SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1968  
SINUIT sin1ɯi4t l. si1n- l. -ui4t, äv. SINUSIT -usi4t l. -ɯs-, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-uit 1935 osv. -usit 19221966)
Etymologi
[jfr t. o. eng. sinuitis, sinusitis, fr. sinusite; av nylat. sinuitis resp. (det oregelmässigt bildade) sinusitis, till (stammen i) lat. sinus (se SINUS) med den i benämningar på sjukdomar vanliga ändelsen -itis]
med. inflammation i (någon av) näsans bihålor. De praktiskt mest betydelsefulla sjukdomarna i näsans bihålor äro på grund af sin stora frekvens sinusiterna eller empyemen. LbKir. 2: 174 (1922). Olsson Mittåt 220 (1963).
Spoiler title
Spoiler content