SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SICKSACK sik3~sak2, äv. 40 (Weste synes ha känt båda accentueringssätten; si´cksàck Dalin), sbst., adv. o. adj. oböjl.; ss. sbst. n. (Eurén Kotzebue Span. 58 (1797) osv.), äv. r. l. m. (GT 1788, nr 132, s. 1, Laurent ResNY 148 (1923)), best. (numera bl. tillf.) -et (Östergren (1938; angivet ss. sällsynt)) resp. -en (Weste FörslSAOB (c. 1815), Ehrengranat Ridsk. II. 2: 40 (1836)), pl. (numera bl. tillf.) = (Strindberg Utop. 14 (1885; möjl. sg.), Lagergren Minn. 8: 124 (1929), Östergren (1938; angivet ss. sällsynt)) l. (ss. n. l. r. l. m.) -er (Weste FörslSAOB (c. 1815), Hildebrand FörhistF 193 (1874), Östergren (1938; angivet ss. sällsynt)) l. (ss. r. l. m.) -ar (Laurent ResNY 148 (1923)).
Ordformer
(stundom skrivet med bindestreck mellan lederna, förr äv. särskrivet, med l. utan komma mellan lederna. sicksack (-ic-, -ik-, -ac, -ak) 1704 osv. sigsag (-igg-, -agg) 17561893. six sax 1755. zickzack (-ic-, -ik-, -ac, -ak) 17881966. zigzag (-igg-, -agg) 17791957. zigzak 1915)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. siksak, t. zickzack, eng. o. fr. zigzag; onomatopoetisk reduplikationsbildning (med avljud), sannol. urspr. bildad i fr.; i sv. sannol. lånat från t. o. fr.; jfr med avs. på bildningssättet KRIMSKRAMS, MISCHMASCH, VIRRVARR]
I. sbst.: figur l. mönster bestående av en på flera ställen bruten linje vars delar bilda en serie vinklar med spetsarna riktade åt motsatta håll; linje som i sin sträckning åt ett visst håll icke går rakt fram utan omväxlande (i mer l. mindre skarpa vinklar) snett åt höger o. snett åt vänster; äv. om rörelse som följer en sådan linje; förr äv. om instrument som i sin konstruktion uppvisar sådana linjer (se g); äv. bildl. (jfr a, b). GT 1788, nr 132, s. 1. (Ornamenten på de grekiska kärlen) bestå af linier .. zigzager och fyrekriga hjul. Hildebrand FörhistF 193 (1874). Den dammiga mattans rutor och zig-zag. Strindberg Utop. 14 (1885). Du är den lugna, bruna fläcken i mitt livs zick-zack. Heerberger NVard. 140 (1936). — särsk.
a) [jfr t. im zickzack, fr. en zigzag] i uttr. i sicksack (jfr b, c), på sådant sätt att en sicksackformig figur l. ett sicksackformigt mönster bildas; i sicksackformig bana l. sicksackrörelse; i många skarpa svängar l. vinklar; äv. bildl. Brauner Bosk. 128 (1756). Den wanliga Europeiska Huggormen är askfärgad, med mörkare, blåaktiga, i zigzag löpande fläckar. Hartman Naturk. 215 (1836). Denne monark (dvs. G. IV A.), hvars tankar alltid svängde i zigzag mellan höga .. vyer och underliga småttigheter. Bellander Bild. 13 (1914). Han sprang inte rakt fram, utan i sick-sack. Malmberg StyckVäg 51 (1950). — särsk. (skämts.) i uttr. gå i sicksack, om (berusad) person: gå i en sicksackformig bana, ragla; jfr d. Weste FörslSAOB (c. 1815). En .. morgon såg jag något underligt: en man som gick i sicksack under träden vid trottoarkanten, än dök han upp, än försvann han. Kræmer Brantings 213 (1939).
b) i uttr. i (ett visst l. ett så l. så beskaffat) sicksack, på sådant sätt att en (viss resp. en så l. så beskaffad) sicksackformig figur l. ett (visst resp. ett så l. så beskaffat) sicksackformigt mönster bildas; under (ett visst l. ett så l. så beskaffat) sicksackande o. d.; äv. bildl. Du talar med omsvep. O lät din blixt icke fara i detta zickzack. Eurén Kotzebue Span. 58 (1797). Brunsvikens lugna vatten, genomskuret i ett oregelbundet zig zag af utskjutande .. näs. Crusenstolpe Mor. 4: 35 (1841). Så bar det uppåt i brant sicksack. Mörne Elef. 196 (1931).
