SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1967  
SIDEN si3den2, stundom 40 (si`den Weste; si´d'n Dalin), n. (TullbSthm 10/12 1573 (: Collenndzske Sidenn, pl.?), Wallenius Proj. F 8 a (1682) osv.) ((†) f.? Lindschöld Vitt. 222 (c. 1680)); best. -et; pl. (om olika slag) = (TullbSthm 10/12 1573 (se ovan), Hasselquist Resa 91 (1750) osv.), äv. (föga br.) -er (Lundström MTvål 172 (1891)).
Ordformer
(seden- i ssgr 1589 (: sedensaijen)1685 (: Seden grofgröns Mantou). seiden- i ssg 1561 (: Seidensnörer, pl.). sidden- i ssg 1702 (: sidden tyg). side- i ssgr 1602 (: Side och Cläde Cammaren)1645 (: Side Opsai). siden (ci-, sie-, sii-, sj-, -enn) 1525 (: sidhen weerck) osv. sider- i ssg 1663 (: Siderreederij). sidin- i ssg 1638 (: Sidin Gråffgröns klädningh). sien- i ssgr 1567 (: sien sch(riffua)re)1676 (: Sientygz Råck). sijden (sÿ-) 1536 (: Sÿden attlask)1769. sijen- i ssg 1639 (: sijentygh). syden- i ssgr 1546 (: syden passement)1676 (: SydentygzJacka))
Etymologi
[av mlt. sīde (oblik form sīden); jfr mnl. side (holl. zijde), fht. sīda (t. seide), feng. sīde; av ett romanskt seda (föreliggande i bl. a. prov. o. it. dial. seda, (f)fr. soie), av lat. sæta, seta, hår, borst, i mlat. äv.: silke (jfr mlat. seta serica, silke, till lat. sericus; se SILKE), sannol. besläktat med fht. seita, sträng (se SEJARE, sbst.3). — Jfr PUDESAI, SIDENE]
1) om silke; numera bl. (utom i ssgn SIDEN-BOMULL föga br.) ss. förled i ssgr (jfr SIDEN-LIM, -ODLARE, -SNÖRE, -SPINNARE m. fl.). Brunt I sidhenn Makeir. KlädkamRSthm 1648 A, s. 12 a; jfr SILKE 1 a γ o. SIDEN-MACKEJER.
2) (helt l. delvis) av silke(stråd) bestående vävnad l. tyg (med hög glans, len yta o. vackert fall). Matt, glänsande siden. Klänning, underkjol av siden. Klädd i frasande siden. Brodera, måla på siden. TullbSthm 10/12 1573. Knappar måge brukas af massiv Guld och Silfwer .. utan öfwerflödighet, så at façonen icke må öfwergå materien, antingen han tå wore af Kläde, Sijden eller Yllentyg. Schmedeman Just. 387 (1664). Kyrkan (i Släp) är full med granna qvinnor, de bära svart siden och halfsiden. Barchæus LandthHall. 15 (1773). Hatten består af tre afdelningar som utmärkas genom smala garneringar af matt siden. Portf. 1850, s. 192. Det blåvitröda sidenet (i den franska fanan) snärtade över fanvaktens bajonetter. Siwertz HemBab. 255 (1923). Han satt komfortabelt i sin väldiga engelska länstol, klädd med lädertjockt italienskt siden. Stiernstedt Bank. 9 (1947). Indiska, kinesiska siden. SvHandordb. (1966). — jfr BROKAD-, DAMAST-, FODER-, HALV-, HEL-, KLÄNNINGS-, KONST-, MÖBEL-, NATUR-, RIKSRÅDS-, RÅ-SIDEN m. fl. — särsk.
a) i jämförelser. Ära med aln som siden utaf wåre Krämare mätes. Dalin Arg. 1: 53 (1733, 1754). Som ett siden ligger hafvet. Fallström HvSyren. 79 (1905).
b) i uttr. som beteckna att ngn är mycket elegant l. dyrbart klädd l. äger l. skaffar sig mycket dyrbara tyger l. kläder l. dyl.; företrädesvis i (uttr. innehållande) den allittererande förbindelsen siden och sammet. En part som pråla i sijden och Sammet. Grubb 460 (1665). Jag må wäl säja at .. (herdegossen) mera hafwer uti sin Barm af Förnöjlighetenes krydda, än den som kläder sig i Sammet och Siden. Lagerström Bunyan 2: 113 (1727). Vigg häpnade öfver den grannlåt han såg (i julvättens kista): armband och halsband, bröstnålar, .. siden och sammet. Rydberg Vigg 12 (1875). (Vi) låtsas, att vi går i affärer och köper siden och sammet och karameller. Lindgren AllBarn 70 (1946).
c) (i vitter stil) oeg. l. mer l. mindre bildl.; särsk. om ngt som gm sin glans påminner om siden; stundom övergående i bet.: sidenglans, sidenskimmer l. dyl. Ofvan oss låg himlen skön och klar / Uti sitt ljusblå silfverprydda siden. Sjöberg (SVS) 1: 137 (1819). Ån, som slingrar vänligt bland de gröna viden / Och kring gräs och blommor lindar skärpet af sitt ljusblå siden. Wirsén LifvVår 59 (1888). Bokarna (ha) redan vecklat ut sitt tunna gröna genomskinliga siden. VeckoJ 1930, nr 48, s. 17. Lugnt på tropikhavets siden / glider vårt vita skrov. Asplund Or. 158 (1934).
Anm. Hos vissa ä. lexikografer upptas ordet äv. ss. (oböjl.) adj. med bet.: bestående l. gjord av siden (l. silke). Denna anv. är sannol. utlöst ur ssgr med siden- ss. förled o. beror på inflytande från t. seiden, adj. (jfr SIDENE), o. på anslutning till sådana ord som LINNEN, YLLEN. Då ssgr i ä. tid ofta särskrevos, kan denna anv. i allm. icke skiljas från anv. ss. förled i ssgr (jfr anm. under ssgr nedan). Dähnert 296 (1746). (Sv.) Siden strumpor, (lat.) Tibialia serica. (Sv.) En siden klädning, (lat.) vestis bombycina. Schultze Ordb. 4094 (c. 1755). Heinrich (1828).
Ssgr (i allm. till 2. Anm. Nedan uppföras bland ssgr äv. icke sammanskrivna uttr. i vilka siden i ä. tid delvis har kunnat uppfattas ss. (oböjl.) adj.; jfr anm. ovan): A: SIDEN-APA. [jfr t. seidenäffchen] zool. apa (med sidenglänsande hårbeklädnad) tillhörande det afrikanska apsläktet Colobus Illig. (i pl. äv. om detta släkte); i sht förr äv. om apa av släktet Callithrix Erxl., silkesapa. Thorell Zool. 1: 40 (1860; om silkesapa). 2SvUppslB (1953; i pl., om släktet Colobus). DjurVärld 11: 523 (1960).
Ssg: sidenap-släkte(t). zool. om apsläktet Colobus Illig.; i sht förr äv. om apsläktet Callithrix Erxl. Holmgren Däggdj. 414 (1865; om släktet Callithrix).
-APPLIKATION. (i sht i fackspr.) jfr applikation I 3. Fatab. 1931, s. 252.
-APPRETERING. (i sht i fackspr.) 2UB 8: 340 (1900).
Ssg (om ä. l. utländska förh.): sidenappreterings-verk. anläggning l. lokal för sidenappretering. Schulthess (1885).
-APPRETÖR. (om ä. l. utländska förh.) Bæckström Rörstr. 57 (i handl. fr. 1756).
-ARABESK. (i sht förr) i l. på siden utförd arabesk. Freja 1880, s. 63.
-ARBETARE~0200. (i sht om ä. l. utländska förh.) person som yrkesmässigt sysslar med framställning l. beredning av siden; jfr -vävare. PH 5: 3526 (1753).
-ARBETE~020. abstr. o. konkret; jfr arbete 5 b, 11 b. Nordforss (1805).
-ARMOASIN. (†) ett slags taftartat sidentyg. KlädkamRSthm 1590 C, s. 106 a. —
-ARTAD, p. adj. jfr arta V 3. Marklin Illiger 100 (1818). Italienskt lin utmärkes av vacker, sidenartad glans. Varulex. Beklädn. 19 (1945).
-ATLAS. i atlasbindning vävt siden; jfr atlas, sbst.5 1. TullbSthm 1536, s. 51 b. jfr rysse-sidenatlas.
Ssgr (i sht förr): sidenatlas-kjol, äv. -kjortel. särsk. motsv. kjol 2. HH 1: 21 (1543: Sidhen attlask kiortill).
-krage. jfr krage 2. HH 2: 31 (1548).
-luva. jfr luva, sbst.2 1. HH 2: 17 (1548).
-tröja. HH 2: 9 (1548).
-ullenskjorta. (†) skjorta av sidenatlas, avsedd att bäras under annat klädesplagg. HH 2: 13 (1548).
-övertåg. (†) byxor av sidenatlas, burna ovanpå hosorna. HH 2: 34 (1553).
(1) -AVEL. (numera föga br.) silkesavel, silkesodling. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 221 (1857).
-AVFALL~02 l. ~20. jfr avfall 3 c. SFS 1908, nr 38, s. 72.
-BAHYTT. (förr) Carlén Repr. 48 (1839).
-BAL. (i sht i fackspr.) jfr bal, sbst.2 1. SAOB B 148 (1898).
-BALDAKIN. jfr baldakin 2 o. -himmel. Palmblad Nov. 2: 171 (1819, 1841).
-BAND. band av siden.
1) motsv. band, sbst.1 16: bokband med överdrag av siden. GT 1788, nr 8, s. 4.
2) motsv. band, sbst.1 29. TullbSthm 28/8 1584.
Ssgr (till -band 2): sidenbands-, äv. sidenband-fabrik. (i sht förr) IT 1763, nr 69, s. 2.
-fabrikör. (i sht förr) SP 1780, s. 48.
-vävare. (i sht förr) Runemarck VägvSthm 34 (1790).
-BAREGE. (förr) ett slags tunt, glest, okyprat siden. SthmModeJ 1854, s. 17.
-BAST, sbst.1 (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) sidentyg innehållande trädbast; äv. (o. sannol. oftast) om imitation av sådant tyg; jfr bast, sbst.2 HusgKamRSthm 1700, s. 94. För Tiänste- samt annat gement .. Folck .. förbiudes Silke, Sidentyg, Siden-Baster, Halfsiden (osv.). PH 1: 181 (1720). Böttiger Drottnh. 80 (1889; om förh. på 1600-talet).
(1) -BAST, sbst.2 (sbst.3 se sp. 2205). [jfr t. seidenbast] (†) sericin, silkeslim; jfr bast, sbst.3 2UB 8: 525 (1900).
-BASTEBOM. (†) ett slags med ”sidenbast” (se -bast, sbst.1) likartat sidentyg. PH 9: 521 (1771: Bast de Bome .. Siden-). ÖoL (1852: Sidenbastubom).
