SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SINGLA siŋ3la2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[sv. dial. singla; av osäkert urspr.; snarast dock etymologiskt identiskt med SINGLA, v.2, men påverkat till bet. av sv. dial. svingla, sväva i l. segla genom luften, svänga (tr. o. intr.) o. d. (motsv. nor. dial. svingla, d. dial. svingle; avledn. av SVINGA); jfr Hedström SydsmålFolkm. 1: 62 (1932)]
I. tr.; äv. (se 1 b, 2 a slutet, 4) med objektet ersatt av prep.-uttr.; jfr III.
1) i fråga om kastning av mynt ss. spel l. vid lottning o. d.
a) (numera bl. mera tillf.) ss. beteckning för själva kastandet, när man spelar krona o. klave l. kastar krona o. klave om ngt (se KLAVE 1 slutet) o. d.: kasta l. kasta upp (slant) så att den virvlar runt; äv. abs.: kasta (upp) slant l. slantar så att den virvlar (de virvla) runt. Chiewitz ÅrSthm 5 (1838; i p. pf., om slant). Singla .. (dvs.) Uppkasta en slant o. s. v. i luften på det sätt, att han hastigt och många hvarf svänger omkring sig sjelf, tills han åter faller ned. Egentl. en barnlek, äfv. ett slags spel med slantar. Dalin (1854); jfr b. Den först utsedde stamparen (i klotspelet) kastade en slant upp i luften, ”singlade”, och den andre utropade gissningsvis, hvilken sida af slanten skulle falla upp. Fatab. 1906, s. 35. Frostbrända dungar / .. där höstens måne som en singlad slant / i rostbrunt kärrhåls blanka vatten föll. Numers PortrBlm. 62 (1936); jfr 2 a.
b) i uttr. singla slant, äv. (med) slantar, spela krona o. klave (se KLAVE 1 slutet); ss. beteckning för dels ett (i sht förr brukligt) spel, dels (i sht i uttr. singla slant om ngt) ett förfarande vid lottning l. i en valsituation o. d.; jfr e. Kronväggsspel, och singling med slantar. Chiewitz ÅrSthm 4 (1838; rubrik). Singling af slantar. Därs. 5. (Jag) Har några dagar gästat en vän på ett bergslott .., der vi singlat slant i Riddarsalen och fäktat med lansar i rustningar från femtonde århundradet. Strindberg Brev 5: 322 (1886). Jag bjuder femton eller femtusen pund för tidningen, vi singlar slant om det. Geijerstam Canning Pol. 221 (1936). (För att välja sida i fotbollsmatch) singlar man slant — eller som det också kallas — kastar krona och klave om saken. Fatab. 1948, s. 169. — särsk. bildl. Hon .. ställde sig vid fönstret mot kyrkogården, där de gulnade björkarna redan singlade slant i vinden. Spong Sjövinkel 208 (1949); jfr 2 a.
c) (†) i uttr. singla klaver och krona [klaver av sv. dial. klaver (Ihre DialLex. 91 (1766)), möjl. ombildning av KLAVE under inflytande av TJUDER], singla slant (se b). Det gafs .. ingen backe, på hvilken man ej om söndagarne singlade klafver och krona. Dahlgren Freja 3: 120 (1831).
d) (†) i uttr. singla kronvägg, spela kronvägg. Wräk honom på dörren som när man singlar kronwägg. Hagberg Shaksp. 3: 301 (1848).
e) i abs. anv. av b (förr möjl. äv. c): singla slant; särsk. ss. beteckning för spelet. SvLekar- (GAAkad.) 1: 166 (c. 1860). De pojkar som i Djurgårdsbackarne spelade kronvägg och ”singlade” voro .. talrika. Lundin StockhMinn. 1: 62 (1904).
2) allmännare: kasta (ngt tunt l. skivformigt) l. låta (ngt) singla (i bet. II 1) o. d.
a) kasta (ngt tunt l. skivformigt); få (ngt) att l. låta (ngt) singla (i bet. II 1 a α); äv. liktydigt med: sparka till (ngt) så att det singlar; äv. med objektet ersatt av prep.-uttr. (se slutet). ”Hvarför tror'ru man ska ha så'nt som en morsa?” sade Tom och singlade med ena foten ett hårdnadt lerstycke långt ut på gärdet. Sandberg GHusH 21 (1897). Jag stannade hos barnen, som lekte vid min båt. / De singlade kiselskärfvor, jag singlade plåt på plåt. Karlfeldt FridLustg. 126 (1901; i fråga om att kasta smörgås); jfr PLÅT, sbst.1 3 b. Asken hade bleknat och singlade sina stora gulgröna blad tyst emot jorden. Nyblom Vän. 270 (1912). Vem känner inte .. Lasse Wall, som nu singlar diskus-skivan för Whitlockska (skolan i skoltävlingar)? IdrBl. 1924, nr 123, s. 5. (Han) singlade brevet över rummet. Beijer BritaGrossh. 167 (1940). — särsk. (mera tillf.) i uttr. singla med ngt (jfr 4), (upprepade gånger) kasta upp ngt i luften o. gripa det med handen (händerna), kasta med ngt; ngn gg äv. bildl.: förslösa ngt. Jag landtmän sett, som pantats ut och vinglat — / Jag sett ett underhus, som utom dess / Med folkets medel obekymradt singlat. CVAStrandberg 5: 172 (1862). (Några pojkar) stod och spottade och sparkade i gräset och grävde i byxfickorna, singlade med någon glimmande glaskula eller en fickkniv med många blad. Höijer Martin 277 (1950).
b) (mera tillf.) låta (ngt) singla (i bet. II 1 b); särsk. i förb. SINGLA FRAM.
