SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1982  
SOND son4d l. soŋ4d, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(sond 1732 osv. sonde 17611885. sonder, pl. 1755 osv.)
Etymologi
[jfr d. sonde, t. sonde; av fr. sonde (av ffr. sonde); av omtvistat ursprung. — Jfr SONDERA]
1) (numera föga br.) lod (se LOD, sbst.4 7). Sonde .. (dvs.) lod, sänklod. Andersson (1845). Ekbohrn (1885).
2) med. stav-, ränn- l. rörformigt kirurgiskt instrument (av glas l. metall l. gummi o. d.) för undersökning av sår l. håligheter i kroppen l. för införande av tampong i sår l. för urtappning av vätska i kroppen o. d.; äv. om plastslang som genom näsan l. munnen förs ned i patients magsäck l. som förs in genom en öppning i buken för tillförsel av flytande föda l. medicin l. för rensköljning av magsäck o. d.; jfr KANYL, KATETER o. SONDER-JÄRN. En Sond eller Catheter af Silfver. HdlCollMed. 25/1 1732. Oculisten nyttjade .. (vid en starroperation) twå små sonder af träd, med hwilka hon skrapade stället, att det blödde. Cook 3Resa 84 (1787). Användandet af sonder eller andra instrument till undersökning af friska sår skall på slagfältet och förbandsplatserna undvikas. KrigVAH 1893, s. 33. Nedföres en sond i matstrupen, är det ofta .. (vid kramp i matstrupen) karaktäristiskt, at densamma liksom fastnar i krampområdet. Svartz MatsmältnSj. 14 (1932). Han intar flytande föda genom en s. k. sond. Expressen 1956, nr 245, s. 5. — jfr HÅL-, KYL-, MAG-, NÄS-, RÄNN-, ÖRON-SOND m. fl.
3) (i fackspr.) spetsigt, stavformigt instrument l. redskap för undersökning l. mätning av ngt; särsk. om sådant instrument för vattenletning l. för undersökning av jord l. lera l. snömassas hållfasthet o. d. Stål Byggn. 1: 147 (1834). (Vid sökande efter fornsaker invid Bulverket) undersöktes (sjö-)botten med sond, bestående av en i ena änden järnskodd spetsig ribba, som tillät nedträngande till över en meters djup under botten. Fornv. 1928, s. 28. Varje centimeter som djuplodets sond tränger nedåt i .. (den röda leran i djuphavet) för oss tusenden om icke hundratusenden av år tillbaka i tiden. Ymer 1931, s. 31. Jordborrningar med s. k. sond för att få fram brunnar har gett goda resultat i Stockholms län. UNT 12/9 1940, s. 5. 2SvUppslB 26: 847 (1953; om snösond). Sond .. (dvs.) ett slags provborr vid vattenletning. IllSvOrdb. (1955). — jfr JORD-, NÅL-, SNÖ-SOND.
4) i mer l. mindre bildl. anv. av (1 o.) 2 l. 23, i uttr. betecknande att ngn undersöker ngt l. söker kunskap om ngt o. d. Jag har redan .. sonderat henne om Leonhard; hon undvek sonden, men jag begrep ganska väl hur det är. Hon älskar honom. Almqvist Törnr. 3: 174 (1850). Det föreföll .. (K. A. Tavaststjerna) både löjligt och retsamt, att .. (hans) recensenter skulle taga honom i upptuktelse för en sinnesstämning, hvars rötter de med sina trubbiga sonder icke kunde loda sig fram till. Söderhjelm Tavaststj. 281 (1900). Man måste sticka in en sond, helt varligt, så här: — Men vad skall mohren göra för tjänst? Kort och gott ..: vad är det för vederlag du begär? Essén Misst. 65 (1911). (Han) satte in en fråga då och då och vred om sonden ibland i något illaartat sår. Törnblom Livsöd. 94 (1915). Roger Martin du Gard .. (har) i sin stora romancykel ”Les Thibault”, varav i skrivande stund fem band föreligga, nedsänkt sin sond i en rent borgerlig miljö. Strömberg ModFrLitt. 113 (1928). Att .. (P. Rubow) alltid för sin kritiska sond med mästerskap är ingen nyhet för dem som känna hans verk. SDS(A) 1932, nr 150, s. 7. I mitt arbete (om Imatra i reselitteraturen) saknas med all sannolikhet en del Imatraskildringar .. som mina sonder inte nått fram till. SHirn i BtFinlNF 102: 14 (1958).
5) tekn. metalltråd l. kolstav införd i ett elektriskt fält för mätning av potentialen i en viss punkt. RadioteknOrdl(Khvn) 74 (1954). BonnierLex. (1966). — jfr SALT-SOND.
6) (i fackspr.) om sondraket l. sondballong; äv. om (på sondraket osv. anbragt) meteorologisk(t) l. geofysisk(t) apparat l. instrument för undersökning av (yttre) atmosfären l. rymden (mätning av temperatur l. fuktighet l. atmosfärens struktur o. sammansättning); äv. om radiosond. Kosmos 1943, s. 207. Ymer 1952, s. 248 (om radiosonder). Sond. (dvs.) Apparat för framträngande i yttre atmosfären eller rymden samt mätning av företeelser där. Bergqvist Rymdlex. (1961). (Ryssarna) har försökt få sonder att mjuklanda på månytan i avsikt att få mera exakt information om ytans beskaffenhet. SvD(A) 1965, nr 342, s. 4. Bergqvist Rymdf. 225 (1968; om sondraketer).
Ssgr: (6) SOND-BALLONG. (i fackspr.) obemannad ballong som lyfter mätinstrument till stor höjd i atmosfären. BonnierLex. (1966).
(2) -BEHANDLING. med. behandling med sond. Berg Ögat 73 (1929).
(3) -BORR. (i fackspr.) borr för sonderingsborrning; jfr sonderings-navare. SJGeoteknMedd. 1: 13 (1917).
(3) -BORRNING. (i fackspr.) borrning med sondborr, sonderingsborrning. SJGeoteknMedd. 1: 13 (1917).
(2) -MATA, -ning. med. mata (ngn) medelst sond; i sht ss. vbalsbst. -ning; jfr slang-matning. UpsLäkF 1904—05, s. 167. En man (tillfrisknade), som i nio år legat i kataton stupor, under vilken tid han livnärts med sondmatning. Wigert PsykSj. 2: 72 (1925).
(6) -OBSERVATION. (i fackspr.) observation medelst sond. SvD(A) 1968, nr 59, s. 4.
(2) -PALPATION. med. palpation medelst sond. MedMånRevy 1896, s. 452.
(3) -PROV. (i fackspr.) prov som tages medelst sond. ÅbSvStatKonstsaml. 1: 107 (1953).
(6) -RAKET. raket som medför geofysiska mätinstrument o. som sänds upp (nästan) vertikalt för utforskning av jordatmosfären på höjder som ej kan nås av radiosond (o. som helt l. delvis återvänder till jordytan). Bergqvist Rymdlex. (1961).
(2, 3) -SPETS. spets på sond. SAOL (1950).
(2) -UNDERSÖKNING~0020. med. undersökning medelst sond. Svartz MatsmältnSj. 54 (1932).
(2) -UPPFÖDNING~020. med. jfr -matning. Wernstedt (1951).
Spoiler title
Spoiler content