SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1974  
SKYNDSAM ʃyn3d~sam2, förr äv. SKYNDESAM l. SKYNDOSAM, adj. -samme, -samma; -sammare (HC11H 9: 132 (1697) osv.) (†, superl. -sammest HT 1919, s. 105 (1708: det skyndesammeste); -samst BrinkmArch. 2: 155 (1702: med skyndsamste), HH XXXII. 1: 207 (1785)). adv. -SAMLIGA (se avledn.), -SAMLIGEN (se avledn.), -SAMLIGT (se avledn.), -SAMT (FörordnRättegDomcap. 1687, § 19, osv.).
Ordformer
(skyn- 17091834. skynd- 1681 (: skyndsamheet) osv. skynde- 16821818. skynder- 1712. skyndo- 16871823 (: skyndosamligen). skönd- c. 1750. -sahm 1682. -sam 1681 (: skyndsamheet) osv. -sambst, adv. superl. 1711. — n. o. adv. -sambt 1705. -sampt 1723. -samt 1687 osv.)
Etymologi
[jfr d. skyndsom; till SKYNDA; formen skyndersam är sannol. en ombildning efter mönster av sådana ord som HINDERSAM, UNDERSAM]
1) som förflyttar sig snabbt l. utan dröjsmål, snabb, rask; numera bl. i a; jfr SKYNDA II 1, IV 1.
a) (i sht i vitter stil) om person (jfr 2) l. djur l. kroppsdel. En stor del af Riksens Adel och Prästerskap drögde ej at infinna sig hos .. (Kristian II), och Biskop Matthias Gregerson war af alla den skyndsammaste. Celsius G1 1: 52 (1746). Jag förmanade dem att med skyndsam fot sig begifva / dädan. Johansson HomOd. 9: 43 (1844). Vindfotade skyndsamma Iris. Dens. HomIl. 2: 786 (1846).
b) (†) med annat huvudord. Ljuset (är) det mest skyndsama man känner. 1VittAH 2: 183 (1773, 1776).
2) om person (jfr 1 a): som bemödar sig om att utföra en handling av annat slag än förflyttning snabbt l. utan dröjsmål, snabb l. rask (särsk. i uttr. vara skyndsam att l. med att göra ngt, skynda sig att göra ngt); i sht förr äv. med sakligt huvudord: som fungerar snabbt, snabbt verksam, snabb; jfr SKYNDA II 2, IV 2. Brenner Dikt. 1: 161 (1707, 1713). (Gåvorna ha) på 6 postdagar stigit til en summa af 106 R:dal. 8 sz. ifrån så frikostige som skyndsamme Gifware. IT 1798, nr 61, s. 2. (Bönen) förser oss i mångfaldiga tillfällen med det skyndsammaste medel att behålla vårt hjerta rent. Lehnberg Pred. 1: 183 (c. 1800). Jag (bör) .. vara skyndsam att måla Arabesken fullkomligt färdig. Almqvist DrJ 47 (1834). Vara skyndsam med att (osv.). SvHandordb. (1966). — särsk. (†) i uttr. göra ngn skyndsam till ngt, komma ngn att skynda (sig) med ngt. Polhem Invent. 22 (1729).
3) som utföres l. framföres l. presteras l. erhålles l. kommer till stånd l. sker snabbt l. utan dröjsmål, snabb, rask; särsk. dels om förflyttning l. resa o. d., dels (o. numera oftast) om handling l. åtgärd o. d.; jfr 5, 6 o. SKYNDLIG 2 a. Utlova skyndsam hjälp. Schück VittA 2: 201 (i handl. fr. 1682). H. Hofmarskalken skal få skyndesamt svar på dess förfrågningar. BrinkmArch. 1: 134 (1710). Rhyzelius Ant. 104 (c. 1750; om sjöresa). Statens växtskyddsanstalt hemställer hos k. m:t .. om skyndsamma åtgärder för ändring av berberislagen. UNT 1932, nr 11324, s. 3. — särsk. (†)
a) om död: snabbt inträffande; äv.: snart förestående, snar. Infallande Tankar Wid den Lilla Herr Knut Mårtensson Törnhielms skyndsamma död. Brenner Dikt. 1: 159 (1706, 1713; rubrik). Klåckan slår et. .. Detta klockslag är lystringsteknet, som påminner oss vår skyndesamma hädanfärd. Lantingshausen Young 1: 11 (1787).
b) om tillväxt i naturen: som sker snabbt, snabb. Skyndsam gräswäxt. NorrlS 1—6: 43 (c. 1770).
c) i uttr. skyndsam handstil, förmåga att skriva snabbt. VexiöBl. 1826, nr 7, s. 4.
d) i uttr. skyndsam att tillgå, om pant: som man snabbt kan tillgodogöra sig. PH 6: 3983 (1756).
