SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SILBODALARE sil3bω~da2lare l. 10302, äv. 10400, om person m.||ig., om sak r. l. m.; best. -en; äv. -n; pl. =.
Etymologi
[till SILBODAL, namn på församling i Värml.; bet. 2 anspelar på att en kyrkoherde i Silbodal 1865 med giftblandat nattvardsvin förgiftade ett flertal fattiga o. sjuka för att de icke skulle ligga socknen till last]
1) invånare i Silbodal.
2) (numera föga br.) sup, snaps, ”pärla” (se PÄRLA, sbst. 5). Hodell Andersson 21 (1866). jfr Holm BevO 277 (1948).
Spoiler title
Spoiler content