-BEKLÄDD, p. adj. (numera bl. mera tillf.) sidenklädd. Braun Dikt. 2: 204 (1838; om divan).
-BEKLÄDNING. (†)
1) sidenkläder, sidendräkt; jfr beklädning 1 b. SockenbeskrHäls. 261 (1790).
2) beklädnad (se d. o. 3 b β) l. överdrag av siden; jfr beklädning 2 b β. Palmstedt Res. 106 (c. 1780).
(1, 2) -BEREDARE. [jfr t. seidenbereiter] (numera bl. tillf.) person (företagare) som bereder (se bereda, v. 2) siden (jfr -fabrikör); förr äv. = silkes-beredare. PH 5: 3048 (1750).
-BEREDNING. (numera bl. tillf.) jfr -beredare. Schulthess (1885).
-BESIKTNING. särsk. (förr) om besiktning av sidenvaror vid hallrätt l. (konkretare) om avdelning (vid hallrätt) med uppgift att utföra sådan besiktning (jfr -hall). SthmStCal. 1806, s. 115.
-BINDMÖSSA~020. (förr) jfr bind-mössa 1. Blanche Våln. 360 (1847).
-BINNIKA. (†) sidenband (se d. o. 2). KlädkamRSthm 1577 A, s. 19 b.
(1) -BLANDAD, p. adj. (numera föga br.) om vävnad: silkesblandad. Lannér StrArb. 114 (1774, 1788). SPF 1823, s. 239.
-BLANK. blank som siden. TurÅ 1913, s. 287.
-BLOMMA. bot. om vissa växter med sidenglänsande blommor.
1) (i vissa trakter) växten Malva neglecta Wallr., (vanlig) kattost. Lyttkens Växtn. 572 (1908; från Hälsingl.).
2) (prydnads)växt tillhörande släktet Calandrinia H.B.K., lärkört. Hylander PrydnV 36 (1948).
-BLUS. jfr blus, sbst.1 1, 2 b. Nyblom Twain 2: 83 (1874; ss. manligt klädesplagg). Hon bar .. en hvit sidenblus. Hellström KrKvinna 238 (1914).
-BLÅ.
1) blå o. sidenglänsande. Rosenius Himmelstr. 142 (1903; om fjärilar).
2) substantiverat i n. sg., om sidenblå (i bet. 1) färgnyans. Sjön låg vattrad i sidenblått. Essén HExc. 53 (1916).
-BLÅSA.
1) (numera bl. tillf.) blåsa av siden; ngn gg äv. om ballong av siden. UB 2: 146 (1873; om ballong).
2) (vard.) elegant klänning av siden; jfr blåsa, sbst. 2 b. DN 1/6 1930, Söndagsbil. s. 9. —
-BLÄNKANDE, p. adj. (mera tillf.) jfr -glänsande. Sandgren Förklar. 96 (1960; om sjaletter).
-BOD. (numera föga br.) butik där sidenvaror försäljas; jfr bod, sbst.1 3, o. -butik. BoupptSthm 1679, s. 1295 a, Bil. Östergren (1938).
-BOMBASÄNG. (†) ”bombasäng” av halvsiden. TullbSthm 7/9 1582 (: Siden Bomesij).
(1, 2) -BOMULL. [jfr t. seidenbaumwolle] (i fackspr.) om den sidenglänsande, vita hårbeklädnaden från insidan av frukterna hos vissa till familjen Bombacaceæ hörande tropiska träd (silkesbomullsträd, ullträd, kapockträd), vilken användes ss. stoppning i madrasser, kuddar o. d., (indiskt) växtdun, kapock, silkesbomull (se d. o. 2). Jönsson Gagnv. 390 (1910). 2SvUppslB 4: 525 (1947).
Ssg (i fackspr., numera bl. mera tillf.): sidenbomulls-träd. [jfr t. seidenbaumwoll(en)baum] silkesbomullsträd. Oldendorp 1: 179 (1786).
-BORAT. (förr) ett slags löst vävt sidentyg; jfr borat, sbst.2 KlädkamRSthm 1590 C, s. 106 a. —
-BOTTEN. sömn. jfr botten II 1 b. KlädkamRSthm 1650 A, nr 2.
(1, 2) -BRODERARE. (numera bl. mera tillf.) person som broderar på siden; i sht förr äv. allmännare, om l. med inbegrepp av silkesbroderare; jfr -ritare, -stickare. EkonS 2: 280 (1897; allmännare).
(1, 2) -BRODERI. abstr. o. konkret: broderi på siden; i sht förr äv. allmännare, om l. med inbegrepp av broderi med silke; jfr -stickeri o. silkes-broderi. NJournD 1860, s. 24 (konkret, om silkesbroderi). EkonS 2: 267 (1897; abstr., allmännare).
-BROKAD. = brokad 1. Klädning af hvitt siden-brocat. MagKonst 1833, s. 48.
-BROKATELL. (numera föga br.) ett slags halvsidentyg med mönster i relief, möbeldamast; jfr brokatell 1. Selling SvHerrg. 23 (cit. fr. 1749).
-BRUK. (numera bl. tillf.) jfr bruk 1. Posten 1769, s. 834.
-BRÄNNARE. (i Finl., mindre br.) = silkes-brännare. Budk(Brage) 1924, s. 120.
-BUBBLA. (mera tillf.) jfr bubbla, sbst. 2. Hon lyfte i den blommiga polonaisens sidenbubblor med små tjocka fingrar. Levertin Magistr. 93 (1900).
-BULSAN. (förr) liten flagga l. vimpel av siden. Kurck Lefn. 66 (1705: siden bultzaner, pl.).
-BURR. (numera bl. mera tillf.) jfr burr, sbst.1 SthmModeJ 1847, s. 8.
-BUSSARONG. i pl.; jfr bussarong 3. Heidenstam End. 52 (1889).
-BUTIK. (mera tillf.) jfr butik 1 o. -bod. Nyblom Österut 109 (1908).
-BYXA. jfr byxa, sbst. 1; i sht i pl. BoupptSthm 1679, s. 281 b. —
-BÅRD. jfr bård, sbst.1 3, 4. TullbSthm 27/5 1578 (: Sidenn bordenn, pl.). SthmModeJ 1845, s. 64 (: sidenborde).
-BÄDD. bädd klädd med l. försedd med sängutrustning av siden. Arnell Moore LR 1: 84 (1829).
-BÖLJANDE, p. adj. (i vitter stil) som böljar likt siden. Rydberg Dikt. 1: 76 (c. 1876, 1882; om gardiner).
-CHAMPINJON. bot. svampen Psalliota arvensis Fr., som har sidenglänsande, torr hatt, snöbollschampinjon. Bülow Svamp. 101 (1916).
-DAMAST. jfr damast, sbst.2 1, o. silkes-damast. KlädkamRSthm 1560 G, s. 15 b (1563: sydenn damask). Förmaksmöbel .. klädd med rödt och hvitt Sidendamast. AB 1865, nr 99, s. 4. Form 1951, s. 168.
-DIVAN. divan (se d. o. 4) med klädsel av siden. Heidenstam End. 72 (1889).
-DRAPERI. jfr draperi II. Portf. 1850, s. 11.
-DROJETT. (förr) Rig 1920, s. 58 (1751).
-DROPPAR, pl. (†) (av silkestvål berett, mot reumatisk muskelvärk o. d. använt) tvålliniment; jfr sen-liniment. Lindgren Läkem. (1902).
-DRÄKT. jfr dräkt II 2 a. SydsvD 1870, nr 26, s. 2.
-DUK. duk av siden.
1) motsv. duk 2 (b). Spak Fan. 18 (1890; utgörande standar). Lagergren Minn. 5: 267 (1926).
2) motsv. duk 4: bordsduk l. dyl. av siden. DA 1808, nr 70, Bih. s. 2. —
-DUSIN-BAND. [med avs. på orddelen -dusin- jfr ä. d. dossin, holl. dozijn (se dusinsk)] (†) band (se band, sbst.1 29) av ”dusinsk” med invävda silkestrådar? Till en öffuerkiortill ått .. (prinsessan användes) Siden dusinband — 94 alner. KlädkamRSthm 1577 B, s. 55 a. Därs. 1586 B, s. 17 b. —
-DYNA. sidenklädd dyna. BoupptVäxjö 1807.
-ECHARPE. (†) = -skärp. BoupptVäxjö 1795 (: Siden Scharp).
-ELDSKIVA. (†) eldskärm av siden. Trolle-Bonde Hesselby 125 (i handl. fr. 1770).
-EMMA. sidenklädd emma. Edholm C15T 48 (1860).
-ETERNELL. bot. (prydnads)-växten Helipterum Manglesii (Lindl.) F. v. M., som har sidenglänsande blomkorgar, rosenblomster. Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 201 (1946).
-FABRIK. (i sht om ä. l. utländska förh.) sidenväveri (se d. o. 2); jfr fabrik 4. König LärdÖfn. 6: 67 (1747). 1624 inrättades i Stockholm en sidenfabrik. (Agardh o.) Ljungberg 4: 272 (1863). SvSlöjdFT 1921, s. 77.
Ssgr: sidenfabriks-firma. (i sht om ä. l. utländska förh.) jfr firma, sbst. 2. 2NF 16: 785 (1911).
-mästare. (†) föreståndare för sidenfabrik. BtVLand 5: 219 (1775).
-FABRIKANT. (i sht om ä l. utländska förh.) = -fabrikör; förr äv. om sidenarbetare. Nordforss (1805; äv. om sidenarbetare). HH XXXVI. 3: 83 (1856).
-FABRIKAT. jfr fabrikat 1. Fornv. 1947, s. 302.
-FABRIKATION. sidentillverkning. (Agardh o.) Ljungberg 4: 232 (1863).
-FABRIKÖR. (i sht om ä. l. utländska förh.) jfr fabrikör 1. PH 5: 3509 (1753).
-FANA. jfr fana 1 o. -flagga. Lagerlöf Holg. 2: 199 (1907).
-FESTONG. (i sht i fackspr.) Portf. 1850, nr 11 Bih. —
-FICKDUK~02 l. ~20. (numera föga br.) sidennäsduk. AB 1841, nr 249, s. 4.
-FIN. (i vitter stil) fin (se fin, adj. I 1) som siden, sidenglänsande l. dyl. Rosenius Himmelstr. 198 (1903; om blomblad).
-FIRMA. jfr firma, sbst. 2. SErikÅb. 1943, s. 107.
-FLAGGA. jfr flagga, sbst. 1, o. -fana. Backman Dickens Pickw. 1: 189 (1871).
(1) -FLAM. (†) = silkes-spets, sbst.2? En kiortell .. af gewerpellt (dvs. rutigt) swart Moer och af swart Sÿden flam. KlädkamRSthm 1654, s. 103.
