SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1967  
SESAM se4sam, stundom se3sam2 (sèsamm Dalin; akut l. grav Östergren), sbst.1, r. l. m.; best. -en. Anm. I bet. 1 användes stundom äv. den lat. formen sesamum, i bet. 2 förr äv. den lat. formen sesama. (Macedonierna) prässade Musten aff Sesama, och smorde ther med sina Leder emot Kölden lijka såsom medh en Ollia. Sylvius Curtius 508 (1682). SvLitTidn. 1819, sp. 55 (: sesamum).
Etymologi
[jfr t. sesam, eng. sesame, fr. sésame; av lat. sesamum, sesama, av gr. σήσαμον, σησάμη, av orientaliskt urspr. (jfr aram. šūmšemā, arab. simsim, assyr. šamaššamu). — Jfr SESAM, sbst.2]
(i sht i fackspr.)
1) (den från tropiska Afrika o. Asien härstammande) växten Sesamum indicum Lin., vars i fruktkapsel liggande frön lämna en användbar (mat)olja (av vilken anledning växten odlas i varmare länder, särsk. Kina, Indien, Sudan o. Mexiko); äv. allmännare, om (växt av) släktet Sesamum Lin. Tagh Fåratalg, och torckat Fröö aff Sesam, Hwijtelöök, Honung, Timian, torckat Majoran, thet eena så mycket som thet andra, thet stöt medh Bröd och Wijn tilsamman och kasta för Fiskar (vid fiske med nät o. d.). IErici Colerus 1: 160 (c. 1645). Sesam .. (är) en nyttig planta, hvars frön lemna den präcktigaste och mest välsmakande olja, som står sig hela 10 åren utan att fördärfvas. Synnerberg (1815). SvUppslB (1935; allmännare). Simmons Jönsson 378 (1935).
2) koll.: frukt l. frön av sesam (i bet. 1). Åtskilliga frösorter, såsom .. ris, bomullsfrön, sesam, m. m. AJourn. 1814, nr 304, s. 2. Sesam utgör i olika former ett värdefullt näringsmedel för mer än 250 mill. människor. Jönsson Gagnv. 289 (1910). Rosén Buck GJord. 132 (1932).
Ssgr (i allm. till 2; i sht i fackspr.): SESAM-BEN. [jfr t. sesambein, sesamknochen o. den etymologiska avdelningen under sesamoid-] anat. litet ben av (i regel) mer l. mindre rundad form, som är delvis inlagrat i muskel, sena l. ledkapsel, sesamoidben. Sönnerberg Loder 76 (1799).
-BROSK. [jfr t. sesamknorpel] anat. jfr -ben; särsk. om små brosk som (erinra om sesamben o.) äro inlagrade i främre ändan av stämbanden l. i närheten av kannbrosken, sesamoidbrosk. Wernstedt (1951).
-FODERKAKA~1020. = -kaka 2. Sörlin Växtv. 87 (1927).
(1, 2) -FRUKT. Bolin OrgKem. 136 (1925).
(1, 2) -FRÖ, n. äv. koll. Gumælius Passow 2: 426 (1841). Rosén Buck GJord. 154 (1932; koll.).
(1) -GRÄS. [jfr t. sesamgras; efter eng. sesame grass; det högväxta gräset har sannol. ansetts påminna om sesamväxten] bot. (det ss. foder- o. prydnadsväxt odlade) gräset Tripsacum dactyloides Lin. (som är inhemskt i Mellan- o. Nordamerika). 2NF (1916).
-KAKA. [jfr t. sesamkuchen, eng. sesame cake]
1) kaka (se kaka, sbst. 1) vari sesamfrö ingår. Gumælius Passow 2: 426 (1841).
2) foderkaka av sesamfrö. (Ekenberg o.) Landin 684 (1893).
(1, 2) -KORN. [jfr t. sesamkorn] (numera bl. tillf.) sesamfrö. Melin 2: 799 (1853). 3NF 4: 178 (1925).
-MJÖL. mjöl av (rester av pressade) sesamfrön. Dalin FrSvLex. 2: 467 (1843).
(1) -ODLING. NF 14: 923 (1890; abstr.).
-OLJA. [jfr t. sesamöl, eng. sesame oil] (klar, ljusgul o. fet) olja förekommande i l. erhållen gm pressning ur sesamfrön (o. använd ss. matolja l. vid tvåltillverkning m. m.). Eberhardt AllmH 1: 79 (1766).
(1, 2) -PLANTA. [jfr t. sesampflanze] (numera bl. mera tillf.) sesamväxt. Melin 2: 799 (1853).
(1, 2) -VÄXT. = sesam, sbst.1 1; jfr -planta, -ört. Gumælius Passow 2: 426 (1841). SvUppslB 24: 570 (1935; allmännare).
(1, 2) -ÖRT. [jfr t. sesamkraut] (numera bl. mera tillf.) sesamväxt. Nemnich Naturg. 2: 1290 (1795).
Spoiler title