SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1966  
SEKUNDERA sek1unde4ra l. se1-, i Sveal. äv. -e3ra2, förr äv. SEKONDERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(second- 16721809. sekund- (sec-) 1629 osv.)
Etymologi
[jfr t. sekundieren, eng. second, fr. seconder; av lat. secundare, främja, gynna m. m., avledn. av secundus (se SEKUND-). — Jfr SEKUNDANT]
1) med avs. på person l. samhälle o. d.: understödja l. hjälpa l. bistå (ngn l. ngt), komma (ngn l. ngt) till hjälp; äv. utan obj.; numera bl. i fråga om förhållandet att ngn understöder ngn i ett företag l. en handling o. d. på sådant sätt att han står vid dennes sida (ss. partner l. supporter o. d.) o. därvid kontinuerligt ger honom den hjälp som i förekommande fall anses behövlig l. önskvärd (se särsk. d o. f) samt i bildl. anv. med anslutning till denna bet. (Han) förgaff (dvs. föregav) medh sin egen värck hade ij Norkopingh ock annestedes så mycke til att beställa, at han migh inte secundera konde, huarken ij een eller annan måtte. ELarsson (1629) i OxBr. 11: 429. (Påven har) igenom hoot och allehanda kyrkiostraff .., så ock genom bandlyssningar secunderat Lubomirsky och upwäkt .. alle Påhlandz Inwåhnare till een rebellion emoot K. M:tt (dvs. K. X G.). RARP 6: 140 (1657). Såsom månge små Städer i Rijket finnas, som genom handel och wandel fast ringa tiltaga kunna, men dock genom Handtwärks planterande thersammastädes förmodeligen stå til hielpa och secundera; Så (osv.). Stiernman Com. 3: 81 (1662). Lund .. (hade) kastat skålsupen ut Monsen emot synen. .. Sedan har Monsen förtalt detta för Watzen, hwilken straxt antagit Monsens partij och anfallit Lund, då Monsen secunderat honom. ConsAcAboP 9: 401 (1708). Dansen, i hvilken mannens roll egentligen är sekunderande. Verd. 1885, s. 272. Intendent Jan Erik Anderbjörk demonstrerade glasmuseet i Smålands Museum i Växjö, visade glasfilm och sekunderades av rektor Faith Ell med vackra växjöbilder och pedagogiska mönsterexperiment. Form 1947, s. 149. Målsmannen för en återhållsam donationspolitik var framför andra riksskattmästaren, sekunderad av Herman Flemings broder Jöran och den senare skattmästaren Sten Bielke. (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 603 (1962); jfr d. — särsk.
a) (†) biträda (ngn) i hans tjänst l. befattning, assistera o. d. Fyre af Rijksens Rådh, vthi qualitet af CantzelieRådh (äro) .. honom (dvs. rikskanslern) adiungerade, att honom secundera och vnder armarne grijpa, vthi alle dhe saker och ährender, som i Cantzliet .. förekomma. CivInstr. 335 (1661). Jag har icke åt minstone (dvs. icke ens) en amanuensem som mig i det ringaste secundera kan, utan måste alt själf concipera, copiera och renskrifwa. CÖrnhiälm (1693) i HSH 3: 155.
b) (†) hjälpa l. bistå (ngn l. ngt) med pengar l. förnödenheter l. hjälpa (ngn) med anställning o. d.; äv. i uttr. sekundera ngn l. ngt med ngt. Så att den Landzändan (dvs. Norrland) nödhwendigtt hädan effter medh provision aff Spannemåll måste secunderas. HSH 26: 223 (1633). Iag har slet inga penngar i Stockholm att Secundera Bror med. HdlÅgerupArk. 1700. — särsk.
α) [jfr a] i uttr. ngn blir sekunderad med (en viss befattningshavare), ngn får (en viss befattningshavare) ss. hjälp i sin tjänst. Att iagh snart måtte medh en Comministro .. blijffua secunderadh, effter dhet faller mig försuårt eensammer förestå kyrkiotiensten. VDAkt. 1671, nr 144.
