SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1969  
SKAFFERI skaf1eri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er (VetAH 1757, s. 91, osv.), äv. (i vissa trakter, vard.) -n (Beijer BritaGrossh. 175 (1940) osv.) ((†) -en (möjl. delvis med e tillhörande avledningsändelsen, skriven -erie, se nedan) NorrlSaml. 1—6: 76 (1769), Weste FörslSAOB (c. 1815); = (anträffat bl. i best. -en) HovförtärSthm 1561 A, s. 131, Därs. 1722 B, s. 657).
Ordformer
(schafferi (-ij) 15681662. skaferi (-ie, -ij, -ÿe) 1592 (: Skaferij Båthen)1691 (: Skaferi dörren). skaffari 1628. skafferi (-ie, -ij, -ije, -j, -ÿ) 1547 osv. skaffri (-j) 16931729 (: skaffridören). skafred- i ssg 1686 (: skafredz dören). skafri (-ie, -j, -ÿ) 16271734 (: skafrie saker). skafveri (skaffuerij) 15901643)
Etymologi
[jfr mlt. schafferīe, t. schafferei; avledn. av SKAFFARE]
1) (†) syssla l. verksamhet bestående i att sköta hushållning, särsk. i fråga om mat o. dryck; jfr SKAFFARE a. (T.) Schaffnerey, (sv.) skafferi, hushållning. Lind 1: 245 (1738). Möller (1807).
2) rum l. utrymme (äv. skåp o. d., i sht förr äv. byggnad) för förvaring av mat (o. dryck), i sht i omedelbar anslutning till kök l. annan plats för matlagning; stundom äv. med särskild tanke på l. enbart om livsmedel(sförråd) som förvaras i sådant rum l. utrymme. SkeppsgR 1547 (ombord på fartyg). Leffwereradt till konge matt:z skafferi Semblor .. huetekakur .. hueteskårpor .. kringlor. GripshR 1556, s. 13. 2 September .. (marscherade) 17 Båtzmenn med Schafferidt .. til wpsala. HovförtärSthm 1577 C, s. 73. (Vid uppgörande av plan till ett hus måste man) ibland annadt achta thätta .. att köket, källaren och schafferiet intet ähre widt affhändes ifrån Matmodern. Rosenhane Oec. 44 (1662). (På en bondgård i Stöde socken finns det bl. a.) par bodar eller skafferien. NorrlS 1—6: 76 (1769). Dalin (1854; om skåp). Skafferiet kan vara mycket litet men måste ligga svalt, äga god luftväxling genom fönster eller tillräckligt stor luftglugg direkt utåt, där ren luft erhålles. Almquist Häls. 459 (1896). Använda mellanrummet mellan dubbelfönstren som skafferi, som man gjorde i Moskva. Östergren (1939). Ett litet skafferi var beläget utmed köket. Där satte man in det, som var kvar efter måltiderna. Erixon Kila 223 (1946). — jfr RESE-, SALT-, SKEPPS-, VIKTUALIE-, VIN-SKAFFERI. — särsk. oeg. l. mer l. mindre bildl. Palmchron SundhSp. 129 (1642; se under DOSA 1). Hans minne var för oss ett stadgars skafferi. BL 21: 185 (i handl. fr. 1713). All vetenskaplig bildning, all skön konst .. fördömes (av pietisterna) såsom satans foster; då ingen annan andlig spis får begagnas, än den som matas ifrån deras skafferie. GTopelius (1843) hos Vasenius Top. 2: 404. Mycken mat är i Guds skafferi. Wensell Ordspr. 55 (1863). (Evert) Taube öppnar ett skafferi där inga varor blivit skämda med åren. DN(A) 1964, nr 342, s. 5.
Ssgr (till 2): A: SKAFFERI-BETJÄNT. (-eri- 1664 osv. -eris- 1711) (förr) jfr betjänt, sbst. 2 b β. HovförtärSthm 1664, Verif. 22.
-BOKHÅLLARE~0200. (förr) jfr bokhållare 1 a. Hofcal. 1810, s. 78.
-BÅT. (förr) båt för transport av matförråd (för furstlig person); jfr -skuta, -slup. HovförtärSthm 1587—88, s. 185.
-DRÄNG. (förr) jfr dräng 2. KlädkamRSthm 1654, s. 288.
-DUK. (numera bl. tillf.) jfr duk 2, 4. HovförtärSthm 1686, s. 1511.
-DÖRR. (-eri- 1691 osv. -eris- 1686) HovförtärSthm 1686, s. 1520.
-FÖRVALTARE. (förr) jfr förvaltare a. Hofcal. 1802, s. 51.
-HYLLA, r. l. f. Rosenius Naturst. 13 (1897).
-KISTA. (förr) kista för förvaring av mat o. d. (på resor); jfr res-kista. HovförtärSthm 1676—77, s. 68.
-KONTOR. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr kontor 6. DA 1793, nr 3, s. 4.
-NYCKEL. Lundell (1893).
-PERSEDEL. (numera bl. tillf.) = -sak. HovförtärSthm 1681 A, s. 1001.
-PROVISION. (†) proviant(förråd) l. proviantartikel; jfr provision 4 (a). HovförtärSthm 1737, s. 2626 (i pl.). Därs. 1765, s. 1278.
-REDSKAP~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) jfr redskap 1, 2 o. köks-redskap. HovförtärSthm 1687 A, s. 2097. Därs. 1689 A, s. 2325 (koll.).
-RENGÖRING~020. rengöring av skafferi; äv. (vard.) i utvidgad anv., dels i uttr. ha l. göra o. d. skafferirengöring, länsa ett skafferi på matvaror, dels konkret, om pudding av rester l. pyttipanna o. d. FolkFörsvar 1941, nr 19, s. 18 (om pyttipanna). Vi var framme i Gällivare vid midnatt och gjorde skafferirengöring hos lasarettsläkaren. TurÅ 1950, s. 348.
-RUSTVAGN~02 l. ~20. (förr) jfr -vagn. HovförtärSthm 1700 B, s. 1514.
-SAK. (numera bl. tillf.) om sak (livsmedel o. d.) som förvaras i l. tillhör ett skafferi; jfr -persedel. HovförtärSthm 1673, s. 417.
-SKUTA, r. l. f. (förr) jfr -båt. HovförtärSthm 1592 B, s. 34.
-SKÅP. skåp i ett skafferi; äv.: skåp som är l. nyttjas till skafferi. HovförtärSthm 1688 A, s. 1375. Skafferiskåp med välordnad ventilation. Form 1953, s. 111 (i studentbostad).
-SLUP. (förr) jfr -båt. HovförtärSthm 1728, s. 1172.
-VAGN. (förr) (av dragdjur dragen) vagn för transport av matförråd; jfr -rustvagn. HovförtärSthm 1722 A, s. 1046.
B (†): SKAFFERIS-BETJÄNT, -DÖRR, se A.
Spoiler title