c) (numera bl. tillf.) i pl., i uttr. i sicksackar, i sicksack (se a), under upprepat sicksackande; i, förr äv. under (så l. så många l. så l. så beskaffade) sicksack, på sådant sätt att (så l. så många resp. så l. så beskaffade) sicksackformiga linjer l. figurer bildas, i (så l. så beskaffade) sicksackformiga rörelser, under (ett så l. så beskaffat) sicksackande. I flera sicksack. Lindfors (1824). Från en liten by .. går vägen under beständiga zigzager och bugtningar. Gosselman Col. 1: 133 (1828). (Hon har) lotsat den gröna lyxbilen elegant och säkert i zickzackar utför bergbranterna. Laurent ResNY 148 (1923). (Fladdermössen) började röra på sig och beskriva oregelbundna cirklar i nervösa sicksack. Lagergren Minn. 8: 124 (1929).
d) (numera bl. tillf.) i uttr. göra den ena sicksacken efter den andra, om (berusad) person: göra upprepade sicksackrörelser, ragla; jfr a slutet. Weste FörslSAOB (c. 1815).
e) (numera bl. tillf.) hippol. om tur vid (dressyr)ritt kännetecknad av att hästen rör sig i sicksack (se a). KrigVAH 1833, s. 274. Ehrengranat Ridsk. II. 2: 40 (1836).
f) (†) sapp som bildar en sicksackformig linje (fram mot fienden). KKD 12: 39 (1704). Weste FörslSAOB (c. 1815).
g) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] (†) om tång l. tångliknande instrument med länkanordning som är av samma slag som en saxarm (se d. o. 3) o. som förbinder handtagen med de gripande delarna (så att instrumentet förlänges då handtagen föras samman). Holmberg (1795; under zigzag). Gynther ConvHlex. (1848).
II. adv.: i sicksack (se I a); äv. bildl. Sedan wi .. (med åsnor o. mulor) flyttat alt längre ock längre up i höjden (i Pyrenéerna), så gingo wi i 3 à 4 timmar six sax, at hinna spetzen. DZHallman (1755) hos Linné Bref I. 6: 376. Lagen roar sig med slingerbultar ibland, och har han en gång börjat med snedkrokar, så går det nog sicksack hela vägen. Strindberg SvÖ 2: 279 (1883). Punkthusen placeras sicksack. DN(A) 1964, nr 331, s. 6.
III. (numera bl. tillf.) adj. oböjl.: som går i sicksack (se I a) l. bildar (vinkel i) en sicksacklinje o. d.; anträffat bl. attributivt. VetAH 1800, s. 50. Lova åter för nästa sjö och upprepa alltjemnt samma manöver, så att .. (jakten) går i en zig-zag kurs. Oxenstierna Vanderdecken 43 (1865). Vid ett sick-sack hörn i (den grävda) gången (från skyttegraven mot fienden) stannar (officeren). Cederschiöld Väntan 125 (1915).
Ssgr (till I, i vissa fall möjl. äv. med anslutning till II l. III): A: SICKSACK-ARABESK. (sicksack- 1938 osv. sicksacks- 1938) arabesk som bildar ett sicksackmönster. Östergren (1938).
-ARM. (sicksack- 1882 osv. sicksacks- 1901) (förr) sicksackformig arm (se arm, sbst. III 2 d). NF 5: 635 (1882).
-ARTAD, p. adj. Hallström ItBr. 11 (1901).
-BANA. bana som går i sicksack. Blixtarnas slingrande sicksack-banor. Sirén DaVinci 455 (1911).
-BAND. [jfr t. zickzackband] jfr band 34 (a, d). Nilsson Ur. 2: 28 (1862). TurÅ 1952, s. 177 (på orm).
-BLIXT. [jfr t. zickzackblitz] blixt som går i sicksack; äv. bildl., om överraskning l. dyl. Brunius Chesterton MannTorsd. 56 (1908). Aronson Medalj. 140 (1935; bildl.).
-BRANT. om väg o. d.: som är brant o. går i sicksack. Wilhelm Jord 10 (1935).
-BUKT. jfr -krök. Allardt Byber. 20 (1908).
-BUKTANDE, p. adj. Pauli Paris 63 (1915; om väg).
-BÖJD, p. adj. böjd i sicksack. Neuman o. Alfvengren Fl. 449 (1901).
