SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1965  
SEGLATION se1glaʃω4n l. seg1-, äv. -atʃ- (sèglatschón Dalin), r. l. f. (G1R 14: 190 (1542) osv.) ((†) n. EkenäsDomb. 1: 147 (1650)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(segela- (-lla-) 16141620. segla- 1542 osv. sigla- 1680. -tion (-nn) 1542 osv. -tzion 16281674)
Etymologi
[jfr ä. dan. o. ä. t. seglation; ombildning av (äldre former på -atie i sv., dan. o. t. av) SEGLATS (med anslutning till suffixformen -tion)]
(i sht i fackspr.) motsv. SEGLA 1: segling; sjöfart; vanl. (motsv. SEGLA 1 l): (bedrivande av) handelsfart med (segel)fartyg (ss. ett näringsfång), handelssjöfart (äv. övergående i bet.: seglationsrätt); ofta i uttr. seglation på l. till, äv. åt (en plats l. ett land o. d.); jfr SEGLATS 1. (Be)driva l. idka (förr äv. bruka) seglation. Jnge bönder aff .. Karelen (skola) bruge någen seglation utaff landhet vtan skole alle segle till Wijborg eller hijt jn i rigit. G1R 14: 190 (1542). Sändebudh (avfärdades) til Drotningh Maria vthi Engelland, medh begäran hon wille the Engelska, then Seglation åth Ryszland förbiuda. Girs G1 229 (c. 1630). Konungen Sigismundus hafwer .. anhållit hoos Hansestäderna, at the igenom stoore löfften bewekte, wille medh all seglation på Swerige innehålla. Widekindi KrijgH 721 (1671). Flygsanden har täpt hamnen och farten i floden (vid Ängelholm), at seglation intil staden icke kan återställas, derest icke floden tätt skulle pålas. Linné Sk. 334 (1751). Kongl. Maj:t (har) i nåder welat förordna och allmänneligen kungöra, det bör Landtmannen äga rätt och frihet til seglations idkande på alla orter inom riket. PH 8: 378 (1766). Gäfle erhöll (i 1600-talets seglationsordningar) inhemsk och aktiv utländsk seglation. 2NF 3: 1326 (1905). Seglationen på Afrika var inbringande (för Portugal). Ymer 1951, s. 267. — jfr BONDE-, LANTMANNA-, SKUT-SEGLATION. — särsk.
a) övergående i bet.: tid (av året) l. säsong varunder sjöfart bedrives l. kan bedrivas (utan hinder av stormar o. is), seglationstid l. seglationssäsong; numera företrädesvis om de mindre kustfartygens säsong. Sedan Seglationen är fulbordat, skal man snart hafwa Skeppen i Hampn. Schroderus Comenius 470 (1639); jfr b. Alle de, som under Lotsningen lyda, (måste) wara förplicktade att bo och wistas hwar på sin deputerade stad och ställe, så länge seglationen och öppet wattn warar. Stiernman Com. 5: 597 (1696). Afsked må .. icke bewiljas lotsbetjent under påstående seglation, eller fyrbetjent under fyrningstiden. SPF 1857, s. 328. Hjulångfartygen Grefve Berg .. och Wiborg .. komma att, alternerande med hvarandra, under instundande seglation underhålla reguliera turer på linien Stockholm—S:t Petersburg. SvKomm. 1867, nr 5, s. 2. Första seglaren för seglationen, danske skonaren Hammershus .. anlände under söndagen till Stockholm med full last af potatis från Rönne på Bornholm. SvD 1913, nr 75, s. 13. SohlmanSjölex. (1955).
