SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1982  
SOVCHOS sovʃå4s l. med mer l. mindre genuint ryskt uttal, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-chos 1930 osv. -choz 1958 osv. -hos 1934)
Etymologi
[jfr eng. sovkhos, sovhoz; av ry. sovkhos, kortform för sovetskoe khosjajstvo, sovjethushåll, -jordbruk, av sovetskoe, adj., till SOVJET, o. khosjajstvo, hushåll m. m., till khosjain, husbonde, ägare]
(om förh. i Sovjetunionen) av sovjetstaten ägt o. drivet (mönster)jordbruk; äv. om sådant jordbruk ss. hemvist för de människor som där bor (o. arbetar); jfr SOVJET-HUSHÅLL, -JORDBRUK 2. LAHT 1930, s. 1177. (Bönderna i Sovjet måste) överlämna till staten 17 miljoner ton säd; då landet skördat allt som allt bortåt 68—70 miljoner ton, och därav ett par, tre miljoner kommit på statens egna bruk, sovhoserna, innebar det att bondeklassen, som utgjorde mer än 80 proc. av befolkningen och som behövde säd inte bara för eget behov utan också för sin boskap och för nästa års utsäde, utan vidare skulle lämna ifrån sig en fjärdedel av skörden. DN(A) 1934, nr 59, s. 7. Fram mot 1930-talets slut hade över 99% av all åkerjord (i Sovjet) överförts till kollektiva jordbruk, s. k. kolchoser, eller till statligt drivna jordbruk, sovchoser. Ymer 1952, s. 35. Barnen på en sovchoz hänger inte efter mamma om dagarna. De vistas på daghem tills de börjar skolan. DN(B) 1958, nr 303, Bil. s. 2. Som ett led i försöken att öka jordbrukets avkastning och stimulera arbetarna till ökade insatser har Sovjetledningen beslutat införa det liberala ekonomiska systemet även inom statsjordbruken (sovchoserna) och andra statliga jordbruksföretag såsom hönsfarmer och avelsdjursfarmer. SvD(A) 1967, nr 102, s. 8.
Spoiler title