SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1967  
SILKE sil3ke2, förr äv. SYLKE, n. (Upp. 19: 8 (NT 1526) osv.) ((†) m.? l. f.? Freund Fredzalm. 1653, Progn. s. 10 (: ingen Silke), GyllClenod. 2: 272 (1690: skijnande Silke klaar)); best. -et; pl. -en.
Ordformer
(selke 15551930 (om ä. folkliga förh. i Dalarna). sickes- (-ches-) i ssgr 1560 (: sickes frensser, pl.)1565 (: Sickes pasment). sickis- (-chis-) i ssgr 1561 (: Sichis Franttzer, pl.)1565 (: Sickis snören, pl.). siilke 15411547. sijkiz- i ssg 1585 (: sijkiz bindiker, pl.). sijlke (sÿ-, -ll-, -che) 15391681. sijlkis- (-iz-) i ssgr 1583 (: Sijlkiz knöp(ar), pl.)1661 (: sijlkis twist). silk 1680 (i vers). silk- i ssgr 1734 (: silk-redare)1899 (: Silkprotektiv). silke (-ll-, -che) 1524 osv. silki- i ssg 1669 (: Silki-lehnt, n. sg.). silkie (-ll-) 15391682. silkis- (-chis-) i ssgr 1541 (: silkis Snöre)1691 (: Silkiströyor, pl.). silske 1648. sylke (-æ) 15601614. sölke 15831659. sölske 1583)
Etymologi
[fsv. silke (äv. selke, cylke), sv. dial. silke, selke, sylke, sölke m. m.; jfr fd. silki (d. silke, best. -en l. -et), fvn. silki, fht. selecho, toga, selachin, täcke, feng. seol(u)c (eng. silk), lat. sericum (jfr sericus, adj., siden-), gr. σηρικόν, fry. šelkŭ (ry. š'olk); ordets vandringsvägar äro omtvistade; till de europeiska språken har det sannol. inlånats från Asien; jfr kines. se o. mandsjuriska sirge (se vidare TJArne i Fornv. 1947, s. 294). — Jfr SARS, SERI-, SERICIN, SERICIT, SERISK]
1) koll. l. ss. ämnesnamn; äv. i pl., om olika slag av silke.
a) (vid vävning l. stickning l. sömnad o. d. använt) mjukt o. glänsande material i form av tråd l. garn som beretts av de trådar varav larverna av vissa fjärilsarter (silkesspinnare) framställa de kokonger vari de förpuppa sig; äv. om själva kokongtrådarna (i mer l. mindre oberett tillstånd); äv. i utvidgad anv., om liknande material berett av annan råvara (äv. i uttr. konstgjort silke) l. om naturprodukt som till utseende l. anv. liknar silkesspinnarlarvernas kokongtrådar. Vegetabiliskt silke, fröhår av vissa till familjen Asclepiadaceæ l. familjen Apocynaceæ hörande växter. En docka silke. Hennes hår var mjukt som silke. (Fordringsägaren hade beslagtagit) salt lærefft klæde silke och hwad køpenskap han ffinne kwnde han (dvs. gäldenären) haffu(er) her j land(et). OPetri Tb. 24 (1524); möjl. till b. TullbSthm 1539, s. 78 a. Alt thet sijlke han till ath veffve medh anammendes varder. G1R 24: 30 (1553). Den Machin .., som Bönderne i Languedoc betiena sig utaf, att vinda af Silket ifrån Silkes husen (Cocons). VetAH 1745, s. 25. Allehanda sorter rå, beredde, samt afkokade och färgade Silken. PH 5: 3504 (1753). Strumpstolsarbeten m. m. av silke, andra än glödnät, hänföras — vare sig de äro tillverkade av naturligt eller av konstgjort silke — till tulltaxans rubrik 373. BtRiksdP 1923, VII. 1: nr 18, s. 4. Det är gott om silke i spinnkörtlarna (hos en spindel). Hanström SådDjur 106 (1935). — jfr BAST-, BLÅR-, BRODER-, CELLULOSA-, DOCK-, FILOSELL-, FLAT-, FLOCK-, FLORETT-, GLAS-, GRENADIN-, HALV-, HAVS-, HEL-, HOUSETT-, INSLAGS-, KARMOSIN-, KNAPPHÅLS-, KOLLEGIE-, KOLLODIUM-, KONST-, KORDONG-, KORDONNÉ-, KRATS-, KULÖR-, MAILANDS-, MULLBÄRS-, MUSSEL-, MYSK-, NATUR-, ORGANSIN-, PLATT-, PURPUR-, PÄRL-, PÄRLSTICKAR-, RAYON-, RIV-, RUG-, RULL-, RÅ-, SADELMAKAR-, SCHATTER-, SPINDEL-, SPINN-, SPRIT-, STICK-, STOPP-, SUTUR-, SY-, SÖM-, TAPISSERI-, TRAM-, TRÅD-, TRÄ-, VARP-, VILD-, VIRK-, VISKOS-, VÄXT-SILKE m. fl. — särsk.
α) i uttr. spinna silke (jfr c αγ), förr äv. (i β') spinna ifrån sig silke.
α') om person: framställa en råsilkestråd gm att förena flera kokongtrådar o. haspla upp dem; äv.: framställa silkestråd gm spinning av silkesavfall. M. Oluff (Petri) bleff .. för en cantzeler annammett .., till huilckett ämbete han så nyttigh och skickeligh war, lijke som en frisk (dvs. frisisk) koo till att spinne silcke. KyrkohÅ 1909, MoB. s. 74 (1539). Spunnit silke (som wanligen lindas på pergamentsell. kort-lappar). Nordforss (1805). Vid spinningen (eg. upphasplingen) av silke smältes sericinet i bäcken, som innehålla varmt vatten. 2SvUppslB 25: 1130 (1953).
β') om silkesspinnares larv l. spindel o. d.: alstra kokongtråd resp. ett ämne som liknar kokongtråd. Silkes matkar äre små matkar .. huilke spinna ifrå sigh silke. Forsius Phys. 287 (1611). Åtskilliga fjärilsarter spinna silke. 2NF 25: 362 (1916).
β) (†) ss. framförställt attribut i grundform l. gen. sg., liktydigt med: av silke bestående l. med silke beklädd; äv. i sådana uttr. som guld och svart silkes, av guldtrådar o. svarta silkestrådar bestående; jfr γ o. anm. nedan. Grå silkes flätede rämmer. KlädkamInventGripshKonc. 1557, s. 8 a; jfr SILKES-REM. Suarth silckes spigili frenssen. KlädkamRSthm 1560 E, s. 33 a; jfr SILKES-SPIGILJE. En (krage) aff röd carmesins sammet, all vtöffuer besatt med rött silckis tråsarder. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 25; jfr SILKES-TROSARD. Gult och suartt silcke frantzer. VgFmT III. 3—4: Bil. 2, s. 18 (i handl. fr. 1583); jfr SILKES-FRANS. 2800 al(nar) Guldh och Suart Silkes Pometken. KlädkamRSthm 1631 B, s. 2 a; jfr SILKES-POMETTER. Blå Silkes platta Böx knappar. Därs. 1708, s. 160.
γ) (†) i sådana uttr. som guld l. silver i (svart) silke l. (svart) silke i guld l. silver, om material bestående av guldtrådar l. silvertrådar o. (svarta) silkestrådar l. betecknande att ngt utgör l. består av l. är beklätt med sådant material; särsk. (motsv. β) ss. framförställt attribut i grundform l. gen. sg.; jfr b, anm. nedan o. SILVER 1 e slutet. Er köpt .. Suart silke i gull. KlädkamRSthm 1560 E, s. 18 b. Suarth silcke i siluer snörer. Därs. s. 77 a; jfr SILKES-SNÖRE. Gull i sillke knappar. OxBr. 11: 711 (1637); jfr SILKES-KNAPP. Liverie snören af Silfwer i blåt och gult silke .. Silfwer i grönt Silke. KlädkamRSthm 1734, s. 5. Breda guld i gult Silckes liverie Snören. Därs. 1746, s. 1; jfr SILKES-LIVRÉSNÖRE. Guld i swarta Silkes Pometter. Därs. 1772, s. 448; jfr SILKES-POMETTER.
Anm. till β o. γ. Stundom är det måhända möjligt att fatta ordet resp. de nämnda uttr. ss. ssgsförled; jfr anm. 1:o sp. 2349.
δ) (†) i utvidgad anv. (jfr ε), om de fina ullfibrer som vid grovkardning för hand kunna fås att hänga ned från ullen. Nyrén Klädefabr. 86 (1783).
ε) i utvidgad anv. (jfr δ), om hampa; ss. senare led i ssgn KALMAR-SILKE.
b) tyg l. trikå o. d. av silke (i bet. a); äv. övergående till att beteckna varor l. artiklar (i sht kläder) av sådant tyg osv.; om (varor l. artiklar av) tyg numera oftast ersatt av: siden; jfr a γ. Henne (dvs. Lammets brud) wort giffuit at clädha sigh vthi reent och skinande silke. Upp. 19: 8 (NT 1526). Silcke hwitt och brokott — 60 alner. TullbSthm 17/6 1569. Ther (i himlen) blifwer skijnande Silke klaar til kläder, / Som Jesus min Brudgum wärfwat har medh Heder. GyllClenod. 2: 272 (1690); jfr Ps. 1937, 598: 10. En flicka med hy som mahognyträ / och silke om höfter och bröst / satt lutad i skuggan af palmernas lä. Fröding Guit. 122 (1891). IllSvOrdb. (1955). — jfr PÄRL-, SILVER-SILKE m. fl.
c) i mer l. mindre bildl. anv. av a (o. b). Bullernæsius Lögn. 295 (1619). Mot dödens qval och fasa, / Mot syndens skuld och skam / En gärningsläras trasa / Han (dvs. Luther) räckte mer ej fram, / Ej världens kläder lena, / Men trones silke rena. Wirsén Vint. 113 (1890). Hon har .. så ljust silke till hår. Lundegård Tit. 108 (1892). Detta är slutligen ensamheten: att spinna in sig i sin egen själs silke, förpuppas och vänta på metamorfosen. Strindberg Ensam 39 (1903). — jfr OSKULDS-SILKE. — särsk.
α) [jfr t. seide spinnen] (numera mindre br.) i uttr. spinna silke (jfr β, a α), förr äv. spinna grönt l. (det) lena silke, ha lycka l. framgång l. leva i välmåga l. ha det bra; företrädesvis i förb. med nekande l. inskränkande bestämning. (De som gjorde uppror mot Karl Knutsson) komme .. olycke åstad uthi regementet, doch spunne the icke alt silcke sielfve mädhan. LPetri Kr. 133 (1559). (Fienden har visserligen vunnit några segrar, men) Han haffuer ey altijdh grönt silke spunnet. Messenius Ret. E 3 a (1610). Frese VerldslD 51 (1717, 1726: det lena silke). Jag (dvs. Eva) fick Guds sanning wid min Cajins födzel finna, / Ther jag wäl annat fick, än lena silke spinna. Kolmodin QvSp. 1: 7 (1732). Gunstlingar spunno Silke under tiden som Allmogen spunno hampa (under drottning Kristinas regeringstid). HSH 9: 152 (c. 1800). Som konsthandlare spann han ej silke, ty han förlorade en förmögenhet därpå. Hallner PysGubb. 248 (1920). jfr (†): Hwad skulle iagh medh en Bondedräng, / Ney drag hem och bruka tin Åker och Äng, / Och lät migh Sammet och Silke spinna. Bedlegr. 14 (1647; yttrat till friare).
β) [jfr α o. t. seide bei etwas spinnen] (numera mindre br.) i uttr. spinna silke på (förr äv. med l. vid) ngt, ha framgång med ngt l. skörda vinst av ngt l. bli rik på ngt; företrädesvis i förb. med nekande l. inskränkande bestämning. G1R 15: 296 (1543). (Danskarna) vätta väl, att vij icke häller spinna silke medh kriget. RP 11: 53 (1645). (Tsar Peter) har .. icke spunnit silke wid thet förmenta fulkomnande af Nostradami .. Prophetier (enligt vilka Ryssl. skulle lägga under sig Sv. år 1700). Block Progn. 70 (1708). Då de säkert få erfara, at ingen ärlig man wid den förrätningen (dvs. riksdagsmannaskapet) spinner silcke, utan twert om tilsätter af egit. VDAkt. 1761, nr 378. Vi (dvs. de svenska textilfabrikanterna) göra .. vad vi kunna för att hålla japanerna (med deras låga arbetspriser o. låga kvalitéer) stången och ha i stort sett lyckats. Men inte spinner man silke på sådana affärer, det är då säkert. SvD(A) 1933, nr 93, s. 14. SvHandordb. (1966).
γ) [jfr a α o. sådana uttr. som spinna fabler l. ränker] (numera föga br.) i uttr. spinna silken för ngn, söka övertala ngn gm att tala inställsamt. Bujanoff fria', men fick nej. / Pjätuschkoff också spunnit silken / för henne, men det bar sig ej. Jensen Puschkin 167 (1889; i rimställning); jfr 2.
2) om enskild tråd av silke (i bet. 1 a); numera bl. ss. senare led i ssgn HÅR-SILKE. Tå nu .. små Barn .. skola födas til thenna Wärldenna, .. hängher theras Lijff, lika som på ett litet grant Silke. AJGothus ACoyet A 4 b (1618); jfr SILKES-TRÅD a slutet.
3) om enskilt föremål tillverkat av silke (i bet. 1 a l. b).
a) (förr) på nyckelharpa: sträng av silke (i bet. 1 a); jfr SILKES-STRÄNG a slutet. BtOdlH 6: 15 (1899; om förh. c. 1800). Ling NyckH 90 (1967).
b) (numera i sht i vitter stil, mindre br.) om stycke l. föremål (särsk. klädesplagg o. d.) av siden. Tagh .. Muskåt, Cannel (m. m.) .., stötes smått .. och lägges vthi itt rött silke, och sedhan lägges vti en kopp som ihol är (för att bäras på kroppen ss. medel mot pest). BOlavi 103 b (1578). 1 (dvs. ett) Nyt Silke som man pläger klädhe tack vthi Gestebodh medh, — hafwer S. hustru Karin giort ett Sängieforlått af. BoupptSthm 1598. Då skulle jag bädda af silken din bädd, / med ett täcke af myrten till hakan. Heidenstam Vallf. 104 (1888). Tänk om där till exempel hade kommit trippande emot dig en konungadotter .., insvept i silken och schalar. Laurén Stenvall Bröd. 134 (1919). särsk. (†) om en vid bardisan fäst flagga l. vimpel av siden; jfr PIK-FLAGGA. Barsan med rödtt silke. ArkliR 1561, avd. 3.
4) bot. om växter som i ett l. annat avseende erinra om silke (i bet. 1 a); dels ss. senare led i ssgn ÅKER-SILKE, dels i a o. b.
a) [jfr motsv. anv. av t. seide; de hithörande växterna äro parasiter o. likna trådar som slingra sig kring värdplantorna] om (art av) släktet Cuscuta Lin., snärja, snarreva; numera i sht ss. senare led i ssgr. Linné Fl. nr 138 (1745). Därs. nr 144 (1755; från Smål.). SvBot. nr 352 (1808; om arten Cuscuta europæa Lin.). BonnierLex. 13: 58 (1966). jfr HOR-, HÖR-, KLÖVER-, LIN-, LJUNG-, LUPIN-, NÄSSEL-, SNOK-, TIMJAN-SILKE m. fl.
b) ss. benämning (l. i benämningar) på vissa (till flera olika släkten hörande) alger som likna tunna trådar; numera nästan bl. ss. senare led i ssgr; jfr SILKES-ALG. Åtskilliga finare Alger benämnas .. Silke. Fries Ordb. 108 (c. 1870). jfr HAVS-, HORN-, PENDEL-, VATTEN-SILKE.
Ssgr (i allm. till 1 a. Anm. 1:o Det är ovisst om vissa ex. från ä. tid skola uppfattas ss. ssgr l. ss. innehållande silke i bet. 1 a β l. γ; i den mån inga särskilda omständigheter göra det mindre sannolikt att de skola uppfattas ss. ssgr ha de anförts nedan. 2:o Ss. förled i ssgr som beteckna varor (i sht klädesplagg o. d.) tillverkade gm stickning l. virkning o. dyl. l. sydda av trikå åsyftar silke i fråga om svenska förh. i senare tid i regel konstgjort silke; i denna anv. har det, i sht i fackmässigt spr., under de senaste åren mer o. mer undanträngts av mera speciella beteckningar för det konstgjorda materialet, t. ex. rayon): A [sannol. väsentligen efter motsv. anv. av eng. silk] (†): SILK-BOMULL, -PROTEKTIV, -REDARE, se C.
B (Anm. Denna ssgstyp är i nutida spr. icke lika frekvent som typ C men torde vid de flesta ssgr kunna användas vid sidan av typ C utan att verka stötande för modern språkkänsla): SILKE-ACCIS, -ARBETE, -AVFALL, -BAND, -BAST, -BEN, -BEREDNING, -BLANDAD, -BLANK, -BLEK, -BLÅ, -BOD, -BOMULL, -BRODERAD, -BRODERARE, -BRODERI, -BRODERING, -BUKETT, -BYXA, -BÅRD, -DAMAST, -DOCKA, -DOCKERSKA, -DOK, -DOPPING, -DRÄKT, -DUK, -FABRIK, -FABRIKANT, -FIN, -FJUN, -FJUNIG, -FJÄRIL, -FLOCK, -FLOR, -FRANS, -FÄRGARE, -FÄRGERI, -FÖRKLÄDE, -GARN, -GAS, -GLANS, -GLÄNSANDE, -GRAMANER, -GRÅ, -GRÄS, -HALT, -HANDEL, -HANDLANDE, -HANDLARE, -HANDSKE, -HARE, -HEDENVÄV, -HUND, -HUS, -HUVUDKLÄDE, -HYLSA, -HÅR, -INDUSTRI, -KANIN, -KARDA, -KARDUS, -KJOL, -KLÄDE, -KLÄDER, -KNAPP, -KOKONG, -KULTUR, -KVALITET, -KVARN, -LAD, -LASKAD, -LEN, -LIK, -LIKNANDE, -LIM, -LINA, -LINNE, -LIST, -LITS, -LUDD, -LUDDIG, -LÄTT, -MANTEL, -MANUFAKTUR, -MASK, -MASSA, -MATTA, -MJUK, -NAPP, -NYSTAN, -NÄSDUK, -NÄT, -ODLANDE, -ODLARE, -ODLING, -PAPPER, -PLYSCH, -PUDEL, -PUNG, -PÄLL, -RAND, -RANDAD, -REDARE, -REM, -REP, -RIK, -ROS, -RULLE, -SAMMET, -SCARF, -SCHODDY, -SIKTDUK, -SJAL, -SJALETT, -SKJORTA, -SLIDING, -SLIDSKIVLING, -SNODD, -SNÖRE, -SPARLAKAN, -SPETS, -SPIGILJE, -SPINNARE, -SPINNERI, -SPINNERSKA, -SPINNING, -SPOLE, -SPOLMASKIN, -SPRÅNGAD, -SPRÅNGNING, -STICKAD, -STICKARE, -STICKERI, -STICKERSKA, -STICKNING, -STRAMALJ, -STRUMPA, -SUTUR, -SYDD, -SYNAD, -SÄCK, se C.