b) (numera bl. mera tillf.) i konkretare anv., = SEGLATS 1 a; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Ther hoos så önsker höghb:te F. N. .. the vthskickade Sendebudh een behageligh Seglation, at the medh fogeligit wädher .. måge komma lyckesamlingen til sine igen. Chesnecopherus Skäl Ss 1 b (i handl. fr. 1596). Piloterne i wästerhaafuet måste weta när watnet (vid ebb o. flod) är högst eller lägst, till att regera sijne seglationer och inlop till hampnar. Forsius Phys. 148 (1611). Michael Lopez företogh sigh .. en Seglation i Norr, och vpfann öfwer fyretijo nye Öyar. Schroderus Os. III. 2: 153 (1635). Under hela denna seglation (in till Nagasaki) i en lång och krökt inhamn, hade vi den vackraste utsigt i verlden. Thunberg Resa 3: 16 (1791). Jag har varit svår på brännvin och fruntimmer särskildt under seglationerna. Engström 2Bok 137 (1909). Musiken styr dem (dvs. lyssnarna) med sin spröda ton / till fjärran hav med grönskande sargasso, / och efter drömmens lätta seglation / förtöjes skeppet med en silkes-lasso. Österling Idyll. 63 (1917). Det var på min långa seglation / för styrmansexamen, ett år / .. En frikväll kom jag (osv.). Asplund Skugg. 99 (1929).
c) (numera bl. tillf.) om verksamheten l. konsten att manövrera o. navigera segelfartyg; segelkonst; navigation (se d. o. 2); jfr SEGLATS 1 b. (En viss geograf) säger .. at den tijden (då Atlantis' inbyggare stredo mot atenarna) hade de inge skep, eller förstogo seglation. Rudbeck Atl. 2: 13 (1689). Kundskapen af gradernas rätta längd på jordklotet är ibland de nödigaste stycken uti seglationen. Hellant Alm. 1744, s. 30. På denna resa (till Guinea) .. lärde jag något uti Mathesi och hwad till Seglationen och Styrmanskonsten hörer. DeFoë RobCr. 18 (1752). Det förhållandet, att fenikerna .. grundat ett faktori i Cadiz, antyder, att de ansågo sig nautiskt fullt behärska seglationen i Medelhavet. SvKryssKlÅ 1935, s. 28.
d) (numera bl. tillf.) i utvidgad anv., om fartygs segelförmåga l. segelegenskaper; jfr SEGLATS 1 c. Framstammen .. hwilken (på fartygsritningen) swepes med en Circel ifrån Centro a 6/7 delar aff halfwa Bredden, doch så at han under och öfwer faller något rättare, under för Seglations skull. Rålamb 10: 2 (1691). (Fartygschefen) underrättar sig .. om Fartygets Seglation, styfhet och öfrige egenskaper. ReglArméenFl. 1788, s. 6. (Proviant o. d.) må så placeras, at minskningar .. ej .. göra någon förändring i Skeppets Läge .., hvarigenom Skeppet skulle förlora i sina Qualiteter, ej allena i hvad Seglation angår, utan ock i anseende til andra. Chapman Liniesk. 46 (1796). En modern förnämlig kutter är skapad av en matematiker och seglationen beror nog ofta mer av kuttern än av herrn vid rodret. Lindström Kastv. 110 (1931).
e) (†) övergående i konkret bet.: segelled; jfr SEGLATS 1 d. Item afrijhtas (av lantmätarna) alla Siöghar och Träsk, vthi sine egentelige rum, och effter sin rätte form och beskaffenheet, enkannerligen noterandes nampnen, så wäl på Siögarne som Vdderne och Hollmerne, besynnerligen uthi Skäriegårderne medh rätta seglation genom Skiären, efftersom den krökier. CivInstr. 267 (1643).
Ssgr (i sht i fackspr.): SEGLATIONS-ANSTALT. (†) anordning (se d. o. 1 a δ, 2) gällande sjöfart l. avsedd till befrämjande av sjöfarten; anträffat bl. i pl. Blix SvFinance 33 (1797). Hemgren WenersbH 9 (1859).
-AVGIFT~02, äv. ~20. av sjöfarande erlagd avgift avsedd ss. bidrag till bestridande av kostnaderna för sjöfartens betryggande. BrSeglWenern 24/11 1813, s. 6. —
-BESKRIVNING. (numera föga br.) seglingsbeskrivning. EngSvOrdb. 897 (1874). 2UB 9: 481 (1906).
-BOK. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) = segel-bok, sbst.2 KrigVAT 1844, s. 102. Lönborg SvKarta 91 (1903).
-BROTT. (numera bl. mera tillf.) jfr -förseelse. Flintberg Lagf. 4: 923 (1801).