4) (numera nästan bl. i Finl.) i fråga om brådska; särsk. om arbete l. ärende o. d.: brådskande; jfr SKYNDA IV 6 slutet. Arbetet är skyndsamt. Meurman (1847). Lindberg FinNov. 108 (1894). — särsk.
a) (†) i uttr. vara skyndsam, om person: ha bråttom. Aldrig må jag tro, at Syst(er) Amelie will giffta sig effter hon är så skyndsam at wilja hafwa transport på Ohs, såsom des aflinge. ÅgerupArk. Brev 16/11 1762. Ekelund Fielding 300 (1765).
b) (i Finl.) i n. sg. obest., i uttr. ha skyndsamt, ha bråttom, få skyndsamt, få bråttom, vara skyndsamt, opers.: vara bråttom. Jag har skyndsamt. Meurman (1847). Pastorskan. Ja, kära Hulda! Vi måste väl börja tänka på hemvägen. Prostinnan. Nå, men är det nu så skyndsamt? Numers Dram. 1: 99 (1892). Jag fick skyndsamt. (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 92 (1958).
5) [jfr 3] i n. sg. superl. i vissa adverbiellt använda uttr.; jfr 6 a slutet, b β.
a) i uttr. det skyndsammaste ngn kan l. som ske kan, så snabbt l. fort som möjligt; jfr b. Marchen bör gå det skyndesammeste man kan. HT 1919, s. 105 (1708). (Jag) hölt .. före eij wara rådeligt på wägen uppehålla mig.., utan .. dett skyndsammaste som ske kunne mig till Lappland begifwa. Linné Bref I. 1: 315 (1732).
b) (numera bl. tillf.) i uttr. med, ngn gg äv. på det skyndsammaste, förr äv. med skyndsammast(e), så snabbt l. fort som möjligt, med det snaraste; jfr a. General Major Mörner reste strax til Neustat att låta Regementerna upbryta och med skyndsamste komma hijtt. BrinkmArch. 2: 155 (1702). VDAkt. 1712, nr 334 (: med skyndersammast). Secreta Deputationen finner sig förbunden at med det skyndesammaste aflemna sitt Betänkande. Höpken 2: 33 (1746). Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 370 (1856: på det skyndsammaste).
6) ss. adv., motsv. 3: snabbt, utan dröjsmål, ofördröjligen.
a) i fråga om förflyttning; numera i sht med särskild tanke på att förflyttningen sker snabbt därför att ngn bemödar sig därom (i sht förr äv. i fråga om förflyttning som kan ske snabbt till följd av goda kommunikationer o. d.); jfr SKYNDLIG 1, SKYNDSAMLIGEN 1. Afzelius Sag. XI. 2: 55 (i handl. fr. c. 1710). Sedan jag fått höra, att man så pass skyndsamt kan tillryggalägga vägen häremellan (dvs. mellan Motala) och Köpenhamn, har min mångåriga plan till en Danmarks-färd uppträdt för min inbillning i förnyad och fördubbladt frestande glans. PDAAtterbom (1852) i MolbechBrevveksl. 3: 112. En av .. (jägarna) begav sig skyndsamt till byn och rekvirerade en helikopter för att föra den (under jakten) skadade till Kalix lasarett. DN(A) 1964, nr 253, s. 25. särsk. (numera bl. mera tillf.) i superl. i abs. anv.: så snabbt l. fort som möjligt; jfr 5 o. SKYNDLIG 1 slutet, SKYNDSAMLIGEN 1 slutet. Loenbom Stenbock 2: 35 (i handl. fr. 1710). Hon .. bad sin älskare, at skyndesammast gå ur hennes Kammare. Ekelund Fielding 134 (1765). (Sv.) skyndsammast (eng.) with all speed. Ramsten o. Stenfelt (1917); jfr b β.
b) i annan anv.; numera bl. med särskild tanke på att ngt sker snabbt l. utan dröjsmål därför att ngn bemödar sig därom (förr äv. i fråga om ngt som sker snabbt av annan anledning, t. ex. till följd av naturens ordning); jfr SKYNDSAMLIGEN 2. FörordnRättegDomcap. 1687, § 19. (Man kan föreställa sig, att det finns andra världar) hvars sälla inbyggare under et blidare luftstrek, närmare Gudomlighetens strålar, upnå skyndesamt förståndets och Dygdens fulla mognad. Lantingshausen Young 2: 191 (1790). De träd, som fällas under sommaren, böra avbarkas skyndsamt. Trägårdh Skogsins. 106 (1914). särsk.
α) (†) övergående i bet.: snart. Skyndsamt nog fick .. (A. Törneros) se sin ifriga önskan, att komma till Strengnäs, gå i fullbordan. Atterbom Minnest. 2: 264 (1842).