-SÄTTENI. (†) sidensatäng; jfr silkes-satäng. GripshInvent. 26/5 1547. TullbSthm 17/4 1561.
-SÖM, -SÖMMAD, -TAPET, -TASS, -TILLVERKNING, -TJÄLL, -TOFS, -TRIKÅ, -TRÅD, -TRÖJA, -TVINNERI, -TVÅL, -TYG, -TYLL, -TÅG, -TÄCKE, -TÄCKJA, -TÖM, -ULL, se C.
-UTKASTNING. [fsv. silkeutkastning] (†) konkret: silkesbroderi. VgFmT I. 8—9: 89 (1554).
-UTSYNING, -VADD, -VANTE, -VARA, -VINGE, se C.
-VIRKAD, p. adj. (silke- 1842. silkes- 1712) (†) tillverkad av silke. 6 St: Silckes wirkade Pungar (till en biljard). HusgKamRSthm 1712, s. 263. Ett silkewirkadt Baldachin eller thronhimmel (bars över en kunglig brudgum 1298). Afzelius Sag. 4: 127 (1842).
-VOALL, -VÄRE, -VÄV, -VÄVARE, -VÄVERI, -VÄVNAD, -VÄVNING, -ÖGLA, -ÖRNGOTT, -ÖRT, se C.
C: SILKES-ACCIS. (silke- 1932 osv.) om 1932—1950 utgående accis på silke tillverkat i Sv. Arbetet 1932, nr 25, s. 10.
-ALG. [algen liknar tunna trådar] bot. algen Tribonema bombycinum (Ag.) Derb. et Sol., vattensilke; jfr silke 4 b. Krok o. Almquist Fl. 2: 97 (1907).
-AND. [fågelns undersida är silkeslen] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) simfågeln Podiceps cristatus Lin., skäggdopping. Scheutz NatH 120 (1843). Ericson Fågelkås. 2: 167 (1907; från Skåne o. Smål.).
-APA. [jfr t. seidenaffe; apornas päls är silkeslen] zool. om vissa apor av släktet Callithrix Erxl. (särsk. i uttr. vita silkesapan, om C. jacchus Lin.); i pl. stundom äv. om detta släkte; förr äv. om (den enligt äldre systematik till detta släkte hänförda) apan Leontocebus rosalia Lin., stor(a) lejonapa(n); jfr siden-apa. Man har indelat kloaporna i två slägten: Silkesapor .. och Midasapor. 1Brehm 1: 66 (1874). (Stuxberg o.) Floderus 3: 26 (1903; om stora lejonapan). Den svarta silkesapan, Callithrix penicillata E. Geoffr. 4Brehm 1: 361 (1920). Den vita silkesapan. 2SvUppslB 16: 271 (1950).
-ARBETE~020. (silke- 1814 osv. silkes- 1731 osv.)
1) (i sht om ä. l. utländska förh.) abstr., om arbete som består i odling, beredning l. bearbetning av silke. Fabrique af silkes och ylle strumpwäfwerie samt allehanda annat silkes och ylle arbete. KommerskollR 16/6 1731; jfr 2. Osbeck Resa 181 (1751, 1757).
2) konkret, om ngt som är framställt av silke, silkesvara. VetAH 1745, s. 144.
-ARTAD, p. adj. som erinrar om silke; särsk.: som erinrar om (silke berett av) silkesmaskens kokongtrådar. Ekenmark Lb. 115 (1847; om mattas utseende). (Minörspindlarnas) honor göra sig långa, snedt ned i marken löpande gångar, som de invändigt utkläda med en silkesartad väfnad. 2NF 18: 632 (1912).
-ATLAS. (†) sidenatlas. TullbSthm 10/9 1548 (: Silkes athlask).
-AVEL. (om ä. l. utländska förh.) silkesodling (se d. o. 1); jfr siden-avel. VetAH 1745, s. 22.
-AVFALL ~02 l. ~20. (silke- 1883 (: silkeaffallstyg) osv. silkes- 1873 osv.) (i sht om ä. l. utländska förh.) avfall av silke (vid beredning); jfr -lackage. Spak HbFältartill. 137 (1873).
Ssg (i sht om ä. l. utländska förh.): silkesavfalls-tyg. tyg av silkesavfall. Billmanson Vap. 68 (1882).
-AVHÄRVLING~020. (om ä. l. utländska förh.) = -haspling. Schulthess (1885).
-BAL. jfr bal, sbst.2 1. PH 3: 1754 (1741).
(1 a, b) -BAND. (silke- 1554 osv. silkes- 1560 osv.) [fsv. silkeband] band (se band, sbst.1 29) tillverkat av silke gm flätning o. d.; äv.: band av siden, sidenband (se d. o. 2); förr äv. i sådana uttr. som silver- och silkesband, band bestående av silvertrådar o. silkestrådar (jfr anm. 1:o sp. 2349). KlädkamRSthm 1554 G, s. 19 a. Snörmakaren .. (har levererat bl. a.) Sölf(we)r och Silkes band. Därs. 1670, s. 28. Du skall väfva på ditt silkesband / Om du vill min gullharpa höra. PoetK 1812, 2: 25. särsk. mer l. mindre bildl. (med anslutning till band, sbst.1 2, 4 d), i vissa uttr. som beteckna att ngn bindes l. fjättras gm milda l. utåt föga märkbara åtgärder l. av milda l. ömma känslor o. d. (Barnsköterskan hos en amerikansk familj var) en tjock, treflig negrinna; fri, men bunden af tillgifvenhetens silkesband starkare än af slafveriets jernkedjor. Bremer NVerld. 3: 32 (1854). De voro tryckande, dessa fina silkesband som systrarna och hennes närmaste virat om hennes handleder och hals för att hålla henne kvar. Krusenstjerna Fatt. 2: 88 (1935). Leda ngn i silkesband. Östergren (1938).
-BAREGE. (förr) barege av silke, sidenbarege. SthmModeJ 1854, s. 35.
-BAST. (silke- 1940 osv. silkes- 1929 osv.)
1) [jfr t. seidenbast] (i fackspr.) i mullbärssilke: sericin; jfr -lim, bast, sbst.3, o. siden-bast, sbst.2 Kjellstrand TextVaruk. 31 (1940).
2) (i fackspr.) om det ämne som sammanfogar kokongtrådarna i vildsilke. Varulex. Beklädn. 42 (1945).
3) [raffiabast är glänsande] (föga br.) raffiabast. Östergren (cit. fr. 1929).
-BEBLANDAD, p. adj. (†) i uttr. silver- och silkesbeblandad, som består av silvertrådar o. silkestrådar; jfr -blandad. Silfwer och silkes beblandade frantzar. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 147 (i handl. fr. 1695).
-BEN. (silke- 1949 osv. silkes- 1930 osv.)
1) ben (se ben, sbst.1 II 1) klätt i silkesstrumpa. Aurell NBer. 18 (1949).
2) ben (se ben, sbst.1 II 2 a) av silkesstrumpa. DN(A) 1930, nr 146, Bil. s. 9. —
-BEREDARE. (om ä. l. utländska förh.) person som yrkesmässigt bereder silke till tråd l. garn (gm haspling, dubblering, tvinning o. d.); jfr -redare o. siden-beredare. Risingh KiöpH 91 (1669).
-BEREDERI. (†) konkret, om anläggning för beredning av silke; jfr -rederi. KommerskollR 17/3 1696.
-BEREDNING. (silke- 1952 osv. silkes- 1795 osv.) (om ä. l. utländska förh.) beredning av silke; jfr -rederi, -redning. Holmberg 2: 784 (1795).
-BI. [jfr t. seidenbiene; de hithörande bina bekläda insidan av sina bon med en av stelnande körtelsekret bildad tunn, glasklar hinna] (†) bi tillhörande släktet Colletes Latr., slembi. Holmström Ström NatLb. 4: 132 (1852).
(1 a, b) -BINDEL. jfr -band. Hedin GmAs. 2: 440 (1898).
(1 a, b) -BINNIKA. (†) (smalt) silkesband l. sidenband (se d. o. 2); jfr siden-binnika. VaruhusR 1539, s. 86 a (: Silckies bindickor). KlädkamRSthm 1585 B, s. 20 a. —
-BLAD.
1) till 1 a: silkesbroderi (l. av silkestrådar bildat mönster o. d.) föreställande ett blad. NJournD 1861, s. 37.
2) (numera i sht i skildring av ä. förh.) till 1 b: blad av siden (på konstgjord blomma l. konstgjort träd). Karlson EBraheHem 69 (i handl. fr. c. 1672).
-BLANDAD, p. adj. (silke- 1926 osv. silkes- 1695 osv.) om garn l. tyg o. d.: som innehåller silke i blandning med annat material; blandad med silke; förr äv. i uttr. silver- och silkesblandad, som består av silvertrådar o. silkestrådar (jfr -beblandad); jfr siden-blandad. Silfwer och silkes blandade frantzar. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 147 (i handl. fr. 1695). Silkeblandat yllegarn. SvD(A) 1926, nr 85, s. 9.
-BLANK. (silke- 1908 osv. silkes- 1928 osv.) silkesglänsande; jfr siden-blank. Österling Död. 14 (1908; om hatt).
-BLEK. (silke- 1899. silkes- 16641899) [jfr fvn. silkibleikr] (numera bl. ngn gg arkaiserande) vitaktig l. ljusgul som ofärgat silke; jfr blek, adj.1 1. En skön grå häst, och fyra märar, alla silkes bleka och sköna. Verelius Gothr. 42 (1664; fvn. orig.: silkibleik). Lagerlöf Drottn. 117 (1899; om hår).
(1 a, b) -BLEKNING. (i fackspr.) blekning av silke l. siden (gm kokning i tvållösning l. behandling med svavelsyrlighet o. d.). Liedbeck KemTekn. 989 (1868).
-BLOMMA.
1) till 1 a: silkesbroderi (l. av silkestrådar bildat mönster o. d.) föreställande en blomma; jfr -blomster 3. Karlson EBraheHem 125 (i handl. fr. c. 1674).
2) (numera i sht i skildring av ä. förh.) till 1 b: konstgjord blomma av siden; jfr -blomster 5. OxBr. 11: 735 (1640).
-BLOMSTER.
1) [växten har silkesglänsande blommor] (†) till 1 a: växten Hesperis matronalis Lin., trädgårdsnattviol. Fries BotUtfl. 3: 224 (1864; från Smål.). Schulthess (1885).
2) [de hithörande växterna ha silkesglänsande holkfjäll] (†) till 1 a: växtsläktet Helipterum DC.; jfr siden-eternell. Svensson Kulturv. 556 (1893).
3) (numera bl. tillf.) till 1 a, = -blomma 1. Phosph. 1810, s. 210.
4) (tillf.) till 1 a, oeg., ss. smeksam benämning på flicka som man tycker mycket om. Lagerlöf Länk. 295 (1894).
5) (numera bl. tillf., i skildring av ä. förh.) till 1 b, = -blomma 2. HovförtärSthm 1640 A, s. 728. —
-BLOND. (numera bl. tillf., i sht om ä. förh.) jfr blond, sbst.1 MagKonst 1824, s. 104.
-BLÅ. (silke- 1898 osv. silkes- 1925 osv.) (i vitter stil) blå o. silkesglänsande; jfr siden-blå 1. Tigerschiöld Dikt. 3: 52 (1898; i pl., om kläder).
(1 a, b) -BLÅKYP~02 l. ~20. (förr) blåkyp (se d. o. 2) för färgning av silkesgarn l. siden. PH 6: 4200 (1756).
-BLÅNOR. (†) silkesavfall (bestående av korta trådar från skadade kokonger o. d.); jfr -blår o. blår-silke. Åstrand 2: 270 (1855).
-BLÅR. (†) = -blånor. BoupptSthm 1669, s. 251 Bil. (1664). Lind (1749; under floret).
-BLÅSA. (†) om den inre del av kokongen vari silkesmasken förpuppas. VetAH 1745, s. 261.
-BOBB, m. l. r. (-båbb) [skalbaggen är glänsande; senare ssgsleden är sv. dial. bobb (se bobba, sbst.)] (†) skalbaggen Carabus nitens Lin. HHederström (1748) hos Linné Bref I. 7: 70 (fr. Östergötl.).
(1 a, b) -BOD. (silke- 1814. silkes- 17531872) (numera föga br.) butik för försäljning av silke(svaror) l. siden(varor); jfr -boda o. siden-bod. PH 5: 3504 (1753). Lindfors (1824; med hänv. till sidenbod). SvTyHlex. (1872).
(1 a, b) -BODA. (†) = -bod. Meurman (1847).
-BOKSTAV~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) bokstav av silke (anbringad ss. ornering l. märkning på ngt). G1R 8: 100 (1532).
-BOLL. rund tofs av silke (använd ss. dekoration på klädesplagg o. d.). Freja 1881, s. 82.
(1 b) -BOLSTER. (förr) bolster med var av siden. SvFolks. 157 (1844).
-BOMULL. (silk- 1793 (: Silkbomulls-Trädet). silke- 1904 (: silkebomullsträd) osv. silkes- 1790 osv.)
1) (föga br.) benämning på den bästa sorten av bomull från Mississippis delta. HantvB I. 8. 1: 42 (1939). Varulex. Beklädn. 13 (1945).
2) [jfr eng. silk cotton] textil. kapock; jfr -ull 2 o. siden-bomull. DA 1793, nr 47, s. 3.
3) (†) om kapockträd; jfr -bomulls-träd. VetAH 1790, s. 220. Möller (1807).
Ssg (till -bomull 2): silkesbomulls-träd. [jfr eng. silk-cotton tree] bot. benämning på träd av vilka kapock erhålles (särsk. om Ceiba pentandra (Lin.) Gärtn., kapockträd); jfr silkes-bomull 3, -träd, -ull 3, -ull-träd. VetAH 1793, s. 185. Sjöstedt Västafr. 93 (1904; om kapockträd).
(1 b) -BONAD. [fsv. silkis bonadher] (numera i sht i skildring av ä. förh.) bonad (se d. o. d) av siden. GripshR 1546—47.
-BORDERAD, p. adj. (†) silkesbroderad. OxBr. 11: 735 (1640; i pl., om gehäng).
-BORDERING. (†) i uttr. guld- och silkesbordering, bård l. bräm av guld- o. silkestrådar; jfr anm. 1:o sp. 2349. Sundelius NorrköpMinne 370 (1798).
(1 b) -BRACKA. (†) i pl.: sidenbyxor. IHolmström (c. 1700) i 2Saml. 2: 94 (: silkes brackar; i rimställning).
-BRODERAD, p. adj. (silke- 1902 osv. silkes- 1851 osv.) broderad med silke, försedd med silkesbroderi(er); jfr -borderad, -stickad, -sänkt, -sömmad. SthmModeJ 1851, s. 64 (i pl., om volanger).
-BRODERARE. (silke- 1814 osv. silkes- 1804 osv.) person som broderar med silke; jfr -stickare, -sömmare. Wikforss (1804; under seidensticker).
-BRODERI30~102, äv. 10104. (silke- 1850 osv. silkes- 1710 osv.) särsk. konkret: broderi broderat med silke; jfr -stickeri, -synad. RARP 17: 216 (1710).
-BRODERING. (silke- 1814 osv. silkes- 1728 osv.) äv. konkret. Hagström Herdam. 3: 6 (cit. fr. 1728).
(1 b) -BRÄNNARE, r. l. m. [senare ssgsleden är bildl. anv. av brännare 3] (i Finl., numera mindre br.) hög hatt med överdrag av silkesfälb; jfr -hatt o. siden-brännare. TPedFinl. 1895, s. 125. Budk(Brage) 1924, s. 20.
-BRÖLLOP. [jfr guld-bröllop, läder-bröllop m. fl.] (föga br.) festlighet varmed tolvårsdagen av ett bröllop firas. AB 1892, nr 291 A, s. 3. —
-BUKETT. (silke- 1855 osv. silkes- 1931 osv.)
1) till 1 a, motsv. -blomma 1. NJournD 1855, s. 101.
2) (i sht i skildring av ä. förh.) till 1 b, motsv. -blomma 2. Fatab. 1931, s. 37 (använd ss. hårprydnad 1758).
(1 a, b) -BYXA. (silke- 1929 osv. silkes- 1711 osv.) jfr -dräkt; nästan bl. i pl. KKD 5: 282 (1711).
-BÅBB, se -bobb.
(1 a, b) -BÅRD. (silke- 1589 osv. silkes- 1548 osv.) [fsv. silkis bordha, silkebordha (i bet. 2)]
1) (på klädesplagg o. d. anbringad) bård (se bård, sbst.1 3) av silke (åstadkommen gm brodering o. dyl.) l. (numera i sht i skildring av ä. förh.) bestående av ett påsytt band av siden. SthmModeJ 1856, s. 39. särsk. bildl. Santesson Sv. 154 (1887; på späda boklöv).
2) bård (se bård, sbst.1 4) tillverkad av silke gm stickning l. virkning o. d.; äv. (numera i sht i skildring av ä. förh.): bård (se bård, sbst.1 4) av siden; jfr -skjortbård. TullbSthm 3/11 1548.
