SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1976  
SLAKTERI slak1teri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(slacht- 15491730. slakt- (-c(k)t-, -gt-) 1526 osv. -arij 1541 (: års Slacktarij). -eri (-ie, -ii, -ij, -jj, -ÿ, -y, -ye) 1539 osv. -rij 1526)
Etymologi
[fsv. slakteri, slaktari (i bet. 2), sv. dial. slakteri; liksom d. slagteri, nor. slakteri sannol. av en mlt. motsvarighet till lt. slachterie, till slachter (se SLAKTARE) o. slachten (se SLAKTA)]
1) [delvis (o. av nutida språkkänsla vanl. uppfattat ss.) oeg. l. bildl. anv. av 2] (numera i sht i vitter stil) motsv. SLAKTARE 1 o. SLAKTA 1, om (blodigt l. grymt l. obarmhärtigt) nedgörande l. massakrerande l. mördande (i sht av värnlösa l. utlämnade människor l. djur); i sht förr äv. närmande sig l. övergående i konkret(are) bet., dels: dråp l. mord (på människa), dels om resultatet av ngns l. ngras (blodiga osv.) nedgörande l. massakrerande l. dödande; jfr SLAKT, sbst.1 1, SLAKTNING 1. Om det gör din (dvs. hertig Rikards av Gloucester) vällust att skåda dina gräsliga bragder, betrakta då denna profbit af dina slagterier (dvs. liket av Henrik VI av Engl.). Leopold 5: 510 (c. 1820). Jägarne stodo nära (sitt jaktbyte). De stodo lutade öfver allt detta slagteri, fröjdande sig åt bödelsverket. Hebbe NSannsag. 8 (1884). Modärnt krig är rent ut (människo)slakteri. Östergren (1941).
2) motsv. SLAKTARE 2 o. SLAKTA 2: handlingen att slakta (boskapsdjur till föda), slaktande, slaktning (se d. o. 2), slakt (se SLAKT, sbst.1 2); äv. o. (utom ss. förled i ssgr) numera bl. om verksamheten att ss. näringsfång (låta) bedriva slakt, slakteriverksamhet (äv. om näring l. rörelse (se d. o. 7 (b)) som grundar sig på sådan verksamhet, slakterinäring l. -rörelse). Tesz emellan (dvs. mellan marknaderna) mågha och Nylösza borgere, köpæ sigh ffææ tiil theris slacthrij på landit. G1R 3: 82 (1526); möjl. till 4. Fredaghenn Nest ffør Michael(is) begynt(es) Stora Slacterijdt (på Sthms slott). VaruhusR 1539, s. 23 a. Slachterijd bör skee vthi Rättan tidh, för änn thet lijder for långt in opå hösten, Att näterne blifue långe kalde och wåthe. Brahe Oec. 100 (c. 1580; uppl. 1971). Alt Handtwärk, Slachterij och Kiötmånglerij om Hälg- och Sön-dagar är Förbudit. SthmStadsord. 2: 101 (1687). Vti Slachtare-huset skulle fordom alt slachterie förrättas, och icke hemma i husen. Arnell Stadsl. 489 (1730). Driva slakteri. Östergren (1941). — jfr SALU-, ÅRS-SLAKTERI.
3) [jfr motsv. betydelseutveckling vid SLAKT, sbst.1] (†) koll. l. ss. ämnesnamn: slaktkött, slakt (se SLAKT, sbst.1 3), slaktvaror; jfr SLAKTNING 3. Platt inthet aff samme (från sommaren o. hösten stammande) slachterij, anthenn ryggier, kaldun, korffver eller någett annett, skulle förthäres ther uthaff för Michelssmessen. G1R 20: 179 (1549). Om nattetijdh vpbrann alt hans (dvs. prästens) Slachterij, Koppar och myckitt annatt hussgeråd. VDAkt. 1650, nr 85.
