publicerad: 1986
SPÅRVÄG spå3r~vä2g, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
1) ridk. motsv. SPÅR, sbst.3 2, om den stråt l. väg (representerad av en successiv följd av hovavtryck) som häst följer (skall följa) på ridbana; jfr SPÅR, sbst.3 2 a. Denna (dvs. fyrsprång) och följande art (av galopp), utmärka sig derigenom, at .. packningen af benen, hvarigenom spårvägen smalnas, försvinner i bredd med stegens fortande. KrigVAH 1830, s. 195. Vid galoppen utmärkes stegens direction af en ovanlig omständighet, nemligen deras packning eller spår-vägens trängning genom benens närmande utåt. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 54 (1836).
2) (numera bl. i vitter stil) motsv. SPÅR, sbst.3 2, om väg med (många l. djupa) spår (efter hjul l. medar); äv. bildl. (särsk. om fårad kind). UUÅ 4: 16 (1866). (Änkedrottning Maria Eleonoras) grånade bruna lockar kantade som en välvårdad ram de magra, gulbleka kinderna, tårarnas spårväg. Topelius Planet. 3: 147 (1889).
3) [jfr dan. sporvej, nor. sporvei samt eng. tramway, trackway] motsv. SPÅR, sbst.3 2: väg l. bana bestående av ett (numera av järnräler uppbyggt) spår varpå l. vari hjulförsett fordon l. dyl. rullar (l. kan bringas att rulla); i fråga om nutida förh. företrädesvis dels (mera tillf.) om (smalspårig) sådan väg osv. anlagd inom industriellt område o. d. för transport av gods, spårbana, dels om bana för personbefordran i stad o. d. (se 4). Urlastningen af kol och malm från fartygen, samt den färdiga kopparens afskeppning, underlättades genom en simpel spårväg. SvT 1852, nr 34, s. 4. Spårvägar användas allmänt i grufvor för utfrakt af större myckenheter berg, när väglängden öfverstiger några tiotal fot. Wetterdal Grufbr. 245 (1878). Järnvägarnas närmaste föregångare voro de spårvägar af trä, som man redan under .. (1700-talet) använde för framförande af fordon, dragna af hästar. Mot slutet af århundradet utbyttes träet emot järn. KrigVAH 1891, s. 2. I gångarna (i kolgruvan) gå spårvägar, på hvilka kolet och leran forslas i små vagnar, som hopkopplas dussinvis och dragas af hästar. LbFolksk. 217 (1899). Bruket af spårvägar går ända tillbaka till det gamla Egypten. LfF 1913, s. 241. Man (hade) .. då man för driften (i en öländsk stenindustri) behövde stora mängder kalksten, anlagt en c:a 3 km. lång spårväg till alvaret, där ett stort stenbrott öppnats. ActaOel. 5: 36 (1933). För transport av godset från brukets olika avdelningar fanns en spårväg till Bofors station. Dragare där voro i början oxar, som sedan utbyttes mot hästar. Järnbruksminn. 129 (1952). — särsk. (numera knappast br.) om spårbana varpå l. vari hjulförsedd (del av) maskin l. apparat o. d. rullar (l. kan bringas att rulla); förr äv. om spårbädd till arbetsmaskin. Hudarne, som skola bearbetas, placeras på ett bord, hvars fötter äro försedda med hjul, hvarigenom hela bordet kan med lätthet föras fram och åter på en spårväg. TT 1872, s. 21. (Torvmaskinen) hvilar .. på 4 med flänsar försedda hjul och står under arbetet på en sorts, af jernskodda trästegar sammansatt, spårväg eller bädd. JernkA 1876, s. 214.