-FLOR.
1) jfr flor, sbst.1 1. SthmStadsord. 1: 84 (1641).
2) (i sht förr) i utvidgad anv., om florstunt, sidenglänsande material i (på 1920—1940-talen vanliga) strumpor (särsk. damstrumpor) av merceriserat (bomulls)garn. KatalÅhlénHolm 89: 25 (1925). KatalPUBergström 34: 115 (1926).
Ssgr (till -flor 1): sidenflors-fabrikör. (numera bl. tillf.) Runemark VägvSthm 99 (1790).
-slöja, r. l. f. LdVBl. 1838, nr 30, s. 3.
-FLORENTINER-DAMAST. (†) sidendamast (av ett slag) som (urspr.) tillverkats i Florens. HusgKamRSthm 1716, s. 43. Därs. 1717, s. 414 (till borddukar).
-FODER. jfr foder, sbst.2 4. BoupptSthm 1678, s. 1271 a. —
-FODRA. (mera tillf.) förse (ngt) med sidenfoder. Östergren (1938).
-FODRAD, p. adj. försedd med sidenfoder. Breda sidenfodrade skört. SthmModeJ 1844, s. 8.
-FOULARD. = fulard 1. PriskurLeja 1895—96, s. 12.
-FRANDEL, se -frändel.
(1) -FRANS. (†) silkesfrans. TullbSthm 2/6 1579.
-FRAS. fras (se fras, sbst.2 1) av siden; äv. konkret: frasande siden- (kläder). Sturzen-Becker 4: 226 (1862). Högberg Baggböl. 2: 119 (1911; konkret).
-FRASANDE, n. särsk. (i vitter stil, mera tillf.) bildl., om frasande ljud liksom av siden. Svalor pilar tätt förbi .. (taktäckarna) med ett sidenfrasande i luften. Lundkvist Vindingev. 113 (1956).
-FRASANDE, p. adj. särsk. om person: klädd i frasande siden. Topelius Dagb. 4: 370 (1840; om deltagare i bal).
(1) -FRÄNDEL, sbst. (-frandel 1567—69 (möjl. felaktigt för -frändel). -frändell 1567—69) [senare leden av ä. lt. frendel, frennel, frans(ar)?, till frende, frans?; jfr mnl. frandje, frenie, frenge, fringe m. m., frans (holl. franje); av ffr. frenge, frange (se frans, sbst.1)] (†) koll., = -fränsel. KlädkamRSthm 1567—69 D, s. 2 b. Därs. 71 a.
(1) -FRÄNSEL. (†) koll.: silkesfransar. G1R 20: 325 (1549).
-FÅTÖLJ. sidenklädd fåtölj. Solnedg. 1: 116 (1910).
-FÄLB. (†) silkesfälb; jfr fälb, sbst.1 En .. Husare Pälss .. fodrader med gult Siden Fällp. KlädkamRSthm 1753 A, s. 459. PH 5: 3529 (1753: Siden-Velper, pl.).
-FÄLTTECKEN~020. (sidens- 1762) (numera bl. tillf.) särsk. om sidenskärp; jfr fält-tecken b slutet. Svensson SkånFolkdr. 344 (cit. fr. 1762).
-FÄRG.
1) färg (se färg, sbst.1 1) på siden; sidenglänsande färg. IllSvOrdb. (1955).
2) färg (se färg, sbst.1 2) för sidenmålning. KatalNK 1925—26, s. 18.
-FÄRGA. (mera tillf.) ge (ngt) sidenglänsande färg. Blott där och hvar .. / ses fläckar af solljus spela / och sidenfärga en gren. Kléen Vildv. 19 (1895).
-FÄRGAD, p. adj. som har sidenglänsande färg. Det sidenfärgade havet. Östergren (1938).
-FÄRGARE. (i sht om ä. l. utländska förh.) person som (yrkesmässigt) sysslar med sidenfärgning. BoupptSthm 1669, s. 1193. Fornv. 1947, s. 154.
-FÄRGERI10104, äv. 30~002. sidenfärgning; ofta (i sht om ä. l. utländska förh.) konkret: fabrik l. lokal för sidenfärgning. RARP 11: 311 (1672; konkret). DA 1808, nr 80, Bih. s. 2.
Ssg: sidenfärgeri-bransch(en). (i sht om ä. l. utländska förh.) jfr bransch a. AllsvSaml. 1929, nr 11, s. 8.
-FÄRGNING. färgning av siden(tyg). Weste FörslSAOB (c. 1815).
-FÖRHÄNGE ~020. förhänge av siden; jfr -hänge. PoetK 1817, 2: 131. —
-FÖRKLÄDE~020. ArvskifteSthm 1674, s. 517 a. Svensson SkånFolkdr. 265 (1935).
-FÖRSÄTTS~02 l. ~20. bokb. försättsblad av sidenmoaré klistrad på papper l. tunn kartong. GrafUppslB (1951).
-FÖRSÄTTS-PAPPER. (†) = -försätts. Silfverstolpe BokbSthm 92 (i handl. fr. 1786). Därs. 93 (i handl. fr. 1832).
-FÖRTYNGNING. tekn. jfr för-tynga 1. Starck Kemi 179 (1931).
-GANS. (i fackspr.) NJournD 1854, s. 14.
-GARDEROB. (numera bl. mera tillf.) sammanfattande, om persons (l. teaters) förråd av sidenkläder. PåminnNKlädedr. 1773, s. 3.
-GARDIN. jfr gardin, sbst.1 1. PT 1758, nr 9, s. 4.
-GARNERING. jfr garnering a α. SthmModeJ 1844, s. 64.
-GARNITYR. jfr garnityr 1 a (o. 2). NJournD 1861, s. 103.
-GAS. jfr gas, sbst.2, o. silkes-gas. KonstNyhMag. 4: 40 (1822).
-GEVANT. [jfr mlt. sīdengewant] (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) siden(tyg), sidenvävnad (se d. o. 2). G1R 8: 100 (1532). TurÅ 1941, s. 140.
Ssgr (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.): sidengevant-kammare. sidenkammare. KlädkamRSthm 1561 H, s. 2 a.
-skrivare. sidenskrivare. Edén 1Centralr. 123 (cit. fr. c. 1550). SvH 3: 246 (1903).
-GLANS. glans hos siden; glans som liknar den som siden har. En mycket finbladig talkartad Glimmerskiffer, med stark sidenglans. Hisinger Ant. 1: 100 (1819). Två i kimonons sidenglans insvepta flickor. Nyblom Österut 90 (1908).
Ssgr (tekn.): sidenglans-kalander. kalander som ger sidenglans åt den därmed kalandrerade vävnaden. SvIndLex. 1: 361 (1948).
-slipning. slipning som åstadkommer sidenglänsande yta. HantvB I. 1: 204 (1934).
-GLATT. glatt som siden. De sidenglatta bokstammarna. Lagerlöf Holg. 1: 40 (1906).
-GLORIA. (i fackspr.) gloriasiden. Östergren 2: 1202 (1925).
-GLÄNSANDE, p. adj. som glänser av l. likt siden; jfr -skimrande. Hisinger Ant. 1: 92 (1819; om yta på glimmerskiffer). Lundkvist FlodHav. 120 (1934; om kläder).
-GOBELÄNG. jfr gobeläng 2. Fyris 1894, nr 148, s. 4.
-GRENADIN. (†) = grenadin. NJournD 1857, s. 111.
-GRODITUR, se -grådetur.
-GROSGRÄNG l. -GROVGRÖN~02 l. ~20. (förr) jfr grosgräng 1. TullbSthm 4/5 1571 (: Sijden groffgren). Sidengrofgrönt eller kamelehår eller annat hederligt tyg .. tjänar magistris et pastoribus bäst (till kappor). KyrkohÅ 1914, s. 202 (i handl. fr. 1643).
Ssgr (förr): sidengrosgrängs- l. sidengrovgröns-botten. jfr botten II 1 b. KlädkamRSthm 1650 Fransk., s. 189.
-byxa. i sht i pl. BoupptSthm 1677, s. 1242 b.
-kappa. jfr kappa, sbst.1 1 b. BoupptSthm 1668, s. 451.
-kjol l. -kjortel. jfr kjol 2, 5. KlädkamRSthm 1577 B, s. 37 b.
-klänning. jfr klänning 1 (o. 2). BoupptRArk. 1638 (: Sidin Gråffgröns klädningh).
-kofta. jfr kofta 1, 3. BoupptSthm 1671, s. 1084 (: Sijden grofgröns Kofft).
-liv. jfr liv II 5 a α. BoupptSthm 1675, s. 1055 b.
-manteau. (†) BoupptSthm 1685, s. 916 a.
-samaria. jfr samaria, sbst.1 a. BoupptSthm 30/6 1659.
-tröja. KlädkamRSthm 1585 C, s. 7 a. —
-GRÅ. grå o. sidenglänsande. Thomson Insect. 295 (1862). — —
-GRÅDETUR. (-groditur) (†) = grådetur. KlädkamRSthm 1753 A, s. 324. —
-GRÖN. grön o. sidenglänsande. Engström Häckl. 78 (1913; om fjällandskap).
-GRÖNT, n.
1) [jfr t. seidengrün] (i sht i fackspr.) färgämne som utgör en variant av kromgrönt o. framställes av kromgult o. berlinerblått (se d. o. 1) i varierande proportioner l. som innehåller fällt bariumsulfat. Ekenberg (o. Landin) 200 (1889).
2) sidengrön färgskiftning. NDagar 95 (1906).
-GUL. gul o. sidenglänsande. BokNat. Liv. 132 (1951; om strandvallmo).
-GÖMSLA. (†) fingertuta (se d. o. 1) av siden; jfr gömsle 2. Atterbom Minn. 70 (i senare bearbetat brev fr. 1817).
-HALL. (förr) lokal l. byrå för sidenbesiktning vid hallrätt. SthmStadsord. 2: 426 (1717). Notarier. .. Hr. Olof Willman. wid Sijden Hallen. Henel 1729 160 (1730).
-HALLMÄSTARE~0200. (förr) jfr hall-mästare 1 a. SthmStCal. 1777, s. 68.
-HALSBAND~02 l. ~20. särsk. (†): sidenhalsduk. PH 8: 7145 (1766; i fråga om mansdräkt).
-HALSDUK~02 l. ~20. BoupptVäxjö 1762.
(1) -HALT. (numera föga br.) om (procentuell) kvantitet silke som ett tyg innehåller. NJournD 1857, s. 78.
-HANDEL. handel (se handel, sbst.2 11 b) med siden; äv. konkret, om handelsbutik där sidenvaror försäljas. AOxenstierna 8: 679 (1633). NJournD 1858, s. 91 (konkret).
-HANDLARE. jfr handlare 3. BoupptSthm 1670, s. 1604.
-HANTERING. jfr hantering II. PH 5: 3504 (1753).
-HATT.