(1 b) -BÄDD. (i vitter stil, numera i sht i skildring av ä. förh.) bädd med silkesbolster o. silkestäcke o. d.; jfr siden-bädd. Kolmodin QvSp. 1: 274 (1732; i bild).
(1 a, b) -BÖRS. jfr -dräkt. Crusenstolpe Mor. 5: 337 (1843).
-CELLULOSA. (i fackspr.) = -massa 2. TT 1943, Allm. s. 264. —
-CHAMPINJON. (†) = -slidskivling. Fries Ant. 34 (1836).
-DAMAST. (silke- 1716 osv. silkes- 1907 osv.) (numera i sht i skildring av ä. förh.) sidendamast. KKD 2: 84 (1716).
-DOCKA. (silke- 1632 osv. silkes- 1652 osv.)
1) till 1 a: docka (se docka, sbst.1 1) av silke. VRP 1632, s. 468 (: Silkedåker, pl.).
2) (†) till 1 a, b, nedsättande, om kvinna som bär kläder av silke l. siden (o. som huvudsakligen intresserar sig för kläder o. nöjen o. d.); jfr -dragare o. docka, sbst.1 4 b. EElai AOlofsdr. D 1 a (1652).
-DOCKERSKA ~dok2erska, f. (silke- 1892 osv.) [senare ssgsleden till ett med docka, v.1, etymologiskt identiskt ord med bet.: lägga (ngt) i dockor (se docka, sbst.1 1); jfr sv. dial. docka, vinda garn på bobin] (förr) kvinna som hade till uppgift att lägga silke i dockor (för försäljning i detaljhandeln). AdrKalSthm 1892, s. 209.
-DOFS, se -tofs.
(1 a, b) -DOK. (silke- 1921 osv. silkes- 1541 osv.) jfr -dräkt. Hes. 16: 10 (Bib. 1541).
-DOPPING. (silke- 1859. silkes- 18841907) [fåglarnas undersida är silkeslen] (numera föga br.) doppingen Podiceps auritus Lin., svarthakedopping; äv. om P. griseigena Boddaert, gråhakedopping. Åström VertebrDj. 21 (1859; om gråhakedopping; från Skåne). Ericson Fågelkås. 2: 168 (1907).
(1 a, b) -DRAGARE. (†) nedsättande, om person som bär kläder av silke l. siden; jfr -docka 2. Grubb BClemetzdr. D 2 a (1616).
-DRUM. textil. drum (se d. o. 2) av silkesvarp. PH 9: 689 (1771: Silkes Dromar, pl.).
(1 a, b) -DRÄKT. (silke- 1741 osv. silkes- 1576 osv.) dräkt tillverkad av silke gm stickning l. virkning o. dyl. l. sydd av silkestrikå (jfr anm. 2:o sp. 2349); äv. (numera i sht i skildring av ä. förh.): dräkt av siden. InventVika 1576. Nu sjunger han (dvs. en trubadur) i silkedrägt / vid silfversmyckadt bord. Fröding NDikt. 122 (1894).
(1 b) -DRÄTT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) drätt (se d. o. 5 a) av siden. GripshInvent. 26/5 1547.
-DUK. (silke- 1541 osv. silkes- 1588 osv.) [fsv. silkis duker (i bet. 2)]
1) till 1 a: tyg av silke; numera bl. övergående i 2, om sådant tyg använt för visst ändamål; jfr duk 1. Vtgiffth til wisthwsit (bl. a.) .. til silkedwk. VadstKlUppbB 17 (1541); möjl. till 2. Berndtson (1880). Till siktduk i skaksiktar använder man såväl metallduk som silkeduk. TT 1900, K. s. 20.
2) till 1 a, b: för visst ändamål avsett stycke tyg av silke; särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om sidenduk (i sht huvudduk tillhörande den kvinnliga klädedräkten); jfr duk 2. Lælius Bünting Res. 1: 140 (1588). Silckesdukar om halsen bortläggas. KulturbVg. 3: 162 (1778). På huvudet har hon en mörk silkesduk. Holmström Benj. 28 (1932).
-DUPPA. (†) = -tofs. Lind (1749; under bausch).
-DUSIN-BAND. (-dusine-) (†) = siden-dusin-band. KlädkamRSthm 1577, s. 7 a. Därs. 1578 A, s. 3 a. —
-EFFEKT. textil. jfr effekt 3 a β. KatalÅhlénHolm 37: 78 (1916).
-EK. [jfr eng. silk oak; trädets blad äro undertill silkeshåriga] bot. det i Australien inhemska (i Sv. ss. krukväxt odlade) trädet Grevillea robusta Cunn., silvergrevillea. 2NF 22: 751 (1915).
-EPÅLETT, förr äv. -PÅLETT. (-poletter, pl. 1789) (numera bl. tillf.) epålett (se d. o. 1) av silke. Björn Medb. Personfört. (1789).
(1 a, b) -FABRIK. (silke- 1731 osv. silkes- 1730 osv.) fabrik för framställning av konstsilke l. (om ä. l. utländska förh.) för beredning av natursilke; äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om sidenväveri. Nordencrantz Arc. 249 (1730). Bancs .. kallas (på fr.) delarne af warpen i silkes-fabrikerna. Möller 157 (1755).
(1 a, b) -FABRIKANT. (silke- 1932 osv.) jfr -fabrik. BtRiksdP 1932, 1: nr 61, s. 14 (i fråga om konstsilke).
(1 a, b) -FABRIKATION. jfr -fabrik. Svedelius Statsk. 2: 152 (1868; i fråga om natursilke). Jönsson Gagnv. 414 (1910; i fråga om konstsilke).
(1 a, b) -FABRIKÖR. jfr -fabrik. Runemarck SthmVägv. 44 (1789).
-FIBER. fiber av silke. UB 6: 367 (1874).
-FILT.
1) (†) filtliknande vävnad av silke. Freja 1880, s. 162.
2) sängfilt o. d. av silke. BoupptSthm 29/7 1667.
-FIN. (silke- 1914 osv. silkes- 1792 osv.) fin som silke. SP 1792, nr 212, s. 3 (om ludd).
-FINGERÖRT~102, äv. ~200. [växtens blad äro silkeshåriga] bot. den i Himalaya inhemska (i Sv. stundom ss. prydnadsväxt odlade) växten Potentilla argyrophylla Wall. Hylander PrydnV 61 (1948).
-FJUN. (silke- 1847 osv. silkes- 1807 osv.) kort, fin tråd o. d. av silke; fjun (se d. o. 1) som (gm finhet o. lenhet o. d.) liknar silke. Adlerbeth Buc. 75 (1807). En liten fågel med svarta, vita och röda silkesfjun. Krusenstjerna Fatt. 3: 508 (1937).
-FJUNIG. (silke- 1897 osv. silkes- 1887 osv.) beklädd med fjun (se d. o. 1) som (gm finhet o. lenhet o. d.) likna silke. Dahlbom Insekt. 263 (1837; om insekt).
-FJÄDER. [plymerna ha silkeslikt fan] (†) strutsplym. TullbSthm 7/11 1569.
-FJÄRIL. (silke- 1944 osv. silkes- 1773 osv.) silkesspinnare (se d. o. 2); i sht (o. i entomologiskt fackspr. numera bl.) om fjärilen Bombyx mori Lin., mullbärsspinnare (äv. i uttr. äkta l. vanliga silkesfjärilen). VetAH 1773, s. 285. BonnierKL (1927: Vanliga). Viktigast bland silkesfjärilarna är den äkta silkesfjärilen. Östergren (1938). jfr ek-silkesfjäril.
(1 b) -FLAGGA. (numera i sht i skildring av ä. förh.) flagga av siden. Visb. 1: 351 (1658).
-FLOCK. (silke- 1946 osv.) (i sht om ä. l. utländska förh.) silkesavfall, flocksilke; jfr flock, sbst.2 1. UnivDecimalklass. 72 (1946).
-FLOR. (silke- 1896 osv. silkes- 1603 osv.) flor (se flor, sbst.1 1) av silke; särsk. motsv. flor, sbst.1 1 a. Höge hattar med silkesflor. LHelsing (1603) hos OMartini Läk. 21. Fröding Stänk 19 (1896). särsk. bildl. Wirsén NDikt. 260 (1880; om flickas hår).
-FLY. (†) fjärilen Bombyx mori Lin., mullbärsspinnare, silkesfjäril. Hartman Naturk. 249 (1836). Hahnsson (1899).
-FODER.
1) (†) till 1 a, om skyddande hölje framställt av fjärilslarv som förpuppar sig i det l. av spindel som lägger ägg i det. De Geer PVetA 1754, s. 24 (i fråga om spindlar). Fischerström 2: 292 (1780; i fråga om fjärilslarv).
2) (numera i sht i skildring av ä. förh.) till 1 a, b: foder (se foder, sbst.2 4) av siden; förr äv. ss. benämning på tyg tillverkat av silke o. avsett till foder. Sammeter, plyser, lurfvige sillkesfoder och dylika dyrbara sidentyger. 2RARP 6: 456 (1731). Carlsson HelaSthm 43 (1911; i handskar).
-FRANS. (silke- 1632 osv. silkes- 1548 osv.) frans av silke; jfr siden-frans. HH 2: 17 (1548: silkis frenszer, pl.). särsk. (i sht i vitter stil) bildl.; särsk. om ögonfrans bestående av fina o. lena hår. Carlén Ensl. 3: 232 (1846).
-FRANSAD, p. adj. försedd med silkesfrans(ar). SthmModeJ 1846, s. 64 (i pl., om volanger). särsk. (i sht i vitter stil) bildl. Cavallin Kipling Kung 127 (1897; i pl., om blommor).
-FÅGEL. [fåglarnas fjäderdräkt är silkeslen] (†) i pl., om familjen Bombycillidæ, sidensvansar. Rebau NatH 1: 422 (1879).
-FÄLB. fälb av silke; jfr siden-fälb. ÅgerupArk. Bouppt. 1743.
-FÄLLNING. (†) om avfall vid silkesvävning. Dalin 2: 344 (1854).
(1 b) -FÄNNIKA. (†) fana l. flagga av siden. InventVästerfärnebo 1577, Tillägg (c. 1600).
(1 a, b) -FÄRGARE. (silke- 1814 osv. silkes- 1678 osv.) person som yrkesmässigt färgar silkesgarn l. siden o. d. ConsAcAboP 4: 465 (1678).
(1 a, b) -FÄRGERI30~102, äv. 10104. (silke- 1814 osv. silkes- 1663 osv.)
1) (numera mindre br.) abstr., om handlingen l. konsten att färga silkesgarn l. siden o. d. Stiernman Com. 3: 157 (1663). Cannelin (1939).
2) konkret: anläggning vid vilken yrkesmässig färgning av silkesgarn l. siden o. d. bedrives. VgFmT I. 6—7: 62 (i handl. fr. 1755).
(1 a, b) -FÄRGNING. färgning av silkesgarn l. siden o. d. Calonius 4: 199 (1797).
(1 b) -FÖNSTERSTYCKE. (†) bonad av siden anbringad l. avsedd att anbringas i fönsternisch l. på vägg mellan l. över fönster. GripshInvent. 1551.
(1 b) -FÖRKLÄDE~020. (silke- 1882 osv.) (numera i sht i skildring av ä. förh.) sidenförkläde. BoupptVäxjö 1882.
(1 b) -FÖRLÅT~02 l. ~20. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) förhänge av siden. HH 1: 24 (1543). Fatab. 1907, s. 101 (om förh. c. 1550).
-GALLER. (i fackspr.) snörmakeriarbete av silke med gallerliknande mönster (använt ss. garnering på textilföremål). DN(A) 1922, nr 62, s. 17.
(1 a, b) -GALON. jfr -band o. siden-galon. KlädkamRSthm 1652 A, nr 82. jfr (†): Sölfwer i silkesgalloner. Därs. 1650 Fransk., s. 251; jfr anm. 1:o sp. 2349. —
-GARN. (silke- 1934 osv. silkes- 1546 osv.) garn av silke. SjötågR 1546.
-GAS. (silke- 1933 osv. silkes- 1861 osv.) textil. jfr gas, sbst.2, o. siden-gas. NJournD 1861, s. 117.
-GASIR ~gasi2r, r.; best. -en; pl. (om olika sorter av tyget) -er. (numera bl. tillf., om ä. förh.) ett slags tunt, styvt, i det närmaste genomskinligt tyg av silke; jfr gasir. PriskurLeja 1895—96, s. 31.
-GIPYR, r. ((†) n. JournD (i koll. anv.)) i sht sömn. JournD 1853, s. 23.
-GLANS. (silke- 1938 osv. silkes- 1898 osv.) om (glans som erinrar om) glansen hos silke; jfr -lyster o. siden-glans. Hårets mjukhet och torra silkesglans (på ett porträtt). Steffen EnglVärldsm. 268 (1898). Sterner o. Kinch OrientMatt. 109 (1929; i fråga om matta).
-GLÄNSANDE, p. adj. (silke- 1938 osv. silkes- 1842 osv.) som har silkesglans, glänsande som silke; jfr siden-glänsande. Snellman Gift. 1: 19 (1842; om hårlockar).
-GOBELÄNG. konsthantv. gobeläng (se d. o. 1) av silke; äv. om teknik varmed sådan gobeläng framställes. (Fanan är) i sin helhet utförd i silkesgobeläng — ej som vanligt är i broderi. SvSlöjdFT 1929, s. 46.
(1 a, b) -GODS. (i fackspr.) gods (se d. o. 3) bestående av silkesgarn l. siden o. d. Rothof 669 (1762; om gods som undergår färgning).
-GRAMANER, pl., förr äv. -GRAMAN, r. l. m. (silke- 1859 osv.) (numera bl. tillf., om ä. förh.) En smal silkegraman. NJournD 1859, s. 38. 15 meter .. silkegramaner. BoupptVäxjö 1897.
-GRENADIN. (†) grenadin av hårt tvinnat silke; jfr siden-grenadin. SthmModeJ 1848, s. 80 (: silkesgrenadine).
-GRÅ. (silke- 1908 osv. silkes- 1912 osv.) (i vitter stil) jfr -blå. Regnets silkegrå tyg. Österling Död. 59 (1908).
-GRÄS. (silke- 1638 osv. silkes- 1747 osv.)
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om gräs med mjuka o. trådsmala blad, i sht Deschampsia flexuosa (Lin.) Trin. (kruståtel). Ymer 1945, s. 301 (från Gotl.; angivet ss. yttrat 1937).
2) (†) = silke 4 a. Franckenius Spec. B 4 a (1638). Juslenius 238 (1745).
3) [efter eng. silkgrass] (numera bl. mera tillf.) benämning på vissa amerikanska växter tillhörande familjen Bromeliaceæ (särsk. Karatas Plumieri E. Morr.) l. släktet Yucca Lin., vilkas blad innehålla silkesglänsande fibrer som användas ss. spånadsmaterial; äv. ss. ämnesnamn, om fibrerna: bromeliafibrer resp. yuccafibrer. König LärdÖfn. 5: 188 (1747). Jönsson Gagnv. 411 (1910; om Karatas Plumieri E. Morr.). Bromeliahampa el. silkegräs .. (erhålles) av Bromelia. SvUppslB 27: 850 (1936).
-GRÖT. [gröten har len konsistens] (föga br.) vetemjölsgröt; jfr sammets- o. slät-gröt. Fogelström BorgTr. 33 (1957).
-GUL. jfr -blå o. siden-gul. Hallström Purpur 90 (1895; om gardin).
-GÖRDEL.
1) entomol. till 1 a: av silkesliknande trådar bestående gördel som omger en hängande puppa på mitten (o. tjänar till att hålla puppan uppe). Nordström VFjär. 1: 16 (1934).
2) till 1 a, b; jfr -dräkt. Synnerberg 1: 141 (1815).
(1 a, b) -HALSDUK~02 l. ~20. jfr -dräkt. BoupptSthm 12/2 1685, s. 341 a.
(1 b) -HALSKLÄDE~020. (numera bl. i skildring av ä. förh.) halskläde av siden; förr äv. allmännare, om halsduk o. d. av siden. Svensson SkånFolkdr. 261 (cit. fr. 1817; allmännare). Erixon Södermanl. 54 (1924).
-HALT. (silke- 1857 osv.) (numera bl. mera tillf.) om den halt av silke som vävnad o. d. av blandat material har; jfr siden-halt. NJournD 1857, s. 77.
-HAND. (i sht i vitter stil) om mjuk o. len hand; särsk. mer l. mindre bildl., i uttr. som beteckna att ngn behandlas med silkesvantar (se -vante slutet). Topelius Dram. 249 (1860). De gröfsta missdådares delikata behandling med silkeshand. Högberg Vred. 2: 176 (1906).
(1 a, b) -HANDEL. (silke- 1628 osv. silkes- 1730 osv.) handel (se handel, sbst.2 11) med silke l. (numera i sht i skildring av ä. förh.) med siden; stundom äv. (motsv. handel, sbst.2 11 b ε) om butik där sådan handel bedrives; jfr siden-handel. RP 1: 75 (1628). AdrKalSthm 1882, s. 184 (om butik).
(1 a, b) -HANDLANDE, m.||ig. (silke- 1788 osv.) jfr -handel. GT 1788, nr 54, s. 4.
(1 a, b) -HANDLARE. (silke- 1814 osv. silkes- 1737 osv.) jfr -handel o. siden-handlare. Bliberg Acerra 446 (1737).
(1 a, b) -HANDSKAD, p. adj. som bär silkeshandske l. silkeshandskar; i sht mer l. mindre bildl. (jfr -handske). Cavallin Stevenson o. Osbourne 150 (1898).
(1 a, b) -HANDSKE. (silke- 1927 osv. silkes- 1557 osv.) jfr -dräkt; numera i sht mer l. mindre bildl., i uttr. som beteckna att ngn behandlas med silkesvantar (se -vante slutet). TullbSthm 5/9 1557. ”Alida”, sa jag strängt — vi ha varit skolkamrater, och jag visste, att det inte lönande att ta i med silkeshandskarna — ”sitter du (osv.)?” Agrell Sthm 10 (1892).
(1 a, b) -HANKAM. (†) av silke l. siden förfärdigad prydnad liknande en tuppkam. KlädkamRSthm 1644 A, s. 12 a. Därs. 1648 A, s. 8 a.
