SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1968  
SJAL ʃa4l l. SCHAL ʃa4l, förr äv. SHAWL l. SCHARL l. SCHWAL, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -ar.
Ordformer
(charle 17841801. chele 1787 (möjl. felaktigt för chale). chowlar, pl. 1817. schal (ch-, sh-, -aa-) 1794 osv. scharl (ch-, skj-) 17931816. schwal 1880 (: Schwalnål)1902. shawl (ch-, sch-, -afl, -avl) 18041899. sjal (sial) 1796 osv.)
Etymologi
[jfr holl. sjaal, t. schal, shawl (ä. t. äv. schwal), eng. shawl (ä. eng. äv. schal, scial, chal), fr. châle; ytterst av pers. šāl, sannol. till SIALKOT, namn på stad i Kaschmir, där sjalar tidigt tillverkades. — Jfr SJALETT]
1) (i sht av kvinnor buret) klädesplagg avsett att svepa om l. lägga över huvud l. hals l. axlar o. rygg o. d.; i sht förr äv. om halsduk l. scarf l. dyl.; äv. bildl. Orientalisk, ostindisk, turkisk, spansk, skotsk sjal. BoupptVäxjö 1784. (Till herrdräkt hörande) Vest af piqué och under vesten en liten shawl af Chinesiskt krusflor. KonstNyhMag. 1819, s. 44. Hortling DabUggl. 38 (1924; bildl., om sjalliknande inslag i fågels färgteckning). Schalen var ett allmänt ytterplagg för gamla tiders arbetarhustrur, den är ett numera utplånat klassmärke. NTid 1938, nr 65, s. 10. (Kaschmirgeten) har även införts i Frankrike, där kasimirullen användes vid framställning av fina schalar. Fröberg Skrädd. 14 (1941). Där du rider din hingst i en eldröd schal, / .. är du praktfull att skåda, o, Rönnerdahl, / du furste av det väldiga Pampas. Taube Sjösalabok. 26 (1942). Hon tog en schal från tamburhyllan, svepte den om håret och gick ut i regnet igen. Gustaf-Janson ÖvOnd. 77 (1957). — jfr AXEL-, BOMULLS-, BRUD-, DAM-, FLORS-, KASCHMIR-, KATTUNS-, LAMA-, LÅNG-, MANTILJ-, MUSLINS-, PÄLS-, REDGARNS-, RES-, SIDEN-, SILKES-, SÖNDAGS-, TURBAN-, TYLL-, YLLE-SJAL m. fl. — särsk. i uttr. äkta sjal, sjal vävd i orienten av fin (get)ull; stundom äv. om imitation av sådan sjal (med det för orientaliska sjalar kännetecknande mönstret). Schulthess (1885). Den s. k. turkiska eller äkta schalen. Sahlin SkånFärg. 76 (1928). Äkta schalar, av kaschmirull, så smidiga och fina, att de kunna dras genom en ring. Östergren 5: 1200 (1938). ”Äkta schal” är ett mångtydigt begrepp. Både importerade orientaliska schalar och europeiska imitationer gå under detta namn. HantvB I. 8. 2: 393 (1940).
Anm. till 1. I OxBr. 11: 746 (1640) förekommer charle under rubriken Kramvahrur ss. beteckning för en till Sv. importerad vara. Då det eljest icke är känt, att sjalar förekommo i Europa vid denna tid, är det sannol. att ordet här åsyftar en annan vara, möjl. scharlakan.
2) [sv. slang sjal (Langenfelt OffJarg. 266 (1947)); elliptiskt för LÅNG-SJAL 2] (starkt vard.) tusenkronorssedel, tusenlapp. (Man) prasslar ner åtta schalar i plymen (dvs. plånboken). DN(A) 1957, nr 272, s. 18. — jfr RÖD-SJAL.
Ssgr (till 1): A: SJAL-ARTAD, p. adj. MagKonst 1836, s. 160 (om krage).
-ARTIG. (†) sjalartad. MagKonst 1835, s. 64 (om krage).
-BERT. (förr) sjalliknande bert. SthmModeJ 1850, s. 88.
-BOTTEN. vävn. jfr botten II 1 b. Ekenmark Mönst. 17 (1826).