-DIREKTION. (numera bl. tillf.) = -styrelse. Lidholm VenSegl. 180 (i handl. fr. 1867).
-DJUP. om djup som tillåter passage av fartyg (med så l. så stort djupgående). TT 1903, V. s. 48. —
-FART. (†) = -färd. RannsaknAntikv. I. 1: 279 (1674).
-FOND. fond vars medel användes till åtgärder för sjöfartens främjande. BrSeglWenern 24/11 1813, s. 4. —
-FRI. (numera föga br.) segelfri. 2NF 28: 193 (1918).
-FRIHET~02 l. ~20.
1) (mera tillf.) om förhållandet att fritt (utan att hindras av främmande makt o. d.) kunna segla l. med fartyg passera (inom ett område o. d.); jfr frihet 9. För att trygga seglationsfriheten i Bottniska viken .. (har ryska regeringen) sett sig nödsakad att natten mellan den 30 och 31 augusti utlägga minspärrar i Östersjön. VFl. 1916, s. 106.
2) (förr) frihet (se d. o. 9 a) l. rättighet att bedriva handelsfart; jfr -rätt, -rättighet. PrivFrihetsbrJönk. 145 (1647). (Jag) hafver .. noga erfarit hvad afsaknad som Warberg kan göra Göteborg eller Halmstads Städer, om det sin seglationsfrihet behålla skulle. CBonde (1658) i HSH 6: 91. Ölands norra mot .. hade som bekant en av Gustav Vasa bekräftad och av senare regenter flera gånger förnyad seglationsfrihet till utländska hamnar. 2SvKulturb. 11—12: 318 (1938).
-FÄRD. (numera bl. tillf.) (handels)färd med (segel)fartyg. NordT 1892, s. 151.
-FÖRESKRIFT~002, äv. ~200. föreskrift som gäller för sjöfarten (inom ett område). BtRiksdP 1900, 7Hufvudtit. s. 49.
(jfr d) -FÖRMÅGA. (numera bl. tillf.) (fartygs) segelförmåga. KrigVAT 1846, s. 440.
-FÖRORDNING. (numera bl. tillf.) jfr -ordning 2. PH 5: 3562 (1753).
-FÖRSEELSE. förseelse mot seglationsföreskrifter. BtRiksdP 1900, 7Hufvudtit. s. 62. —
-KLAR. (mera tillf.) om farled o. d.: klar för sjöfart l. sjötrafik; äv. om fartyg o. d.: klar för avsegling. SvD(A) 1923, nr 322, s. 15 (om farled). Seglationsklar (dvs.) klar för avsegling. IllSvOrdb. (1955).
(jfr c) -KONST. (numera bl. tillf.) segelkonst; äv. i utvidgad anv., motsv. segla 4. Nordencrantz Arc. 11 (1730). Hasselblad DirTr. 156 (c. 1920; i fråga om hökars flykt).
(c) -KUNSKAP~02, äv. ~20. (numera bl. tillf.) kunskap i segelkonst, navigationskunskap. PH 10: 392 (1774).
-LED. (mera tillf.) segelled. TT 1903, V. s. 48. —
-LEXIKON. (†) nautiskt lexikon. Sjölags- och Seglationslexikon. Ringström (1816; boktitel).
-MÅL. (†) sjörättsmål. Danckwardt SmndrFörf. 597 (1823).
-MÅNAD. månad varunder sjöfart bedrives. Wieselgren Bild. 534 (1884, 1889).
-MÖJLIGHET~002, äv. ~200. möjlighet för sjöfart. SvGeogrÅb. 1944, s. 148.
-OFFER. (förr) om gåva från den sjöfartsidkande allmogen vid Bottniska viken till prästerskap o. kyrka i hemorten vid seglationsperiodens slut; jfr offer 2 a. Murenius AV 485 (1661).
-ORDINANTIA. (förr) = -ordning 2; jfr ordinantia 4. HSH 32: 302 (1663: Seglationsordinancen). LReg. 265 (1665: Seglations ordinantien). SvUppslB 4: 823 (1930).
-ORDNING.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) = segel-ordning 1. Siöart. 1685, art. 113 (konkretare). SvFlH 2: 117 (1943).