(1 a, b) -HANTERING. (numera föga br.) sammanfattande, om silkesodling, beredning av silke o. tillverkning av silkesvaror o. siden; jfr siden-hantering. VetAH 1745, s. 145. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 223 (1857).
-HARE. (silke- 1814 osv. silkes- 1803 osv.)
1) [jfr t. seidenhase] varietet av tamkanin, som kännetecknas av silkeslent hår (vilket förr hade textil anv.), angorakanin; jfr -kanin 1. Linnerhielm 2Br. 2 (1803, 1806).
2) bildl.
a) (numera bl. tillf.) om person som på ett l. annat sätt (t. ex. gm lent hår l. krumbuktande uppträdande) påminner om en silkeshare (i bet. 1). NFreja 1839, nr 103, s. 3 (i sg. best., ss. öknamn på kvinna med lent hår). Siwertz Eld. 140 (1916).
b) [sannol. med tanke på len smak; möjl. äv. med tanke på färgen (jfr t. hase, om gult vin)] (vard.) (glas av) dryck bestående av punsch spetsad med konjak. Tingsten Liv 2: 67 (1962).
-HASPEL. [jfr t. seidenhaspel] (om ä. l. utländska förh.) haspel (se d. o. 2) på vilken kokongtrådarna upplindas vid silkesberedning. ConvLex. 3: 693 (1825).
-HASPLERI30~102, äv. 10104. (om ä. l. utländska förh.) konkret: anläggning vid vilken yrkesmässig silkeshaspling bedrives. MeddSlöjdF 1884, s. 124 (om japanska förh.).
-HASPLERSKA. (om ä. l. utländska förh.) kvinna som yrkesmässigt hasplar upp kokongtrådarna vid silkesberedning. Dalin FrSvLex. 1: 465 (1842).
-HASPLING. (om ä. l. utländska förh.) om handlingen att haspla upp kokongtrådarna vid silkesberedning. SvMerc. IV. 2: 417 (1758).
(1 a, b) -HATT. (numera i sht i skildring av ä. förh.) hatt av (l. med överdrag av) silke l. siden o. d.; särsk. om hög hatt av filt o. d. med överdrag av silkesfälb; jfr -brännare o. siden-hatt 1. HH 2: 41 (1553). UB 6: 539 (1874; med överdrag av silkesfälb).
(1 a, b) -HATTBAND~02 l. ~20. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr -band. TullbSthm 5/5 1558 (: Silkes hattebond).
-HEDENVÄFT. (†) = -hedenväv. GripshR 1546—47.
-HEDENVÄV~102, äv. ~200. (silke- 1547 osv. silkes- 1546 osv.) (förr) hedenväv av silke. GripshR 1546—47.
(1 a, b) -HERRE. [jfr t. seidenherr] (†) om innehavare av anläggning för silkesberedning l. sidenväveri o. d. BoupptSthm 1684, s. 772 b.
(1 b) -HILKA. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) huvudduk av siden. Väring Vint. 165 (1927).
(1 b) -HUCKLE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) = -huvudkläde. Almqvist Går an 112 (1839).
-HULL. (i vitter stil, numera bl. tillf.) fin o. len hud; särsk. bildl.; jfr hull, sbst.1 3. Rosens silkeshull. Hedborn 1: 178 (1842).
-HULLIG. [jfr -hull] (i vitter stil, tillf.) som har fin o. len hud. En ung, girlandprydd, silkeshullig ko. Österling Fränd. 1: 20 (1912).
-HUND. (silke- 1874 osv. silkes- 1874 osv.) [jfr t. seidenhund] (numera bl. tillf.) hund med långt, mjukt, mer l. mindre krusigt hår; förr särsk. dels om stamform varifrån ett antal hundraser kännetecknade av sådant hår (spaniel, pudel, pinscher, newfoundlandshund, sanktbernhardshund m. fl.) ansågos härstamma, dels (i pl.) om grupp av hundarter kännetecknade av sådant hår. Under namnet Silkeshundar plägar man sammanfatta ett antal hundarter med mer eller mindre krusigt hår. 1Brehm 1: 171 (1874). NF 7: 69 (1883; om stamform). Lange Thackeray Esm. 166 (1926).
-HUS. (silke- 1814. silkes- 16501939)
1) [jfr t. seidenhäuschen, seidengehäuse] (numera knappast br.) till 1 a, = -kokong. Bliberg Acerra 445 (1737; i fråga om silkesmask). Dahlbom Insekt. 166 (1837; i fråga om tallspinnare). Cannelin (1939).
2) [jfr t. seidenhaus] (†) till 1 a, b: anläggning för beredning av silke l. sidenväveri l. butik för försäljning av silke(svaror); jfr siden-hus 1, 2. FörtFabrikspriv. 1650. Weste FörslSAOB (c. 1815).
(1 a, b) -HUVA. jfr -dräkt. TullbSthm 24/1 1577.
(1 b) -HUVUDKLÄDE~1020. (silke- 1879 osv.) (numera i sht i skildring av ä. förh.) huvudduk av siden. BoupptVäxjö 1879.
(1 b) -HYENDE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -bolster. Columbus BiblW O 3 b (1674).
-HYLSA. (silke- 1851 osv. silkes- 1779 osv.) hylsa av silke; äv. (entomol.) om kokong (se d. o. 1). Fischerström 1: 311 (1779; om kokong).
-HÅR. (silke- 1762 osv. silkes- 1668 osv.)
1) silkeslent o. silkesglänsande hår; jfr siden-hår 1. Lucidor (SVS) 80 (1668).
2) (†) hårfin silkestråd. VetAH 1768, s. 9.
3) [sannol. ombildning av sile(s)hår] (†) sileshår; äv. i uttr. jungfru Marias (l. Marie) silkeshår (jfr jungfru 3 a δ). Dybeck Runa 1850, s. 7 (c. 1700: J. Marias silkeshår). Rothof 83 (1762: Jungfru Mariae silkehår). Schulthess (1885; med hänv. till sileshår).
-HÅRIG. [jfr t. seidenhaarig] i sht bot. o. zool. om (kroppsdel hos) person l. djur l. om (del av) växt: som är beklädd med l. har silkeslent o. silkesglänsande hår (se hår, sbst. 1, 4); äv. om hårbeklädnad: silkeslen o. silkesglänsande; jfr -luden, -ullig o. siden-hårig 1, 2. Marklin Illiger 72 (1818). Wikström ÅrsbVetA 1836, s. 533 (om fröhus). Thomson Insect. 89 (1862; om insekts hårbeklädnad). Benedictsson Folkl. 204 (1887; om barns huvud).
-HÄGER. [jfr t. seidenreiher; fåglarna ha silkeslena plymer] zool. den i Sydeuropa, Afrika o. delar av Asien hemmahörande fågeln Egretta garzetta Lin.; ngn gg äv. om den bl. a. i Sydeuropa o. Afrika hemmahörande fågeln Casmerodius albus Lin., ägretthäger. 1Brehm 2: 474 (1875). (Stuxberg o.) Floderus 2: 442 (1902; om ägretthäger).
-HÄRVA. jfr härva, sbst.2 1. Lind 1: 1659 (1749). särsk. mer l. mindre bildl. (motsv. härva, sbst.2 3). Älskande! om er kärleks och sällhets silkeshärfva har trasslat sig och j viljen reda den, — talen ej. Sen hvarandra an! Bremer FamH 2: 130 (1831).
-HÄRVEL. (om ä. l. utländska förh.) = -haspel. ÖoL (1852).
(1 a, b) -HÄTTA. (i sht förr) jfr -dräkt. Weibull LundLundag. 137 (1884; om förh. 1522).
-HÖNS. [jfr t. seidenhuhn, eng. silk fowl] zool. höns tillhörande en asiatisk (i Sv. ss. lyxhöns förekommande) ras med silkesmjuk fjäderbeklädnad; jfr siden-, ull-höns. NF 7: 99 (1883).
-INDUSTRI. (silke- 1944 osv. silkes- 1857 osv.) industri för framställning av konstsilke l. för tillverkning av silkesvaror l. (om ä. l. utländska förh.) för beredning av natursilke. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 221 (1857).
-INSLAG~02 l. ~20. textil. jfr inslag 2. BoupptSthm 31/3 1671.
(1 a, b) -JACKA. (numera bl. tillf.) jfr -dräkt. Willman Resa 228 (1667).
(1 a, b) -JUMPER. jumper av silke(strikå). NSv. 1921, s. 335.
-KAMPAGNE-FRANS. (†) = -kampane-frans. HusgKamRSthm 1772, s. 561.
-KAMPAGNER. (†) om (frans av) silkeskrepiner; jfr -kampane-frans. 12 st(.) öfwerdragh till Stoolar medh sina Silkes Campagner. BoupptSthm 1689, s. 172 b (1688).
-KAMPANE-FRANS. (†) frans av silkeskrepiner; jfr -kampagne-frans, -kampagner, -kompane-frans o. kampane 1. HusgKamRSthm 1741—42, s. 560. jfr: En smahl gull j silfwer Colleur Silkes Campane frantz. Rig 1931, s. 152 (1688); jfr silke 1 a γ o. kulör-silke.
-KANIN. (silke- 1936 osv. silkes- 1807 osv.)
1) [jfr t. seidenkaninchen] = -hare 1. Weste 2: 1976 (1807).
2) [jfr sv. slang kanin, rekryt] (vard., om ä. förh.) bildl., om rekryt vid skeppsgossekåren. Martinson VägUt 361 (1936).
(1 a, b) -KAPPA. jfr -dräkt. ArkliR 1562, avd. 17. —
-KARDA. (silke- 1814 osv. silkes- 1749 osv.) (om ä. l. utländska förh.) karda varmed silke kardas. Lind (1749; under seidenkartätsche).
-KARDERSKA. (om ä. l. utländska förh.) karderska som sysslar med silkeskardning. Runemarck VägvSthm 31 (1790).
-KARDNING. (om ä. l. utländska förh.) kardning av silke. Linné Diet. 2: 68 (c. 1750).
-KARDUS. (silke- 1856 osv. silkes- 1896 osv.)
1) [jfr d. silkekardus] (numera föga br.) till 1 a: ett slags (färgat l. ofärgat) silkespapper; jfr kardus 3. GHT 1896, nr 155 A, s. 1.
2) (om ä. l. utländska förh.) till 1 b: kardus (se d. o. 1 a) av silkesavfallstyg. KrigVAH 1856, s. 23.
-KARKAS. (i fackspr.) med silkestråd överspunnen karkas (se d. o. 3). Wetterbergh Penning. 390 (1847).
(1 b) -KARPUS. (†) karpus (se d. o. 2) vars yttertyg utgöres av siden l. dyl. BoupptSthm 1673, s. 731 a. —
-KIND. (i vitter stil) silkeslen kind. Saxén FinSång. 1: 48 (1891).
(1 a, b) -KJOL, äv. (i bet. 1 nästan alltid, i bet. 2 numera bl. dels arkaiserande, dels vard. l. bygdemålsfärgat) -KJORTEL. (silke- 1908 osv. silkes- 1541 osv.)
1) (numera bl. arkaiserande, om ä. förh.) för man avsedd kjortel av silke l. siden; jfr kjol 1, 2. 1Sam. 28: 14 (Bib. 1541).
2) (numera i sht i skildring av ä. förh.) kjol (se d. o. 5) av silke l. siden; förr möjl. äv. om sidenklänning (jfr kjol 3); jfr siden-kjol. Stiernman Com. 1: 355 (1589). Smith Kväll. 43 (1908).
-KLOT. särsk. (†) = -kokong. HC12H 1: 63 (c. 1734).
(1 b) -KLUT. [fsv. silkis kluter] (numera i sht i skildring av ä. förh.) klut (se d. o. 1) av siden; jfr siden-klut. L. Paulinus Gothus Pest. 76 a (1623).
(1 a, b) -KLÄDD, p. adj. Juslenius 344 (1745).
1) om person l. kroppsdel: klädd i kläder l. plagg tillverkade (tillverkat) av silke gm stickning l. virkning o. d.; äv. (numera i sht i skildring av ä. förh.): klädd i kläder l. plagg av siden; jfr siden-klädd 1. Europas silkesklädda döttrar. Beskow Res. 42 (1861). Edlund Chandler EneDöd 37 (1952; i pl., om dams ben).
2) om föremål: beklädd l. överklädd med silke; äv. (numera i sht i skildring av ä. förh.): beklädd l. överklädd med siden; förr äv. om rum: prydd med bonader o. d. av siden; jfr siden-klädd 2. I silckes klädd' gemaker. Granatenflycht Penn. 5 (1698). Odel Sincl. 83 (1739; om tron). Östergren (1938; om knapp).
(1 a, b) -KLÄDE. (silke- 1792 osv. silkes- 1538 osv.) [fsv. silkeklädhe, klädnad av siden, silkis klädhe, klädesplagg av siden] (numera bl. i skildring av ä. förh.) huvudduk l. halsduk o. d. av siden; förr äv. allmännare: klädesplagg l. klädnad av silke l. siden; jfr kläde II 1, 2. (Lat.) Vestis serica (sv.) silkes cläde. VarRerV 19 (1538). Linnerhielm 1Br. 109 (1797; om halsduk). Lagerlöf Holg. 2: 347 (1907; om huvudduk).
(1 a, b) -KLÄDER, pl. (silke- 1814 osv. silkes- 1640 osv.) [fsv. silkeklädhe, pl., silkis klädhe, pl.] jfr -dräkt. Linc. (1640; under bombycina).
(1 a, b) -KLÄDNAD. (numera bl. i högre stil, i sht i skildring av ä. förh.) jfr -dräkt. VarRerV 22 a (1579).
(1 a, b) -KLÄNNING, förr äv. -KLÄDNING.
1) (†) utrustning av silkeskläder till samtidigt bruk; jfr klänning 1 o. siden-klänning 1. Spegel 403 (1712). Schultze Ordb. 2329 (c. 1755). (Sv.) Silkesklädning .. (t.) ein seidenes Kleid. Möller (1807); möjl. till 2.
2) [jfr eng. silk dress] jfr -dräkt, klänning 2 o. siden-klänning 2. NysvSt. 1935, s. 22 (anfört ss. svensk-amerikanska).
(1 a, b) -KNAPP. (silke- 1555 osv. silkes- 1546 osv.) knapp (se knapp, sbst. 2) med kärna av trä l. dyl., överspunnen med silke l. klädd med siden l. dyl.; äv. om knapp flätad av styva silkessnodder; jfr -knopp, -knöp, -litse-knapp o. siden-knapp. SjötågR 1546. Frack med sammetskrage och öfverspunna silkesknappar af samma färg. KonstNyhMag. 1: 12 (1818).
(1 a, b) -KNOPP. (†) = -knapp; jfr knopp 1 b, siden-knopp. TullbSthm 23/5 1557. Därs. 17/10 1560.
-KNYTNING. (förr) konkret: knytning (se knyta, v. 5 f slutet) av silke; förr äv. om knypplat arbete av silke (särsk. i uttr. knypplad silkesknytning). OxBr. 11: 688 (1637). 2 St: afspretta Knöplade Silkes Knytning. BoupptSthm 1672, s. 10 a (1670). Almqvist AmH 2: 86 (1840).
(1 a, b) -KNÖP. (†) = -knapp; jfr knöp a o. siden-knöp. KlädkamRSthm 1560 A, s. 4 b. Därs. 1583 C, s. 9 a.
(1 a, b) -KOFTA. kofta stickad l. virkad av silkesgarn l. sydd av silkestrikå. KatalPUBergström 21: 29 (1919).
-KOKNING. (om ä. l. utländska förh.) kokning av silke (för avlägsnande av sericin). Looström Konstak. 52 (i handl. fr. 1745).
-KOKONG. (silke- 1935 osv. silkes- 1815 osv.) = kokong 1; jfr -bo, -hus 1, -klot, -lindning slutet, -nystan, -näste, -säck 2, -ägg. Synnerberg 2: 29 (1815). Hammarström Sportfiske 164 (1925; bildl., om tilltrasslad rev av silke).
-KOMPANE-FRANS l. -KOMPANJE-FRANS. (-compagne- 1701. -compane- 17011703. -companie- 1701) [sannol. ombildning av -kampane-frans resp. av -kampagne-frans gm anslutning till kompan (se kumpan) o. d. (möjl. med tanke på att de skilda tofsarna i en frans följas åt)] (†) = -kampane-frans. HusgKamRSthm 1701, s. 58. Därs. 1703, s. 27.
-KORD. (†) = kord 1 b; jfr siden-kord. ÅgerupArk. Räkn. 1775 (: silkes Cor).
-KORDEN. (†) = korden. KlädkamRSthm 1560 E, s. 33 a. Därs. 1561, s. 60 a. —
-KORDONG. kordong (se d. o. 1) av silke. SvKulturb. 5—6: 211 (i handl. fr. 1700).
(1 a, b) -KORS. (numera bl. mera tillf.) kors (se d. o. 4, 7) av silke l. siden. KlädkamRSthm 1565 B, s. 6 a (på fana).
(1 a, b) -KRAGE. jfr -dräkt o. siden-krage. TullbSthm 12/8 1560.
(1 a, b) -KRAM. [jfr t. seidenkram]
1) (†) handel med silke(svaror) o. siden(varor); jfr kram, sbst.1 1. Nordforss (1805). Lindfors (1824).
2) (numera i sht i skildring av ä. förh.) kram (se kram, sbst.1 3) bestående av silke(svaror) o. siden(varor); jfr siden-kram. Nordforss (1805). Meurman (1847).
(1 b) -KRANS. (förr) (jungfru)krans av siden. BoupptSthm 1680, s. 3 a (1671). Därs. 1680, s. 667 a. —
-KREPIN. (i sht förr) krepin av silke. KlädkamRSthm 1666, s. 21 (: silkescripiner).
-KREPONG. (†) = -kräpp. BoupptSthm 1689, s. 162 a (1688). FörordnUtrVar. 1734, s. B 3 a. —
-KRONA. (†) nystkrona avsedd för silkesgarn. BoupptSthm 1670, s. 1221. Därs. 1680, s. 595 a.
(1 b) -KRUS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) krusad sidenremsa (avsedd till prydnad på klädesplagg); jfr krus, sbst.2 2 a. Silckis kruss till skiort(er). TullbSthm 18/5 1569.
