SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1968  
SITUATION sit1ɯaʃω4n, äv. si1t-, äv. -ua-, äv. -atʃ- (- - -tschón Dalin), r. l. f. (AOxenstierna 7: 446 (1632) osv.; m. Rålamb 4: 8 (1691)) ((†) n. Tersmeden Mem. 4: 186 (1763: ett af de vackraste situationer i landet)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(situation (cit-) 1626 osv. situvation 1709)
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. situation; av mlat. situatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till situare, placera (se SITUERA). — Jfr SITUITET]
1) belägenhet (se d. o. 1) l. läge (se d. o. 4); förr äv. dels om ställning som ngt mer l. mindre tillfälligt intar, dels om ngts geografiska utsträckning (jfr BELÄGENHET 1 d); utom ss. förled i ssgr numera bl. mera tillf.; jfr SITUERA 2 a. Stadhen (Koblenz har) en sådan situation, att den aff (fästningen) Erenbrechsten inted mindhre commenderas ähn Reffvel stadh af domen. AOxenstierna 7: 446 (1632). Landzens situation i widd och längd. RARP 4: 541 (1651). Således ser M(in) H(erre) nu häraf (dvs. av vissa topografiska uppgifter) Herculani rätta situation, vid Hafvet, 6 Italienska mil ifrån Kongl. Slottet i Neapel. Björnståhl Resa 1: 190 (1771). Skeppets förmögenhet at emotstå krängning samt efter en krängd eller lutad situation, återtaga dess rätta läge. FSjöbohm Sjöm. Bih. 8 (1791). Ett särskilt studium ägnar (den italienske författaren) Scamozzi (1615) privatpalatsets situation; det bör hava en ansenlig belägenhet vid en huvudgata, en plats, ett vatten eller liknande. Josephson Rom 23 (1926). — särsk.
a) (†) om himlakropps läge; äv. i utvidgad anv., om det utseende som en stjärnbild får gm de däri ingående stjärnornas läge i förhållande till varandra; jfr BELÄGENHET 1 c. Sielfwa Fig(urerna) medh Stiernornas Situation kan Läsaren finna uthi Tafl. No. 2. och No. 3. Rålamb 4: 5 (1690). (Fixstjärnorna) hafwa en fast och stadigwarande distantz sin emellan ..; Ty Constellationernas Situation har i alla tijder warit den samma, som han nu är. Därs. 8 (1691).
b) (†) i uttr. ngts situation ifrån ngt, ngts läge i förhållande till ngt, ngts avstånd från ngt. Dess (dvs. Uppsala tempels) situation ifrån Melaren. Rudbeck Bref 154 (1677).
c) (†) övergående i pregnant anv., i fråga om ort: gott l. vackert läge; jfr SITUERA 2 a α. Wij .. låta fundera wid .. Åmåhl en ny Stad för thesz situation och wälbelägenhet skul. Stiernman Com. 2: 293 (1640). Linkiöping Stad war intet särdeles stor, ej synnerliga stora hus, utan synerlig situation med ojämna Gator. Linné Öl. 16 (1745).
d) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) övergående till en beteckning för de naturgeografiska (o. kulturgeografiska förhållanden (särsk. terrängförhållanden) som känneteckna ett land l. en trakt l. en ort o. d. (förr äv. i uttr. situationen till ngt, om de av terrängförhållanden o. d. givna förutsättningarna för ngt); äv. konkretare, övergående i bet.: terräng l. landskap l. omgivning l. område l. ort o. d.; förr äv. konkret, om situationsplan l. situationsteckning (se d. o. 1); jfr BELÄGENHET 1 e, f. Geographisk Landt Chartt aff Cituationen emillan Jelmar och Arboga åhå och den nya grafvens lopp. Lönborg SvKarta 13 (cit. fr. 1626). Geometrisk Charta aff Christianstad medh sampt där omliggiande Situation som ähr runtomkringh staden på både sidor om hellie åhe. Hartung (1676; i ingress till kartbeskrivning); jfr Dahlgren o. Richter SvSjökart. 158 (1944). Den Hollänska och Swänska situationen til slussar äro mäkta olika. Polhem Bet. 2: 7 (1721). Lågländte och fuktige Situationer undflys så mycket som möjeligt är (när ett boställe skall byggas), emedan de förorsaka i Rummen Swamp, Röta och ohälsosam luft. PH 6: 3831 (1755). För at i Fredstider kunna skapa och tilreda defensions- ock operations-planer .., måste man hafva den nogaste kunskap om .. De trakters och farvattens situationer som vi kunna få krig uti. KrigsmSH 1797, s. 176 (1774). ConvLex. 7: 1286 (1837; konkret). Andersson Verldsoms. 1: 25 (1853).
