (till en ritning på förgyllt glas) öfverflyttas på den förgylda ytan medelst chablonering. Hagdahl DBäst. 181 (1885). Till schablonering af glasrutor, hvarvid de förses med ogenomskinliga figurer på genomskinlig botten, behöfver man i papper utskurna schabloner och tjock hvit färg. AHB 131: 87 (1887). Första etappen är förstås tillskärningen. Här sker schabloneringen, det vill säga kostymerna ritas upp efter de många olika mallar som fabriken använder. DN(A) 1934, nr 279, s. 7. De flesta klockgjutare schablonera densamma (dvs. den blivande klockans modell) numera i vax. 2UB 6: 524 (1904). En liten fembladig schablonerad ros, som påträffas här och var på valv och väggar. Fornv. 1947, s. 213. särsk. oeg. l. bildl. (motsv. schablon 3): göra (ngt) ss. efter mall; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., övergående i bet.: schablonmässig. Allt (i parken) bör dock göras i öfverensstämmelse med omgifningen, hvarigenom anläggningen lättast undgår faran att verka schablonerad. TT 1899, Byggn. s. 68. Ordningen är .. en stadsplans lifsvillkor, men den får icke alstra stereotypitet, får ej schabloneras, får ej trötta. Därs. 1900, Allm. s. 131.
Ssg: schablonerings-pensel. mål. schablonpensel. LdVBl. 1894, nr 83, s. 1.
SCHABLONISERA, v., -ing. [jfr t. schablonisieren]
1) till 3: göra (ngn l. ngt) till en schablon; göra (ngn l. ngt) till en gängse l. vedertagen l. opersonlig l. banal typ l. en typ utan individualitet l. originalitet. (Stoikern) har haft ödet att schabloniseras i förment god riktning och fått gälla som den konventionella moralens stränge vårdare. Athena 238 (1917). Redan genom den offentliga kandidaturens införande togs första steget till riksdagsmannatypens schablonisering. SvTidskr. 1924, s. 14.
2) till 3: arbeta efter schablon, använda en schablon l. schabloner; äv. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som använder schablon(er), schablonmässig. (Uppsatsernas) hufvudsyfte är att protestera mot den meningen, att undervisningen i en klass måste bli ”schabloniserande”, om klassen inom sig rymmer en mångfald olika begåfningar, men att den blir ”individualiserande”, om klassens sammansättning göres till den grad homogen, att lika fordringar kunna ställas på alla. Berg IndSchabl. 6 (1905). Ingen känsla för fackartiklars kvalitet och personlighet — en platt schablonisering bara. IdrBl. 1935, nr 74, s. 6.
3) till 3 a: beräkna (lön l. skatteavdrag l. lån l. kostnad o. d.) efter schablon; äv. abs. En mångfald olika faktorer, som anknyter till enskilda individers högst personliga ekonomiska förhållanden har .. medfört att man ej kunnat åstadkomma regler, som i det enskilda fallet ger exakt den gamla sjuklönen utan man har nödgats tillgripa en långtgående schablonisering för att få fram rimliga medeltalsvärden. TSvLärov. 1955, s. 329. Schabloniseringen av försäkringsavdragen (vid beskattning). BtRiksdP 1960, 7: nr 39, s. 4.
SCHABLONISK, adj. (föga br.) till 1, 3, = schablon-mässig. Frans Hedberg är .. specialist .. och kan nog skrifva något lämpligt, men möjligen på grund af just denna sin specialitetsmässighet kanske något schabloniskt. Fröding Eftersk. 1: 13 (1910).
SCHABLONIST104, m. (numera föga br.) till 1 f: målare som målar med användande av schablon. MeddSlöjdF 1899, 2: 85 (1897).
Spoiler title
Spoiler content