SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SLABBIG slab3ig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[sv. dial. slabbig; jfr nor. slabbet, sjaskig; avledn. av SLABBA, v.1; jfr äv. eng. slabby, nedsölad]
(vard.) våt o. smutsig, nedsölad (av väta o. smuts); kladdig; äv.: sjaskig; äv. bildl. EngSvOrdb. 961 (1874). Kläderna (som den unga skökan bär) äro slabbiga sammanplock ur någon hög med avlagt. Koch Arb. 210 (1912). På gången mellan (snö)-vallarna var slabbigt och vått. Stiernstedt Sneck. 45 (1924). Widegren FalskFlagg 80 (1933; om kläder som ngn kräkts på). Det som är slabbigt på ”slabbdanserna” och som skylls på spritens inflytande är att det förekommer slagsmål. SvD(A) 1964, nr 301, s. 13. SDS 1974, nr 186, s. 9 (om bröd).
Avledn.: SLABBIGHET, r. l. f. om egenskapen l. förhållandet att vara slabbig. EngSvOrdb. 961 (1874).
Spoiler title
Spoiler content