(1 a, b) -KRÄMARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som säljer silke(svaror) o. siden(varor) i minut; jfr siden-krämare. Nordforss (1805).
-KRÄPP. textil. kräpp (se kräpp, sbst.2 1) av silke. Carlén Prof. 372 (1870).
(1 b) -KUDDE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr -bolster o. siden-kudde. Gröndaal SweaKlag. B 3 a (1741).
-KULTUR. (silke- 1944 osv. silkes- 1805 osv.) (om ä. l. utländska förh.) = -odling 1; jfr siden-kultur. Nordforss (1805).
-KVALITET. (silke- 1938 osv. silkes- 1938 osv.) Östergren (1938).
-KVARN. (silke- 1814. silkes- 16961828) [jfr t. seidenmühle, eng. silk mill, fr. moulin à soie] (†) = -tvinnare 2. KommerskollR 17/3 1696. Heinrich (1828).
-KVAST.
1) (†) = -puderkvast; jfr kvast 2 d. KlädkamRSthm 1670, s. 28. Bellman (BellmS) 4: 154 (1771).
2) (numera bl. ngn gg arkaiserande, i skildring av ä. förh.) tofs l. frans av silke; jfr kvast 3 b. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 143 (i handl. fr. 1589; på bordshimmel). Heidenstam Karol. 1: 317 (1897).
-KÄRNA. (i fackspr.) om den inre, av silke bestående delen av ngt (särsk. av en sträng l. tråd o. d. vars yttre del utgöres av metalltråd). Hammarström Sportfiske 57 (1925; i fråga om gimp). Fornv. 1932, s. 369 (i fråga om guldtråd).
-LACKAGE. (†) = -avfall. HushBibl. 1755, s. 288 (: Silkes Lacagiet, best.). Synnerberg 2: 190 (1815: Silkes Laccagie).
(1 b) -LAD. (silke- 1630 osv.) [sv. dial. silkela; jfr ä. d. silkelad] (numera bl. i skildring av ä. förh.) prydnadsband av siden; jfr lad, sbst.1 KongaDombRenov. 1630, s. 193 a.
(1 b) -LAPP. (numera i sht i skildring av ä. förh.) sidenlapp. VetAH 1746, s. 86.
-LARV. = -mask. Gravander Buffon 4: 104 (1807).
-LASKAD, p. adj. (silke- 1733 osv.) (i fackspr.) om söm: som utgör en lasksöm (se d. o. 1) utförd med silkestråd. VRP 19/2 1733.
(1 a, b) -LEDBAND~02 l. ~20. (i sht förr) jfr -band o. led-band, sbst.2 1. BoupptSthm 1668, s. 73 (1667: Silckes Ledebandh).
-LEM. (†) oeg., om mjuk o. len kroppsdel; jfr lem 1. Kolmodin QvSp. 1: 293 (1732; om tunga).
-LEN. (silke- 1669 osv. silkes- c. 1670 osv.) len (se d. o. 3) som silke; äv. oeg., särsk. dels motsv. len 3 a, om röst, dels (i vitter stil) motsv. len 3 i, om person; jfr siden-len. Lucidor (SVS) 125 (1669; om hår). Reuterdahl i 2SAH 26: 208 (1852; om person). Östergren (1938; om röst).
Avledn.: silkeslenhet, r. l. f. Palmblad LbGeogr. 199 (1835).
-LIK, adj. (silke- 1814 osv. silkes- 1787 osv.) Törnsten Linnel. 3 (1787; i pl., om linfibrer).
-LIKNANDE, p. adj. (silke- 1910 osv. silkes- 1894 osv.) (Ekenberg o.) Landin 782 (1894; om fibrer).
-LIM. (silke- 1935 osv. silkes- 1845 osv.) [jfr t. seidenleim, eng. silk-glue] sericin; särsk. om sericin som gm uppvärmning frigjorts från kokongtrådar o. fått stelna till en geléartad massa; jfr siden-lim. Almström KemTekn. 2: 570 (1845). SvUppslB 24: 785 (1935).
-LIN. (†)
1) för spinnande av (silkes)fint garn på visst sätt berett lin. Beskrifning om Berednings-Sättet af så kallade Olje- och Silkes-Lin. Valtinson (1751; titel på broschyr).
2) [jfr eng. silky flax] nyzeeländskt lin (se nyzeeländsk a). JournLTh. 1810, s. 797.
-LINA. (silke- 1918 osv. silkes- 1814 osv.) lina (se lina, sbst.1) av silke; särsk. (fisk.) motsv. lina, sbst.1 c, om rev av silke. AJourn. 1814, nr 158, s. 3. Sparre MorElg 148 (1918; om rev).
-LINDAD, p. adj. lindad med silkestråd. Alving DamKlubb. 101 (1931; om klädhängare).
-LINDNING. Östergren (1938). särsk. (†) konkret, om silkeskokong. VetAH 1785, s. 59.
-LINNE. (silke- 1929 osv. silkes- 1835 osv.)
1) (†) till 1 a, om ett slags tyg (möjl. av vegetabiliskt silke l. rami). MagKonst 1835, s. 56.
2) till 1 a, b: linne (se d. o. 4) av silkestrikå. UNT 1929, nr 10345, s. 4.
(1 a, b) -LINT, n.? [senare ssgsleden av mlt. lint, n., band använt ss. prydnad o. d. (se linda, sbst.2); jfr bortlint] (†) (till prydnad o. d. använt) band av silke l. siden; jfr siden-lint. KlädkamRSthm 1560 E, s. 33 a. Danckwardt SmndrFörf. 268 (cit. fr. 1654).
-LIST, i bet. 1 förr möjl. äv. -LISTA. (silke- 1723 osv. silkes- 1553 osv. -list 1723 osv. -lister, pl. 1672 osv. -listor, pl. 15531807)
1) (i sht förr) till 1 a, b: list (se list, sbst.2 2) av silke l. siden; jfr lista, sbst.1 2. GripshInvent. 1553. Karlson EBraheHem 101 (i handl. fr. 1672).
2) (förr) till 1 b: list (se list, sbst.2 4 a ε) av siden; jfr siden-list. Svensson SkånFolkdr. 345 (cit. fr. 1723).
-LITS. (silke- 1860. silkes- 1637) (numera föga br.) snodd l. band l. bård av silke. OxBr. 11: 689 (1637). Hagdahl Fråga 399 (1883).
-LITSE-KNAPP. (†) knapp flätad av styva silkessnodder; jfr -knapp. TullbSthm 15/5 1581.
-LITSE-KNÖP. (†) = -litse-knapp. KlädkamRSthm 1583 C, s. 9 a. —
-LITS-KVARD l. -LITS-KORN. (-korn 16481651. -quard (-qward) 16701742) (†) = -lits. KlädkamRSthm 1648 B, s. 58. HusgKamRSthm 1741—42, s. 560.
-LIVRÉSNÖRE~0020. livrésnöre av silke. KlädkamRSthm 1737 A, s. 109 (: silkes Liverie snören, pl.).
-LOCK.
1) silkeslen (o. silkesglänsande) lock (se lock, sbst.1 2); jfr siden-lock. Atterbom SDikt. 1: 272 (1810, 1837).
2) (förr) konstgjord lock av silke. DA 1824, nr 176, Bih. s. 1. —
-LUDD. (silke- 1938 osv. silkes- 1938 osv.) ludd (se ludd, sbst.1 1, 2) som erinrar om silke; ludd (se ludd, sbst.1 2) som härrör från silke. Nyponens silkesludd. Östergren (1938). IllSvOrdb. (1955).
-LUDDIG. (silke- 1931 osv. silkes- 1938 osv.) [jfr -ludd] som består av l. är täckt av l. bemängd med silkesludd. Lappvidets silkeluddiga hanhängen. SvD 23/8 1931, Söndagsbil. s. 5. —
-LUDEN. bot. om (del av) växt l. om växts hårbeklädnad: silkeshårig. Fries BotUtfl. 1: 101 (1836, 1843; i pl., om blad).
-LYSTER. jfr -glans. DN(A) 1927, nr 285, s. 5.
-LÄRFT. (†) taft. TullbSthm 5/6 1581 (: Silckess Lärofftt).
-LÄTT. (silke- 1938 osv. silkes- 1937 osv.) lätt som silke. Asklund SvIdyll 25 (1937; om rök).
-MADRAS-KLÄNNING. (-madrass-) [jfr t. o. fr. madras, ett slags ostindiskt halvsiden; till Madras, stad i Indien] (†) klänning av ett slags ostindiskt halvsiden. BoupptVäxjö 1834.
(1 b) -MADRASS. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr -bolster. HC12H 1: 44 (c. 1734).
-MAGE. (†) oeg.: (ömtålig) mage van vid fin o. lättsmält mat. Om man låter .. (kött) länge liggia vthi Saltet, och sedan röker thet hårdt, tå blifwer thet så salt och hårdt, at thet med möda kan smältas vti een silkes Maga. IErici Colerus 1: 348 (c. 1645; t. orig.: vor deinen und deiner Dominæ vnnd Kinder seidene Magen).
(1 b) -MANTEL. (silke- 1838 osv. silkes- 1541 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) mantel av siden. Hes. 27: 24 (Bib. 1541).
-MANUFAKTUR. (silke- 1930 osv. silkes- 1690 osv.)
1) (förr) manufaktur (se d. o. 2) som har till ändamål att bereda silke l. framställa silkesvaror; jfr siden-manufaktur 1. Svedelius Statsk. 4: 183 (1869).
2) industriell anläggning för beredning av silke l. framställning av silkesvaror; utom i fråga om ä. förh. numera bl. i benämning på industriföretag; jfr manufaktur 3 o. siden-manufaktur 2. Instruction för dhen som widh Stadsens Silkes Manufactur skal .. hafwa inseende medh rederij (m. m.). SthmStadsord. 2: 63 (1690). Trikåfabriken Silkemanufaktur. UNT 1933, nr 3, s. 1.
3) (numera bl. tillf.) om silkesvara; i sht i pl. l. koll.; jfr manufaktur 4 o. siden-manufaktur 3. Synnerberg 2: 190 (1815; i pl., med hänv. till Sidentyger).
-MANUFAKTURI. (förr) jfr -manufaktur 2. Möller 22 (1755: silkesmanufaktorien, pl.).
-MARKNAD. i sht ekon. o. handel. jfr marknad 2, 3. König LärdÖfn. 5: 132 (1717). Kina .. har mindre betydelse på den internationella silkesmarknaden (än Japan). 2SvUppslB 25: 1127 (1953).
-MASK. (silke- 1814 osv. silkes- 1538 osv.) [fsv. silkis madhker] larv av silkesspinnare (särsk. av mullbärsspinnare); jfr siden-mask, sbst.1 VarRerV 52 (1538). jfr ek-, mullbärs-silkesmask.
Ssgr: silkesmask-avel. (om ä. l. utländska förh.) jfr avel 6. Westee (1842).
-frö. (-maske-) (†) silkesmaskägg. VetAH 1745, s. 266 (: Silkes Matke-Fröen, pl.). Därs. 1746, s. 83.
-odling. (om ä. l. utländska förh.) = -mask-avel. Nyström Svedelius 4: 93 (1890).
-skötsel. (-maske- 1757) (om ä. l. utländska förh.) = -mask-avel. SvMerc. 3: 385 (1757).
-syra. [jfr t. seidenwurmsäure] (†) = silkes-syra. Wikforss 2: 591 (1804). Almström KemTekn. 2: 570 (1845).
-ägg. (-mask- 1864 osv. -maske- 17451797) [jfr t. seidenwurmei] ägg av silkesspinnare. VetAH 1745, s. 266.
-MASSA. (silke- 1931 osv. silkes- 1926 osv.) (i fackspr.)
1) om det ur dödade silkesmaskars spinnkörtlar uttagna ämne varav gut (se gutt, sbst.2 2) beredes. Nyström Kir. 1: 19 (1926).
2) för framställning av konstsilke m. m. användbar blekt sulfitmassa. Streyffert SvSkog. 429 (1931).
-MATERIA l. -MATERIE. (†) = -ämne. VetAH 1745, s. 191 (: Silkes Materien, sg. best.). Därs. 262 (: Silkes-Materia).
-MATTA. (silke- 1952 osv. silkes- 1837 osv.) matta (se matta, sbst.1 1) av silkesgarn; ngn gg äv. om överdrag av sekret varmed spinnarfjärils larv överdrar ställe där den ligger; jfr siden-matta. Dahlbom Insekt. 177 (1837; om överdrag av sekret). Sterner o. Kinch OrientMatt. 76 (1929).
-MJUK. (silke- 1897 osv. silkes- 1685 osv.) mjuk (se d. o. 1 c, d) som silke; äv. oeg., särsk. (numera bl. i högre stil) motsv. mjuk 2 h, om yttrande o. d.; jfr siden-mjuk. Spegel GW 116 (1685; i pl., om händer). Det var .. inga silkesmjuka uttalanden, som föllo (i de norska tidningarna) om .. (vissa ministrars) statsförvaltning. AB 1900, nr 187, s. 3.
Avledn.: silkesmjukhet, r. l. f. Östergren (1938).
-MOPS. mops med långt, mjukt, mer l. mindre krusigt hår. Östergren 4: 613 (1932).
-MULLBÄRSTRÄD. [silkesmasken lever på trädets blad] (†) trädet Morus alba Lin., vita mullbärsträdet. Scheutz NatH 302 (1843). Dalin (1854); jfr Fries Ordb. (c. 1870; namnet betecknat ss. onödigt o. obrukligt).
-MUSLIN. textil. av silkesgarn vävt lätt o. glest tyg i tvåskaft. MagKonst 1834, s. 56.
-MUSSERON. [svampen har silkesglänsande hatt] bot. svampen Tricholoma columbetta Fr. Strömbom Svamp. 22 (1883).
-MUSSLA. [jfr t. seidenmuschel; musslorna avsöndra glänsande trådar (i sht förr använda ss. textilmaterial)] (†) mussla av släktet Pinna Lin.; särsk. om den i Medelhavet levande arten P. nobilis Lin.; jfr siden-mussla. Scheutz NatH 394 (1843). Berndtson (1880).
-MÖL. [jfr t. seidenmühle] (†) = -tvinnare 2; jfr möl, sbst.2 1. Stråle AlingsåsMan. 125 (cit. fr. 1730). NF 14: 1065 (1890).
(1 a, b) -MÖSSA. jfr -dräkt. Petreius Beskr. 5: 4 (1615: Silkes myssa).
-NAPP. (silke- 1892 osv.) (förr) jfr napp, sbst.3 BoupptVäxjö 1892.
-NOPP.
1) (†) ss. ämnesnamn: silkesavfall; jfr noppa, sbst.2 1. Freja 1885, s. 136.
2) koll.: noppor (se noppa, sbst.2 2) av silke; förr äv. om enstaka noppa (se noppa, sbst.2 2 b) av silkesgarn i madrass o. d. (äv. med inbegrepp av de genom madrassen osv. gående trådar vilka fästas i en sådan noppa). Een hwÿt parcums Madrass .., opstoppad .. och med Silckes nåppar gienomstungen. HusgKamRSthm 1700, s. 106. Snön faller i lätta, hvita flockar alldeles som silkesnopp ned öfver den signade jorden. Virén Skizz. 126 (1890).
-NOT. (förr) jfr not, sbst.1 1. PT 1758, nr 81, s. 4.
-NYSTAN. (silke- 1898 osv. silkes- 1737 osv.) nystan av silkesgarn l. silkestråd; i sht förr äv. om silkeskokong. Bliberg Acerra 445 (1737: Silkes-Nysta; om silkeskokong). SP 1780, s. 1036.
(1 a, b) -NÅLREM~02 l. ~20. (förr) jfr -band. HH 2: 33 (1553).
(1 b) -NÄSDUK~02 l. ~20. (silke- 1895 osv. silkes- 1741 osv.) (numera i sht i skildring av ä. förh.) sidennäsduk; äv. (numera bl. i vissa trakter i folkligt spr. o. kulturhist.) i anv. motsv. näsduk slutet, om huvudduk l. sjalett o. d. av siden. Hagström Herdam. 4: 202 (i handl. fr. 1741). (Männen ha) en silkesnäsduk, hwilken brukas i egenskap av halsduk. Svensson SkånFolkdr. 260 (i handl. fr. 1793). (Pojken fick) En röd silkesnäsduk så fin att ingen sett maken till den i det huset! Krusenstjerna Fatt. 2: 263 (1936; om förh. c. 1905).
-NÄSTE. (†) = -kokong. SvMerc. V. 3: 56 (1760).
-NÄT. (silke- 1939 osv. silkes- 1730 osv.) nät av silkesgarn l. silkestråd. Nordencrantz Arc. 291 (1730; om fisknät). MagKonst 1825, s. 40 (om hårnät).
-NÄTTELDUK. (†) ett slags fin, ofärgad silkesvävnad. MagKonst 1831, s. 24.
-ODLANDE, p. adj. (silke- 1938 osv. silkes- 1890 osv.) (om ä. l. utländska förh.) som bedriver silkesodling. NF 14: 1067 (1890; om länder).
-ODLARE. (silke- 1938 osv. silkes- 1842 osv.) (om ä. l. utländska förh.) person som ägnar sig åt silkesodling; jfr siden-odlare. Westee (1842).
-ODLING. (silke- 1938 osv. silkes- 1824 osv.) (om ä. l. utländska förh.)
1) abstr.: (odling av mullbärsträd o.) uppfödande av silkesmaskar (samt beredning av silke); jfr -avel, -kultur, -plantering. Sällskapet för inhemsk silkesodling var verksamt 1830—1898. Östberg OdlMullbTr. 7 (1824).
2) konkret: anläggning l. anstalt för silkesodling (i bet. 1). SvRokoko 46 (1924; om förh. på 1750-talet).
Ssg (till -odling 1; om ä. l. utländska förh.): silkesodlings-anstalt. jfr silkes-odling 2. Åstrand 2: 269 (1855).
(1 b) -OMHÄNGE~020. (numera bl. i skildring av ä. förh.) sidenomhänge. Afzelius Sag. 7: 9 (1853; till säng).
-OMSPUNNEN, p. adj. omspunnen med silkestråd. KatalInstallAsea 1931, s. 15 (om koppartråd).