2) om tillstånd vari person l. stat l. institution o. d. (för tillfället) befinner sig; belägenhet (se d. o. 2) l. läge (se d. o. 6) l. ställning; äv. om det tillstånd som skapas av de förhandenvarande förhållandena, sakläge; stundom närmande sig l. övergående i bet.: tillfälle l. ögonblick; jfr 3. Hans ekonomiska situation är dålig. Vara l. befinna sig, i sht förr äv. stå l. sitta i en fördelaktig o. d. situation l. i den situationen att man kan göra ngt (förr äv. i situation att göra ngt). Komma l. råka i en brydsam situation. Sätta ngn in i situationen. Han fattade snabbt situationen. Den politiska situationen, de aktuella politiska förhållandena, det politiska läget. Situationen förändrades snabbt. De besvärliga situationerna återkommo allt oftare och oftare. Den 8. Dec. 1712. ankom Krigs-Secret. Sandberg .. til at underrätta mig om .. den extremiteten Armeen war råkad uti, med begäran, jag wille meddela honom mina råd, huru man bäst kunde draga sig utur denna olyckliga situationen. MVellingk (1713) hos Loenbom Stenbock 3: 366; jfr 1. Nordberg C12 2: 158 (1740). Den fördelaktiga situation, uti hvilcken riket stod. Höpken 2: 172 (1752). (Pastor Collins änka) har flere wähl upfödde och artade döttrar. Kunde någon af competitorerne (dvs. aspiranterna på den tjänst som pastor Collin haft) wara i situation att fägna sig af endera, fordrade ofelbart all moral, att han cederade sin Swärmoder prästestomen. Linné Bref I. 1: 287 (1766). Min Herre som barnlös, sitter .. i den situation, at han ej kan rädas för wederbörandes hat. DA 1771, nr 58, s. 2. Det finns situationer i lifvet, då masken faller af den mest rutinerade skådespelare. Lundegård Stormf. 140 (1893). I allmänhet råder en stark benägenhet att förväxla en tillfällig situation med ett stadigvarande tillstånd. Segerstedt Händ. 175 (1921, 1926). — jfr NÖDVÄRNS-, RÄTTS-, TIDS-, VÄRLDS-SITUATION m. fl. — särsk.
a) konkretare, om skriftlig l. muntlig l. mimisk l. i bild framställd skildring av ett tillstånd vari ngn l. ngt för tillfället befinner sig; särsk. om sådan skildring som utgör (ett avsnitt av) en teaterpjäs o. d. Kellgren (SVS) 6: 126 (1783). (Lionardo) bryter .. helt och hållet med traditionen .. och vågar (i målningen Nattvarden) djerft upplösa kärleksmåltidens stilla .. frid i en dramatiskt lidelsefull situation. Upmark Lübke 601 (1872). Många (av de tyska fastlagsspelen) bestå blott av en liten situation, som tjänat som inledning till dansen, andra .. ha en mer eller mindre utförd intrig. Sylwan (o. Bing) 1: 147 (1910). Ruin SjunknH 68 (1956). — särsk. (†) om ett sällskapsnöje (sannol. om levande charad). Man sysselsatte sig med Danse och roligheter, öl och Situationer. Dahlgren Carl 84 (cit. fr. c. 1770).
