SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1974  
SKYTTEL ʃyt3el2, stundom 40 (sky`ttel Weste), äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SKÖTTEL ʃöt3el2, stundom 40 (schö`tt'l Dalin), sbst.1, l. SKÖTEL ʃø3tel2, stundom 40 (skö`tel Weste), sbst.1, r. l. m.; best. -eln (Ekenmark Lb. 8 (1847) osv.), äv. (numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) -elen (Linné MusReg. XV (1754: Silfverskötelen), Östergren (1940)) ((†) -len Nyrén KlädFabr. 104 (1783: sköttlen)); pl. skyttlar resp. sköttlar l. skötlar; äv. (i bet. 5 o. 6, numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SKYTTLA ʃyt3la2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(skiöttel- i ssg 1775 (: skiöttelgapet, sg. best.). skiöttla- i ssg 1749 (: skiöttla stättan, sg. best.). skiöttle- i ssgr 1685 (: Skiöttlestängerne, pl. best.)1708 (: Skiöttlegap). skytlar, pl. 17831799. skytle- i ssg 1766 (: Skytlegapet, sg. best.). skyttel 1788 (: Väfskyttel), 1790 osv. skyttel- i ssgr 1759 (: skyttelstätta) osv. skyttla 17161972. skyttle- i ssgr 1691 (: Skyttlestetta)1937 (: skyttleled). skötel (siö-, skiö-) 1714 (: skiötlar, pl.)1854. sköttel (skiö-, skjö-) 1653 (: Kyrcko sköttlarna, pl. best.)1939)
Etymologi
[jfr d. skyttel, fvn. skutill, harpun, skutlahlið, led avsett att stängas med skjutbara stänger, nor. dial. skutel, skytla, t. schüssel, schössel, brödspade, feng. scytel, kastvapen, skjutbar stång (eng. shuttle, skottspole, symaskinsskyttel); till det svaga stadiet av roten i SKJUTA, v.1 — Jfr SKOTT, sbst.2, SKOTTEL, SKYSSEL, SKYTTLA, v.1, SKYTTSPOLE]
1) [jfr motsv. anv. i sv. dial. o. dan.; jfr äv. t. schosser, schösser, schusser] (i skildring av ä. förh. i vissa trakter) vid kulspel använd (ler- l. glas)-kula; särsk. i uttr. rulla l. trilla skyttel l. skyttlar, spela kula (o. därvid låta kulorna rulla efter marken). MinnSvLärov. 1: 70 (1926; om förh. i Lund c. 1855). Neander 70År 74 (1929: rulla skyttlar). (Malmöbarnens) lekplatser voro (bl. a.) stadens gator och .. Petri kyrkoplan. Där ”trillades skyttel”. FrSkånStäd. 10 (1932; om förh. c. 1870).
2) vid vävning använt (vanl. båtformigt) redskap som inrymmer en spole varpå inslagsgarn är upplindat o. som upprepade ggr slungas så att den glider genom varpen från den ena sidan av väven till den andra (varvid det upplindade garnet drages ut och bildar inslag), skottspole; äv. mer l. mindre bildl.; jfr 3, 4. Linné Sk. 19 (1751; från Smål.). Skytlar göras gemenligen af båxbom, päron- eller äpleträd eller annat hårdt oc tungt träd. Nyrén KlädFabr. 140 (1783). Jag ville lefva, / jag ock, och låta diktens skyttel gå. Hallström Sagodr. 129 (1910). Kjellstrand TextVaruk. 74 (1940). — jfr RULL-, RYCK-, RYCKVERKS-, SNÄLL-, VÄV-SKYTTEL m. fl. — särsk.
a) i jämförelser; särsk. i uttr. som beteckna snabb rörelse l. rörelse av o. an; jfr SKOTT-SPOLE a. Rydberg Faust 51 (1876). Konjaksflaskan gick som en skyttel mellan våra händer. Siwertz Jord. 328 (1936). Hur fåglar strök förbi, som skyttlar eller pilskott. Lindegren Vint. 5 (1954).
b) bildl., ss. förled i ssgr betecknande ngt som (upprepade ggr) förflyttas fram o. åter l. verksamhet som innebär (upprepad) förflyttning fram o. åter.