-PAPPER. (silke- 1890 osv. silkes- 1815 osv.) [jfr t. seidenpapier, eng. silk paper, fr. papier de soie; ett slags från Ostasien importerat papper antogs i Europa vara tillverkat av silke] urspr. om ett slags fint papper av ostasiatiskt ursprung; sedermera om olimmat tunt papper (företrädesvis använt till omslagspapper); jfr siden-papper. Synnerberg 2: 29 (1815; tillverkat i Japan). Varulex. Beklädn. 186 (1945). jfr ceresin-silkespapper.
Ssgr: silkespapper- l. (vanl.) silkespappers-charpi. (förr) om smala krusade remsor av silkespapper, använda ss. charpi. Ahlberg FarmT 228 (1899).
-tunn. tunn som silkespapper. Skottsberg Båtf. 372 (1909; om växts blad).
-PASSEMENT, äv. -POSAMENT. (förr) passement av silke; jfr siden-passement. KlädkamRSthm 1555 D, s. 5 a. —
-PELING. (†) ett slags lätt, glatt sidentyg; jfr peling. KlädkamRSthm 1734, s. 9.
-PERUK. peruk av silke. Dardel Adelsb. 99 (1925).
-PION. [växtens blomblad äro silkesglänsande] (mindre br.) luktpion. HantvB I. 3. 1: 168 (1935).
-PIPA. (†) spolpipa med därpå spolat silke; jfr pipa, sbst.1 3 i. DA 1793, nr 189, s. 3.
(1 a, b) -PJE. (†) ett slags smalt silkesband l. silkessnöre, anbringat l. avsett att anbringas ss. prydnad på klädesplagg; äv. i uttr. silkes- och guldpje, om sådant band l. snöre av silkes- o. guldtrådar (jfr anm. 1:o sp. 2349); jfr siden-pje. KlädkamRSthm 1650 B, s. 55. Ny brun lång Klädesrock med Silkes och Guld Pie i Sömarne. BoupptSthm 1678, s. 1018 b.
(1 a, b) -PLAGG. jfr -dräkt. Krusenstjerna Pahlen 6: 473 (1935).
-PLANTA. [jfr t. seidenpflanze] (†) = -ört; äv. i uttr. syriska silkesplantan; jfr siden-planta. Nordforss (1805). Dalin FrSvLex. 2: 474 (1843: Syriska Silkesplantan). Åstrand (1855).
-PLANTERING. (†) = -odling 1. Linné Sk. 261 (1751).
-PLYSCH. (silke- 1890 osv. silkes- 1784 osv.) textil. silkessammet med lång lugg; jfr siden-plysch. Svensson SkånFolkdr. 338 (cit. fr. 1784: silkes plus).
-POLETTER, se -epålett.
-POMETTER l. -POMETKEN l. -POMETKER l. -POMETKENS, pl. (†) om ett slags ss. besättning på klädesplagg o. d. använda prydnadsband (med små knutar l. dyl.) av silke; äv. i uttr. guld- och silkespometker, om sådana band av guld- o. silkestrådar (jfr anm. 1:o sp. 2349); jfr siden-pometken. KlädkamRSthm 1631 A, s. 28 b (: Silkes pometer). OxBr. 11: 688 (1637: Selkes pometkens). 48 lodh guld och silkes pometikor. KlädkamRSthm 1674, s. 18. BoupptSthm 1679, s. 632 b (: Sillkes Pometicken).
-POMPONG. jfr pompong 1. Freja 1880, s. 188.
-POPLIN. (förr) poplin innehållande silke; jfr siden-poplin. SthmModeJ 1852, s. 7 (: silkespopeline).
-POSAMENT, se -passement.
-PRODUCERANDE, p. adj. som producerar silke. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 161 (1852; om land).
-PRODUKTION. produktion av silke. Frey 1850, s. 158.
-PROTEKTIV ~prω1tekti2v l. ~prå1- l. ~prωt1- l. ~prot1-, n.; best. -et. (silk- 1899. silkes- 1920 osv.) [senare ssgsleden av eng. protective, substantivering av protective, adj. (se protektiv)] ett slags förr till sårförband använd impregnerad sidenvävnad. Ahlberg FarmT 228 (1899).
-PUDEL. (silke- 1895 osv. silkes- 1917 osv.) jfr -mops. GHT 1895, nr 224, s. 1.
-PUDERKVAST~102, äv. ~200. (förr) puderkvast av silke; jfr -kvast 1. KlädkamRSthm 1670, s. 264.
(1 a, b) -PUNG. (silke- c. 1880 osv. silkes- 1569 osv.) (i sht förr) jfr -dräkt o. pung 1, 2. TullbSthm 21/12 1569.
-PYJAMAS.
1) till 1 a, b: pyjamas (se d. o. 2) tillverkad av silke(strikå); äv. (i sht i skildring av ä. förh.): sidenpyjamas. Klinckowström BlVulk. 1: 142 (1911).
2) (om orientaliska förh.) till 1 b, = pyjamas 1. Lundgren MålAnt. 2: 50 (1872: silkes-pasjamas).
-PÅLETT, se -epålett.
(1 a, b) -PÅSE. jfr -dräkt o. siden-påse. BoupptSthm 1683, s. 223 a (1682).
(1 b) -PÄLL. (silke- c. 1600 osv. silkes- c. 1575 osv.) [fsv. silkis päl, sidentyg] (i sht förr) päll (se d. o. 2) av siden, sidenpäll; förr äv. om tält l. dyl. av siden (jfr -tjäll). InventKumla (c. 1575). The Sloogo uut sin Silkepell / Vppå then hwÿta sand(e). Visb. 2: 176 (c. 1600).
-RAFFEL. (i sht i fackspr.) jfr raffel, sbst.3 1. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 19.
-RAND. (silke- 1850 osv. silkes- 1808 osv.) i vävnad o. d.: rand (se d. o. 6) av silke. DA 1808, nr 14, s. 3.
-RANDAD, p. adj. (silke- 1809 osv.) [jfr -rand] = -randig. 1. Silke rannad Klädning. BoupptVäxjö 1809.
-RANDIG. [jfr -rand] om vävnad o. d.: försedd med silkesränder; jfr -randad. Wacklin Minn. 3: 98 (1845; om sjömansdräkt).
-REDARE. (silk- 1734, 1757. silke- 1814 osv. silkes- 1696 (: silkes redare qwarn) osv.) (numera bl. tillf., om ä. l. utländska förh.) = -beredare; jfr siden-redare. KommerskollR 17/3 1696.
Ssg: silkesredare-kvarn. (†) = silkes-tvinnare 2. KommerskollR 17/3 1696.
-REDERI30~102, äv. 10104. (numera bl. tillf., om ä. l. utländska förh.) beredning av silke; äv. konkret, om anläggning för sådan verksamhet; jfr -berederi, rederi 1 slutet o. siden-rederi. Stiernman Com. 4: 14 (1673). Silkes-rederiet (i Alingsås), där Lachagie kokades, kardades på långa kardor, sedan spans på Swenska råckar, och ändteligen anwändes til floretts band. Linné Vg. 123 (1747). SErikÅb. 1957, s. 105 (om förh. c. 1750).
Ssg: silkesrederi-möl. (†) = silkes-tvinnare 2. 1Saml. 1—6: 391 (1774).
-REDNING. (numera bl. tillf., om ä. l. utländska förh.) = -beredning. Serenius Fff 3 a (1734).
(1 a, b) -REGISTER. (†) om förteckning över de partier av silke(svaror) o. siden(varor) som ngn under viss tid mottagit o. utlämnat; jfr register I 1. KlädkamRSthm 1554 H, Omsl.
(1 a, b) -REM. (silke- 1632 osv. silkes- 1557 osv.) (numera bl. tillf.) jfr -band. KlädkamInventGripsh. 1557, s. 9 a. —
-REP. (silke- 1895 osv. silkes- 1740 osv.) [fsv. silkis rep] rep flätat av silkesgarn. Nordberg C12 2: 380 (1740).
-RESÅR. (i fackspr.) silkesvävnad med invävda trådar av gummi. PriskurLeja 1895—96, s. 25.
-RIK. (silke- 1814 osv. silkes- 1781 osv.) om tyg: som har hög halt av silke. SP 1781, nr 47, Bih. s. 1. —
-RIPS. textil. rips (se rips, sbst.2) av silke, sidenrips. SthmModeJ 1856, s. 22 (: silkesreps).
(1 a, b) -ROCK. jfr -dräkt o. siden-rock 1. Willman Jap. 166 (1667).
-ROS. (silke- c. 1845 osv. silkes- 1637 osv.)
1) till 1 a, motsv. ros, sbst.1 2 c. KulturbVg. 1: 165 (1778; på handskar).
2) (numera bl. tillf.) till 1 a, b, motsv. ros, sbst.1 3 c. OxBr. 11: 699 (1637).
-RULLE. (silke- 1814 osv. silkes- 1784 osv.) rulle (se rulle, sbst.3 1 a) att linda upp silke på l. varpå silke lindats upp; äv. med inbegrepp av det upplindade silket. BoupptVäxjö 1784 (: Silckesrull).
-RÄNNING. textil. = -varp. SPF 1852, s. 260.
-SAFT. zool. = -ämne. Svanberg ÅrsbVetA 1848, s. 470.
-SAMMET. (silke- 1895 osv. silkes- 1766 osv.) sammet av silke; äv. mer l. mindre bildl.; jfr siden-sammet. SvForns. 2: 34. Alla Manspersoner .. ware förbudit, at .. bära Silkes Sammet, samt Sidentyger til Kläder och Foder. PH 8: 7145 (1766). Nittonåriga kinders förföriska silkesammet. Hedenstierna Fideik. 238 (1895).
Ssgr: silkessammets-dräkt. Östergren (1938).
-klänning. SAOL (1950).
-snöre. (i sht förr) prydnadssnöre av silkessammet. BeklädnStatLifGarde 1779 (till uniform).
-SARS. (†) = siden-sars 1. König LärdÖfn. 5: 134 (1747: Silkes-Sarger, pl.).
-SATÄNG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) sidensatäng; jfr silke-sätteni. BtFinlH 3: 231 (1549: silkes setin).
(1 a, b) -SCARF l. -SKARF. (silke- 1942 osv. silkes- 1932 osv.) jfr -dräkt. Hedberg Räkn. 6 (1932).
-SCHAGG l. -SJAGG. (i sht i skildring av ä. förh.) = -plysch. Östergren (1938).
-SCHAL, -SCHALETT, se -sjal, -sjalett.
-SCHODDY l. -SHODDY. (silke- 1927 osv. silkes- 1916 osv.) textil. spånadsmaterial berett gm sönderkardning av kasserat siden o. d. 2NF 25: 364 (1916).
-SEJARE. mus. på trumma: sejare av silke (omspunnen med silvertråd). Orkesterjourn. 1934, nr 10, s. 3.
-SHODDY, se -schoddy.
-SIKT. sikt med duk av silke. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 515.
-SIKTAD, p. adj. jfr -sikt. AB 1865, nr 222, s. 4 (om bensvärta).
-SIKTARE. = -sikt. (Ekenberg o.) Landin 573 (1893).
-SIKTDUK~02 l. ~20. (silke- 1836 osv. silkes- 1865 osv.) siktduk av silke. LdVBl. 1836, nr 49, s. 4.
-SILSIKT. (†) = -sikt. HovförtärSthm 1766, s. 2858.
-SINDAL. (-sindel) (†) ett slags fint o. lätt sidentyg. G1R 21: 53, 55 (1550).
-SJAGG, se -schagg.
(1 a, b) -SJAL l. -SCHAL. (silke- 1863 osv. silkes- 1793 osv.) jfr -dräkt o. siden-sjal. DA 1793, nr 154, s. 4 (: Silkes-Charl). särsk. mer l. mindre bildl. Gullberg Terzin. 22 (1958).
(1 a, b) -SJALETT l. -SCHALETT. (silke- 1844 osv. silkes- 1824 osv.) jfr -dräkt o. siden-sjalett. DA 1824, nr 7, Bih. s. 3 (: Silkes-Shawlett).
-SJÄL. (tillf.) oeg., om (person med) ömtålig själ. AB(A) 1929, nr 166, s. 5.
-SKARF, se -scarf.
-SKIMRANDE, p. adj. jfr -glänsande. Unnerstad Snäckh. 273 (1949; om djurs päls).
-SKINANDE, p. adj. (†) = -glänsande. VetAH 1810, s. 263 (om insekts huvud).
-SKINLIG. (†) = -glänsande. VetAH 1813, s. 241 (om ludd på insekts kropp).
-SKIR. tunt o. genomskinligt sidentyg, silkesflor; numera företrädesvis (i vitter stil) mer l. mindre bildl. Hwitt Silckess skijr — 16 alner. TullbSthm 12/11 1581. (Man) ser backsipporna svepa de solstekta sluttningarna vid Eklundshof i gråviolett silkesskir. Solnedg. 2: 170 (1911).
(1 a, b) -SKJORTA. (silke- c. 1700 osv. silkes- 1672 osv.) jfr -dräkt o. siden-skjorta. Verelius Herv. 69 (1672; fvn. orig.: silkiskirtu). En verklig fruntimmerskarl med oklanderliga silkesskjortor. Siwertz JoDr. 178 (1928).
(1 a, b) -SKJORTBÅRD~02 l. ~20. (förr) silkesbård (se d. o. 2) avsedd för skjorta. Röde Silckis skiorte border — 12 alner. TullbSthm 18/5 1569.
(1 a, b) -SKOROS. (†) till skoprydnad avsedd rosett av silke l. siden. OxBr. 11: 690 (1637). Därs. 734 (1640).
-SKRUVSNÖRE. (†) = -snodd. HusgKamRSthm 1707, s. 288. KlädkamRSthm 1716 B, s. 19.
(1 a, b) -SKÅP. särsk. (†): av försäljare på ryggen buren låda innehållande silke(svaror) o. siden(varor). Lind 1: 1412 (1749).
(1 a, b) -SKÄRP. jfr -dräkt. BoupptSthm 1673, s. 404 a. —
-SKÖTSEL. (numera bl. om ä. l. utländska förh., föga br.) = -odling 1. Kiellberg KonstnHandtv. Skrädd. 7 (1753). Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 222 (1857).
(1 a, b) -SLEJF. jfr -dräkt. PT 1758, nr 48, s. 4 (: Silkes-Släffer, pl.).
-SLIDING. (silke- 1907, 1917) (föga br.) = -slidskivling. Krok o. Almquist Fl. 2: 213 (1907). Därs. 228 (1917).
-SLIDSKIVLING~020. (silke- 1932 osv.) [svampens hatt är silkeshårig] bot. svampen Volvaria bombycina (Schæff.); jfr -champinjon, -sliding. Krok o. Almquist Fl. 2: 221 (1932).
-SLÖJA.
1) (i fackspr.) till 1 a: gels vävnad av tunna silkestrådar, silkesflor; särsk. om sådan vävnad använd vid lagning l. förstärkning av pappersblad (i arkiv o. d.) l. textilier (på museum o. d.). GotlArk. 1930, s. 68. Fornv. 1956, s. 280 (använd vid konservering av tunna fanor).
2) till 1 a, b: (till ngns klädsel hörande) slöja av (tyg av) silke; äv. mer l. mindre bildl.; jfr siden-slöja. Ach öpnar Ögonen så få i see Ehrt Nöje / See Jorden Jäger-klädd i Grääs-grön Silkes-Slöja. Spegel GW 116 (1685).
-SMÄLL. (†) silkestofs som sitter ytterst på en piskas snärt o. åstadkommer ett smällande ljud, då piskan användes. DA 1793, nr 100, s. 3. Wetterbergh SamhKärna 2: 216 (1857).
-SNILJ l. -SNILJA. textil. snilj av silke. SthmModeJ 1856, s. 38 (: silkessniljor, pl.). Kleen Kvinn. 182 (1910: silkessniljer, pl.; om förh. 1865).
-SNODD, förr äv. -SNO. (silke- 1898 osv. silkes- c. 1700 osv.) snodd av silke; snodd omspunnen med silke; äv. mer l. mindre bildl.; jfr siden-snodd. Visb. 3: 434 (c. 1700: Silkessno). Silkessnodder tillverkas av bomullstråd, vilken i en maskin omspunnits med konstsilke. Varulex. Beklädn. 268 (1945). Teologernas silkessnodd av spetsfundigheter har dragits kring den levande Kristus hals. Ruin SjunknH 205 (1956).
-SNÖRE. (silke- 1615 osv. silkes- 1541 osv.) snöre av silke; särsk. (i sht förr) om sådant snöre använt ss. besättning på klädesplagg o. d.; jfr siden-snöre. VaruhusR 1541. Schmedeman Just. 387 (1664; på kläder). särsk.
a) i uttr. som syfta på den förr i Turkiet förekommande seden att sultanen sände en misshaglig ämbetsman ett snöre av silke ss. tecken på att denne borde begå självmord; särsk. bildl., i sådana uttr. som räcka ngn silkessnöret l. överlämna silkessnöret till ngn, ss. beteckning för att uppmana l. tvinga ngn att avgå från förtroendepost o. d., få silkessnöret, ss. beteckning för att uppmanas l. tvingas att avgå från förtroendepost o. d.; jfr -streck o. siden-snöre slutet. SvSaml. 3—5: 179 (1765). Stor-Viziren (har) dömt för detta warande Commendanterne af Kilia, Tulcza och Isaccia til silkes-snöret, emedan de .. lämnat deras Fästningar. PT 1791, nr 9, s. 1. Det ena silkessnöret räcktes (vid försök att få två socialdemokrater utbytta mot kommunister ss. suppleanter i Gbgs drätselkammare) åt hr Viktor Svensson. GHT 1935, nr 285, s. 8. Den som fick uppdraget att överlämna silkessnöret till (den brittiske utrikesministern) Hoare var finansministern. SvD(A) 1935, nr 347, s. 4. Tidningarna skrev, att rektor Höckert fått silkessnöret. Spong Sjövinkel 434 (1949).
b) mer l. mindre bildl. (jfr a). Fahlcrantz 2: 206 (1826, 1864).
(1 b) -SPARLAKAN~020. (silke- 1554 osv. silkes- 1551 osv.) [fsv. silkis sparlakan, silkesparlakan] (förr) sparlakan av siden. GripshR 1551.