-FLYKT. [jfr t. zickzackflug] om vissa fåglars o. insekters (t. ex. fjärilars) oregelbundna flykt i sicksackformig bana. ÖgCorr. 1922, nr 98, s. 7.
-FORM. Nyblom Österut 41 (1908).
-FORMAD, p. adj. Adlerz Fjär. 22 (1905).
-GÅENDE, p. adj. som går i sicksack. TurÅ 1899, s. 293.
-GÅNG. sicksackformig gång. 1) motsv. gång I. Gosselman Sjöm. 2: 75 (1839). 2) motsv. gång III 1. Wedin Rothstein Welzl 179 (1932).
-HARV. (sicksack- 1873 osv. sicksacks- 18611938) [jfr t. zickzackegge, eng. zigzag harrow] lant. (av flera hopkopplade sektioner bestående) harv på vilken pinnarna äro anbragta på sicksackformiga ramstycken. Arrhenius Jordbr. 3: 354 (1861).
-KNIPPE. bot. ensidig knippelik blomställning kännetecknad därav att varannan sidogren går åt ett håll, varannan åt ett annat, varigm en skenbart sicksackformig huvudaxel bildas. Lundström Warming 217 (1882). Weimarck SkånFl. XX (1963).
-KOPPLING. el.-tekn. (vid vissa trefastransformatorer använd) elektrisk koppling som utmärkes därav att sekundär- o. primärlindningarna hopkopplats på ett sätt som i kopplingsschemat ger ett sicksackmönster, Z-koppling. FörslElektrOrdl. (1931). SvTeknUppslB 1: 387 (1937).
-KRÖK. om var o. en av ett antal krökar som gå omväxlande åt det ena o. det andra hållet o. därigm bilda ett sicksackmönster; vanl. i pl. Vägen slingrar sig .. i tvära zigzagkrökar uppåt passet. Hedin GmKhor. 407 (1893).
-KURS. [jfr eng. zigzag course] i sht sjöt. o. flygv. kurs som går i sicksack; äv. bildl. Auerbach (1913). Den sicksackkurs, som utmärkt .. (Alexander Kerenskijs) politik. Spångberg StMän 1: 183 (1917).
-LINJE. (sicksack- 1862 osv. sicksacks- 1938) linje som går i sicksack; äv. bildl. Nilsson Ur. 2: 2 (1862). Spiralerna och sicksacklinjerna i Kierkegaards tankegång kunna stundom vara besvärliga att följa. Söderberg SistB 76 (1934).
-MASKIN. sömn. symaskin varmed sicksackstygn kunna sys. KatalÅhlénHolm 35: 64 (1915).
-MÖNSTER. mönster bildat av en l. flera sicksacklinjer. TT 1899, Byggn. s. 44.
-MÖNSTRAD, p. adj. jfr -mönster. KatalUtstÄKyrklKUpps. 1918, s. 78.
-NITAD, p. adj. (i fackspr.) jfr -nitning. TT 1892, s. 125.
-NITNING. [jfr t. zickzacknietung, eng. zigzag riveting] (i fackspr.) nitning av ett fartygs plåtar o. d., som utmärkes därav att nitarna anbringas l. anbragts sicksackformigt; motsatt: kedjenitning. 2NF 19: 1060 (1913).
-ORNAMENT. sicksackmönstrat ornament. Strindberg SvFolk. 1: 279 (1882).
-RÖRELSE. rörelse som går i sicksack. Lösryckta, fina kronblad, som i gratiösa zig-zagrörelser dansa ned. Steffen ModEngl. 360 (1893).
-SLINGRANDE, p. adj. som slingrar sig sicksackformigt. Zigzagslingrande stigar. Skottsberg Båtf. 162 (1909).
-SPRÅNG. om vart o. ett av ett antal språng som tillsammantagna bilda en sicksacklinje (vanl. i pl.); ngn gg äv. om enstaka språng åt sidan i motsatt riktning i förhållande till ett tidigare sidosprång. Mjukt .. klyfver .. (hajen) vattnet rakt fram några famnar, gör plötsligt ett lömskt sidosprång, glider tanklöst fram igen och tar ett sicksacksprång åt andra hållet. Nyblom Golfstr. 67 (1911). I en hastig snegling såg hon, hur Delia försökte sno sig undan i sick-sacksprång för David på tennisplanen. Spong Lewis Dagg 13 (1936).