2) förordning rörande handelsfartygs gång i inrikes farvatten, förhållande till lotsar o. tullbevakning, användande av inloppsort, lossningshamn o. d.; äv. (o. i fråga om nutida förh. bl., mera tillf.) om reglemente innehållande lokala bestämmelser rörande sjöfart i kanal l. hamn o. d. Stiernman Com. 2: 91 (1637). Lokala seglationsordningar. 2NF 24: 1454 (1916).
-ORDONNANS. (†) = -ordning 2; jfr ordonnans 3. Arnell Stadsl. 123 (1730).
-PENNINGAR, pl. (om ä. finländska förh.) lönetillägg utgående till vissa befattningshavare vid flottan för varje dag under seglationstiden då vederbörande var i tjänsteutövning (o. bodde ombord); jfr seglings-penningar. FFS 1920, s. 318. Därs. 1927, s. 240.
-PERIOD. jfr -säsong. SFS 1915, s. 464. Under den s. k. seglationsperioden, som för närvarande omfattar tiden 15 juni—30 september, bedrivas huvuddelen av motorbåtskårens övningar till sjöss. VFl. 1937, s. 75.
-PREMIE. premie (se d. o. 1) avsedd att understödja sjöfarten. Belgien lämnar i seglationspremier för Atlantens linier 120000 francs eller 86400 kr. TT 1896, Allm. s. 190. —
-RÄTT. (förr) rätt (för stad l. område) att bedriva handelssjöfart (i sht med utlandet); äv. dels i uttr. passiv seglationsrätt, rätt att ta emot (utländska) handelsfartyg, dels i uttr. aktiv seglationsrätt, rätt att bedriva handelsfart (med utlandet) med egna fartyg. HT 1882, s. 36. Enligt .. (föreskrifterna i 1636 års handelsordning) avstängdes städerna norr om Stockholm och Åbo från all direkt handelsförbindelse med utlandet och fingo varken mottaga utländska fartyg (passiv seglationsrätt) eller avsända sådana (aktiv seglationsrätt). SvFolket 4: 147 (1939).
-RÄTTIGHET~002, äv. ~200. (förr) jfr -rätt. Branting Förf. 3: 186 (1831).
-STADGA. (numera bl. tillf.) jfr -ordning 2. Beskow i 2SAH 32: 244 (1859).
-STYRELSE. styrelse som handlägger ärenden rörande sjöfarten (inom ett område). Kungl. Maj:ts nådiga stadgar för Vänerns seglationsstyrelse. SFS 1908, nr 14, s. 1 (rubrik).
-SÄSONG. säsong varunder sjöfart bedrives, sjöfartssäsong; jfr seglation a. GHT 1897, nr 91, s. 2. Seglationssäsongen (i Härnösand) för ångfartygen är normalt tiden från medio av maj till medio av september. SvGeogrÅb. 1944, s. 151.
-TID. jfr -säsong. Lidholm VenSegl. 104 (i handl. fr. 1842).
-TRAKTAT. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) traktat varigm förhållanden på sjöfartens område regleras mellan (två) länder. Commercie- och Seglationstractat emellan Hans Kongl. May:t och Chronan Swerige å then ena och Dhe Högmogende Herrar General Staterne aff dhet Föreente Nederland å then andra sijdan. Commercietractat 2/10 1679 (i titeln).
-TVÅNG. (i sht förr) tvång som vilar på l. pålagts sjöfarten; jfr handels-tvång. Schybergson FinlH 2: 292 (1889).
-UNDERSKOTT~002, äv. ~200. underskott av sjöfartsverksamhet. SvD(A) 1958, nr 266, s. 3.
-VINST. vinst av sjöfartsverksamhet. SD 1896, nr 140, s. 5.
-ÅR. jfr -säsong. SvKomm. 1867, nr 18, s. 4. Göta kanal .. skall .. vara tillgänglig för trafik alla tider på dygnet från den dag, då den förklaras öppnad, till dess den förklaras stängd (= seglationsår). SFS 1922, s. 1185.
-ÖVERSKOTT~002, äv. ~200. jfr -vinst. Pokorny Aktier 112 (1957).
Spoiler title