β) i uttr. helst vara sekunderad med (en viss tjänst), bäst vara betjänt av (en viss tjänst), önska (en viss tjänst). Nils Nilsson (återinsattes i) sin förre tienst, sedhan han der ifrån pro absentia war afsagd. .. Han exciperade, sigh hälst medh een annan tienst wara secunderad, ther rijkz- och cammarrådh behaghadhe honom någhorstädz at bruka. KamKollP 2: 22 (1640).
c) (†) ge (ngn l. ngt) militär hjälp, undsätta (ngn l. ngt) o. d.; äv. abs. AOxenstierna 4: 428 (1629). Det .. hände, at Flottan uti rättan tid ej kunde utlöpa och secundera de Tyska Provincierna. HC11H 9: 41 (1697). Om larm blifwer secunderar nästa regimentet uhtan wijdare ordres. KKD 10: 248 (1702). (Lewenhaupts regemente) blef commenderat uti öfwergåendet af Dünastrommen till att Secundera Kongl. Maj:tz Guardie uti träffandet med fienden. HH XXXIV. 2: 16 (c. 1715). MinnSvNH Bih. 2: 117 (1809).
d) biträda l. understödja (ngn) i en diskussion l. debatt l. ett samtal o. d. gm att stå vid hans sida o. kontinuerligt (gm inpass o. d.) ge honom den hjälp i diskussionen osv. som i förekommande fall anses behövlig l. önskvärd; stundom ss. anföringsverb, övergående i bet.: skjuta in o. d.; äv. oeg. l. bildl.; jfr e. Är flickan (Lisa) din fästmö? frågade någon. — Nej och blir det aldrig, svarade Kusti. — Nej, si, hon står inte så värst till buds, sekunderade Lisa. Arkadius Pakkala 131 (1895). Förste styrman, ivrigt sekunderad av Tungmatrosen, förfäktade den uppfattningen, att (osv.). Wiksten SkeppStyrm. 19 (1937). Även efter den kungliga kungörelsens utfärdande vidhöll den radikala flygeln energiskt sin ståndpunkt, ivrigt sekunderad av Aftonbladet. HT 1954, s. 198; jfr e.
e) biträda (ngn) med avs. på visst förslag l. viss begäran l. mening, ansluta sig till (ngn), instämma med (ngn); numera bl. i anv. med nära anslutning till d; förr äv. i uttr. sekundera ngn i ngt, biträda ngn l. ansluta sig till ngn med avs. på ngt. (En deputation sändes till prästeståndet med anhållan) att Presterskapeth wille secondera Borgerståndet uti den underdånigste begäran till Kongl. Maij:tt att (osv.). 1BorgP 107 (1672). Beslutet föregicks af häftiga debatter... Gripenstedt .. och Manderström (yttrade sig). .. I afseende på grundlagstolkningen sekunderade äfven jag. De Geer Minn. 2: 31 (1892). Lunds teologiska fakultet, såsom centralisationens förkämpar (i fråga om prästutbildningen), sekunderades av biskop Faxe i Lund, men också av professorerna Lindfors i Lund och Grubbe i Uppsala. KyrkohÅ 1925, s. 151.
f) om skådespelare: gm sin aktion ge (medspelare) den hjälp o. det stöd som i förekommande fall är behövlig(t) för dennes spel. Herr C. Stenborg, som föreställer Admete, har secunderat Fru Müller admirabelt. Kellgren (SVS) 4: 214 (1781). Den frejdade aktrisen sekunderades förträffligt af de öfriga medlemmarne i truppen. PT 1883, nr 125 A, s. 3. Bergman i 3SAH LV. 1: 148 (1944).
g) oeg. l. bildl., med saksubj. E(ders) .. N(å)de hafwer iagh för dätta .. åthskillige medel insinuerat uthi mina förrige skrifwelser och klagelibeller, huilka migh ännu inthet haffwa secunderat. EJustander (1659) i BraheBrevväxl. II. 1: 141. Mägtiga list, som mig förr sekunderade, / mullvad, som rotskär den toppstolta ek, / bistå din muselman! Sturzen-Becker 3: 77 (1861). Analyserna sekunderas av ett utsökt bildmaterial. Rig 1949, s. 84.
