SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1982  
SOUVENIR sωv1eni4r l. 1-, äv. med mer l. mindre genuint franskt uttal, l. SUVENIR suv1eni4r l. 1-, r. l. m. (DA 1771, nr 8, s. 1, osv.), äv. (numera mindre br.) n. (Gosselman Col. 1: 76 (1828), Östergren 7: 676 (1951)); best. -en, ss. n. -et; pl. (i sht ss. r. l. m.) -er (Berzelius Res. 252 (1819) osv.), äv. (ss. n.) = (Langlet Husm. 82 (1884), Cannelin (1939)).
Ordformer
(sou- (-o-) 1771 osv. su- 1814 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. souvenir; av fr. souvenir, m., till (se) souvenir, minnas, av lat. subvenire, komma till undsättning, komma i ngns tankar, av sub, under (se SUB-), o. venire, komma (se KOMMA, v.)]
abstr.: erinring l. hågkomst l. minne (som ngn har inom sig av ngn l. ngt); äv. (o. numera bl.) konkret, om föremål som ngn får l. lägger sig till med l. köper o. tar med sig hem från en resa l. ett besök på viss plats o. dyl. o. bevarar till minne av resan osv.; i sht förr äv. om föremål som ngn får av ngn till minne av vederbörande l. viss händelse o. d., minnesgåva, minne (äv. i uttr. souvenir av ngn l. ngt (jfr a), minne av ngn l. ngt). DA 1771, nr 8, s. 1. (Hovmästarinnan) grefvinnan Rosen feck (då kronprinsen fått sin första tand) en brillanterad souvenir med en secret, inom hvilken drotningens chiffre var. GJEhrensvärd Dagb. 1: 243 (1779). (Wilhelm till Henrika:) En souvenir af dig, flicka! ett minne! Gif mig en souvenir! Almqvist Amor. 110 (1839). Pfeiffer (1837; abstr.). Der stodo vi (rivaler) nu alla tre alldeles i samma belägenhet. Alla suckade vi, alla hoppades vi, alla hade vi suvenirer, dem vi i tysthet kysste, och alla voro de ormar, och alla beto de sig i stjerten. Nordstjernan 1844, s. 6. Tyvärr voro grottorna (på Madagaskar som använts ss. begravningsplatser) nästan fullständigt plundrade på sitt innehåll av besökande europeer, som önskade hava ett souvenir. Kaudern Mad. 208 (1913). Det lilla vackra backfischporträttet .. var det någon suvenir från dina gymnasistdagar? Boye Ast. 192 (1931). Du vet ju att jag är tokig på att samla suvenirer när jag är ute och reser. Thermænius Baum Skepp. 85 (1942). — jfr TURIST-SOUVENIR. särsk.
a) (†) i uttr. till souvenir av ngn, till minne av ngn. Min Gulddosa önskade jag kunde .. gifvas Assesor Gahn till souvenir af sin besvärliga Patient. Kellgren (SVS) 6: 344 (1794).
b) (numera bl. tillf.) oeg. l. bildl. Säg Magnus at, sedan Wöhler lemnat mig, längtar jag efter Magnus, såsom en lefvande souvenir från vännerna i Berlin. Berzelius Brev 13: 98 (1827). Rifjern bruka .. rätt ofta bibehålla små ”souvenir” af pepparroten, som man måste väl se till att blifva af med, innan man rifver mandel eller socker. Langlet Husm. 82 (1884). Besåg .. en Lappoit (dvs. en man från Lappo), som nyss fått sig ett ganska blodigt souvenir öfver näsan. Topelius Dagb. 3: 23 (1837). Två souvenirer har jag efter Er sista vistelse: Lillans snufva och Mammas hosta. Strindberg Brev 15: 279 (1906).
Ssgr: A: SOUVENIR-ALBUM. album för samlande o. förvaring av l. innehållande souvenirer i form av autografer l. verser l. tänkespråk l. inpressade blommor o. dyl. l. (o. i fråga om nutida förh. företrädesvis) fotografier l. vykort l. biljetter l. program o. d.; särsk. (i fråga om ä. förh.) liktydigt med: minnes- l. poesialbum l. stambok; jfr -bok. Gellerstedt Glänt. 106 (1909). Tidt och ofta plitade hon i ett litet pärlemorglänsande souveniralbum, när hon icke där inpressade vilda styfmorsblommor och fyrväpplingar. PT 1910, nr 39 A, s. 3. Souveniralbum (dvs.) album för uppklistring av minnen i form av kort, biljetter, program etc. IllSvOrdb. (1955).
-BOD. bod (se bod, sbst.1 3) för försäljning av souvenirer; jfr -butik, -shop. DN(B) 1958, nr 350, s. 20.
-BOK. (souvenir- 1840 osv. souvenirs- 1818) (numera bl. tillf.) = -album. Castania .. fröjdade sig på det högsta, då hon i en från begynnelsen af 1600:talet bewarad souvenirs- eller stambok, som tillhört en Prinsessa af Sachsiska Huset, träffade bland de fordna ägarinnans vänner jemväl vår store Gustaf Adolf, hvilken der antecknat sig år 1608 såsom Dux Finlandiae. PoetK 1818, s. XLII. (Amalia i brev till sin mor:) Här i parken vill jag hafva mitt lilla egna hvardagskapell, dit jag skall gå ensam med den vackra souvenirboken du gaf mig. Almqvist AmH 1: 16 (1840). RedKultFören. 1914—15, s. 20.
-BUTIK. jfr -bod. Dahlman Carr Dörr. 27 (1950).
-FÖRSÄLJARE. Asplund Or. 118 (1934).
-FÖRSÄLJNING. Fatab. 1964, s. 263.
-INDUSTRI. industri för framställning av souvenirer. Form 1934, s. 196.
-JAGANDE, p. adj. som jagar l. fikar efter souvenirer. TSvLärov. 1943, s. 77 (om turister).
-JÄGARE. souvenirjagande person; jfr -samlare. SvD(A) 1927, nr 138, s. 22.
-MÄRKE. jfr märke, sbst.1 2.
1) jfr -näsduk. Tegnér Stadion 39 (1923, 1938).
2) märke som, anbragt på souvenir, anger att denna är av garanterat god kvalitet, auktorisations- l. garantimärke (på souvenir). LD 1959, nr 34, s. 1.
-NÄSDUK~02 l. ~20. näsduk utgörande l. saluförd ss. souvenir. Kulturen 1959, s. 178.
-RING. (souvenir- 18421859. souvenirs- 1814) (numera bl. tillf.) (finger)ring som utgör en souvenir. VexiöT 1814, nr 102, s. 3.
-SAMLARE. samlare av souvenirer; jfr -jägare. Lundh FörfResa 1: 187 (1924).
-SHOP. jfr -bod. Form 1956, s. 263.
-STÅND. (marknads)stånd där souvenirer saluförs. Berthelius Krusm. 122 (1968).
B (†): SOUVENIRS-BOK, -RING, se A.
Avledn. (tillf.): SOUVENIRIG, adj. som utgör en (typisk) souvenir. GbgP 1952, nr 228, s. 10 (om dalahästen).
Spoiler title
Spoiler content