1) hatt (se d. o. 1) av siden; särsk. om doktorshatt. (Charon) såg en Doctors promotion. / Åt Medici gafs siden hattar. Lidner (SVS) 1: 164 (1779).
2) bot. svampen Tricholoma Columbetta Fr., som har sidenglänsande hatt (se d. o. 3 l), silkesmusseron. Strömbom Svamp. 22 (1883).
-HIMMEL. jfr himmel 6 b o. -baldakin. Stagnelius (SVS) 1: 150 (c. 1815).
-HUS.
1) (†) sidenväveri (se d. o. 2); jfr hus 7. Carl XI AlmAnt. 177 (1690). Stiernman Com. 5: 419 (1693).
2) butik l. affär l. handelshus l. dyl. där siden försäljes; företrädesvis i sg. best., ss. firmanamn. Sidenhuset, Aktiebolaget, n. Regeringsg. 9. AdrKalSthm 1906, s. 542.
-HUVA. (i sht förr) jfr huva, sbst.1 1. BoupptVäxjö 1777.
-HYLSA. (numera föga br.) om (växt av) växtsläktet Asclepias Lin., sidenört. PrisförtAlnarpTrädg. 1893, s. 57. Därs. 1915—16, s. 69. —
-HÅR. sidenglänsande hår.
1) motsv. hår, sbst. 1; särsk. (i vitter stil) motsv. hår, sbst. 1 b. Phosph. 1810, s. 82.
2) bot. motsv. hår, sbst. 4. NF 1: 1174 (1876; om fröhår på sidenört).
-HÅRBAND~02 l. ~20. jfr hår-band 1. Bergman Kerrm. 160 (1927).
-HÅRIG. som har sidenglänsande hår.
1) motsv. hårig 1 a; i sht om djur (särsk. insekt). Thomson Insect. 26 (1862).
2) i sht bot. motsv. hårig 1 b. Ahlman (1865). Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 19 (1946; om blad).
-HÄNGE. (numera föga br.) sidenförhänge; jfr hänge 1 a β. Almqvist TreFr. 2: 90 (1842). Braun Calle 31 (1843).
-HÄTTING. (numera mindre br.) bot. sidenrödhätting. Krok o. Almquist Fl. 2: 216 (1907). Därs. 223 (1932).
-HÖNS. [jfr t. seidenhuhn] (numera bl. tillf.) silkeshöns. Möller Fjäderf. 38 (1885).
-IDKARE. (†) sidenarbetare l. sidenvävare l. dyl. DA 1808, nr 50, Bih. s. 2. —
-IMITATION. konkret; jfr imitation 2. Östergren (cit. fr. 1921).
-IMPORT. abstr. o. konkret; jfr import 2. 2NF 25: 366 (1916; konkret). Fornv. 1947, s. 150 (abstr.).
-INDUSTRI. [jfr t. seidenindustrie] jfr industri 3. UB 6: 351 (1874).
-IRIS. bot. (prydnads)växten Iris hoogiana Dykes, som har sidenglänsande blommor. Hylander PrydnV 50 (1948).
-JACKA. BoupptSthm 1677, s. 1393 a. —
-KAFTAN. särsk. motsv. kaftan 1. Agrell Maroco 1: 81 (1789, 1796).
-KALOTT. (i sht förr) BoupptVäxjö 1810.
-KAMLOTT. (förr) glansigt, stundom vattrat l. mönstrat, vanl. tvåskäftat halvsidentyg av kamelgarn l. kamgarn o. silke. G1R 21: 53 (1550). Forssell Hist. II. 1: 56 (c. 1871, 1875; om förh. 1562).
Ssgr (förr): sidenkamlotts-bröstduk. (†) jfr bröst-duk. 1. HH 2: 14 (1548: sidenn kamblatz bristduck).
-hosa. KlädkamRSthm 1585, s. 3 a.
-jacka. HH 2: 7 (1548).
-kjol l. -kjortel. HH 1: 22 (1543).
-KAMMARE. (i sht förr) kammare (se kammare, sbst.2 2 c) för förvaring av sidenkläder o. sidentyger. ArkliR 1567, avd. 5. —
-KANT. i sht sömn. jfr kant, sbst. 7. KonstNyhMag. 5: 32 (1823; på frack).
-KANTAD, p. adj. kantad med siden. Sidenkantade tyllvolanger. SvD(A) 1919, nr 328 A, s. 7. —
-KAPOTT. (förr) jfr kapott, sbst.1 4. Lundin o. Strindberg GSthm 67 (i handl. fr. 1835).
-KAPPA. jfr kappa, sbst.1 1 b. BoupptSthm 1677, s. 1447 b. särsk. motsv. kappa, sbst.1 1 b α. Hwalström SpecPaid. 282 (1773).
-KAPUSCHONG. NJournD 1857, s. 55.
-KARMOSINATLAS. (†) karmosinfärgad sidenatlas. HH 1: 19 (1543: sidenn Carmesij attlask).
-KARTEK. (förr) = kartek. BoupptSthm 1680, s. 683 a. —
-KJOL, äv. -KJORTEL. kjol (se d. o. 5) av siden. BoupptSthm 1669, s. 1118.
-KLUT. (numera bl. mera tillf.) klut (se d. o. 1) av siden. Nyblom Österut 55 (1908). särsk. i utvidgad anv., om sidenplagg l. dyl.; jfr klut 1 c. Ingen af flickorna bar (förr i tiden) någon sidenklut, förän hon stod Brud. Dalin Arg. 1: 75 (1733, 1754).
-KLÄDA. (mera tillf.) kläda (möbel o. d.) med siden; i sht i pass. Möblerna sidenkläddes i rosa eller ljusgröna färger. Östergren (1938).
-KLÄDD, p. adj.
1) om person: klädd i kläder av siden. Schultze Ordb. 2328 (c. 1755). En .. sirlig, fin och sidenklädd fru. Samuelsson HALärovUpps. 686 (1952).
2) om möbel, klädesplagg, (väggar i) rum o. d.: försedd med klädsel l. överdrag o. d. av siden. Siden-klädda hattar. Posten 1768, s. 210. Sidenklädda divaner. Blanche Tafl. 2: 90 (1845, 1856). Våningen .. var nog så ståtlig med gamla parkettgolv, sidenklädda väggar och takmålningar. HågkLivsintr. 16: 92 (1935).
-KLÄDE. (numera föga br.) tygstycke av siden, använt ss. förhänge o. d., sidenduk (se d. o. 1). SP 1809, nr 45, s. 2.
-KLÄDER, pl. (siden- 1701 osv. sidens- 1677) jfr kläde III. Sijdens och Sammets Kläder. Wingius Bjugg B 1 a (1677).
-KLÄNNING, äv. (numera bl. i bet. 1) -KLÄDNING.
1) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) utrustning av kläder av siden till samtidigt bruk, dräkt av siden; jfr klänning 1. KlädkamRSthm 1590 C, s. 76 a. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 221 (1857; om förh. under antiken).
2) klänning (se d. o. 2) av siden. BoupptVäxjö 1781.
3) (†) sidenkjol. SthmModeJ 1844, s. 72. Därs. 80.
(1, 2) -KNAPP. sidenklädd knapp (se knapp, sbst. 2; jfr -knopp, -knöp); i sht förr äv.: knapp överspunnen med silke, silkesknapp. BtÅboH I. 8: 95 (1636). MagKonst 1840, s. 190 (om silkesknappar).
-KNOPP. (†) sidenknapp; jfr knopp 1 b. TullbSthm 30/7 1573 (: Sidenn Knopar).
-KNÄBYXA~020. (i sht förr) i sht i pl. Backman Dickens Pickw. 2: 359 (1871).
-KNÖP. (†) sidenknapp; jfr knöp a. KlädkamRSthm 1567—69 D, s. 71 a. Därs. 1591 A, s. 3 a. —
-KOFTA, förr äv. (i bet. 2, 3) -KOFT. kaftan l. livrock l. jacka l. dyl. av siden.
1) (i sht förr) motsv. kofta 1. Sparre Frisegl. 2: 259 (1832).
2) (†) motsv. kofta 2: kaftan (se d. o. 3 a) av siden. Posten 1769, s. 970.
3) (i sht förr) motsv. kofta 3. Fatab. 1911, s. 89 (1781).
(1) -KORD. (-kor) (†) = kord 1 b; jfr silkes-kord. Tolf Lod Sidenkor. BoupptVäxjö 1778. Därs. 1838.
-KRAGE. jfr krage 2 a. PH 11: 425 (1778).
-KRAG-TRÖJA, förr äv. -KRAGE-TRÖJA. (-krag- 1670. -krage- 1670) (numera föga br.) för överkroppen avsett sidenplagg (jacka l. rock l. dyl.) med krage. BoupptSthm 1670, s. 597. Därs. 1340.
-KRAM. (numera bl. tillf.) kram (se kram, sbst.1 3) bestående av sidenvaror; förr äv. abstr.: handel med modevaror o. d. av siden (jfr kram, sbst.1 1). RP 7: 192 (1638). Nordforss (1805; abstr.). Östergren (1938).
-KRAM-HANDEL. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr handel, sbst.2 11 b (ε). Berndtson (1880). Östergren 6: 16 (1938).
-KRAM-HANDELSBOD ~102, äv. ~200. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr handels-bod 2. Zedritz 3: 217 (1857).
-KRAM-HANDLARE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) person som driver minuthandel med sidenvaror. SthmStCal. 1799, s. 80.
-KRAVATT. jfr kravatt 1; förr äv. om till kvinnodräkt hörande halskläde av siden. NJournD 1856, s. 119. Östergren (1938).
-KREPONG. (förr) lätt, ofta goffrerat halvsidentyg av silkesblandad ull. BoupptSthm 1683, s. 227 b (1682: Sijden Cripon).
-KRÅKA. (i sht förr) jfr kråka II 4. Wägner Silv. 233 (1924).
-KRÄMARE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr krämare 1 o. -kram-handlare. HH XXXIII. 1: 111 (1561). Eichhorn Stud. 1: 195 (1869; i skildring av förh. på 1600-talet).
-KRÄPP. (numera bl. tillf.) jfr kräpp, sbst.2 1. Freja 1880, s. 191.
-KUDDE. Braun Calle 31 (1843).
-KULL l. -KULLE. jfr kull, sbst.2 2. NJournD 1858, s. 116.
(1) -KULTUR. [jfr t. seidenkultur] (numera föga br.) silkeskultur, silkesodling. Thomson Insect. 160 (1862). ASScF 9: Minnestal 1: 16 (1867, 1871).
-KYPERT. textil. kypertvävt sidentyg; jfr kypert 2. PH 6: 3969 (1756: Siden-kieper).
-KÅPA. jfr kåpa 1 a. BoupptSthm 1685, s. 156 b (1684).