-SPETS, sbst.1 jfr -mops. Rydholm Hund. 60 (1881).
Ssg: silkesspets-valp. Östergren (1938).
-SPETS, sbst.2 (silke- 1898 osv. silkes- 1642 osv.) spets tillverkad av silke (gm knyppling o. d.); jfr -blond, -udd. KlädkamRSthm 1642 A, s. 24 b. —
-SPETS-TYG. textil. genombrutet tyg av silke med spetsmönster. SvD(A) 1931, nr 332, s. 19.
-SPIGILJE. (silke- 1567—69. silkes- 1571) (†) ett slags smalt silkesband med spetsar l. fransar (använt ss. garnering). KlädkamRSthm 1567—69 C, s. 8 a (: Silcke spigilde). Silckiss binnick(er) och Spigiller. TullbSthm 27/5 1571.
-SPINDEL. [jfr t. seidenspinne; de hithörande spindlarna producera ett hållbart silke som i viss utsträckning har textil anv.] zool. spindel av släktet Nephila Leach. GHT 1895, nr 211 A, s. 2. —
-SPINNANDE, p. adj. som spinner silke; dels (om ä. l. utländska förh.) om person l. land o. d. (jfr silke 1 a α α'), dels om silkesmask o. d. (jfr silke 1 a α β'). Lewenhaupt Pyren. 314 (1914; om stad).
-SPINNARE. (silke- 1814 osv. silkes- 1669 osv.)
1) (om ä. l. utländska förh.) person som spinner silke (se d. o. 1 a α α'); jfr siden-spinnare 1. Risingh KiöpH 91 (1669).
2) entomol. fjäril tillhörande familjen Bombycidæ; i sht förr äv. allmännare: fjäril vars larv alstrar kokonger varav silke kan framställas; jfr -fjäril, silke 1 a α β' o. siden-spinnare 2, 3. DA 1808, nr 33, s. 5. 2SvUppslB 25: 1133 (1953; allmännare). jfr ek-silkesspinnare.
Ssg: silkesspinnar-, äv. silkesspinnare-larv, m. l. r. entomol. till -spinnare 2. Östergren (1938).
-SPINNERI30~102, äv. 10104. (silke- 1814 osv. silkes- 1790 osv.)
1) [jfr t. seidenspinnerei] (om ä. l. utländska förh.) handlingen att spinna silke (se d. o. 1 a α α'); särsk. konkret, om industriell anläggning för spinnande av silke; jfr siden-spinneri. Möller (1790; konkret). Cannelin (1921; äv. abstr.).
2) (mera tillf.) handlingen att spinna silke (se d. o. 1 a α β'). Rickson GVänn. 138 (1930; i fråga om spindel).
-SPINNERSKA. (silke- 1814 osv. silkes- 1804 osv.) (om ä. l. utländska förh.) jfr -spinnare 1 o. siden-spinnerska. Wikforss 2: 591 (1804).
-SPINNING. (silke- 1939 osv. silkes- 1938 osv.) (om ä. l. utländska förh.) handlingen att spinna silke (se d. o. 1 a α α'). Östergren (1938).
Ssg: silkesspinnings-maskin. (om ä. l. utländska förh.) Dædalus 1952, s. 125.
-SPINNKVARN. (†) silkesspinningsmaskin. König LärdÖfn. 5: 235 (1747).
-SPOLE. (silke- 1787 osv. silkes- 1759 osv.) spole att spola upp silke på l. varpå silke spolats upp; äv. med inbegrepp av det uppspolade silket. Ferrner ResEur. 90 (1759).
-SPOLMASKIN~102. (silke- 1878 osv.) textil. spolmaskin för spolning av silke. TT 1878, s. 29.
-SPOLNING. textil. uppspolning av silke på silkesspolar. PT 1758, nr 60, Bil. s. 2. —
-SPRIT. (i Finl., numera bl. tillf.) = -raffel. Hierta-Retzius ArbStug. 223 (i handl. fr. 1896).
-SPRÅNGAD, p. adj. (silke- 1685 osv. silkes- 1553 osv.) [jfr fvn. silkisprangaðr] textil. om föremål av tyg: prydd med silkessprångning. Silkessprångat sparlakan. SvKulturb. 9—10: 230 (i handl. fr. 1553; rättat efter hskr.). (Brudgummen) dricker .. brudhen till af een Silfver kappa eller skål, den han hafver burit in medh sigh och den omsvept medh sitt brudgums silkesprångade ärmkläde. Dybeck Runa 1842—43, 2: 63 (1685).
-SPRÅNGNING. (silke- 1907 osv.) [fsv. silkesprangning] textil. flätning av silke utförd i ram o. resulterande i ett nätverk; äv. konkret, om resultatet av sådan flätning (förr äv. allmännare, om genombrutet arbete i silke). Fatab. 1907, s. 116 (allmännare).
-SPUNNEN, p. adj. spunnen av silke l. omspunnen med silke; äv. bildl. Fahler Isela 29 (1918; bildl.). FörslElektrOrdl. (1931).
-SPÅNAD. (numera bl. tillf.) handlingen att spinna silke (se d. o. 1 a α α', β'); äv. konkret, om resultatet. Holmström Ström NatLb. 4: 67 (1852).
-STEGE. stege av silkesrep. Snoilsky 1: 77 (1869).
-STICKAD, p. adj. (silke- 1671 osv. silkes- 1659 osv.) prydd med silkesstickning(ar); äv. (numera i sht i skildring av ä. förh.): silkesbroderad. BoupptSthm 29/8 1659.
-STICKARE. (silke- 1587 osv. silkes- 1599 osv.) [jfr t. seidensticker] (numera bl. tillf.) person som (yrkesmässigt) sysslar med silkesstickning l. (i sht i skildring av ä. förh.) silkesbrodering; jfr -broderare o. siden-stickare. Helsingius Dd 4 a (1587). En silke- eller gull-stickare. Möller (1745; under brodeur). Östergren (cit. fr. 1931).
-STICKERI30~102, äv. 10104. (silke- 1938 osv. silkes- 1938 osv.) (tillf.) silkesstickning l. (i sht i skildring av ä. förh.) silkesbroderi; särsk. konkret; jfr siden-stickeri. Östergren (1938).
-STICKERSKA. (silke- 1938 osv. silkes- 1790 osv.) (numera bl. tillf.) jfr -stickare. Möller (1790).
-STICKNING. (silke- 1938 osv. silkes- 1897 osv.) stickning med silkesgarn; äv. om anbringande med maskin av raka silkessömmar tätt intill varandra ss. garnering (på klädesplagg); äv. konkret, om resultatet. KatalIndUtstSthm 1897, s. 39. (Dampaletå med) rikhaltiga silkesstickningar. Östergren (cit. fr. 1922).
-STOPPAD, p. adj. stoppad med silkesvadd. KlädkamRSthm 1674, s. 26 (om sängtäcke).
-STRAMALJ. (silke- 1856 osv. silkes- 1874 osv.) textil. stramalj av silke. NJournD 1856, s. 6.
-STRECK. (†) silkesrep l. silkessnöre; särsk. i anv. motsv. -snöre a. Då store Viziren satt sig .. på sin uphögde Thron .., framkom Janitzarernes Aga med ett swart Silkes-Sträk på ett Hyende, och lät honom weta Sultanens Dom. Dryselius Måne 348 (1694). Berch GamlManskl. 18 (1771).
(1 a, b) -STRUMPA. (silke- 1658 osv. silkes- 1563 osv.) strumpa tillverkad av silke gm stickning (för hand l. på maskin) o. d. (jfr anm. 2:o sp. 2349); förr äv. om strumpa sydd av siden; jfr siden-strumpa. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 25. 1 pr Wefna Silckes Strumpor. BoupptSthm 1676, s. 1046 a. Stiernstedt Bank. 160 (1947).
Ssgr (om ä. l. utländska förh.): silkesstrump-, äv. silkesstrumpe-fabrik. FörtFabrikspriv. 1731.
-väveri. abstr.: tillverkning av silkesstrumpor; äv. konkret, om silkesstrumpfabrik. Fabrique af silkes och ylle strumpwäfwerie. KommerskollR 16/6 1731. PH 5: 3522 (1753; konkret).
-STRÄNG. sträng av silke.
a) fabricerad av människa. RedNordM 1928, s. 33. särsk. (om ä. l. utländska förh.) på musikinstrument; jfr silke 3 a. Dahlstierna (SVS) 1: 123 (1698; på fiol). Hagberg Shaksp. 8: 45 (1849; på luta). En silkessträng, omlindad med silfvertråd. Uppl. 2: 439 (1908; på nyckelharpa).
b) alstrad av silkesmask o. d. Hammarström Sportfiske 27 (1925).
-STÖVLETT. (†) ett slags damask av silke. SP 1792, nr 296, s. 4.
-SUTUR. (silke- 1935 osv. silkes- 1899 osv.) med. sutur utförd med silke. Hahnsson (1899).
-SVART. (i vitter stil) svart o. silkesglänsande; jfr siden-svart. CVAStrandberg 3: 401 (1855; i pl., om kläder). Lagerlöf i 3SAH 26: 16 (1914; om fågels bröst).
-SVICKEL.
2) (-schwickel) (föga br.) sammanfattande, om ss. dekoration på vante på handens översida (ngt solfjädersaktigt) anbringade sömmar av silke, dentor av silke. KatalÅhlénHolm 35: 21 (1915). Därs. 62: 172 (1918).
-SVICKLA. (förr) på strumpskaft: kilformigt parti av silke l. försett med silkesbroderier; jfr kil, sbst.2 II 3 b β. Fatab. 1911, s. 85. (1774).
-SYDD, p. adj. (silke- 1649 osv. silkes- 1587 osv.) (ålderdomligt) försedd med silkesbroderi(er); äv.: som utgör ett l. flera silkesbroderier. Jungfrun tog på sin silkessydda särk. SvForns. 2: 121. TbLödöse 41 (1587). Gula landsvägar, blanka järnvägsskenor och blåa kanaler löpte fram mellan orterna (på den ovanfrån sedda slätten) som silkesydda slingor. Lagerlöf Holg. 1: 235 (1906).
-SYNAD. (silke- c. 1850 osv.) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) silkesbroderi; särsk. konkret. Hörlén GSed. 215 (i handl. fr. c. 1850).
-SYRA. [jfr t. seidensäure] (†) vid destillation av råsilke med utspädd svavelsyra erhållen (icke enhetlig) produkt som förr uppfattades ss. en flyktig fettsyra; jfr -mask-syra. Dalin (1854).
-SÄCK. (silke- 1814 osv. silkes- 1745 osv.)
1) (numera bl. tillf.) om säckliknande del av silkesmaskens spinnapparat, där spinnvätska lagras; förr äv. om hela spinnapparaten. Silkes Materien, hvilken i Silkes säcken .. blifvit tilredder. VetAH 1745, s. 259. Hammarström Sportfiske 27 (1925).
2) (†) = -kokong. Retzius Djurr. 25 (1772). Heinrich (1828).
(1 b) -SÄNG. [fsv. silkis siäng] (i vitter stil, numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr -bädd o. siden-säng. Visb. 1: 74 (1573).
-SÄNKT, p. adj. (†) = -broderad. Silckiss sänckte taffler. TullbSthm 12/11 1581.
(1 a, b) -SÄRK. (numera bl. tillf.) jfr -dräkt o. siden-särk. Visb. 1: 349 (c. 1657).
-SÖM. (silke- 1900 osv. silkes- 1563 osv.) söm utförd med silke. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 80.
-SÖMMAD, p. adj. (silke- 1529 osv. silkes- 1529 osv.) (numera i sht i vitter stil) = -broderad. Silkesömadha skiwedukar. HSH 37: 2 (1529).
-SÖMMARE. (†) = -broderare; anträffat bl. ss. tillnamn. Bastian Silkis Sömare. KlädkamRSthm 1581 A, s. 21 a.
(1 a, b) -SÖMNAD. sömnad varvid silkesvävnad l. silkestråd användes; särsk. konkret, om silkesbroderi. Mössans rand med silkessömnad skröt om gymnasistens rang. Wirsén Ton. 131 (1893). IllSvOrdb. (1955).
(1 b) -TAPET. (silke- 1905 osv. silkes- 1837 osv.)
1) (numera i sht i skildring av ä. förh.) tapet (förr äv. täcke o. d.) av siden. Vid alla högtider breddes .. (över Holmger Knutssons grav i Skokloster) en kostbar silkestapet. Afzelius Sag. 4: 25 (1842). Wall Männ. 89 (1926).
2) (numera bl. tillf.) i oeg. anv. (med anslutning till silke 1 a), om den av silkesliknande trådar bestående inre delen av en husmasks omhölje l. om den av sådana trådar bestående väggbeklädnaden i minörspindels jordgång. Dahlbom Insekt. 238 (1837; i fråga om husmask). Reuter LägreDjSjälsl. 2: 86 (1888; i fråga om minörspindel).
-TASS. (silke- 1915 osv. silkes- 1885 osv.) (i sht i vitter stil) silkeslen tass. Johansson Varseln. 54 (1915). särsk. mer l. mindre bildl., i uttr. som beteckna ett milt l. vänligt l. förbindligt l. inställsamt uppträdande; ofta i förb. med klo (äv. kattklo) i uttr. som beteckna att under ngns vänliga o. förbindliga l. inställsamma uppträdande döljer sig l. framträder stridbarhet, hänsynslöshet, härsklystnad o. d. (jfr klo, sbst.1 1 e δ). Såsom en sann mästare i facket smekte .. (platsförmedlarens ombud) så med silkestass att (de platssökande) flickorna alls icke märkte klorna. De följde med (o. blevo lurade). Beckman Främl. 22 (1885). Den professionella kritiken .. tar i .. (skådespelaren Henry Irving) med silkestassarna, emedan han blifvit nationens gunstling. Steffen ModEngl. 385 (1893). Hennes flicklynne har små kattklor under silkestassarna. NordRevy 1895, s. 699.
Avledn.: silkestassig, adj. (föga br.) som har silkestass(ar); särsk. i anv. motsv. -tass slutet. Högberg JesuBr. 1: 93 (1915).
-TILLVERKNING~020. (silke- 1932 osv. silkes- 1920 osv.) om tillverkning av konstsilke l. (om ä. l. utländska förh.) beredning av natursilke. Swing 1920, nr 4, s. 14.
(1 b) -TJÄLL. (silke- c. 1620. silkes- 1572c. 1621) (†) tält(duk) l. tygstycke av siden. Och för änn frw margrete hadhe halfftaladh th(ett) ordh, / .. för lågh silkes tiell på gröne iordh. Visb. 1: 34 (1572). Der slogo the deras silkes kiäll. Därs. 405 (c. 1621).
-TOFS, förr äv. -DOFS. (silke- 1848 osv. silkes- 1711 osv.) tofs av silkesgarn l. silkestrådar l. silkessnodder; jfr -duppa, -vippa, -vipsa. KKD 5: 282 (1711: silkes-dåfs). särsk. bildl. Bremer NVerld. 2: 135 (1853; om tofs av silkesglänsande trådar på majskolv).
-TRASARD, se -trosard.
-TRESS. (numera föga br.) träns l. fläta av silkestrådar. BoupptSthm 1680, s. 491 a (1679). HusgkamRSthm 1758, s. 566 (till beklädnad av stolar).
-TRIKÅ. (silke- 1898 osv. silkes- 1832 osv.)
1) ss. ämnesnamn: trikå av silke. Beskow Theat. 1832, Bil. 2, s. 3.
2) om åtsittande klädesplagg av silkestrikå (i bet. 1); nästan bl. i pl., särsk. om en av sådana klädesplagg bestående dräkt buren av artist (vid balett-, cirkus- l. varietéföreställning o. d.). Debay ModVexl. 29 (1859; i pl., om benkläder använda på 1500-talet). I .. Cirkus .. kom det in en flicka i skära silkestrikåer och lindade en tiger om halsen på sig. Siwertz JoDr. 177 (1928).
-TROSARD l. -TRASARD. (†) silkesfrans. Fioletth silckes trosard. KlädkamRSthm 1560 E, s. 33 a. Suartte silckis trasarder. Därs. 1565 B, s. 6 a.
(1 b) -TRYCKERI. (†) konkret: sidentyg med tryckt mönster. 2RARP 5: 53 (1727).
(1 b) -TRYCKNING. (numera föga br.) = siden-tryckning. Liedbeck KemTekn. 989 (1868).
-TRÅD. (silke- 1688 osv. silkes- 1538 osv.) [fsv. silkis thradher, silkethradher (i bet. a)] tråd av silke.
a) fabricerad av människa. HH 1: 18 (1543). särsk. mer l. mindre bildl. Kolmodin QvSp. 1: 462 (1732). särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. hänga (så gott som) på (i sht förr äv. uppå) en silkestråd, förr äv. hänga med l. lika som vid en silkestråd, ss. beteckning för att ngn l. ngt löper stor risk l. svävar i överhängande fara l. är nära att gå till spillo; jfr hänga, v. I 1 c. RA I. 1: 240 (1538: uppå). Och henger thetta Östergötlandt .. (på grund av allmogens opålitlighet) så gott som på en silckis trådh. G1R 14: 238 (1542). (Apostlarnas) siälar hengde öffuer heluetit medh en silkes trådh. PErici Musæus 2: 28 b (1582). Widekindi G2A 174 (c. 1676: lijka som widh en Silkestråd).
b) alstrad av silkesmask l. spindel o. d. (kokongtråd l. spindelvävstråd osv.). Stiernhielm Embl. 9 (1644, 1668; alstrad av silkesmask). Hanström SådDjur. 110 (1935; alstrad av spindel).
-TRÄD. (mindre br.) = -ull-träd. Karsten NaturfRel. 56 (1923).
-TRÄNS. träns av silke. BoupptVäxjö 1782 (på hatt).
-TRÄNSAD, p. adj. försedd med silkesträns(ar). Svensson SkånFolkdr. 102 (1935; i pl., om knapphål).
-TRÄNSNING. (i fackspr.) handlingen att förse ngt med silkesträns(ar). Branting PrydnSöm 4 (1910).