-STAPLING. (i fackspr.) stapling av plankor o. d. (för torkning) varvid plankorna läggas så att ändarna bilda ett sicksackmönster. SvSkog. 975 (1928).
-STIG. stig som går i sicksack. Stridsberg Hågk. 10 (1895).
-STIL. (sicksack- 1926 osv. sicksacks- 1798) stil som kännetecknas av sicksackmönster; ngn gg äv. bildl., om litterär stil l. om skrivsätt som utmärkes därav att författaren hoppar ifrån det ena ämnet till det andra. Lenngren (SVS) 2: 229 (1798: sigsags-styl; bildl.).
-STRECK. jfr -linje. Scholander 3: 10 (c. 1870).
-STYGN l. -STYNG. [jfr t. zickzackstich] sömn. om vart o. ett av ett antal stygn som tillsammans bilda en sicksacklinje; vanl. i pl. (äv. ss. benämning på sömnadssättet). (Med efterstygn) kan man .. åstadkomma flerfaldigt växlande sömarter, såsom sicksackstyng, kråkspark. 2UB 8: 397 (1900). Breda zigzag-stygn till 25 mm. band eller gas. NordBoktrK 1908, s. 236.
-SÖK. (i fackspr.) om jakthunds sökande i sicksack o. mot vinden över ett fält för att få vittring av tryckande fågel, kryssök; äv. allmännare, om (djurs) sökande i sicksack. Bergström HbJagtv. 141 (1872). Hemberg JaktbDäggdj. 101 (1897; allmännare).
-SÖM. sömn. söm som bildar en sicksacklinje. NordBoktrK 1908, s. 236.
-SÖMMERSKA. (i fackspr.) sömmerska som yrkesmässigt (i en fabrik o. d.) sysslar med att sy sicksacksöm. SvD(A) 1935, nr 185, s. 14. YrkesförtArbFörmedl. 50 (1952).
-TECKNAD, p. adj. jfr -mönstrad. Lindström JTengbÖ 102 (1923; om blixt).
-TECKNING. jfr -mönster. TurÅ 1952, s. 177.
-VANDRING. vandring i sicksack; äv. bildl. Blomberg Överg. 102 (1915; bildl.).
-VECK. [jfr t. zickzackfalte] om vart o. ett av ett antal veck som tillsammans bilda ett sicksackmönster; vanl. i pl. PT 1898, nr 266, s. 3 (i pl.).
-VÄG. (sicksack- 1862 osv. sicksacks- 1814) [jfr t. zickzackweg] väg som går i sicksack, serpentinväg; i pl. ngn gg äv. om korta, mer l. mindre raka, i sicksack med varandra förbundna stycken av sådan väg. Beyer Res. 10 (1814; i pl., om vägstycken). FoFl. 1937, s. 99.
B (numera bl. tillf.): SICKSACKS-ARABESK, -ARM, -HARV, -LINJE, -STIL, -VÄG, se A.
Avledn.: SICKSACKA, v. -ning. [jfr dan. o. nor. siksakke, t. zickzacken, eng. zigzag, fr. zigzaguer] till I (o. II, III): bilda en sicksacklinje; röra sig l. gå l. färdas i sicksack; kryssa (se kryssa, v.2 3); äv. refl.: ta sig (till en plats o. d.) gm att gå l. färdas i sicksack; äv. bildl. När tåget lämnade den stora fästningsstaden bakom sig och sick-sackade genom den öppna bygden i Sussex, kom det en besynnerlig förändring öfver vår lättmatros. VFl. 1918, s. 87. TurÅ 1923, s. 293 (refl.). Hedén Ringmur. 466 (1945; om blixtar). Det var ett sicksackande mellan gammalt övermod och en mycket motiverad misströstan. VeckoJ 1956, nr 8, s. 6. särsk. mil. om fartyg l. flygplan: gå resp. flyga i sicksackkurs (för att undvika beskjutning). Östergren (cit. fr. 1920; om fartyg). (Vid höganfall) sker inflygning till bombfällningshöjd hastigast möjligt i ”trappor” i höjdled och med sicksackning i sidled. TT 1944, s. 493.
SICKSACKIG, adj. [jfr t. zickzackig] (numera bl. tillf.) till I (o. II, III): som bildar en sicksacklinje l. ett sicksackmönster; äv. bildl. Stjelken (hos långnate) är .. knäbugtig (zigzagig). Nyman VäxtNatH 2: 383 (1868). SoS 1920, s. 170 (bildl.).
Spoiler title
Spoiler content