-KÄTTSKÄRERSKA. (†) kvinna som (yrkesmässigt) utför kättingsskärning för sidenvävning; jfr kätte, sbst.2 DA 1824, nr 30, Bih. s. 8. —
-KÖPMAN~20, äv. ~02. (numera bl. tillf.) sidenhandlare. Stiernman Com. 1: 554 (1610).
-LAGER. jfr lager, sbst.3 2. AB 1865, nr 258, s. 4.
-LAMPERS. (†) ett slags sidentyg (sannol. av florsartad beskaffenhet). TullbSthm 13/7 (1584). OxBr. 11: 805 (1645). 1 Stycke siden Campers (sannol. felaktigt för lampers). Stiernman Com. 4: 861 (1687).
-LAPP. jfr lapp, sbst.3 1. Rothof 435 (1762).
-LAPP-TÄCKE l. -LAPPS-TÄCKE. (-lapp- 1890 osv. -lapps- 1880 osv.) lapptäcke hopsytt av sidenlappar. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 7.
-LAV. (†) svampen Agyrium rufum Fr., som i äldre botaniska system fördes till lavarna o. har mjuka, vax- l. geléartade fruktkroppar. Acharius Lich. 16 (1798).
-LEN. len (se len, adj. 3) som siden. Almqvist DödSag. 74 (1845; om gräs). särsk. (i vitter stil) oeg., motsv. len, adj. 3 d. Lo-Johansson Kungsg. 476 (1935; om skymning).
-LENTT, se -lint.
-LIGATUR. (förr) jfr ligatur, sbst.2 HusgKamRSthm 1626, s. 14 a (: Siden Legetur). Karlson StåtVard. 60 (1945).
-LIK, adj. Hartman Naturk. 242 (1836).
-LIKNANDE, p. adj. BtRiksdP 1928, 3: nr 153, s. 1 (om skodon).
(1) -LIM. [jfr t. seidenleim] (numera föga br.) silkeslim, sericin. Berzelius ÅrsbVetA 1838, s. 616. 3NF 7: 291 (1927).
-LINNE. jfr linne 4. PT 1898, nr 138, s. 3.
-LINT, n.? (-lentt 1582. -lijnt 1641) [jfr bortlint, silkes-lint] (†) = silkes-lint. TullbSthm 17/5 1582. SthmStadsord. 1: 84 (1641).
-LIST. (förr) jfr list, sbst.2 4 a ε. Svensson SkånFolkdr. 254 (1935).
-LIV. jfr liv II 5 a α. Freja 1881, s. 137.
-LOCK. (i vitter stil) sidenglänsande hårlock. Atterbom 1: 82 (1824).
-MACKEJER. (†) ett slags sidentyg. Forssell Hist. II. 1: 14 (i handl. fr. c. 1560); jfr Fatab. 1907, s. 101. OxBr. 11: 735 (1640).
-MADRASS. sidenklädd madrass. Nordberg C12 2: 687 (1740: siden Matelas).
-MAGASIN. jfr magasin 1, 2. Nordforss (1805). KonstNyhMag. 2: 32 (1820). Ahlström Eldsl. 61 (1879).
-MAKERI. (†) sidentillverkning; äv. konkret: sidenfabrik. ManufakturPrivReg. 14/1 1649 (konkret). Stiernman Com. 5: 135 (1690).
-MANTEAU. (†) löst sittande, långt (finare) klädesplagg av siden för damer. BoupptSthm 1685, s. 156 b (1684). Därs. 1686, s. 1306 a. —
-MANTILJ. (i sht om ä. l. utländska förh.) SthmModeJ 1845, s. 48.
-MANUFAKTUR. [jfr t. seidenmanufaktur]
1) (förr) manufaktur (se d. o. 2) för framställning av siden. Stiernman Com. 5: 397 (1693).
2) (förr) manufakturverk där siden framställdes; jfr manufaktur 3. Stiernman Com. 5: 400 (1693).
3) (numera bl. tillf.) sidenvävnad (se d. o. 2), sidenvara; jfr manufaktur 4. Stiernman Com. 5: 513 (1695).
Ssg (till -manufaktur 2): sidenmanufaktur-gummare, m. [senare leden vbalsbst. till gumma, v.2] (förr) person (man) som yrkesmässigt gummerade varp till sidenvävnader vid sidenväveri. KommerskollR 25/5 1699. jfr: Gummare (vid sidenväveri). SthmStadsord. 2: 94 (1694).
-MANUFAKTURI. (†) = -manufaktur 1. Stiernman Com. 5: 135 (1690). SthmStadsord. 2: 92 (1694).
-MANUFAKTURIST. [jfr t. seidenmanufakturist] (förr) jfr manufakturist 1. Arnell Stadsl. 97 (1730).
(1) -MASK, sbst.1 [jfr t. seidenwurm] (†) silkesmask. HB 3: 226 (1644: sijden-marcker). Swedberg SabbRo 1293 (1691, 1712).
-MASK, sbst.2 mask (se mask, sbst.2 1) av siden. SvD(A) 1934, nr 288, s. 6.
-MATT. matt (se matt, adj.2 5) som (vissa slags) siden. Form 1951, Omsl. s. 15 (om yta på rostfritt stål).
-MATTA. jfr matta, sbst.1 1. Fryxell Ber. 2: 215 (1826).
-MATTERAD, p. adj. som givits sidenmatt yta. Form 1946, s. 158 (om lampkupa).
-MJUK. mjuk som siden; äv. bildl. På den sidenmjuka, / ljusdruckna himmelen. Ekelund Syn. 33 (1901). De sidenmjuka fjädrarna (hos sidensvansen). Rosenius SvFågl. 2: 277 (1924).
-MOAR. (†) sidenmoaré. KlädkamRSthm 1645, s. 42 a (: Siden Moal). Adressen 1776, sp. 210. —
-MOARÉ. jfr moaré 1. Freja 1873, s. 62.
-MOHÄR. (-moe(e)r) (†) sidenmoaré. KlädkamRSthm 1654, s. 26. Därs. 1722, s. 51.
-MORGONROCK~102, äv. ~200. Östlund Cheyney BeskPill. 119 (1959).
-MUFF. muff (se muff, sbst.1 1) klädd med siden. LandtmBrNatKläd. 13 (1773).
-MUSLIN. [jfr t. seidenmusselin, fr. soie de mousseline] (numera föga br.) ett slags lätt, glest o. luftigt sidentyg. SthmModeJ 1844, s. 80. UB 6: 90 (1874).
-MUSSLA. [jfr t. seidenmuschel] (†) = silkes-mussla. Scheutz NatH 216 (1843). Åstrand (1855).
-MUSSLING. bot. svampen Claudopus variabilis Pers., som har luden o. sidenartad hatt, vanlig rödmussling. Krok o. Almquist Fl. 2: 222 (1907).
-MÅLARE. person som ägnar sig åt sidenmålning. Sirén Pilo 134 (1902).
-MÅLERI 30~102 l. 10104. särsk. om konsten att måla (se måla, v.2 3) på siden. Dalin (1854).
-MÅLNING. om handlingen l. verksamheten att måla (se måla, v.2 3) på siden; äv. konkret, om produkten. SvD(A) 1928, nr 73, s. 7 (abstr.). Kinesiska sidenmålningar. TurÅ 1952, s. 211.
-MÄSTARE. (förr) mästare (se d. o. 10) inom sidenvävarnas skrå. PT 1791, nr 38, s. 6.
-MÖBEL. möbel (se d. o. 2, 3) klädd med siden. AdP 1789, s. 861.
-MÖBLERAD, p. adj. (numera föga br.) försedd med sidenmöbler. Bremer GVerld. 1: 92 (1860; om rum).
-MÖNSTER. mönster (se mönster, sbst.3 5) som förekommer l. brukar förekomma på l. är utmärkande för siden. SthmModeJ 1850, s. 32. Sylwan Ryor 103 (1934).
-MÖSSA. (i sht förr) jfr mössa 1. BoupptSthm 1677, s. 1635 a. —
-NATTKJORTEL. (siden- 1673. sidens- 1676) (†) sidennattrock. BoupptSthm 1680, s. 81 a (1673). Därs. 1676, s. 946 a. —
-NATTLINNE~020. Hammenhög Torken 342 (1951).
-NATTROCK~02 l. ~20. BoupptSthm 1679, s. 1122 a.
(1, 2) -NÅLREM~02 l. ~20. (förr) silkesnålrem; numera företrädesvis om nålrem av siden. KlädkamRSthm 1582 A, s. 9 b. Livrustk. 1940—42, s. 55.
-NÄSDUK~02 l. ~20. Nordencrantz Arc. 253 (1730).
(1) -ODLARE. (föga br.) silkesodlare. Taube Svärmerier 33 (1946).
-OMHÄNGE~020, äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) -OMHÄNG~02 l. ~20. En skön imperialsäng med scharlakansröda sidenomhäng. JournLTh. 1811, s. 1022.
-OVANTÅG. (i Finl.) sidenöverdrag; jfr ovan-tåg 1. Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 270, s. 17.
-PACKE l. -PACKA. jfr packe a. Ahlström Eldsl. 61 (1879).
-PANTALONGER, pl. (numera bl. skämts., vard., l. i skildring av ä. förh.) PoetK 1817, 2: 21.
(1) -PAPPER. [jfr t. seidenpapier] (numera föga br.) silkespapper. Porthan BrCalonius 25 (1793). TT 1902, M. s. 45. —
-PARAPLY. med skärm av siden. SP 1780, s. 268.
(1) -PASSEMENT. (om ä. förh., numera föga br.) silkespassement. SjötågR 1546. TullbSthm 14/6 1558.
-PAULUN. (om ä. förh.) jfr paulun 3. PT 1758, nr 33, s. 4.
-PEKIN. (†) = pekin. SthmModeJ 1848, s. 64.
-PELERIN. (i sht förr) NPress. 1894, nr 340, s. 1.
-PELIS. (förr) DA 1771, nr 2, s. 2.
-PION. bot. pionen Paeonia wittmanniana Hartw., som har sidenglänsande kronblad. Hylander PrydnV 58 (1948).
(1, 2) -PJE. (†) ss. prydnad på klädesplagg använt smalt sidenband l. silkessnöre. KlädkamRSthm 1651—52 Fransk., s. 213. Schulthess 1102 (1885).
-PLAGG. jfr plagg, sbst.1 1. PH 8: 7145 (1766).
-PLANTA. [jfr t. seidenpflanze] (†) sidenväxt. Lilja FlOdlVext. 35 (1839). ÖoL (1852).
-PLYSCH. (†) silkesplysch. Dalin (1854). NJournD 1856, s. 166.
-PLÅNBOK~02 l. ~20. (förr) jfr plånbok 2. BoupptVäxjö 1817.
-POMETKEN. (†) i pl., = silkes-pometter. HSH 31: 80 (1661).
-POPLIN. (†) = silkes-poplin. 15 1/2 al(nar) Sijden Paprelijn. BoupptSthm 1673, s. 721 a. —
-PORTIÄR. Torpson Eur. 1: 152 (1895).
