publicerad: 1967
SIGNERA siŋne4ra l. sinje4-, i Sveal. äv. -e3ra2 (sinngnèra Dalin; hos LoW (1889) uppges jämte de båda nu brukliga uttalen äv. (ss. sällsynt) uttal med g), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr SIGNATUR.
Etymologi
[fsv. sighnera; jfr mlt. signēren, försegla, mht. o. t. signieren, ffr. segnier (fr. signer); av lat. signare, sätta ett märke på, till signum, märke, tecken (se SIGNUM). — Jfr ASSIGNERA, DESIGNERA, KONTRASIGNERA, OBSIGNERA, RESIGNERA, SIGNA, v.2, SIGNATUR, SIGNATÄR]
1) förse (ngt) med märke l. tecken l. stämpel l. påskrift l. signatur (se d. o. 2); äv. med bestämning inledd av prep. med betecknande (medel för anbringande av) märke osv.: märka l. markera l. beteckna (ngt med ngt); äv. med komplement (utan inledande prep.) angivande påskrift (anförd med l. utan citationstecken); äv. abs.; i p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.; numera i sht i a—e o. g samt ss. förled l. senare led i ssgr. Sengekläder, med blek signerade. BoupptSthm 26/7 1654. Een sillf(ve)r foot och Låck intz Signerat (har lämnats ss. pant). Därs. 1674, s. 30 b (1672); möjl. till c. Sätt (vid tranchering av fårstek) Gaffelen an såsom af Figuren är tillseendes åg skiär först af dän lilla Swantzen beteknat med N. 1. .. Låsza Leden såm är signerat med N. 3. TrenchierB 36 (1696). Ett med + signeradt tal. Sundén (1888). Signeradt papper, tullgods, (dvs.) stämpladt. Dens. TT 1943, K. s. 53. — jfr IN-SIGNERA, ARK-SIGNERING o. O-SIGNERAD. — särsk.
a) i fråga om signatur (se d. o. 2 c) l. signum i l. på bok l. handskrift o. d. (stundom äv. på skåp o. d. som tjänar ss. förvaringsplats) på bibliotek. Schück VittA 4: 61 (i handl. fr. 1695). Om många manuskripter vet jag bestämdt, att ingen öppnat dem, sedan de ifrån författarens sterbhus inburits i bibliotheket och blifvit inläste i något af dess signerade skåp. Almqvist Amor. IV (1839). En kvartovolym, signerad nr 30, i Växjö Stifts- och Läroverksbibliotek. KyrkohÅ 1942, s. 250. — jfr RYGG-SIGNERING.
b) med avs. på handling (se d. o. 10) o. d.: underteckna, förse med (fullständig l. förkortad) namnteckning; äv. med avs. på fotografi, om den fotograferade: förse med sin namnteckning; jfr SIGNATUR 2 g. Kyrckioherdarne (böra) hwar i sitt Pastorat med twänne eller flera af (härads-)Nämbden oprätta, samt med egne Namn signera och underskrifwa Lagmans- och Häradz-Höffdings längderne. Stiernman Riksd. 2047 (1689). PT 1902, nr 243 A, s. 3 (med avs. på fotografi). Efter att ha signerat ett tjog brev och gett några order till prokuristen gick han med spänstiga steg ned till sin vanliga middagsrestaurang. SvD 26/6 1932, Söndagsbil. s. 7.
c) i fråga om märke l. tecken l. påskrift som anger upphovsmannen till konstföremål l. ritning l. karta o. d.; äv. i fråga om signet (se d. o. 2) på trycksak; jfr SIGNATUR 2 h. Upmark Lübke 713 (1872). Altartaflan (i Trosa kyrka) .. är signerad i nedre v. hörnet ”I Tecktonius” och är groft målad. SörmlH 1: 106 (1889). Mer än hälften af kartor, signerade Agnese, förvaras i bibliotek utom Italien. Nordenskiöld Periplus 65 (1897). När .. boktryckarkonsten .. gjorde mångfaldigandet av böckerna till en relativt lätt sak, signerades dessa så gott som genast med bokförläggarmärken. ProNovitate 2: 256 (1914). N. Starbäck, som 1824 signerat en .. ritning av en ”engelsk lass- eller malmvåg”. Rig 1949, s. 178.
d) med avs. på litterärt alster: förse med uppgift om författare l. med signatur (se d. o. 2 i); äv. refl., i sådana uttr. som signera sig H, använda signaturen. H. En artikel signerad H. (Bidrag på vers) lemnar jag .. altid utan signatur. I en tid, då all strunt signeras med långa chiffrer, är det något nytt .. att ej signera. Beskow (1841) i 3SAH XXXVII. 2: 8. Den 22 augusti uppträdde i Aftonbladet dess musikreferent med en signerad artikel, innehållande en skarp kritik af Lindblads nya sånger. Nyblom i 2SAH 57: 126 (1880). Till dessa minnen må här fogas ett i ”Scotsman” strax efter ärkebiskop Söderbloms död infört brev från en .. person, som signerar sig H. HågkLivsintr. 14: 485 (1933). Vid denna tid (dvs. c. 1900) förekom det inte någon som helst form av signering (av artiklarna i SAOB). Böök i 3SAH LXVIII. 2: 94 (1959). — särsk.