3) i utvidgad anv. av 2, om olika redskap som till sin funktion erinra om en skyttel (i bet. 2). Möller Jordbr. 176 (1881; om ett med en krok försett redskap varmed inslaget stacks in mellan varptrådarna i fornegyptisk vävstol). JernkA 1885, s. 443 (om en vid tillverkning av duk av järntråd l. ståltråd använd sticka på vilken tråden är upplindad). — särsk.
a) handarb. vid knytning av handarbeten använt redskap på vilket tråden är upplindad o. med vilket tråden skjutes genom de under knytningen bildade öglorna. En god skyttel bör hafva spetsarne midt emot hvarandra, och stiften, som sammanhålla dess delar, böra vara väl afputsade, så att ytan kännes slät och jemn. Berg Handarb. 4 (1873). DamBok 73 (1879). jfr FRIVOLITETS-SKYTTEL.
b) (numera nästan bl. i Finl.) vid bindning av nät använt redskap på vilket tråden är upplindad o. med vilket tråden föres gm maskorna, bindnål. Nycander Haf 47 (1898).
c) [jfr motsv. anv. i eng.] i symaskin: anordning som inrymmer l. är förenad med en spole på vilken undertråden är upplindad o. som för denna tråd genom den ögla som bildas av övertråden. Wolter Symask. 23 (1866). Skytteln utgöres (i en viss typ av symaskin) .. av en halvcirkelformig trådgripare ... Spolkapseln, som innesluter spolen, är anbragt på en centrumtapp i skytteln. HurSymaskArb. 2 (1942). RådRön 1970, nr 8, s. 8. jfr RING-, SYMASKINS-SKYTTEL.
4) (i formen skötel) [till släktet hörande fiskar erinra om en skyttel (i bet. 2)] (†) fisksläktet Trichiurus Lin., hårstjärtsläktet. Linné MusReg. 76 (1754). — jfr SILVER-SKÖTEL.
5) (numera bl. i vissa trakter) stång som är avsedd att tillfälligt stänga för öppning i gärdsgård o. d. (o. som, då den sättes för resp. tas bort från öppningen, förskjutes i sidled); jfr SKYSSEL 1. NVedboDomb. Sommart. 1716, § 118. Där stod kanske en dörr och slängde utan hasp — satte han dit den haspen så var det något annat, ett takspån på taket, en skyttel i gärdsgårdsledet (som fattades). Carlsson GlestGård. 164 (1943). — jfr KYRKO-SKYTTEL.
6) [jfr 5] (om ä. förh. i vissa trakter) i stall: stång som, då hästar ställdes in, sattes upp mellan dem (för att avgränsa deras platser från varandra). Tiberg EstlSvHusdjN 83, 95 (1972; från Runö).
7) [jfr 5] (†) om var o. en av de avdelningar av ett brädgolv som bildas av längsgående brädor mellan tvärgående bjälkar. (Rummet) består .. af 5 väggerum och 4 skiöttlar till gålf. Clemensson 1KlippanPprsbr. 242 (i handl. fr. 1714). Lofftet, som består af 7 skiötlar och 6 al(na)r långa bräder, i bredden 8 bräder. Därs. 243.
Ssgr: A: SKYTTEL-BANA. [jfr t. schützenbahn (i bet. 1)] bana längs vilken skyttel rör sig.
1) textil. till 2. Andersson Väfn. 10 (1880).
2) (i fackspr.) till 3 c. WoL 1287 (1889).
(2 b) -BOMBNING. [jfr eng. shuttle bombing] mil. bombning av mål som är beläget så att ett flygplan som utgått från en bas efter att ha fällt sina bomber kan gå ned på en annan bas o. förnya sitt förråd av bomber, innan det på återvägen till utgångsbasen åter passerar målet; äv. om bombning av mål som är beläget så nära flygplans bas att det är möjligt att utföra flera bombningar mot det under samma dag. SvD(B) 1943, nr 245, s. 6. 2SvUppslB (1953).