2) (†) med avs. på verksamhet l. förehavande l. plan l. förslag l. beslut o. d.: (under)stödja, (be)främja, biträda o. d. AOxenstierna 7: 559 (1632). Dhen Alzwåldige Gudh wille .. alla Hans Kongl. Maij:tz desseiner och heroiske anslagh medh lycko, framgångh och wällsignelsse secundera och bijfalla! RARP 6: 242 (1657). Magistraten så wäl i Siöö- som Vpstäderne (skall) här medh alfwarligen pålagdt wara, at dhe .. Jernwräkerijt .. på thet högste befremia, secundera och befordra. PlacatJernwräk. 1671, § 8. (Det) är härmed til Eder (dvs. biskopen i Växjö) Wår Nådiga Befallning, at I på tjenligt sätt så mycket mera söken at förmå .. (prästerskapet i stiftet) at secundera detta publique Werket (dvs. uppförandet av ett nytt skolhus i Växjö), som (osv.). Karl XI (1690) hos Wallquist EcclSaml. 1—4: 155. (Impulsen till) suveränitets-förklaringen (1689) .. kom från presterna, sedan adeln gjort en contra-attack mot prest-privilegierna, som bönderna visade all håg att sekundera. Geijer I. 8: 513 (1837).
3) (numera bl. tillf.) vid duell: uppträda ss. sekundant åt (ngn); äv. utan obj. Weste (1807). Dalin (1871).
4) jäg. om fågelhund: hjälpa (fågelhund som gör stånd) gm att (vid åsynen av denne) omedelbart (o. utan att själv känna vittring av vilt) inställa söket o. göra stånd; vanl. utan obj. (Hunden) stod som en bildstod förkunnande .. underrättelsen: ”hönan är hemma”. De andra hundarne sekunderade artigt. Jäg. 1897, 2: 75. Jakten 107 (1951).
5) mus. ackompanjera (huvudstämma l. person som utför huvudstämma) gm att spela l. sjunga andra stämman l. understämma; äv. allmännare l. oeg. l. bildl.: ackompanjera, beledsaga o. d. (i denna anv. stundom svårt att skilja från oeg. l. bildl. anv. av 1); ofta utan obj.; äv. i uttr. sekundera till (en sång o. d.); jfr SEKUND, sbst.1 7. Lindfors (1824). Nu ringde det sju i Katrina (kyrka), och Maria sekunderade med sin mjeltsjuka diskant. Strindberg RödaR 5 (1879). Prinsen och jag .. uppstämde diverse studentvisor .., till hvilken sång prinsen sekunderade på ett oöfverträffligt sätt, så att det var en fröjd att sjunga med honom. Adelsköld Dagsv. 2: 189 (1900). En .. brudmarsch från Trögds härad för B-klarinett, ackompanjerad — eller ”sekunderad” såsom det heter på spelmansspråket — af en eller två fioler. Uppl. 2: 433 (1908). Samspel mellan två spelmän .. står synnerligen högt i Jämtland, där man t. o. m. kan få höra understämman eller den som ”sekunderar”, såsom det heter på spelmansspråket, utföra t. ex. en nedgående motrörelse mot en uppåtgående melodi. ArkNorrlHembygdsf. 1918, s. 124. Vi voro outtröttliga med vårt ropande och fingo till sist en oväntad hjälp från ladugården där en kviga började sekundera oss. Varje rop följdes av hennes råmande. Nilsson HistFärs 137 (1940); jfr 1 (d).
Spoiler title
Spoiler content