4) [bet. utvecklad ur 2] för slakt (se SLAKT, sbst.1 2) speciellt avsedd o. inrättad lokal l. anläggning (i nutiden i sht om större fast sådan anläggning inrymmande lokaler för uppstallning, slakt på löpande band samt tillvaratagande, kylning o. lagring av blod, kött, hudar m. m.); äv. (i fackspr.) i inskränktare o. speciellare bet., om lokal l. anläggning av angivet slag i Sv. (kontrollslakteri) som drivs dels (o. till övervägande delen) i jordbrukskooperationens regi, dels i konsumentkooperationens l. enskild regi (i denna anv. motsatt: (offentligt) slakthus); förr äv. i uttr. offentligt slakteri, om offentligt slakthus. Jöns Slackthar (har) Jngh(e)n handell anneth æn Sin gathubodh och Slacktherij. AccisBSthm 1549, s. 161 a; möjl. till 2. Kiötedtt .. bäres vtur Slachteridtt och vp i Skafferiedtt. KlädkamRSthm 1602 A, s. 74 b. Till (den bulgariska staden) Schumla hafwa anländt Engelska slagtaremästare, som der skola inrätta ett stort slagteri. ÖgCorr. 1854, nr 78, s. 2. Genom dekret den 9 februari 1810 upprättades fem offentliga slagterier i Paris. BtRiksdP 1896, I. 1: nr 28, s. 11. För sina kolossala slakterier äro Chicago, Kansas City och Omaha särskilt berömda. Rönnholm EkonGeogr. 292 (1907). I ett stort slakthus har man möjligheter att arbeta hygieniskt på ett helt annat sätt än i små, privata slakterier. Bolin VFöda 215 (1933). Suggor, gamla kor, uttjänta hästar bryr sig knappast någon om att slakta till föda, de säljs till slakterier för att gå till stadsbor eller korvfabriker. Lundkvist Vindingev. 109 (1956). — jfr ANDELS-, EXPORT-, FÄLT-, HÄST-, SVIN-SLAKTERI.
5) motsv. SLAKTARE 3 o. SLAKTA 3, i oeg. l. bildl. anv. av (1 o.) 2, om skövlande o. ödeläggande av skog; i ssgn SKOGS-SLAKTERI; jfr SLAKT, sbst.1 4, SLAKTNING 4.
Ssgr (i allm. till 2, 4): (2 (, 3)) SLAKTERI-ACCIS. (förr) accis (se d. o. 1) för slakt inom stads gränser l. för slaktdjur l. slaktvaror som infördes till stad; jfr slaktar-accis o. saluslakteri-accis, salu-accis. PH 10: 668 (1776).
-AFFÄR. särsk.: slakteributik. Hygiea 1890, s. 562.
-ARBETARE~0200. arbetare som (vid slakteri l. slakthus) utför slaktarbete; jfr slakthus-arbetare o. slaktar-arbetare. ÖverståthKung. 1895, SammandrInskrRevSveaLifg. s. 6.
-AVFALL~02 l. ~20. slaktavfall från slakteri l. slakthus. Juhlin-Dannfelt 234 (1886). Slakteriavfall, vartill räknas huvud, tunga, hjärta, njure, lever m. m., utgör en stor utförselvara från de viktiga köttproducerande länderna. Kjellin 645 (1927).
-BITRÄDE~020. biträde (se d. o. 5) i slakteributik, charkuteribiträde. PT 1911, nr 192 B, s. 4.
-BUTIK. (i direkt anslutning till slakteri belägen) butik för försäljning av slaktvaror, köttaffär, charkuteriaffär; jfr -affär. FrSkånStäd. 100 (1932).
-FIRMA. firma drivande slakterirörelse. SthmSlakthSaluhÅrsb. 1917, s. 104.
(4) -FLÄSK. (i ä. fackspr.) fläsk från svin som slaktats i slakteri (motsatt: fläsk från svin som man själv slaktat l. låtit slakta för eget behov, hemslaktat fläsk). NDA(A) 1933, nr 275, s. 13.
-FÖRBUND. jfr förbund 6 b; särsk. i uttr. Sveriges slakteriförbund, riksorganisation för Sveriges slakteriföreningar (bildad 1933). JordbrFörenBl. 1932, nr 23, s. 5.
-FÖRENING. sammanslutning av lantmän med uppgift att ombesörja slakt (i andelsslakterier) av medlemmarnas djur o. försäljning av slaktprodukter. SvLandtmFBl. 1906, s. 290.