3) (i fackspr.) (med handen) svänga (keramikföremål) runt (vid glasering). När föremålet ”knisplas” (dvs. får glasyrpulver siktat över sig), roterar, ”singlar” krukmakaren det med ena handen. 2SvKulturb. 9—10: 77 (1937; om förh. i Hall.).
4) i uttr. singla med ngt (jfr 2 a slutet), dingla med ngt; jfr II 2. Sjuksköterskan stod och singlade med en nyckelknippa. Carlsson Oxnäset 291 (1947).
II. intr.
1) sakta falla l. glida l. virvla o. d.
a) i fråga om rörelse (ned) genom luften.
α) om livlösa ting (l. varelser utan flygförmåga): falla l. glida l. fara (sakta o.) med svängande l. vaggande l. kringvirvlande l. sicksackande rörelser; dala; sakta virvla kring (med huvudriktning nedåt); äv. om last på vinschkrok o. d.: (svängande) vingla fram; äv. bildl. Det är så dödt och tråkigt om vintern nu för tiden, / .. Då inga glada flingor i luften mera singla / Och inga bjellror pingla. Sehlstedt 5: 170 (c. 1870). Ballongen .. företog sig att singla mot marken längs en af stadens gator. SD(L) 1898, nr 56, s. 3. Koffertar singlade i luften ovanför ens huvud och svängdes med ängslig fart på vinscharnas armar från bagageskjul till lastrum. Nordström Amer. 11 (1923). När Amerika .. släppte guldet, började dollarn singla utför. SDS 1933, nr 187, s. 4. Jag såg hur .. (svärdet som kastats ned från den höga borgen) singlade genom luften. Lindgren Mio 153 (1954). Höstlöven singlade kring halvlastade eller färdiglastade statarflyttlass. TurÅ 1954, s. 160. särsk. sport. vid simhopp, i sht huvudhopp: vingla åt sidorna. TIdr. 1896, s. 391.
β) om fågel (l. annat djur med flygförmåga): flyga (särsk. segelflyga) i markerade svep l. med kast o. vändningar; sväva (omkring l. fram); svepa (fram); äv. om flygplan l. pilot: glida l. sväva (fram); äv. bildl. Björkman (1889). (Tankar) singlade genom hjärnan som fåglar öfver ett bråddjup. Bergman Dröm. 198 (1904). Ett stim blänkande flygfiskar .. singlar på utbredda fenor ett litet stycke (genom luften). GHT 1905, nr 209 B, s. 4. Högt upp i luften singlar en hök på sammetsbruna vingar. Johansson RödaHuv. 2—3: 172 (1917). Högt uppe i skyn singlade ett aeroplan. DN(A) 1928, nr 119, s. 1. Jönsson ÄnSjung. 53 (1941, 1954; om vipor).
b) i fråga om rörelse på vatten l. mark l. väg l. golv o. d.: (guppande l. virvlande) segla (se d. o. 2, 3); sväva l. virvla l. vingla. Endast en ytterst tunn isskorpa binder vattnet vid stränderna, men ibland kommer ett isflak singlande, skimrande som bergkristall. Hedin Transhim. 1: 391 (1909). Nordström Amer. 158 (1923; om bil). (De dansande) kommo sirligt singlande, estetiskt dinglande ned mot estradens kant. Bergman LBrenn. 105 (1928).
2) dingla; jfr I 4. (De stekta fasanernas) huvuden med utsträckta näbbar singlade mot fatens kant. Krusenstjerna Fatt. 3: 327 (1937).
III. (mera tillf.) refl.: singla (se II 1) l. singlas (se I 2). Nystavaren 1899, s. 17. Efter några minuter har .. (fullmånen) singlat sig över horisonten. Schiller DrMargNyck. 50 (1930).
Särsk. förb. (i allm. till II): SINGLA BORT10 4. särsk. till II 1 a β. ”Kräk, kräk!” gastade kråkan, och så singlade hon bort öfver gärdet. SvD(A) 1915, nr 90, Bil. s. 1. Krusenstjerna Pahlen 4: 391 (1933; om fiskmåsar).
SINGLA FRAM10 4. särsk.