β) (numera bl. mera tillf.) i superl. i abs. anv.: så snabbt l. fort som möjligt; jfr 5 o. SKYNDLIG 2 b. Anhålles på academiens vägnar, att den förordning giöras måtte, att .. de för de framflutne åren återstående vaxliusmedel skyndesamst måtte .. blifva indrefne. 2RA I: 213 (1723). Hallner Skrivb. 216 (1927).
Avledn.: SKYNDSAMHET, r. l. f. Verelius 227 (1681).
1) (i sht i vitter stil) till 1 a, om egenskapen l. förhållandet att vara skyndsam, snabbhet. HFinlÖ 232 (1711). Olof Larsson .. reste med flyktliknande skyndsamhet. Lönnroth i 3SAH LXXIII. 2: 18 (1964).
2) till 2 o. 3, om egenskapen l. förhållandet att ngn är skyndsam l. om förhållandet att ngt utföres l. kommer till stånd snabbt till följd av ngns bemödanden om snabbhet (förr äv. allmännare, om förhållandet att ngt fungerar l. går l. förgår l. är snabbt l. inträffar snabbt l. snart), snabb(färdig)het. 2RA 1: 266 (1723). Under klargjörandet observeras ordning ock skyndsamhet, under Action tystnad ock tilltagsenhet. ExFlott. § 44 (c. 1740). Hwad skyndsamheten widkommer, så kan et Walswerk utpräsza 10 à 20 stänger bandjärn, på lika lång tid, som en Kniphammare räcker ut allenast en stång. Polhem Test. 57 (c. 1745). (Det) har .. uppstått en mängd oegentligheter och misstag, hvilka kunna tillskrifvas min egen omogenhet, vårdslöshet och alltför stora skyndsamhet. Gogol DödSjäl. IX (1895). SagSed 1932—34, s. 11. särsk. (†) i uttr. ngts skyndsamhet, om snabbt utförande l. verkställande av ngt l. om förhållandet att ngt (för)går l. är snabbt l. inträffar snabbt l. snart l. om den snabbhet varmed ngt går o. d. Det timeliga Lifwetz nyttiga skyndsamhet Förestält, Då Fru Magdalena Adlerskiöld, Blef begrafwen. Brenner Dikt. 1: 108 (1690, 1713; rubrik). (Ogudaktiga) menniskior måste en christelig siäl sky före .. samt thesz trognare anhålla om then yttersta dagens skyndsamhet, på thet sådana bespottares mun må blifwa tilstoppad. Münchenberg Scriver Får. 30 (1725). (Boktryckaren) försäkrade sig hafva så väl möda som flit ospard vid arbetets skyndsamhet och väl tryckan. VetAP 1: 320 (1741). Metronom .. är en machin, som genom urverk angifver taktdelarnas skyndsamhet. Mankell Lb. 77 (1835).
3) (†) till 4, om förhållandet att ngt måste utföras snabbt, brådska. König Mec. 100 (1752). Ett skäligt förskott (för resekostnader) kan .. (provinsialläkaren) af .. Collegio lemnas, eller då skyndsamheten af desz resa sådant fordrar, af Landt-Ränteriet. PH 8: 7364 (1766).
SKYNDSAMLIG, adj. till 13, = skyndsam 13; numera bl. ss. adv. (se nedan). Schultze Ordb. 4459 (c. 1755).
SKYNDSAMLIGEN3~200, stundom 0400 (skyndsa´mligen Weste) l. SKYNDSAMLIGT3~20, äv. SKYNDSAMMELIGEN3~2000, stundom 04010, förr äv. SKYNDSAMLIGA, adv. Anm. Den i flera källor från ä. tid förekommande formen skyndsamlingen beror sannol. på skrivfel l. tryckfel. PUKernell (1823) hos Montgomery-Silfverstolpe Mem. 3: 262. Rydberg Brev 1: 4 (1866). (-sameligen 1786 (: skyndesameligen). -samliga 1729. -samligen 1681 osv. -samligt 1900 osv. -sammeligen 1687 (: skyndesammeligen)1940) [delvis att hänföra till skyndsamlig] (ålderdomligt) till 3. Verelius 233 (1681).
1) = skyndsam 6 a. Lenngren (SVS) 2: 69 (1793). (Notarien) blev så utskälld .. att han skyndsammeligen slog till reträtt och försvann på andra sidan dörren. Sparre Tattarbl. 122 (1923). särsk. (†) i superl. i abs. anv., = skyndsam 6 a slutet. Hagberg Shaksp. 6: 193 (1849).
2) = skyndsam 6 b. LReg. 318 (1687). Skyndsammeligen lyda bönderna .. (prästens) order. Blomberg Bab. 318 (1928; om ä. förh.).
Spoiler title
Spoiler content