-POÄNG. (i fackspr.) jfr poäng I. PT 1899, nr 273, s. 3.
-PRODUCERANDE, p. adj. som producerar siden. Frankrike .. intager .. första platsen bland (Europas) sidenproducerande stater. NF 14: 995 (1890).
-PRODUKTION. abstr. o. konkret; jfr produktion 3 a, b α. Ymer 1933, s. 268 (abstr.).
-PUDESAI. (†) = pudesai. KlädkamRSthm 1645, s. 41 a (: Side Opsai). Stiernman Com. 4: 861 (1687: Siden Upsain).
Ssgr (†): sidenpudesais-förkläde. jfr förkläde 1. BoupptSthm 26/1 1655 (: Siden opsains förklede). Därs. 1673, s. 1380 a (: siedenpudisajns förkläde).
-jacka. BoupptSthm 1676, s. 766 b (: siden Putsais Jacka).
-kjortel. (-sai- 1667 (: Sieden pudesein Kiortell). -sais- 16551675) jfr kjol 3, 5. BoupptSthm 26/1 1655 (: Siden opsains kiortel). Därs. 1675, s. 1622 b (: Sijden Putseijns Kiortill).
-PUFF. jfr puff, sbst. IV 1. NJournD 1855, s. 56 (på damhatt).
-PUNG. särsk.
1) (numera bl. tillf.) motsv. pung 1, 2. BoupptVäxjö 1781.
2) (förr) motsv. pung 4 a. SvMag. 1766, s. 79.
-PYJAMAS. särsk. motsv. pyjamas 2. Heerberger NVard. 59 (1936).
-PÅSE. jfr påse, sbst. 1. Lundin o. Strindberg GSthm 189 (1880).
-PÄLL. (i sht förr) jfr päll 2. PoetK 1822, 1: 49. —
-PÄLS. (förr) pälsfodrad rock l. kappa av siden. BoupptVäxjö 1802.
-PÄRM. pärm klädd med siden. SP 1792, nr 58, s. 4.
-PÖS. i sht kulturhist. jfr pös, sbst.1 2. SthmModeJ 1849, s. 88.
-RASSEL. (mera tillf.) jfr rassel 1 b o. -fras; äv. bildl. En loms sidenrassel och en kraks vingsus äro vackra. Engström 1Bok 158 (1905).
(1) -REDARE. (†) = silkes-beredare. PH 2: 1263 (1735).
(1) -REDERI. (†) industriell anläggning för beredning av silke; jfr rederi 1 slutet o. silkes-rederi. HSH 32: 293 (1663: Siderreederij). Stiernman Com. 4: 14 (1673); jfr: Pr(ivilegium) .. 3/4 1673 på sidenrederi. Forssell Stud. 1: 143 (1868, 1875).
-REMSA. särsk. motsv. remsa, sbst. 1 a. UnderrManskläd. A 4 b (1778: Sidenrimsor).
-RIPS. jfr rips, sbst.2 Freja 1873, s. 71.
-RISP. jfr risp, sbst.3 5. Östergren 5: 778 (1936).
(1, 2) -RITARE. (†) = -broderare. Linc. B 2 a (1640).
-ROB. jfr rob sbst.1 1. BoupptVäxjö 1817.
-ROBKOFT. (†) BoupptRasbo 1769.
-ROCK. rock (se rock, sbst.2) av siden. BoupptVäxjö 1840.
1) motsv. rock, sbst.2 1. SthmModeJ 1845, s. 8.
2) (förr) motsv. rock, sbst.2 3. MagKonst 1841, s. 64.
-ROSETT. jfr rosett 3. Krusenstjerna Pahlen 2: 159 (1930). särsk. motsv. rosett 3 slutet. BoupptVäxjö 1876.
-RULLBAND. (†) sidenband (se d. o. 2) salufört i handeln i form av en rulle. TullbSthm 20/5 1584.
-RULLE. jfr rulle, sbst.3 3. PoetK 1813, 2: 45. —
-RULÅ. (i sht i fackspr.) jfr rulå 4. SthmModeJ 1854, s. 9.
-RYSCH. Edgren ESkr. 1: 196 (1892).
-RÖDHÄTTING~020. bot. svampen Nolanea pascua (Pers.) Sacc., som har sidenglänsande fot (o. hatt); jfr -hätting. Krok o. Almquist Fl. 2: 247 (1947).
-SAJEN. (†) = -sars 1. Stiernman Riksd. Bih. 238 (1589: sedensaijen).
Ssg (†): sidensajens-kjortel. kjol (l. klänning?) av sidensars. BoupptSthm 1655, fol. 81 (1654: Siden Seienss Kiortel). Därs. 82 (: Siden Sains kiortel).
-SALOPP. (förr) PT 1791, nr 12, s. 4. jfr: En swart Fruntimmers Siden-Salopp. DA 1771, nr 144, s. 3.
(1, 2) -SAMMET. [jfr t. seidensamt] (numera föga br.) silkessammet. Hausen AntiqvForsknR 1876, s. 28. Klint (1906).
-SAMOJED. (förr) jfr samojed 3. En svart siden-samojed. SthmFig. 1847, s. 307 (om ä. förh.).
-SARS, äv. -SERGE l. -SARGE. (förr)
1) ett slags lätt, kyprat, icke appreterat sidentyg; äv. om sådant tyg av halvsiden med inslag av bomullsgarn; jfr sars anm. d. KlädkamRSthm 1651—52 Fransk., s. 208. Råck af Silfwerduk .. fodrad med .. SidenSarge. Därs. 1772, s. 27. Det chinesiska sidensarset, det franska ratinet och merinos'erna äro ännu alltjemnt de förnämsta tygerna till vanlig toilette. SthmModeJ 1852, s. 16. 2NF 10: 1086 (1909; av halvsiden).
2) (numera bl. tillf.) elliptiskt för: sidensarsklänning. Fröding Eftersk. 2: 10 (1887, 1910).
Ssgr (till -sars 1; förr): sidensars-, äv. sidenserge- l. sidensarge-band. jfr band, sbst.1 29. Nordforss (1805).
-bindmössa. jfr bind-mössa 1. Lundgren Res. 291 (1873).
-blad. jfr blad 1 a o. -sars-blomma. KonstNyhMag. 3: 44 (1821).
-blomma. prydnad i form av en blomma (se blomma, sbst. 1 a) av sidensars (på klädesplagg). SthmModeJ 1852, s. 79.
-kappa. jfr kappa, sbst.1 1 b. BoupptSthm 1668, s. 876.
-kaschmir. sidensarsliknande kaschmir (se d. o. 1). MagKonst 1840, s. 64.
-kjol, äv. -kjortel. jfr kjol 5. BoupptVäxjö 1725.
-klänning, förr äv. -klädning. jfr klänning 2. SvLitTidn. 1815, sp. 393.
-liv. jfr liv II 5 a α. SthmModeJ 1852, s. 48.
-manteau. (†) BoupptSthm 1689, s. 205 b.
-mössa. (-sarges- 1847 -sarses- 1792) BoupptVäxjö 1792. jfr: 1 Moirs-Mösza .., 1 blå Siden-Serge dito. GT 1788, nr 8, s. 4.
-rulle l. -rulla. (†) jfr rulle, sbst.3 3 d. KonstNyhMag. 1: 40 (1819). SthmModeJ 1847, s. 23.
-rulå. jfr rulå 4. SthmModeJ 1854, s. 5. jfr VeckoskrFrunt. 1824, s. 72 (: sidensars-rouleaus, pl.).
-sko. jfr siden-sko. KonstNyhMag. 4: 36 (1822).
-sparre. (†) vinkelformat stycke av sidensars, använt till applikation (på klänning). KonstNyhMag. 5: 32 (1823).
-SATÄNG. jfr satäng 1. Lind (1749; under seiden-atlasz).
-SCARF l. -SKARF. Idun 1949, nr 28, s. 5 (: sidenscarvar).
-SCHAL, -SCHALETT, se -sjal, -sjalett.
-SEGEL. Atterbom 2: 13 (1827).
-SERGE, se -sars.
-SJAL l. -SCHAL. MagKonst 1839, s. 32 (: siden-shawl).
-SJALETT l. -SCHALETT. BoupptVäxjö 1817 (: Siden-Charlette).
-SKARF, se -scarf.
-SKIFTANDE, p. adj. som har sidenglänsande färgskiftningar. Hallström ItBr. 221 (1901; ss. adv.). Lagerlöf Holg. 2: 256 (1907; om blad på lövträd).
-SKIMMER. jfr -glans. Thomson Insect. 50 (1862).
-SKIMRANDE, p. adj. jfr -glänsande. Thomson Insect. 26 (1862).
-SKIR, adj. (i vitter stil) skir likt siden. Ekelund Syn. 59 (1901; ss. adv.).
-SKJORTA. Castrén Res. 2: 296 (1847).
-SKO. sko med ovandel av l. klädd med siden (på fastare underlag). Envallsson Kung. 36 (1784).
-SKODON~02 l. ~20. jfr -sko. SOU 1927, 20: 264. —
-SKRIVARE. (förr) skrivare vid sidenkammare; jfr -gevant-skrivare, -tygs-skrivare. G1R 22: 421 (1551).
-SKÄRM. skärm l. avskärmande anordning (särsk. lampskärm) av siden. Arnell Moore LR 1: 51 (1829). Hon bar .. ständigt en stor grön sidenskärm .. öfver ögonen. Ödman VårD 1: 4 (1887). Hedberg Räkn. 146 (1932; om lampskärm).
-SKÄRMAD, p. adj. [jfr -skärm] försedd med sidenskärm. Krusenstjerna Fatt. 4: 358 (1938; om lampor).
-SKÄRP. skärp av siden; jfr -echarpe. KrigsmSH 1802, s. 8 (om fältbindel).
-SLAG, sbst.1 slag l. sort av siden. Östergren (1938).
-SLAG, sbst.2 på rock, kavaj o. d.: (upp)slag av siden. BoupptVäxjö 1751.
-SLIPS. SthmModeJ 1843, nr 8, s. 8 (: Siden-shlips).
-SLÄP. släp av siden (på klänning l. dyl.). Crusenstolpe CJ 2: 346 (1845; i bild).
-SLÖJA, r. l. f. Sparre Frisegl. 2: 91 (1832).
-SLÖJAD, p. adj. [jfr -slöja] försedd med sidenslöja; äv. i utvidgad anv.: försedd med ett sidenglänsande, slöjliknande ytlager. Fränskivlingarna .. ha en köttig, ofta sidenslöjad hatt. Cortin SvampHb. 95 (1937).
(1) -SNODD. (numera föga br.) silkessnodd. Freja 1873, s. 161.