1) (mera tillf.) till I 2 b; äv. bildl. Trots att det var första gången för säsongen som ”strykjärnen” (i curling) singlades fram över isen uppnåddes mycket goda resultat. SvD(A) 1926, nr 3, Bil. s. 3. Mest kommer det ju (vid framförandet av komedien Det svaga könet) an på att hålla typgalleriet levande och singla fram scenerna med pikant precision. Därs. 1931, nr 68, s. 16.
2) till II 1, särsk. 1 a β. Sundevall Zool. 91 (1847; om flygfisk).
SINGLA FÖRBI10 04. särsk.
a) till II 1 a β. Selander MarkMänn. 79 (1937; om svalor).
b) till II 1 b. Hedin Transhim. 1: 405 (1909; om personer i båt).
SINGLA IN10 4.
1) till I 2 a. Koch Timmerd. 154 (1913; med avs. på papper). Två konstaplar sleto av honom rock och krage, tog honom en i var arm och singlade in honom genom den öppna dörren in i finkan. Dens. GudVV 2: 218 (1916).
2) till II 1; särsk.
a) till II 1 a β. (Spillkråkan) singlade .. in bland stammarna på tysta, svarta vingar. Schildt Hemk. 56 (1919).
c) (mera tillf.) till II 1 (a α o.) 2: dingla in, svänga in. (Den minsprängda båten) lade sig dödsskjuten på sidan, babords utsvängda livbåtar singlade in över däck. Essén KessSthm 169 (1916).
SINGLA NED10 4 l. NER4.
1) till I 2 a; äv. bildl. (Han) singlade ner ett hoprullat par strumpor i kofferten. Forsslund Storg. 76 (1900). Vid sista bolagsmiddagen (vid Utö gruva), dukad vid randen av Långgruvan, singlades silverservisen undan för undan mellan rätterna ned i gruvdjupet. SvD 18/8 1935, Söndagsbil. s. 5. Herren singlade ned en ny dag över jorden. Botwid Wennb. 205 (1939).
2) till II 1.
a) till II 1 a α. SvT 1852, nr 153, s. 2 (om eldkula). Melander Långtur 56 (1896; om slant). Ahrenberg Männ. 5: 139 (1910; om löv). Hemmer Kokko 51 (1920; om snöflingor). (Han) lät ett korrektur singla ned på skrivbordet. Gustaf-Janson GodVänn. 381 (1955). jfr nedsingla. särsk. bildl. Österling Fränd. 2: 50 (1916; om klockklang). En Vasatrissa som singlar ned på grosshandlare Stormdals bröst. SvD(A) 1929, nr 313, s. 11.
b) till II 1 a β. Skrämda flyga fjällripor upp och singla ned bortom närmaste brant. TurÅ 1897, s. 104. De (flyg-)maskiner, som i eftermiddag singlade ned över Bulltoftafältet i Malmö. SvD(A) 1934, nr 110, s. 3.
SINGLA OMKRING10 04. särsk.
a) till II 1 a β. Cavallin Stevenson Söderh. 92 (1897; om fåglar). Form 1951, s. 116 (om piloter).
SINGLA UPP10 4.
1) (numera bl. tillf.) till I 1 a: kasta upp (en slant). Blanche Posit. 33 (1843; vid spelet krona o. klave).
2) till I 2 a. (Metaren) singlade upp en braxen om vid pass fem skålpund. SDS 1895, nr 346, s. 4. De blå dunlätta rökringarna singlade sina sugande spiraler upp mot taket. Essén Vap. 173 (1917).
3) till II 1 a.
a) till II 1 a α: virvla upp o. d. Holmström ResHoll. 51 (1915; om gnistor).
b) till II 1 a β. Svartgröna skalbaggar singlade upp och ned som små nystan av bara kraft. Siwertz Sel. 1: 59 (1920).
SINGLA UT10 4. särsk.
1) till I 2 a. (Han) spottade på masken som han singlade ut med metrefven i ankdammen. Strindberg SvÖ 4: 141 (1891). Abiturienterna .. singla gymnasistmössorna ut genom skolfönstren. Fatab. 1945, s. 54.
2) till II 1.
a) till II 1 a α. (I en frökapsel) skönjas tusentals små frön af knappt ett dammkorns storlek. .. För hvarje liten kåre singla några små ”dammkorn” ut och föras långa sträckor. SD(L) 1904, nr 268, s. 2. Björkar, vilkas gula blad singlade ut över en grågrönt skimrande höstmark. Blomberg Överg. 182 (1915). Plötsligt kom en stekpanna av gjutjärn singlande ut genom ett fönster och slog ned i trottoaren. SvD(A) 1929, nr 97, s. 10.
b) till II 1 b. Strindberg GötR 227 (1904; om berusad person).
Ssg (till I 1 b, e; numera bl. tillf.): SINGEL-, förr äv. SINGLE-PLATS. (single- 1880) plats (på marknadsområde) där man singlar slant. I synnerhet förekom .. (spelet singla slant) på marknader, där det gick i större skala, ty hvarje marknad hade sin singleplats. Stolt Minn. 81 (1880; om förh. c. 1820).
Spoiler title
Spoiler content