SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1972  
SKLEROTISK sklerå4tisk, adj.
Ordformer
(äv. scle-)
Etymologi
[jfr t. sklerotisch, eng. sclerotic, fr. sclérotique, mlat. o. nylat. scleroticus; till gr. σκληρότης, hårdhet, till σκληρός, hård (se SKLERO-). — Jfr SKLEROTISERA, SKLEROTIUM]
(i fackspr.) som undergår l. undergått l. har samband med förhårdning l. förtätning l. förtjockning; ngn gg äv.: torkande. Sklerotisk, (dvs.) torkande. Dalin (1871). Sklerenkymet och det sklerotiska parenkymet, som ej kunna åtskiljas, fylla ofta en stor del af (knopp-)fjället. BotN 1880, s. 184. Man finner .. hos djur, som tillförts .. (ett visst slag av hormon) såväl sklerotiska förändringar som pågående upplösningsprocesser (av bencellerna). NordMed. 1947, s. 659.
Spoiler title
Spoiler content