(1) -SNÖRE. (numera föga br.) silkessnöre. KlädkamRSthm 1561 H, s. 51 b. BoupptSthm 1685, s. 12 b (1678). Meurman (1847). särsk. = silkes-snöre a. Topelius Planet. 3: 128 (1889).
-SOFFA. sidenklädd soffa. Kellgren (SVS) 5: 601 (1792).
-SORT. = -slag, sbst.1 RARP 11: 406 (1672).
-SPEGEL. (i sht i fackspr.) om den av siden bestående centrala huvuddelen av ytan på vissa föremål, vilken del omges av en på något sätt (t. ex. gm annat material) avvikande kant l. ram l. dyl. Säng täcke med Siden Spegel. BoupptVäxjö 1804. Sidenspegel anbringas i boken lika sidenförsätts men endast å pärmarnas insidor. GrafUppslB (1951).
Ssg: sidenspegel-duk. (numera bl. mera tillf.) duk (se d. o. 2, 4) med sidenspegel. DA 1808, nr 113, s. 3.
(1) -SPINNARE. [jfr t. seidenspinner] (numera föga br.)
1) silkesspinnare (se d. o. 1). Nordforss (1805). Meurman (1847).
2) (äkta) silkesfjäril, mullbärsspinnare. Rebau NatH 1: 617 (1879).
3) i uttr. kinesiska sidenspinnaren, om fjärilen Saturnia pernyi Guér. 2Brehm 4: 65 (1888). Stuxberg (o. Floderus) 1: 449 (1900).
(1) -SPINNERI30~102 l. 10104. (numera föga br.) fabrik l. lokal där silke spinnes, silkesspinneri. Torpson Eur. 1: 87 (1895).
(1) -SPINNERSKA. (numera föga br.) silkesspinnerska. Lindfors (1824). Meurman (1847).
-SPÄND, p. adj. (numera mindre br.) överspänd med siden, sidenklädd (se d. o. 2). Sidenspända väggar. TT 1898, Byggn. s. 108. Sidenspända fåtöljer. Siwertz Mälarp. 77 (1911).
(1, 2) -STICKARE. [jfr t. seidensticker] (†) = -broderare. Serenius X 3 b (1734). Meurman (1847).
(1, 2) -STICKERI. [jfr t. seidenstickerei] (†) = -broderi; anträffat bl. i abstr. anv. Lindfors (1824).
-STOFF, förr äv. -STOFT. [jfr t. seidenstoff] (i sht i fackspr.) sidentyg. Fransk sidhen Stofft. KlädkamRSthm 1648 A, s. 14 a. —
-STOL.
1) sidenklädd stol. Arnell Scott Sjöfr. 47 (1829).
2) (i sht i fackspr.) sidenvävstol. Eberhardt AllmH 3: 411 (1776).
(1, 2) -STRUMPA. [jfr t. seidenstrumpf] (trikåvävd) silkesstrumpa; numera bl. (om ä. förh.): strumpa sydd av siden; i sht i pl. TullbSthm 22/11 1578. En med blommor inväfd sidenstrumpa. Idun 1888, s. 217.
Ssgr (†): sidenstrump-fabrikör. fabrikör av silkesstrumpor vävda i trikå på strumpvävstol. IT 1791, nr 61, s. 4.
-vävare. vävare vid strumpvävstol för silkesstrumpor. PT 1791, nr 22, s. 4.
-STRUMPEBAND~102, äv. ~200. (numera bl. mera tillf.) BtÅboH I. 8: 95 (1636: sijden Strumpobandh).
-STUBB. (numera i sht i skildring av ä. förh.) (kort under)kjol av siden. Fatab. 1911, s. 89 (1781). RedNordM 1927, s. 33.
-STUV. stuv(bit) av siden(tyg). Hagberg Shaksp. 8: 153 (1849).
-STYCKE. stycke siden(tyg); äv. dels i pl., övergående i bet.: siden(tyg), dels mer l. mindre bildl. Han (dvs. Runius) ull och blaggarn mehr än siden-stycken slet. Broms Vitt. 372 (1715). Som en rasslande skräddaresax skar motorbåten genom havets blåa sidenstycke. Neander Nilsson GrekVard. 41 (1928). Fornv. 1948, s. 333.
-SVANS, se d. o. —
-SVART. (i sht i vitter stil) svart o. sidenglänsande. Din sidensvarta blick. Almqvist Hind. 219 (1833).
-SÄCK. (numera föga br.) skämtsam benämning på (löst sittande) sidenklänning. Knorring Förh. 2: 154 (1843).
-SÄNG. (numera bl. tillf.) säng med klädsel l. omhänge o. d. av siden. Dalin Arg. 1: 76 (1733, 1754).
-SÄRK. (numera i sht vard.) (natt)linne l. underklänning av siden; äv. oeg., om löst nedhängande kåpa o. d. av siden. Carlsson HelaSthm 487 (1912; oeg.). Alving HemBäst 165 (1948).
-TAFT. SjötågR 1546 (: ssijden Taff). Mormors helgdagsblåsa av gammal styv sidentaft. De Wahl Mormor 94 (1948). särsk. (†) i pl.: kläder av sidentaft. En lång man, som helt och hållet var klädd i dammiga, svarta sidentaft. Heidenstam Karol. 1: 255 (1897).
Ssgr: sidentafts-, äv. sidentaft-besats. (-taft-) (numera föga br.) besättning (på klädesplagg) av sidentaft. Arbetet 1904, nr 64, s. 3 (: siden-taffet-besats).
-byxa. (förr) i sht i pl. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 25.
-täcke. (†) överdrag l. dyl. av sidentaft. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 143 (i handl. fr. 1589: Sidenn taffts teckie; rättat efter hskr.).
-TAK. (i vitter stil) ss. tak (sol- l. regnskydd l. dyl.) tjänstgörande stycke sidentyg. Rydberg Sägn. 53 (1874).
-TANNETGROVGRÖN. (-tanett-) [leden -tannet- lt. tannet, tanet, gulbrun, sannol. av mnl. taneet, taneit, gulbrun (holl. taneit), av ffr. tanné, tané, (lo)garvad, gulbrun, p. pf. av tanner, taner, (lo)garva, till tan, garvarbark (se tannin)] (†) gulbrunt sidengrosgräng. KlädkamRSthm 1715, s. 21. Därs. 1718, s. 40.
-TAPET. (i sht förr) tapet (vars synliga del består) av siden; äv. mer l. mindre bildl. Wrangel TessPal. 35 (i handl. fr. 1735). Crusenstolpe Mor. 2: 96 (1840; bildl.).
-TICKA. bot. svampen Polyporus versicolor (Lin.) Fr., som har sidenglänsande, färgskiftande fruktkropp. Bülow Svamp. 194 (1917).
-TILLVERKNING~020. äv. konkret, om fabrikat av siden. PH 5: 3511 (1753; konkret). Rönnholm EkonGeogr. 153 (1907).
-TOBIN, se -tubin.
-TOFFEL. jfr -sko. Heidenstam Vallf. 154 (1888).
-TRASA. särsk. (vard., skämts.) om sidenklänning. Siwertz Sel. 2: 126 (1920).
-TRIPP. (förr) ett slags sammetsliknande sidentyg. TullbSthm 5/12 1579.
-TRIUMFANT. (förr) ett slags (tjockt) blankt sidentyg med damastartat mönster (o. bjärta färger). Alströmer PVetA 1745, s. 11.
-TRYCK. [jfr t. seidendruck]
1) abstr. o. konkret: tygtryck på siden. Almström KemTekn. 2: 599 (1845; abstr.).
2) (i fackspr.) schablontryck med sidenduk ss. schablon. Hermelin Glas 62 (1966).
-TRYCKARE. [jfr t. seidendrucker] (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) jfr -tryck 1. EngSvOrdb. 954 (1874).
-TRYCKERI 30~102 l. 10104. [jfr t. seidendruckerei]
1) (†) abstr.: sidentryck (se d. o. 1); anträffat bl. i ssgn sidentryckeri-verk.
2) (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) tygtryckeri där sidentryck utföres. Dalin (1854).
Ssgr: sidentryckeri-manufakturist. (förr) till -tryckeri 2: manufakturist som ägde l. förestod sidentryckeri. PT 1758, nr 66, Bil. s. 2.
-verk. (†) till -tryckeri 1: sidentryckeri (se d. o. 2). DA 1771, nr 12, s. 3.
-TRYCKNING. (numera bl. tillf.) abstr.: sidentryck (se d. o. 1). Almström KemTekn. 2: 358 (1845).
-TRÅDSKIVLING~020. bot. trådskivlingen Inocybe geophylla Sow., som har sidenglänsande vit hatt o. fot. SvUppslB 28: 411 (1936).
-TRÄ. [jfr t. seidenholz] (i fackspr.) sidenglänsande, hårt, till finare snickeriarbeten använt trä från vissa tropiska trädslag (jfr atlas-trä, satäng-trä); företrädesvis om sådant trä från dels det västindiska trädet Fagara flava (Vahl) Krug. et Urb. (ofta kallat västindiskt sidenträ), dels det ostindiska trädet Chloroxylon Swietenia DC. (ofta kallat ostindiskt sidenträ). Jönsson Gagnv. 473 (1910). Det ostindiska sidenträt är tyngre än det västindiska. Tärnlund TropUrskog. 156 (1927).
-TRÄD.
1) bot. till 2, om det ostindiska trädet Chloroxylon Swietenia DC., av vilket sidenträ fås; förr sannol. äv. [efter eng. silk-tree] till 1, om det asiatiska trädet Albizia Julibrissin Dur., som har långa, om silkestrådar påminnande ståndare. (Eng.) silk-tree .. (sv.) sidenträd. EngSvOrdb. 954 (1874). Rebau NatH 2: 126 (1879).
2) (†) till 2: sidenträ (av sidenträdet, se 1). Areschoug Düben 193 (1870).
3) (tillf.) till 2: träd med sidenglänsande (stam l. bark l.) lövverk. Martinson Nässl. 213 (1935).
-TRÖJA. (numera bl. tillf.) jacka l. dyl. av siden. BoupptSthm 1673, s. 4 b (1672).
-TUBIN l. -TOBIN. (förr) ett slags grov, vattrad sidentaft. KlädkamRSthm 1590 C, s. 106 a. —
-TUNG. (i vitter stil) som består av tungt siden; äv. bildl.: tung ss. siden. Sidentunga draperier. Sparre HetKust. 52 (1934). Luften omkring henne var sidentung av outsagda ord och ömma viskningar. Krusenstjerna Fatt. 1: 169 (1935).
-TURBAN. Martinson Kap 130 (1933).
-TURSNELL. (†) (urspr. i Italien tillverkat, enfärgat) sidentyg i ripsvävnad. KlädkamRSthm 1647, s. 29 a. BoupptSthm 1674, s. 26 b (1672).
Ssgr (†): sidentursnells-jacka. BoupptSthm 1679, s. 67 a.
