SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SIGNAT, n.
Ordformer
(signat 15431575 (: Signatz löp(are)). signnattz- i ssg 1590 (: Signnattz löp(are)). singnattz- i ssg 1543 (: singnattz Löpare))
Etymologi
[jfr nor. dial. signat, litet block varmed segel halas, talja; av ovisst urspr.; möjl. urspr. om block för hissande av signaler; i så fall möjl. etymologiskt identiskt med SIGNET (o. ombildat gm anslutning till KARNAT); jfr ä. eng. signet, signal]
(†) ett slags till fartygs tackling hörande (av block o. tåg bestående) hissinrättning. Opbördh påå Blockhuszens Tackel .. Aff Stora Masthen Huffuutog — xiiij .. Mantel — en(,) Signath — eth(,) Carnath — tu. SkeppsgR 1543.
Ssgr (†): SIGNATS-BLOCK. till ”signat” hörande block. SkeppsgR 1543.
-LÖPARE. till ”signat” hörande tåg. SkeppsgR 1543. SvFlH 1: 118 (i handl. fr. 1590).
Spoiler title
Spoiler content