-GRUPP. mil. inom trängtrupperna: grupp (se grupp, sbst.1 2 b) med huvuduppgift att ombesörja slakt för truppförbands behov; i fråga om nutida militär organisation i Sv., om grupp (ingående i slakteritropp) vars huvuduppgift består i avlivande av slaktdjur (jfr stycknings-grupp). En slakteripluton består av: plutonchef och ställföreträdare, 3 slakterigrupper (om gruppchef och 10 slaktare) samt skrivbiträde. SoldIIntend. 1938, s. 226. Arméhb. I: A 1966, D 2: 6, s. 1. —
-GÖDSEL. gödsel framställd av slakteriavfall. MosskT 1892, s. 381.
(2) -HANTERING. jfr hantering II. SFS 1828, s. 1680.
(2) -HANTVERK~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) slakterihantering. ArbB 40 (1887).
(2) -IDKARE. jfr idkare 2. LAHT 1897, s. 61.
(2) -IDKERSKA. jfr idkerska 1 o. -idkare. PT 1904, nr 31 A, s. 4.
(2) -KONSTFÖRVANT. (†) slaktargesäll. DA 1793, nr 92, s. 2.
-LEVERANTÖR. till 4: leverantör av slaktdjur till slakteri; äv. (numera bl. tillf.): leverantör (av köttvaror) från slakteri (förr äv. till 3, liktydigt med: leverantör av slaktkött l. slaktvaror). HovförtärSthm 1764, s. 1223. BrSAOB 21/2 1975 (av slaktdjur).
-LÅNEFOND~002, äv. ~200. i uttr. statens slakterilånefond, (1933—1950 existerande) lånefond för stödjande av slakterinäringen i Sv. (i form av lån till ekonomisk förening för anläggande, inköp l. ombyggnad av slakteri l. förbättring av redan befintlig utrustning i slakteri m. m.). SFS 1933, s. 673.
-NÄMND. i uttr. statens slakterinämnd, (1933—35 existerande) nämnd (utgörande ett fristående organ) i vars åliggande ingick att avge förslag till bestämmande av slaktdjursavgiftens storlek, utöva kontroll över avgiftens erläggande samt fullgöra de uppgifter i fråga om slakterinäringen i Sv. som uppdrogs åt nämnden. SFS 1933, s. 677.
-ORGANISATION. organisation (se d. o. 2, 3) inom slakterinäringen. JordbrFörenBl. 1932, nr 29, s. 1.
(24) -PERSEDEL. (†) vara l. förnödenhet som utgör slaktprodukt l. fås från slakteri, slaktvara; jfr persedel 1. HovförtärSthm 1759, s. 2972.
-PLUTON. mil. inom trängtrupperna: pluton med uppgift att för truppförbands (fördelnings) behov framföra slaktdjur o. vid etappstation upprätta slakteri med charkuteri som tillhandahåller kött o. charkuterivaror (i sht korv). SoldIIntend. 1928, s. 129.
-PRODUKT. (i sht i fackspr.) jfr produkt 4 o. slakt-produkt. SFS 1933, s. 677.
(4) -SVIN. [jfr d. slagterisvin] (i ä. fackspr.) om köttrikt, magert slaktsvin (avsett för leverans till slakteri). GHT 1895, nr 259, s. 4. LmUppslB 1070 (1923).
(2) -TILLSTÅND~02 l. ~20. av myndighet utfärdat tillstånd (för ngn) att utföra yrkesmässig slakt. SFS 1940, s. 1773.
-TROPP. mil. inom trängtrupperna: tropp (bestående av en slakterigrupp o. två styckningsgrupper) inom slakteripluton. Arméhb. I: A 1966, D 2: 6, s. 1.
(4) -TVÅNG. (i sht i fackspr., särsk. slakt.) inom visst område gällande tvång att förlägga all slakt (med undantag för hemslakt för eget bruk) till offentligt slakthus l. kooperativt l. privat slakteri; jfr slakthus-tvång, slakt-tvång. SFS 1959, s. 328.
-VERKSAMHET~002, äv. ~200. (i sht i fackspr.) om verksamhet bedriven vid slakterier (o. slakthus) inom ett land l. en region o. d.; jfr slakthus-verksamhet. UNT 1933, nr 107, s. 6.
-VÄSEN l. -VÄSENDE. (numera i sht i ä. fackspr.) sammanfattande, om ett lands l. en regions o. d. slakterier (o. slakthus) i deras egenskap av samhällsinrättningar o. den organiserade verksamhet som där bedrivs; jfr slakthus-väsen. BtRiksdP 1896, I. 1: nr 28, s. 10.
Spoiler title
Spoiler content