b) övergående i pregnant anv., om farligt l. besvärligt tillstånd; särsk. i sådana uttr. som klara l. rädda situationen l. vara herre över situationen l. vara situationen vuxen, (ha förmåga att) klara av förhandenvarande svårigheter o. d. Göra det bästa av situationen. Medgången är alltid på det håll, der ledaren visar sig stark och herre öfver situationen. Bolin Statsl. 1: 312 (1870). (Det) var .. Beate som med sällspord energi räddade situationen. Åkerhielm GamlRoman 66 (1907). Oppositionens talare (i den turkiska deputeradekammaren) gjorde gällande, att den nuvarande ministären ej vore situationen vuxen. PT 1911, nr 244, s. 2. (Han) fick använda all sin takt för att klara situationen. Hammarling Wodehouse Åska 58 (1936).
3) [specialanv. av 2] (numera knappast br.) havandeskap, graviditet; jfr SITUERA 2 b γ. Schöldström Kik. 30 (cit. fr. 1793). Salgues omtalar ett fruntimmer .. som under sin situation fick den sällsamma lusten att äta opp sin man. JournLTh. 1811, s. 457. Cannelin (1939).
4) (†) om tillstånd l. skick vari föremål befinner sig. (Man) besåg .. alla 3 Luckorne til kyrkogården och fan den wästra nygjord, den östra och södra i sina gamla, doch ännu brukbara situationer. VDAkt. 1793, nr 215 (1791).
Ssgr (i allm. till 2): A (föga br.): SITUATION-SKILDRING, se B.
B: SITUATIONS-BEDÖMNING.
1) (tillf.) till 1: bedömning av det läge som ngn l. ngt intar i rummet. SvD(A) 1921, nr 326 A, s. 11.
2) till 2: bedömning av (l. förmåga att bedöma) en situation l. situationer. Hellström Malmros 95 (1931).
(1) -BETECKNING. (i fackspr.) på karta: beteckning varigm läget av ort l. byggnadsverk l. naturformation o. d. anges. SvGeogrÅb. 1927, s. 30.
-BILD.
1) [jfr t. situationsbild] bild (se bild, sbst.1 1) som skildrar en situation; jfr situation 2 a.
a) om skulptur l. teckning l. målning l. fotografi o. d. Ljunggren Est. 2: 324 (1860).
b) om skriftlig l. muntlig l. mimisk skildring; jfr bild, sbst.1 1 c ε. Verd. 1885, s. 207.
2) minnesbild av en situation; jfr bild, sbst.1 3. Ekeberg i 3SAH LVI. 1: 50 (1945).
-DRAMA. [jfr t. situationsdrama] teat. drama som väsentligen är inriktat på situationsskildring; jfr situation 2 a. Wrangel Dikten 252 (1912).
-FÖRÄNDRING. förändring av den föreliggande situationen. Mohn Afghan. 266 (1930).
-GÅTA. folklor. gåta (se gåta, sbst.3 1) vars kärna utgöres av en på ett förtäckt sätt angiven säregen situation. Norlind AllmogL 665 (1912).
-HUMOR. humor som har sin utgångspunkt i löjeväckande o. överraskande situationer. Verd. 1884, s. 59.
(1) -KARTA. [jfr t. situationskarte] (i fackspr.) karta (se karta, sbst.2 V) som anger läget av orter l. byggnadsverk l. naturformationer o. d.; särsk. (o. numera bl.) om situationsplan. Munthe FortifH III. 2: Pl. 128 (i handl. fr. 1700). Den gamla Skottska Carta, som är bifogad Hardings skrifna Rim-Krönika öfver England vid början af 15:de århundradet, är säkerligen den aldraäldsta Situations-Carta som något land har att uppvisa. Casström PVetA 1817, s. 17. Situationskarta över Stocksunds köping. SFS 1919, s. 1129.
-KOMEDI. teat. jfr -drama. Söderhjelm ItRenäss. 254 (1907).
-KOMIK. [jfr t. situationskomik] jfr -humor. SvD 1898, nr 280 A, s. 3. —
-MÅLANDE, p. adj. jfr -målning. NysvSt. 1923, s. 77 (om partier i dikter).