-kjortel. jfr kjol 3, 5. BoupptSthm 23/7 1659. Därs. 1670, s. 499.
-TUSSIAN. (†) sidenrips; jfr silkes-tussian. InventK10GGångkl. 1671, nr 26.
-TYG. siden; jfr sidene-tyg. G1R 21: 247 (1550). Inge andre Siden-Tyger få i Riket införas, än Damaster, .. Atlasser, Taffeter .. och baster. PH 2: 925 (1731). Holm AlltFläck. 13 (1946). jfr flock-sidentyg.
Ssgr (numera bl. mera tillf.): sidentygs-bod. (numera föga br.) = siden-bod. Stiernman Com. 5: 398 (1693). DA 1793, nr 153, s. 3.
-byxa. i sht i pl. BoupptSthm 1670, s. 1265.
-jacka. BoupptSthm 1676, s. 1257 a.
-kammare. (-tyg- 15651576. -tygs- 1565 osv.) (förr) sidenkammare. KlädkamRSthm 1565 B, s. 2 a.
-kista. (-tyg- 1558c. 1565. -tygs- 1563 osv.) (i sht förr) kista för förvaring av sidentyger. G1R 28: 447 (1558).
-kläde. (†) klädesplagg (särsk. halsduk) av siden. KulturbVg. 1: 166 (1778).
-kläder, pl. AJGothus ACoyet C 2 a (1618).
-klänning, förr äv. -klädning. 1) (†) utrustning av kläder av siden till samtidigt bruk, dräkt av siden; jfr klänning 1. BoupptSthm 1669, s. 1827. Därs. 1672, s. 582 b. En gammall röd ock hwit sidentygs Klädning. BoupptVäxjö 1768; möjl. till 2. 2) sidenklänning (se d. o. 2). MagKonst 1823, s. 32.
-kofta, förr äv. -koft. kaftan l. livrock l. jacka l. dyl. av sidentyg. BoupptVäxjö 1754. 1) (†) = siden-kofta 1. BoupptSthm 1676, s. 1078 a. 2) (i sht förr) sidenkofta (se d. o. 3). BtVLand 1: 73 (1775).
-krämare. (numera i sht i skildring av ä. förh.) SthmStadsord. 1: 38 (1635).
-liv. (klännings)liv av siden. BoupptSthm 1685, s. 1559 a.
-manteau. (†) = siden-manteau. BoupptSthm 1685, s. 1318 b. Därs. 1687, s. 1014 b.
-mössa. (i sht förr) BoupptSthm 1676, s. 1079 a.
-packe l. -packa. RP 2: 93 (1631).
-påse. sidenpåse. Fischerström 2: 173 (1780: sidentygs påszar).
-rock. = siden-rock 1. BoupptSthm 1676, s. 1077 b.
-skrivare. (-tyg- 15591584. -tygs- 1561 osv.) (förr) sidenskrivare. VaruhusR 1559, TVastenRäkensk. s. 9.
-slag. = siden-slag, sbst.2 BoupptVäxjö 1758.
-särk. (numera föga br.) = siden-särk. KKD 5: 282 (1711).
-tryck. (†) sidentryckeri (se d. o. 2). Hülphers Norrl. 4: 31 (1779).
-tryckeri. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) sidentryckeri (se d. o. 2). Möller 2: 901 (1785).
-tröja. (numera föga br.) = siden-tröja. 3SthmTb. 2: 315 (1599). BoupptVäxjö 1754.
-täcke. = siden-täcke. BoupptVäxjö 1751.
-ullenströja. (†) = siden-yllenströja. BoupptSthm 1681, s. 447 a.
-väv. sidenvävnad (se d. o. 2); äv. bildl. Salvius BrudGrafskr. 39 (1735, 1757; bildl.).
-yllentröja. (†) = siden-yllenströja. BoupptSthm 1683, s. 810 a. —
-TYLL. (†) silkestyll. SPF 1838, s. 359. Sander i 3SAH 10: 218 (1895).
-TÄCKE. (säng)täcke av siden. Roth Kägleh. 28 (i handl. fr. 1686).
-TÄLT. Schouten Siam 14 (1675).
-UNDERKJOL~102, äv. ~200, äv. -UNDERKJORTEL~1020. BoupptSthm 7/6 1664.
-UPPSLAG~02 l. ~20. = -slag, sbst.2 SthmModeJ 1847, s. 8.
-VALK. (förr) halsduksvalk av siden. Topelius Dagb. 4: 236 (1839).
-VANT. [jfr mlt. sīdenwant] (†) siden(tyg); jfr -gevant. G1R 21: 32 (1550). KlädkamRSthm 1560 H, s. 13 b. —
-VARA. av siden bestående l. förfärdigad vara (särsk. om sidentyg); företrädesvis i pl. Carl IX Cal. 69 (1589; i pl.). På sidenvaror ligger rätsidan alltid nedåt. UB 6: 439 (1874).
-VERK. [jfr mlt. sīdenwerk (i bet. 1), t. seidenwerk (i bet. 1, 2)] (†)
1) sidenvara, sidentyg. G1R 2: 193 (1525). Hamb. (1700).
2) sidenväveri (se d. o. 1). RARP 11: 405 (1672).
-VERKERI. (†) sidenväveri (se d. o. 2). RP 13: 234 (1649).
-VIDE. (numera föga br.) vide (med sidenglänsande blad) utgörande en hybrid mellan Salix cinerea Lin. (gråvide) o. S. viminalis Lin. (korgpil). Svensson Kulturv. 121 (1893).
-VIT. (i vitter stil) vit o. sidenglänsande. Sidenvit sand. Gierow SolLys. 11 (1925).
-VOALL l. -VOILE.
1) (†) slöja l. slöjliknande tygstycke av siden. Westerberg EurNat. 117 (1848).
2) (tillf.) silkesvoall. Siwertz Varuh. 69 (1926).
-VÅD. äv. metonymiskt. Agrell Sthm 56 (1892). Du dansar hellre i sidenvåd / än tyder din egen gåta. Heidenstam NDikt. 17 (1899, 1915).
-VÅG. (i vitter stil, numera bl. mera tillf.) sidenglänsande våg (på hav l. i hår l. dyl.). Almqvist Amor. 156 (1822, 1839; i fråga om hår).
-VÄG. [jfr t. seidenstrasse] om var o. en av de karavanvägar på vilka siden i forntiden fördes från Kina till medelhavsländerna; äv. i sg. best., sammanfattande, om dessa vägar. Sylwan (o. Geijer) Siden 12 (1931). Hedin Sidenv. 320 (1936; i sg. best., sammanfattande).
-VÄST. BoupptSthm 1683, s. 941 a. —
-VÄV. väv l. vävnad av siden; äv. bildl. Berlin Lrb. 143 (1852). Vikens blåa sidenväf. Tigerschiöld Dikt. 1: 81 (1888).
-VÄVARE. [jfr t. seidenweber] (i sht om ä. l. utländska förh.) person (arbetare) som (yrkesmässigt) väver siden; äv. om företagare som driver sidenväveri. Linc. (1640). Spinnerskor som arbeta hos Siden-wäfware. SthmStadsord. 2: 197 (1706).
Ssgr (i sht om ä. l. utländska förh.): sidenvävar-, äv. sidenvävare-gesäll. jfr gesäll 2. PH 5: 3516 (1753).
-kassa. (förr) kassa (se kassa, sbst.1 3, 7) tillhörande l. bildad av sidenvävarnas skrå. DA 1808, nr 129, s. 4.
-mästare. jfr mästare 10. DA 1793, nr 109, s. 2.
-utlärling. person som nyligen avslutat sin lärlingstid ss. sidenvävare. DA 1808, nr 76, s. 4.
-VÄVERI30~102 l. 10104 (si`denväfveri´Weste). [jfr t. seidenweberei]
1) sidenvävning. Stiernman Com. 5: 485 (1694).
2) (i sht om ä. l. utländska förh.) fabrik l. lokal där siden väves. Stråle RörstrH 1: 2 (cit. fr. 1653).
-VÄVERSKA. (i sht om ä. l. utländska förh.) kvinna som (yrkesmässigt) väver siden. EkonS 2: 269 (1897).
-VÄVNAD.
1) abstr.: sidenvävning. Stråle RörstrH 1: 5 (i handl. fr. 1720).
2) konkret: siden(tyg). PH 5: 3518 (1753).
-VÄVNING. vävning av siden. UB 7: 70 (1874).
-VÄVSTOL~02 l. ~20. (i sht i fackspr.) vävstol för sidenvävning. Abrahamsson 569 (1726).
-VÄXT. [jfr t. seidenpflanze] (i sht i fackspr.) benämning på vissa till växtfamiljerna Asclepiadaceæ o. Apocynaceæ hörande växter vilka ha sidenglänsande fröhår som användas (till spånad o.) ss. stoppningsmaterial (vegetabiliskt silke); särsk. om den nordamerikanska växten Asclepias syriaca Lin., sidenört; i pl. äv. om släktet Asclepias Lin. Rebau NatH 2: 145 (1879; i pl., om släktet Asclepias). Vegetabiliska sidenväxter. Jönsson Gagnv. 391 (1910). SvUppslB 2: 483 (1929; om sidenört).
-YLLENSTRÖJA. (†) undertröja av siden. BoupptSthm 1683, s. 822 a. —
-ÄREKLÄDNING l. -ÄRESKLÄDNING. (†) högtidsdräkt av siden. 2VittAH 3: 352 (1788, 1793); jfr Spak Unif. 4 (1890: siden-äresklädning).
-ÖRT. bot. (växt tillhörande) växtsläktet Asclepias Lin., vars arter kännetecknas av sidenglänsande fröhår på de i baljor inneslutna fröna; i sht om den nordamerikanska växten A. syriaca Lin. (äv. kallad äkta sidenört); jfr -hylsa, -växt. HbTrädg. 6: 24 (1876; om släktet). Hylander PrydnV 33 (1948: äkta).
-ÖVERDRAG~102, äv. ~200. överdrag l. hölje av siden. En Paraplui med Siden-öfwerdrag. DA 1793, nr 51, s. 3. Ljunggren SAHist. 1: 20 (1886; på länstolar).
-ÖVERHALLMÄSTARE~100200. (förr) befattningshavare med uppgift att förestå besiktningen av siden vid hallrätt. SthmStCal. 1789, s. 77.
-ÖVERMÄSTARE~10200. (förr) = -överhallmästare. SthmStCal. 1793, s. 76.
B (†): SIDENS-FÄLTTECKEN, -KLÄDER, -NATTKJORTEL, se A.
Avledn.: SIDENAKTIG. till 2: som liknar l. påminner om siden, sidenliknande. (Stärkelse i växtmärg) igenkännes .. på märgens korniga, sidenagtiga, glänsande, liksom silfverfärgade textur. EconA 1807, febr. s. 66. VäglednRiksmusUtlFågelsaml. 24 (1923).
Spoiler title