4) [eg. specialfall av 3] i stad(sregion) l. inom tättbebyggt område o. i en gatas l. vägs plan (stundom äv. på egen banvall) anlagd spårväg avsedd för personbefordran medelst spårvagn (se d. o. slutet); äv. om helt l. delvis under jord förlagd rälbana för personbefordran i en storstad(sregion), tunnelbana; äv. i utvidgad anv., dels (i sht i sg. best.) om spårväg l. spårvägar (i ovan angivna bet.) med särskild tanke på l. uteslutande om spår- l. (i fråga om tunnelbana) motorvagn(ar) varmed denna resp. dessa trafikeras l. den vid denna resp. dessa bedrivna trafiken l. de vid upprätthållandet av denna trafik engagerade människorna (l. viss grupp o. d. bland dessa) l. det verksamhetsområde som denna trafik resp. dessa människor representerar, dels om företag o. d. som äger l. driver trafik på spårväg(ar). Inom spårvägen är man angelägen om att få skadeståndsfrågan rättsligt prövad. SthmStadBerednUtl. 1870, Bih. 24, s. 1. Den första elektriska spårvägen öppnades i Maj 1881 för trafik mellan Lichterfeldebangården och Kadettanstalten i Berlin. Kruhs UndrV 60 (1884). Problemet om hundars medförande på järnväg, spårvägar och i bussar. Edström Hund. 217 (1948). Spårvägarna gick (under storstrejken 1909), men var blockerade. Wigforss Minn. 1: 342 (1950). Detta reglemente är tillämpligt å elektriska spårvägar med strömtillförsel medelst strömskena (tunnelbanor). ReglTunnelb. 1950, s. 6. (Man) hoppas .. att Spårvägen (vid affischering i tunnelbanan) kommer att föra en positiv och energisk affisch- och typografipolitik i stil med den engelska. Form 1952, s. 145. Ab. Stockholms spårvägar .. (är) ett kommunalägt bolag, som grundades 1916. 2SvUppslB 27: 678 (1953). När man var vid spårvägen fick man inte säga frun l. fröken utan damen. Fridegård EnBlEd. 134 (1958). Trots omfattande modernisering, bl. a. med nya, snabbgående vagnar .. kunde spårvägen inte klara konkurrensen från de flexiblare, mindre utrymmeskrävande bussarna, varför de flesta svenska spårvägar avvecklades under 1960-talet. BraBöckLex. 21: 275 (1981). Ny direktör vid Göteborgs Spårvägar. SAOBArkSakkSvar (1982). — jfr HÄST-, SNABB-SPÅRVÄG. — särsk. i namn l. benämning på (gymnastik- o.) idrottsförening med anknytning till spårvägen (spårvägarna) i viss stad(sregion). Resultat (av terränglöpning i Sundbyberg:) .. 1) Olle Möller, Linnéa, 24.33.8, 2) Nils Holmén, Spårvägen, 25.01.06 (osv.). SvD(A) 15/5 1931, s. 22. Spårvägaren. Organ för Göteborgs Spårvägars G. & I. F. (1943; titel på tidskrift). Då detta skrives ha .. de första Spårvägsmästerskapen gått av stapeln i Malmö Spårvägars I. F.:s regi. Spårvägaren 1943, s. 10. BörVeta 26 (1947: Stockholms Spårvägars gymnastik- och idrottsförening). NärVarHur 1954, s. 422 (: Stockholms Spårvägars I F).
Ssgr (till 4): SPÅRVÄGS-AKTIEBOLAG~10102 l. ~10020. (numera bl. om ä. l. utländska förh.) aktiebolag med uppgift att bygga spårväg(ar) l. bedriva spårvägstrafik l. bådadera, spårvägsbolag. SFS 1905, nr 23, s. 8. —
-ANLÄGGNING~020. abstr. o. (i sht) konkret. BerSthmKommFörv. 1871, s. 31 (konkret). SFS 1911, nr 160, s. 3 (abstr.). —
-ANSTÄLLD~02, p. adj. anställd vid spårvägen l. spårvägarna ngnstädes. Spårvägsanställda kvinnor. —
-ARBETARE~020. arbetare som utför l. har till uppgift att utföra arbete på l. vid spårväg. Östergren Ant. 28/7 (1944). —
-BILJETT. biljett (se biljett, sbst.1 3 b) gällande för spårvägsresa; jfr spår-vagns-biljett. BerSpårvABHfors 1921, s. 2. —
-CHEF. (inofficiell titel l. benämning på person som är) spårvägsdirektör. SvD(A) 1937, nr 263, s. 14 (i Uppsala). —