-DANS. [jfr t. schaltanz, eng. shawl-dance] (i sht förr) (från orienten härstammande) dans under vilken en sjal svänges; äv. bildl. JournLTh. 1812, nr 147, s. 4. Äfven himlen har sin shawl-dans i det den sveper omkring sig, löser och sammandrar molnens slöjor. Bremer Nina 295 (1835).
-FLIK. jfr -snibb. Bååth Gudrun 118 (1900).
-FORM. jfr form I 1; särsk. i uttr. i sjalform. MagKonst 1829, s. 55.
-FORMIG. (-al- 1845 (: shawlformiga, pl.) osv. -als- 1856 (: shavlsformiga, pl.)) som har en sjals form. SthmModeJ 1845, s. 72 (om slag på klänning).
-FRANS. frans på sjal. SthmModeJ 1851, s. 72.
-GET. [jfr eng. shawl-goat] (numera bl. tillf.) om kaschmirgeten, av vars bottenull äkta sjalar tillverkas. Palmblad HbGeogr. 1: 40 (1826).
-GURKA. textil. om gurkliknande detalj i äkta orientaliskt sjalmönster l. imitation därav. HantvB I. 8. 2: 394, Pl. (1940).
-HANDLARE. (i sht om utländska, särsk. österländska förh.) Palmblad Nov. 2: 17 (1841; om förh. i Kaschmir).
-KAPPA. (numera föga br.) damkappa med sjalkrage (l. sjalliknande parti över axlarna). MagKonst 1837, s. 190. Upsala(A) 1921, nr 292, s. 7.
-KLÄDD, p. adj. klädd i sjal. Klint (1906).
-KRAGE. (-al- 1842 (: Shawlkrage) osv. -als- 1857) på klädesplagg: krage o. slag skurna i ett sammanhängande stycke utan markering av var kragen slutar o. slagen börja. Westee (1842). LD 1960, nr 278, s. 11 (på frack).
-LIK, adj. (-al- 1852 (: shawllika, pl.) osv. -als- 1855 (: shavlslikt, n. sg.)) SthmModeJ 1852, s. 95 (om klänningsliv).
-MANTILJ. (förr) mantilj som arrangerats på ett sjalliknande sätt. SthmModeJ 1848, s. 8 (av sammet).
-MARKNAD. (i sht om österländska förh.) marknad för försäljning av sjalar. AB 1831, nr 187, s. 4.
-MÖNSTER. [jfr eng. shawl-pattern] textil. mönster (se mönster, sbst.3 5) i l. utmärkande för sjal; särsk. om ett slags palmett som ofta ingår i de äkta orientaliska sjalarnas mönstring o. som karakteriseras av vissa gurkliknande detaljer (sjalgurka). QvinlHemsl. 28 (1880; i rosengångstäcke). HantvB I. 8. 2: 392 (1940; om palmettmönster).
-NÅL. [jfr t. schalnadel, eng. shawl-needle] nål att fästa ihop sjal med. BoupptVäxjö 1842.
-SNIBB. snibb av sjal. Engström Nak. 242 (1934).
-STICKA. (†) (relativt lång o. grov) sticka använd vid stickning av sjalar. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 9.
-STICKERSKA. SvD(A) 1937, nr 158, s. 10.
-TILLVERKNING~020. UB 6: 451 (1874).
-TYG. (numera föga br.) tyg i l. till sjal(ar); tyg med sjalmönster. Lundgren MålAnt. 2: 37 (1872; använt i ett slags kolt). Lundin StockhMinn. 1: 230 (1904; använt i nattrock).
-ULL. [jfr t. schalwolle, eng. shawl-wool] särsk. (†): kaschmirull. Palmblad LbGeogr. 206 (1851). Nisbeth 1218 (1870).
-VÄVERI3~002, äv. 1004. särsk. abstr.; jfr -vävning. Åstrand 2: 274 (1855).
-VÄVERSKA. GotlArk. 1931, s. 36.
-VÄVNAD. i sht konkret. Palmblad LbGeogr. 195 (1851; abstr.). Andersson Väfn. 61 (1880; konkret).
-VÄVNING. UB 6: 450 (1874).
B (numera föga br.): SJALS-FORMIG, -KRAGE, -LIK, se A.
-PRYDNAD. (†) sjalliknande prydnad (på klänning). NJournD 1855, s. 152 (: Shavlsprydnad).
Avledn.: SJALAKTIG, adj. De schalaktiga ändarna (på en mantilj). NJournD 1861, s. 84.
Spoiler title
Spoiler content