α) med avs. på exemplar av (tryckt) bok o. d., om författare: förse med sin namnteckning, skriva sitt namn i. (En passiv medlem i Finlands Svenska Författarförening erhåller) varje år en bokgåva i form av ett finlands-svenskt originalarbete i numrerad och signerad upplaga. BonnierLM 1954, s. 685.
β) övergående i bet.: författa l. publicera l. vara upphovsman till (ngt); äv. med avs. på (manuskript till) film; äv. i utvidgad anv.: (i litterärt alster) ge uttryck åt (ngt); stundom äv. med saksubj., betecknande författares hand o. d. (Författaren) lutar tankfull pannan mot handen — pannan der de medlidsamma tankarne bo, handen, som i så många böcker signerat den förtryckta nödens protest mot det hårda ödet. Munthe Nap. 97 (1885). (J. Landquist) har som psykolog och filosof signerat en ganska ansenlig mängd böcker. UNT 1941, nr 271, s. 3. Moberg har själv signerat SF:s filmupplaga (av romanen Rid i natt!) och sålunda accepterat det innehållsliga. Därs. 1942, nr 272, s. 9.
e) i sht farm. i fråga om signatur (se d. o. 2 j) på kärl o. d. för förvaring av l. redskap för hanterande av kemikalier. Då blefw och frågat, hwem som hade signerat flaskan af Gesellerne? Baltzar Gerich swarade, det han skrifwit utan på syrup(us) emetic(us). CollMedP 7/11 1692. Lådor och större burkar, innehållande starkt luktande ämnen, böra förses med särskilda, med drogens namn signerade skedar. Ahlberg FarmT 8 (1899). SFS 1938, s. 280.
f) (†) i uttr. signera ngt till ngt, markera förändring av ngt till ngt, markera ngt ss. ngt. Flere Compositörer bruka .. att signera ofullkomliga takter, vid styckets början, genom föregående pauser till fullkomliga. Euterpe 1: 8 (1823).
g) ss. vbalsbst. -ing i konkret(are) anv., om märke l. tecken l. påskrift o. d., signatur; äv. om (sammanhörande) mängd av märken osv. på ngt; äv.: (med signatur försedd) etikett l. skylt o. d. Gränserna för de olika stiften under skilda tider framgå af den å kartan gjorda signeringen. AtlFinl. 32 a: 7 (1899); jfr SIGNATUR 2 e. Den signering, varmed Rörstrand .. vanligen betecknade sina alster, bestod av ordet ”Stockholm”, ofta åtföljt av datum och något målarenamn. Fredr1Tid 41 (1924); jfr c. Som recept betraktas .. hvarje förskrifning af läkemedel, enligt hvilken läkemedlet skall åsättas särskild signering, hvarmed förstås hvarje af läkare .. föreskrifven eller begärd särskild påteckning å läkemedlets etikett. 2NF 37: 1246 (1925); jfr e. (Fr.) Étiquette .. (sv.) Skylt .. signering. VocTélInt. 112 (1938). — jfr RYGG-SIGNERING.
2) (†) (gm ringning) ge tecken till lektions början l. slut (i skola). En af Piltarne i 4:a förordnas till Custos hwar sin wecka. .. Han bör .. på the vanliga timarna signera i Scholan, och läsa igen Scholædören, när lofstund är gifwen. ÅbSvUndH 58: 217 (1755).
3) (†) om deltagare i lek: lotta (om vem som skall börja o. d.) gm att växelvis med annan l. andra deltagare fatta om slagträ o. dyl. (varvid handen varje gång placeras över en annans o. den vinner som kan ta ett fast grepp överst), teka; äv. i uttr. signera med ngn, teka med ngn. Genom signering .. afgöres, hvem af de lekande, som äro 3 till antalet, får vara inne (i leken ”Tre slag och springa”). SvLek. 2: 53 (1884). Därs. 57 (: med hvarandra).
4) (†) utmärka l. vara kännetecknande för (ngn); äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om tjänst: utmärkt l. utomordentlig (jfr SIGNALERA 2). (Vid val av riksmarsk har regeringen) kastat sine ögon på Richs-Ammiralen för hans signerade tiänster. RARP 9: 15 (1664). Widekindi KrijgH 620 (1671).
Ssgr (till 1): A: SIGNER-BLÄCK. (i fackspr.) bläck avsett för skrivning av signaturer (se signatur 2 j) o. d. på glas l. porslin o. d.; jfr signera 1 e. KatalRGrave 134 (c. 1938).
Spoiler title
Spoiler content