(1 a, b) -TRÖJA. (silke- c. 1700 osv. silkes- 1573 osv.) [fsv. silkis tröia] tröja tillverkad av silke gm stickning (för hand l. på maskin) l. virkning o. d. (jfr anm. 2:o sp. 2349); förr äv. = siden-tröja. 2SthmTb. 4: 271 (1573). Silckeströyer af dammask. PrivSvStäd. 3: 662 (1589). IdrBl. 1935, nr 61, s. 4.
-TUNG. (tillf.) om textilföremål: tung av silke, som har hög silkeshalt; jfr siden-tung. Siwertz Jord. 107 (1936).
(1 a, b) -TUNN. tunn som en silkestråd l. en silkesvävnad l. silkespapper o. d. Granlund Carlé OdågÄv. 201 (1914; om papper). Essén Doll. 150 (1917; om hår).
-TUSSIAN. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) sidenrips. Een klädningh af grå Silckes Tusian med swarta ränder uppå. InventK10GGångkl. 1671, nr 24; jfr SvFolket 4: 331 (1939).
-TVINNANDE. (i sht om ä. l. utländska förh.) = -tvinning. Stråle AlingsåsMan. 104 (i handl. fr. 1729).
-TVINNARE. (i sht om ä. l. utländska förh.)
1) person som yrkesmässigt tvinnar silke. Holmberg 2: 181 (1795).
2) maskin för silkestvinning; jfr -kvarn, -möl, -redare-kvarn, -rederi-möl, -vindmöl. Östergren (1938).
-TVINNERI30~102, äv. 10104. (silke- 1939 osv.) (i sht om ä. l. utländska förh.) särsk. konkret, om industriell anläggning för tvinning av silke. HantvB I. 8. 1: 141 (1939).
-TVINNING. (i sht om ä. l. utländska förh.) handlingen att tvinna silke. Östergren (1938).
-TVIST. (†) tvistsöm i silke. BoupptSthm 22/2 1661.
(1 b) -TVÅL. (silke- 1830 osv. silkes- c. 1815 osv.) (av natronlut o. bomolja o. d. beredd) mild tvål för tvättning av silkesvaror. Weste FörslSAOB (c. 1815).
(1 b) -TVÄTT. särsk. konkret: tvätt bestående av plagg o. d. av silke. TT 1927, Allm. s. 59. —
-TYG. (silke- c. 1700 osv. silkes- 1586 osv.) (numera bl. mera tillf.) tyg av silke, siden l. dyl.; jfr silke 1 b. PrivSvStäd. 3: 570 (1586).
Ssgr (numera bl. mera tillf.): silkestygs-kasack. (förr) kasack (se d. o. 1) av siden l. dyl. PrivSvStäd. 3: 663 (1589: silckestygz kass jacker, pl.).
-kjol, äv. -kjortel. kjol (se d. o. 5) av siden l. dyl. PrivSvStäd. 3: 662 (1589).
-TYLL. (silke- 1945 osv. silkes- 1824 osv.) textil. tyll av silke; jfr siden-tyll. DA 1824, nr 11, Bih. s. 2. —
-TÅG. (silke- 1895 osv. silkes- 1851 osv.) [fsv. silkis togh] (i sht i vitter stil) jfr -rep. Hagberg Shaksp. 12: 160 (1851; eng. orig.: silken tackle).
(1 b) -TÄCKE, förr äv. -TÄCKEN. (silke- 1812 osv. silkes- 1595 osv.) [fsv. silkethäkan] (numera i sht i skildring av ä. förh.) sidentäcke. VadstKlUppbB 154 (1595: silkestäckenn, sg.). BoupptSthm 1668, s. 1773.
(1 b) -TÄCKJA. (silke- 1907. silkes- 15491553) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) till sängomhänge hörande kappa av siden. Brwne tapttz forlåt(er) .. Blå silkes Teckior th(e)r till. GripshR 1549; jfr Fatab. 1907, s. 101.
(1 b) -TÄLT. (numera i sht i skildring av ä. förh.) sidentält. PoetK 1815, 1: 48. —
-TÖM. (silke- 1897 osv. silkes- 1679 osv.) töm av silke; särsk. mer l. mindre bildl., i uttr. som beteckna att ngn dirigerar ngn l. ngt på ett milt sätt. BoupptSthm 1679, s. 87 b. (Den nervöse abiturienten) fick man köra med silkestömmar (vid examensförhöret). Swensson Hoffm. 132 (1935).
-UDD. (†) = -spets, sbst.2; anträffat bl. i pl. BoupptVäxjö 1778.
-ULL. (silke- 1913 osv. silkes- 1538 osv.)
1) (†) av silkesmasks kokongtrådar bestående silke. VarRerV 52 (1538). Linc. I 5 a (1640).
2) [jfr t. seidenwolle] om konstgjort silke l. om växtdelar med silkesliknande egenskaper o. med anv. ss. textilmaterial, i sht ss. material för stoppning av kuddar o. d. (numera i sht dels om kapock, dels om de på fruktväggens insida sittande håren hos träd av släktet Ochroma Sw.); förr möjl. äv. om (ss. stoppning använd) silkesvadd; jfr -bomull 2. 1 Sängtäcke af Silkes Ull grönt rijtat Atlask ofwanpå, gult Carteck Under. Roth Kägleh. 26 (i handl. fr. 1686). Synnerberg 2: 88 (1815; från sidenörten). Åstrand (1855; om kapock). 2NF 20: 447 (1913; från träd av släktet Ochroma). GHT 1935, nr 264, s. 9 (om ett slags konstgjort silke).
3) (†) = -ull-träd; jfr -bomull 3. Synnerberg (1815).
(1 a, b) -ULLENSKJORTA. (†) skjorta tillverkad av silke gm stickning o. d. (l. sydd av siden) o. avsedd att bäras under annat klädesplagg; jfr -ulles-skjorta. KlädkamRSthm 1635 A, s. 8 b. Stiernman Com. 4: 862 (1687).
-ULLENSTRÖJA, se -yllenströja.
(1 a, b) -ULLES-SKJORTA. (†) = -ullenskjorta. BoupptSthm 1667, s. 784.
-ULLIG. (numera bl. mera tillf.) om del av växt: silkeshårig. Fries Ant. 34 (1836; om svamps hatt). Böök ResSv. 92 (1924; om blad).
-ULL-TRÄD. [jfr t. seidenwollbaum] (numera mindre br.) bot. det i tropikerna odlade trädet Ceiba pentandra (Lin.) Gärtn., kapockträd; jfr -bomull 3, -bomulls-träd, -träd, -ull 3. Åstrand 2: 272 (1855). Nisbeth 1544 (1870).
-UTKAST. (†) garn av silkesavfall, florettsilke. SP 1779, s. 1018.
-UTSYNING~020. (silke- 1817 osv.) (numera bl. tillf., i sht i vissa trakter) silkesbroderi; särsk. konkret. Svensson SkånFolkdr. 54 (i handl. fr. 1817).
-VAD, sbst.1 (mera tillf.) jfr -ben 1. Moberg Rosell 182 (1932).
-VADD, förr äv. -VAD, sbst.2, l. -VAT l. -VATT l. -VATTE l. -VATTEN. (silke- 1814 osv. silkes- 1664 osv.) [jfr t. seidenwatte] av avfallssilke framställd vadd (avsedd till stoppning i klädesplagg o. d.); vanl. ss. ämnesnamn; stundom äv. i individuell anv., om stycke av sådan vadd. 2 st. Silkes vatten. KlädkamRSthm 1664, s. 34. 2 st. fällar Silckiess vatte. Därs. 1666, s. 248. Därs. s. 275 (: Silkes Vatt). Twenne st: stora Silkes waddar. HusgKamRSthm 1733—34, s. 420. 2 st. gambla och söndrige Silkeswadar. BoupptVäxjö 1745. Fodra eller stoppa en natt-rock med silkes-water. Lind 1: 1782 (1749).
Ssg: silkesvadd- l. silkesvadds-krämare. (numera bl. i skildring av ä. förh.) krämare som försäljer silkesvadd. PH 3: 2203 (1745). Rig 1940, s. 18.
-VANTE. (silke- 1759 osv. silkes- 1578 osv.) vante av silke. TullbSthm 21/11 1578. särsk. mer l. mindre bildl., i uttr. som beteckna att ngn behandlar ngn milt l. uppträder på ett milt l. vänligt l. förbindligt l. inställsamt sätt; särsk. dels i uttr. behandla l. ta i ngn med silkesvantar, behandla ngn milt, dels i sådana uttr. som uppträda i (l. ta i med) silkesvantar, uppträda (resp. gå till verket) försiktigt o. utan stränghet o. bestämdhet (motsatt: ta i med hårdhandskarna); jfr sammets-vante slutet. Han märkte järnhanden under silkesvanten, själfviskheten, egoismen under sättet; träet under fernissan. Hedberg Balzac Gor. 142 (1898). Ta i ngn med silkesvantar. Auerbach (1913). Det är nog icke .. någon enkel sak för polisen att i ett dylikt fall (dvs. vid anhållandet av en lösaktig kvinna) uppträda i silkesvantar. NDA(A) 1924, nr 135, s. 4. Poukka hör säkerligen till den sorts bovar, som icke skola behandlas med silkesvantar. SvD(A) 1926, nr 59, s. 3. Minsann hon tog i med silkesvantar. Östergren (1938).
(1 b) -VAR. (numera bl. i skildring av ä. förh.) var av siden. ArkliR 1562, avd. 17 (1561).
(1 a, b) -VARA. (silke- 1814 osv. silkes- 1677 osv.) (vara av) silke; äv. (numera i sht i skildring av ä. förh.): sidenvara. FörtFabrikspriv. 1677. Lindfors (1824; i pl., med hänv. till sidenvaror).
-VARP. textil. varp av silke; jfr -ränning. UB 6: 433 (1874).
-VAT, -VATT, -VATTE, -VATTEN, se -vadd.
-VELUR l. -VELOURS. textil. långhårig silkesvävnad avsedd till hattar; äv. om silkessammet. Reliefvävd tät silkesvelour. Form 1949, s. 65.
(1 b) -VEPA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -täcke. Karlson StåtVard. 107 (cit. fr. 1648).
-VERK. [jfr t. seidenwerk] (†)
1) verksamhet som består i odling, beredning o. bearbetning av silke. Risingh KiöpH 91, 99 (1669).
2) tyg av silke; jfr -tyg o. siden-verk 1. InventDingtuna 26/9 1568.
-VINDERSKA. (om ä. l. utländska förh.) kvinna som yrkesmässigt sysslar med silkesvindning; förr möjl. äv. om kvinna som yrkesmässigt sysslar med silkestvinning (jfr -vindning) l. om silkeshasplerska. Snälla Silkes-winderskor, som äro försedde med säkra bewis, kunna få arbete. DA 1793, nr 1, s. 4. (Sv.) Silkeswinderska .. (t.) Seidenhasplerin, Seidenwindlerin. ÖoL (1852).
-VINDMÖL. (†) = -tvinnare 2. SD 1825, nr 73, Bih. s. 1. —
-VINDNING. (om ä. l. utländska förh.) handlingen att vinda av silke från härvor på bobiner; förr äv.: silkestvinning. Stråle AlingsåsMan. 272 (i handl. fr. 1747). Silkeswindning på en Fransk Möhl. DA 1824, nr 35, Bih. s. 8. —
-VINGE. (silke- 1539 osv. silkes- 1817 osv.) [fsv. silkis vinge (i bet. 2)]
1) (i vitter stil) till 1 a: silkesglänsande vinge. Aura 1: 2 (1817).
2) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) till 1 b: vingformig (vägg- l. tak)prydnad av siden (använd i kyrka). Forssell Hist. 1: 213 (cit. fr. 1539). SvSlöjdFT 1907, s. 34 (om medeltida förh.).
-VIPPA. = -tofs. HH 2: 27 (1548: silkis wipper, pl.).
-VIPSA. (†) = -tofs; äv. i uttr. guld- och silkesvipsa, tofs av guld- o. silkestrådar (jfr anm. 1:o sp. 2349). FörtHertJohLösegend. 1563, s. 34 (: guld och silckis wipsser, pl.). Därs. s. 79.
-VIRAD, p. adj. omvirad med silke. Petre Fling. 108 (1915; om krok).
-VIRKAD, se B.
-VIT. vit o. silkesglänsande; jfr siden-vit. Ström SvFogl. 76 (1839; om fågels nacke).
-VOALL l. -VOILE. (silke- 1941 osv. silkes- 1933 osv.) textil. voall av silke; jfr siden-voall 2. Krusenstjerna Pahlen 5: 151 (1933).
-VÅG; pl. -or. (i vitter stil) oeg., om silkesglänsande våg; jfr siden-våg. Sädesfält gå i silkesvågor kring gråa berg. Bremer Grann. 1: 2 (1837).
-VÄNDERSKA. (förr) i silkesfärgeri: kvinna med uppgift att vända silkeshärvorna i färgbaden. SD(L) 1902, nr 24, s. 2.
-VÄRE. (silke- 1949) [anledningen till benämningen är sannol. att det redgarnssnöre som värnpliktiga studenter buro på uniformen uppfattats ss. ett silkessnöre] (vard., i skildring av ä. förh.) värnpliktig som avlagt studentexamen (l. med sådan värnpliktig likställd). Bohuslänningarna 1949, nr 1, s. 20 (om förh. 1906).
-VÄRJBAND~02 l. ~20. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) av silke flätad portepé till värja. 24 st. nya wärjor med blå och gula silkes wärjeband. LMil. 4: 655 (1695); jfr Alm BlVap. 59 (1932).
-VÄTSKA. (†) = -ämne. Sundevall Zool. 112 (1835). Dahlbom Insekt. 173 (1837).
-VÄV. (silke- 1933 osv. silkes- 1569 osv.) [fsv. silkis väver (i bet. a)] väv av silke.
a) fabricerad av människa. TullbSthm 18/6 1569.
b) alstrad av insekt o. d. (Gullander o.) Hagström SvarVetA 1773, s. 129 (alstrad av bi). 2NF 18: 633 (1912; alstrad av minörspindel).
-VÄVANDE. (i sht om ä. l. utländska förh.) = -vävning. Brask Pufendorf Hist. 169 (1680).
-VÄVARE. (silke- 1814 osv. silkes- c. 1635 osv.) (i sht om ä. l. utländska förh.) sidenvävare. Schroderus Dict. 54 (c. 1635).
-VÄVD, p. adj. vävd av silke, siden-. Snoilsky 2: 179 (1881; om turban).
-VÄVERI30~102, äv. 10104. (silke- 1814 osv. silkes- 1680 osv.) (i sht om ä. l. utländska förh.) abstr. o. konkret: sidenväveri. Brask Pufendorf Hist. 248 (1680; abstr.). Ambolt Kar. 130 (1935; konkret).
-VÄVNAD. (silke- 1938 osv. silkes- 1890 osv.) särsk. konkret.
a) = -väv a. Spak Unif. 24 (1890).
b) = -väv b. 2SvUppslB 19: 1223 (1951).
-VÄVNING. (silke- 1814 osv. silkes- 1867 osv.) (i sht om ä. l. utländska förh.) vävning med silke ss. material, sidenvävning o. d. Heinrich (1814).
-VÄVSTOL~02 l. ~20. (i sht om ä. l. utländska förh.) vävstol avsedd för silkesvävning. VetAH 1745, s. 145.
(1 a, b) -YLLENSTRÖJA l. -ULLENSTRÖJA. (†) tröja tillverkad av silke gm stickning o. d. (l. sydd av siden) o. avsedd att bäras under annat klädesplagg; jfr -ylletröja o. siden-yllenströja. KlädkamRSthm 1662, s. 136 (: Silckies Vllens tröyia). BoupptRArk. 1679 (: Silkes Yllenströja).
(1 a, b) -YLLETRÖJA. (-ylles-) (†) = -yllenströja. BoupptSthm 1672, s. 10 b (1670).
-ÄGG. [jfr t. seidenei] (†) = -kokong. VetAH 1746, s. 87.
-ÄMNE. zool. av silkesmask l. spindel o. d. alstrat (flytande) ämne som då det kommer ut i luften stelnar till kokongtråd l. spindeltråd o. d.; jfr -materia, -saft, -vätska. Sundevall Zool. 21 (1835; hos spindlar).
-ÄNDA l. -ÄNDE. om (den yttersta) ändan av en silkestråd l. om (kort) stycke av silkestråd.
a) motsv. -tråd a. Hildebrand MagNat. 286 (1650). Hallstén o. Lilius (1896: silkesände).
b) motsv. -tråd b. VetAH 1745, s. 261.
(1 a, b) -ÄRM. jfr -dräkt. TullbSthm 17/6 1569.
-ÖGLA. (silke- 1856 osv. silkes- 1874 osv.) ögla av silkestråd.
a) motsv. -tråd a. NJournD 1856, s. 135.
b) motsv. -tråd b. 2NF 21: 832 (1914).
(1 b) -ÖRNGOTT~02 l. ~20. (silke- 1907 osv. silkes- 1529 osv.) [fsv. silkis örnagat, silkeörnagat] (numera i sht i skildring av ä. förh.) örngott av siden. HSH 37: 2 (1529).
-ÖRT. (silke- 1814. silkes- 17851880) [växtens långa, silkesglänsande fröhår ha textil anv.] (numera mindre br.) bot. den i Nordamerika inhemska o. i vissa europeiska länder (äv. ss. prydnadsväxt) odlade växten Asclepias syriaca Lin., sidenört; jfr -planta o. siden-växt. Möller 2: 901 (1785). Berndtson (1880).
Avledn.: SILKEAKTIG, se silkesaktig.
SILKENE, adj. oböjl. [efter mönster av purpurne, silverne m. fl.] (numera bl. tillf.) till 1 a, b: som är av silke l. siden. Herr prosten åt högfärden hutar, / Men likväl gå döttrarna hans / I knarrskor och silkene klutar, / Som alls ingen kristendom fans! SocDem. 1894, nr 131, s. 2.
SILKESAKTIG, äv. SILKEAKTIG, adj. (silke- 1861 osv. silkes- 1851 osv.) till 1 a: som erinrar om silke. (Havsutterns skinn) är swart med silkesaktig glans. Holmström Ström NatLb. 1: 56 (1851). TTekn. 1861, 2: 77 (i pl., om ämnen).
SILKIG, adj. (tillf.) till 1 a: silkesaktig. Posse BrokFrih. 84 (1932; om skägg).
Spoiler title