(3 c) -BÄRARE. (i fackspr.) i symaskin: anordning som uppbär skytteln o. sätter den i rörelse; jfr -förare, -hållare 2. HurSymaskArb. 2 (1942).
(2) -DRIVARE. [jfr t. schützentreiber, eng. shuttle driver] textil. i mekanisk vävstol: med slagarm förbunden anordning (av råhud o. d.) som uppfångar skytteln o. åter slungar i väg den, picker; jfr -horn. WoL 989 (1887).
(2) -FACK. textil. om vart o. ett av de för en skyttel avsedda fack som finnas i skyttellåda i vävstol konstruerad för vävning med flera skyttlar. Andersson Väfn. 10 (1880).
(2 b) -FART. skytteltrafik; särsk. i uttr. gå i skyttelfart. DN(B) 1958, nr 42, s. 10.
(2) -FÅNGARE. [jfr t. schützenfänger] textil. anordning avsedd att uppfånga skyttel som avviker från skyttelbanan. 2UB 8: 315 (1900).
(2 b) -FÄRD. i pl., om upprepade färder fram o. åter mellan två platser. DN(B) 1957, nr 333, s. 5.
(3 c) -FÖRARE. (i fackspr.) = -bärare. UB 6: 485 (1874).
(5) -GAP. (skyttel- 17681969. skyttle- 17081926) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i gärdsgård: öppning stängd l. avsedd att stängas med lösa stänger; äv. i överförd anv., om de stänger som äro avsedda till stängselanordning i en sådan öppning; jfr gap, sbst.1 3, 4. NVedboDomb. Höstt. 1708, § 57. Därs. Sommart. 1775, § 14 (i överförd anv.).
(2) -HORN. textil. = -drivare. VaruförtTulltaxa 1: 97 (1912).
-HÅLLARE. [jfr t. schützenhalter (i bet. 1)]
1) textil. till 2; i skyttellåda: anordning som hindrar skyttel som kommit in i lådan från att studsa ut igen. TeknOrdb. 1123 (1951).
2) (i fackspr.) till 3 c: skyttelbärare. Patent nr 2945, s. 1 (1891).
(2) -KÄNNARE. textil. = -väktare. PrelTextilteknOrdl. 172 (1957).
(5) -LED. (skyttel- 19441964. skyttle- 1937) [sv. dial. skyttläle] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) för öppning på gärdsgård använt stängsel bestående av lösa stänger (som med sina ändar ligga på pinnar l. tvärslåar l. dyl. i en ställning på vardera sidan om öppningen); jfr -stätta. Spong Dam 69 (1937).
(2) -LÅDA. [jfr t. schützenkasten, eng. shuttle box] textil. om var o. en av de lådor på ömse sidor av varpen mellan vilka skytteln l. skyttlarna i vissa typer av vävstolar slungas; jfr skottspols-låda. UB 6: 425 (1874).
(2, 3) -MAKARE. (skyttel- 1938 osv. skyttla- 1938) (i sht i skildring av ä. förh.) person som yrkesmässigt tillverkar skyttlar. Göth TräskoP 192 (1938).
(3 c) -MASKIN, sbst.1 (sbst.2 se sp. 5636). (i fackspr.) = -symaskin. Wolter Symask. 23 (1866).
(1) -RULLNING. (i skildring av ä. förh. i vissa trakter) kulspel (varvid kulorna rullades efter marken). FrSkånStäd. 288 (1932; om förh. i Simrishamn c. 1880).
(2, 3) -RÖRELSE. om skyttels rörelse (fram o. åter); äv. bildl., om upprepad rörelse fram o. åter (jfr skyttel 2 b). WoJ (1891). GrafUppslB 871 (1951; bildl.).
(2) -SLAG. [jfr t. schützenschlag] textil. om förhållandet att en skyttel (av en mekanism) slungas genom varpen från den ena sidan av en väv till den andra; äv. konkretare, om enskild gång då skyttel slungas på sådant sätt. 2NF 33: 49 (1921). Vid skyttelslagen. Östergren (1940).