-DIREKTÖR. (officiell titel l. benämning på person som är) direktör vid spårvägsbolag l. spårvägsförvaltning o. d.; jfr -chef. KristianiaSpårv. 26 (1911; i Gbg). —
-FÖRVALTNING. organ (se d. o. 4 b) förvaltande spårvägstrafiken (jämte allmänna kommunikationer av annat slag) i en stad l. stadsregion. SAOBArkSakkSvar (1982). —
-HALL. hallbyggnad där vid spårväg nyttjade fordon hålls uppställda (o. underhåll o. tillsyn av fordonen sker); jfr -stall. Claesson Sann. 142 (1970). —
-HJUL. (mera tillf.) för gång på spårvägsräl avsett flänsat hjul, spårvagnshjul. 2NF 11: 814 (1909). —
-HÄST. vid spårväg förr använd häst för dragande av spårvagn, spårvagnshäst. SvD(B) 1943, nr 254, s. 9. —
-KARTA. karta visande spårvägsnätet (jämte andra kommunikationslinjer) i en stad(sregion). SvD(A) 1927, nr 55, s. 10. —
-KORSNING. plats där olika spårvägslinjer l. spårväg o. annan trafikled korsar varandra; jfr -kors. Bilarna kolliderade strax intill spårvägskorsningen. —
-LINJE. om (sträckning av) kommunikationslinje bildad av spårväg; jfr linje 9. Beträffande Drottninggatan förklarade stadsfullmäktige .. att de icke kunde medgifva, att en spårvägslinie der anlades. BerSthmKommFörv. 1871, s. 28. En morgon steg .. (Magnus) tidigt upp och gick landsvägen ut från Hornstull. Han följde spårvägslinjen och kom så långt att han såg Kråkön ligga där ute i Mälaren. Johnson Kommentar 66 (1929). jfr snabb-spårvägs-linje. —
-MAN. vid spårväg anställd l. tjänstgörande (mans)person (särsk.: spårvägstjänsteman). SD(L) 1909, nr 352, s. 1. —
-MAST. i sht spårv. om var o. en av de master (se mast, sbst.1 2) som med hjälp av tvärstag uppbär kontaktledningen till spårväg, spårvägsstolpe. SAOBArkSakkSvar (1982). —
-MATERIAL.
1) material (se material, sbst. 1) använt l. avsett att användas i l. till l. vid spårväg; jfr spår-vagns-material. Spårvägsmaterial inkluderar spårvagns- och spårmaterial.
-MATERIEL. materiel (se d. o. 1) som behövs för l. används vid spårvägsdrift; jfr -material 2 o. spår-vagns-materiel. Fast, rullande spårvägsmateriel. SFS 1896, nr 28, s. 10. —
-NÄT. nät (se nät, sbst. 3 c) av spårvägslinjer (i stad l. stadsregion). BerSthmKommFörv. 1871, s. 29 (i Sthm). —
-RÄL l. -RÄLS. jfr räl 1. JernkA 1898, s. 46 (: Spårvägsräler, pl.). Lo-Johansson Kungsg. 190 (1935: spårvägsrälsen, sg. best. koll.). —
-SPÅR. för spårvägstrafik nyttjat l. avsett spår (se spår, sbst.3 2), spårvagnsspår. SvD(A) 20/12 1916, s. 4. —
-STALL. (numera bl. i skildring av ä. förh. l. med ålderdomlig prägel) = spår-vagns-stall; jfr -hall. SAOL (1923). —
-TRAFIK. trafik upprätthållen l. försiggående på spårväg; jfr spår-vagns-trafik. Estlander SpårvABHfors 174 (i handl. fr. 1890). —
-VAGN. (numera bl. mera tillf.) vagn för spårvägstrafik, spårvagn (se d. o. a). TT 1883, s. 94. Järnvägs- eller spårvägsvagn. SFS 1953, s. 1418. —
-VERKSTAD~20 l. ~02. verkstad för tillverkning l. reparation av (rullande) spårvägsmateriel; jfr spår-vagns-verkstad. Östergren (cit. fr. 1922).
Avledn. (till 4): SPÅRVÄGARE, om person m.// (ig.), om sak r. l. m.
1) (ngt vard.) vid spårväg anställd l. tjänstgörande person, spårvägs(tjänste)-man. SvD 30/10 1921, Söndagsbil. s. 1.
2) om (spårvägsanställd l. icke spårvägsanställd) medlem av förening (i sht idrottsförening (jfr spårväg 4 slutet)) för spårvägare (i bet. 1); särsk. om idrottsman representerande sådan idrottsförening. SvD(A) 15/5 1931, s. 22 (om idrottsman).
3) [med anspelning på spårvägshäst] (i ä. slang) om seg (häst)-biff. Erixon SthmHamnarb. 104 (1949; om ä. förh.).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content