SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1966  
SEGREGERA seg1rege4ra l. se1g-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr SEGREGATION.
Etymologi
[jfr t. segregieren, eng. segregate, fr. ségréger; av lat. segregare, eg.: avskilja från en hjord, till se- (se SECERNERA) o. stammen i grex (gen. gregis), hjord, till den rot som föreligger i gr. ἀγορά, församling, torg (jfr AGORAFOBI). — Jfr SEGREGAT]
1) (i fackspr., föga br.) avskilja l. avsöndra (ngt). Andersson (1845). Ekbohrn (1904).
2) avskilja l. särhålla (personer tillhörande olika raser l. folkgrupper) från varandra gm segregation (se d. o. 2); äv. (med sakligt obj. betecknande offentlig lokal l. institution o. d.): införa l. upprätthålla segregation på l. i; äv. abs. I Nashville, Tennessee, är mödrarna på ett barnbördshus segregerade. DN(B) 1958, nr 94, s. 4. Nej, sa chefen (för negerrestaurangen i Little Rock i södra Förenta staterna), vi är tvungna att segregera här. Den vita polisen kom upp hit för ett par veckor sedan och sa att de skulle dra in licensen för oss om vi inte segregerade restaurangen. DN(A) 1962, nr 7, s. 4. jfr (allmännare): Klasskillnaderna är betydligt klarare i konturerna i England än i Sverige. .. I de stora industristäderna är bostäderna drastiskt segregerade. Tiden 1962, s. 470.
Ssg (till 2): SEGREGERINGS-TRADITION. (mera tillf.). Vi 1947, nr 27—28, s. 11.
Spoiler title
Spoiler content