SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1972  
SKOLT skol4t, m.||ig.; best. -en; pl. -ar (2BtFinlNF 10: 289 (1867) osv.) l. -er (GeogrFT 1911, s. 48, osv.).
Ordformer
(skolt 1867 osv. skult- i ssg (1872: skultlappar, pl.))
Etymologi
[jfr lap. skoaltā, fin. koltta; av nor. skolt, sannol. elliptisk bildning till skoltelapp l. skoltefinne; förleden har antagits vara identisk med nor. skolt, skalle (se SKULT), o. benämningen föranledd därav att ifrågavarande lappar förr nästan alla voro skalliga, på grund av skorv l. bruket att tvätta huvudet med saltlake]
ss. nomad- l. fiskelapp levande same (av grekisk-romersk trosbekännelse) som tillhör en lapsk folkstam som har sitt hemvist i gränsområdena mellan Norge, Finland o. Ryssland, skoltlapp. BtFinlNF 10: 289 (1867). Skolterna (ha) i århundraden stått under karelskt-ryskt inflytande. Rig 1950, s. 42.
Ssgr: A: SKOLT-BARN. Fennia XLIX. 4: 327 (1929).
-BY. by vari det bor skoltlappar. Ymer 1923, s. 339.
-DRÄKT. dräkt som bäres av skoltlappar. Ymer 1923, s. 347.
-GUMMA. Fennia XLIX. 4: 291 (1929).
-HUSTRU. Fennia XLIX. 4: 378 (1929).
-HYDDA. hydda för skoltlapp(ar). IdrBl. 1935, nr 93, s. 7.
-KVINNA. Fennia XLIX. 4: 289 (1929).
-LAPP. (skolt- 1872 osv. skolte- 18721925. skolter- 1913) [jfr nor. skoltelapp] = skolt. Friis Finnm. 143 (1872). SvGeogrÅb. 1948, s. 184.
-LAPSK. som har avseende på l. hör till l. på annat sätt har samband med skoltlapp(arna). Fennia XLIX. 4: 7 (1929).
-SAME. skoltlapp. SvD(A) 1965, nr 40, s. 4.
-SLÄKT. Skiddrottningen Toini Gustafsson är av skoltsläkt. SvD(A) 1968, nr 348, s. 17.
-SPRÅK. om det samespråk som talas av skoltlapparna. Fennia XLIX. 4: 223 (1929).
-STUGA. (skolt- 1929 osv. skolter- 1913) jfr -hydda. Fennia XXXIII. 2: 16 (1913).
B (numera bl. tillf.): SKOLTE-LAPP, se A.
C (numera bl. tillf.): SKOLTER-LAPP, -STUGA, se A.
Avledn.: SKOLTISK, adj. skoltlapsk. GeogrFT 1911, s. 49.
Spoiler title
Spoiler content