-MÅLERI. abstr., = -målning. Wegelius MusH 310 (1892; i opera).
-MÅLNING. abstr. o. konkret; särsk. bildl., om skildring i ord l. toner av en situation l. situationer; jfr -måleri o. situation 2 a. Tegnér FilosEstetSkr. 343 (1808).
(1) -MÄTNING. (i fackspr.) mätning för upprättande av en situationskarta. Arbin PVetA 1783, s. 22.
(1) -PLAN. [jfr t. situationsplan] (i fackspr.) planritning som anger läget av (befintliga l. planerade) byggnadsverk o. naturformationer o. d. inom ett jämförelsevis litet område (t. ex. en stad l. en byggnadstomt); äv. övergående till en beteckning för ett byggnadsverks anordning (sådan denna ter sig på en planritning); jfr plan, sbst.1 II 1, o. situation 1 d. TByggn. 1859, s. 93. Situationsplan af Karlstad. 2NF 13: 1098 (1910). Vad som utfördes åt stadssidan genom piazzaanläggningen har .. skänkt palatset (dvs. Palazzo Farnese i Rom) den mest mönstergilla situationsplan, som den romerska renässansen skapat för ett privat stadspalats. Josephson Rom 81 (1926).
(1 d, 2) -RAPPORT. (†) för militärt förbands chef avsedd (av kartor o. d. åskådliggjord) rapport angående det militära läget i det område där förbandet uppehåller sig, lägesrapport. KrigVAH 1808, s. 50.
(1) -RITNING. (i fackspr.) ritning som anger läget av (befintliga l. planerade) byggnadsverk o. naturformationer o. d. inom ett område (särsk. en byggnadstomt); jfr -plan. Ekbohrn (1904).
-SKILDRING. (situation- 1912. situations- 1907 osv.) abstr. o. konkretare: skildring av en situation l. situationer; jfr situation 2 a. Söderhjelm ItRenäss. 127 (1907; konkretare). Wrangel Dikten 213 (1912).
(1) -SKISS. (i fackspr.) jfr -karta. TT 1889, s. 204 (över järnvägsbro).
-SPEL. (i fackspr.) vid diskussion inom en grupp uppfört spel vari vissa av deltagarna agera inför de övriga i roller i en fingerad situation (som innebär en konflikt). SvD(A) 1955, nr 27, s. 20.
-STYCKE. [jfr t. situationsstück] teat. jfr -drama. ConvLex. 7: 1286 (1837).
-TECKNING. abstr. o. konkret.
1) [jfr t. situationszeichnung] (i fackspr.) till 1: teckning som anger läget av orter l. byggnadsverk l. naturformationer o. d.; äv. (i skildring av ä. utländska förh.) ss. namn på undervisningsämne; jfr situation 1 d. Fennia IV. 4: 5 (1891). FinBiogrHb. 1535 (1900; om undervisningsämne vid ryska militärläroverk).
2) till 2: skildring i ord o. d. av en situation l. situationer; jfr situation 2 a. Söderhjelm Runebg 2: 181 (1906).
Ssg (till -teckning 1): situationstecknings-konst. (numera bl. tillf.) om konsten att förfärdiga situationsteckningar. ConvLex. 7: 1286 (1837; t. orig.: Situationszeichenkunst).
Avledn. (till 2; i fackspr.): SITUATIONISM10104, r. [jfr eng. situationism] om läran att en persons viljeakt i en given situation innebär ett spontant skapande (o. icke kan härledas ur allmänna principer); särsk. om denna lära tillämpad på den bildande konsten. DN(A) 1964, nr 51, s. 3.
SITUATIONIST10104, m.||ig. [jfr eng. situationist] anhängare av situationismen. AB 1963, nr 244, s. 3 (om danska förh.).
Avledn.: situationistisk, adj. (i fackspr.) som tillhör l. utgör l. härrör från l. har avseende på situationismen l. en situationist l. situationisterna. Situationistiska upprop. AB 1963, nr 244, s. 3 (om danska förh.).
Spoiler title