(5) -STÅNG. (skyttel- 1967. skyttle- 1685) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = skyttel 5. NVedboDomb. Sommart. 1685.
(5) -STÄTTA. (skyttel- 17591964. skyttla- 1749. skyttle- 1691) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = -led. NVedboDomb. Höstt. 1691.
(3 c) -SYMASKIN~102. (i fackspr.) symaskin med skyttel; jfr -maskin. TT 1871, s. 79.
(3 c) -SÖM. (i fackspr.) söm av det slag som åstadkommes med skyttelsymaskin. Varulex. Beklädn. 171 (1945).
(2) -TEN. (föga br.) om käppliknande redskap som i det forntida Grekl. användes dels för att föra inslag genom varpen från den ena sidan av väven till den andra, dels för att slå fast inslaget; jfr skyttel 3. Risberg Sof. 43 (1910).
(2 b) -TRAFIK. pendeltrafik; särsk. i uttr. gå i skytteltrafik, om fordon l. fartyg l. flygplan o. d.: upprepade ggr trafikera sträckan mellan två platser fram o. åter (äv. oeg., om person: gå samma sträcka upprepade ggr fram o. åter); jfr -fart. GHT 1947, nr 239, s. 7. Lo-Johansson Sold. 66 (1959; oeg.). Tjutande ambulanser gick i skytteltrafik med skadade till och från gruvplatsen. DN(A) 1963, nr 306, s. 12. särsk. bildl. (Kassören) friserade bankbesked och bedrev skytteltrafik mellan olika konton. Siwertz Tråd. 41 (1957).
-TRÅD.
1) textil. till 2: inslagstråd. Fröberg Skrädd. 29 (1941). jfr pol-skytteltråd.
2) (mindre br.) till 3 c: undertråd (i symaskin). MärthaskolHb. 10 (1941).
(2) -TUNGA. textil. i skyttel: anordning på vilken inslagsspolen sitter. VaruhbTulltaxa 1: 440 (1931).
(2 b) -VAGN, sbst.1 (sbst.2 se sp. 5636). [jfr eng. shuttle car] bergv. i gruva: för malm o. d. avsedd, med eget åkmaskineri försedd transportvagn som rör sig en kort sträcka fram o. tillbaka mellan lastning o. tömning. JernkA 1955, s. 784.
(2) -VÄKTARE. [jfr t. schützenwächter] textil. i mekanisk vävstol: mekanism som kontrollerar att skyttel efter ett skyttelslag går in i skyttellåda (o. som stannar vävstolen om så icke är fallet); jfr -kännare. UB 6: 462 (1874).
(2) -VÄXLING. [jfr t. schützenwechsel] textil.
1) om förhållandet att en skyttel i mekanisk vävstol, då inslagsspolen tömts, automatiskt utbytes mot en ny utan att vävstolen stannar; äv. om förhållandet att enbart inslagsspolen automatiskt utbytes, spolväxling; äv. i uttr. automatisk skyttelväxling. Hagberg o. Asklund Textilind. 96 (1924: automatisk skyttelväxling). HantvB I. 8. 2: 13 (1940; om spolväxling).
2) om förhållandet att skyttlar med olika inslag växla i en vävstol (så att vissa skott göras med inslag av en typ, andra med inslag av en annan l. tredje typ osv.); äv. övergående i konkret anv., om mekanism för sådan växling; jfr skott-växling 1. Hagberg o. Asklund Textilind. 217 (1924). Skyttelväxling användes om man vill väva med mer än en skyttel. Melin TextHb. 143 (1952).
(2) -ÖGA. [jfr t. schützenauge, eng. shuttle eye] textil. i skyttels sida insatt öga (av porslin l. glas) genom vilket inslagstråden löper. 2NF 33: 51 (1921).
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SKYTTLA-MAKARE, -STÄTTA, se A.
C (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SKYTTLE-GAP, -LED, -STÅNG, -STÄTTA, se A.
Spoiler title
Spoiler content