SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1984  
SPETS spet4s, sbst.4, förr äv. SPESS, sbst.3, l. SPITS, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; förr äv. SPETSAR, sbst. pl. Anm. Pl. är i materialet den vanligaste formen. I några av de äldsta språkproven gäller det otvetydigt en pl. av SPETS, sbst.2 1 b ζ, som fått den koll. bet.: uddigt spetsband, spets (jfr motsv. anv. av pl. av UDD o. SPETS-UDD). Flertalet av de ä. beläggen har dock den karaktären att det är omöjligt att avgöra om detta sbst. pl. eller en pl. av SPETS, sbst.4 föreligger.
Ordformer
(sg. spets (spetts, spetz) 1730 osv. spitz 1702. — pl.: spess- 1710. spets- (-tz-) 1611 osv. spiss- 1690. spits- (spitz-) 16421815. späss- 1690. -ar 1644 osv. -er 1611 (sannol. sbst. pl.: 3 str. Spetzer med Sölffuer på vdderne), 1647 (sbst. pl.: 40 al:r Småå Sölffuer Spetzer), c. 1672 (sbst. pl.: Silfwerspitzer)1759. -or 1673)
Etymologi
[jfr t. spitze, i ä. t. äv. spitzen, sbst. pl.; eg. specialanv. av SPETS, sbst.2 1 b ζ]
i sg. (med koll. l. individuell anv.), förr äv. (om uddig kantornering) i pl. (med koll. anv.; se Anm. o. formparentes ovan): (vanl. ss. prydnad på annat textilföremål anbragt, jämnbrett l. uddigt) mönstrat o. genombrutet (i sht bandformigt) trådarbete (som i sin helhet framställes gm knyppling l. sömnad l. virkning l. vävning o. dyl. l. som framställes gm sömnad l. trädning på ett (under tillverkningen) fristående stycke nätbotten l. tyll o. d.); äv. (o. urspr.) om sådant textilarbete i form av en med uddar försedd l. av uddar väsentligen bestående kantornering, uddad kantspets; äv. (i utvidgad anv.) om mönstrat o. genombrutet textilarbete som icke utgör tillagd del på textilföremål; jfr BLOND, sbst., UDDE. Flätad, sydd, virkad, vävd spets. Applicerad spets, se APPLICERA 1 e. Akta spets (i fackspr.), om handgjord finare spets. 3 str Spetzer med Sölffuer på vdderne. KlädkamRSthm 1611 B, s. 9 b. Klädd vppå Fransk, där-å alt war .. / Pappat, och knappat i längd, och i bredd; med spitsar, och litsor. Stiernhielm Herc. 35 (c. 1652, 1668). Kyrkiones Brudskruds tillbehör .. (bl. a.) 1 st. halskrage med spets och rimsa. Fatab. 1917, s. 60 (1734). Och förklaras, det med den .. på de til bruk tillåtelige Spetzar och Uddar utsatte en fingers bredd, förstås en Tum eller Toll, hvaraf sex räknas på et Swenskt Quarter. PH 3: 2278 (1746). De skönaste och dyrbaraste spetsarne tillverkas i Nederländerna och Belgien, under namn af Brabantska spetsar. Almström Handelsv. 398 (1845). Renässansen har helt äran av spetsarnas framträdande, och Italien torde vara ursprungslandet för såväl sydda som knypplade spetsar. Thorman SvSpets. 9 (1940). En broderad vara är till skillnad från spets uppbyggd på ett basskikt. TNCPubl. 76: 155 (1981). — jfr ALLMOGE-, ALTAR-, APPLIKATION-, BLOND-, BOMULLS-, BOTTEN-, BRABANT-, BRYSSEL-, DAL-, EMALJ-, FISCHY-, FLÄT-, FRIVOLITETS-, GULD-, KALSONG-, KJOL-, KNYPPEL-, LAKANS-, LINNE-, MASKIN-, MELLAN-, NÄT-, PINNBANDS-, RELIEF-, RENÄSSANS-, RETICELLA-, RYSSLER-, SILKES-, SILVER-, VADSTENA-, YLLE-SPETS m. fl. samt KOLBERTIN-SPETSAR. — särsk.
a) i oeg. l. utvidgad anv., om spetsliknande arbete; särsk. i ssgrna PAPPERS-, SAMMETS-SPETS.
b) i jämförelser l. bildl. Fontainebleauskogens dunkla ek-kronor och bok-hvalf, hvilkas konturer upplöst sig i de finaste utklippningar såsom gamla brabantska spetsar, genom hvilkas yttersta maskor qvällsolens vågräta strålar slogo in guldtrådar. Strindberg Utop. 209 (1885). Frisk, västlig (vind); så gott som rätt emot nu. Men upp i vind gick det, rätt ut över Möjafjärden, där sjöarna dansade, klädda i vita spetsar. Koch AntHav. 16 (1909, 1918).
Ssgr: SPETS-AFFÄR. särsk. (i sht förr) om affär (se d. o. 6) som säljer äkta spetsar. SvD(A) 1939, nr 287, s. 10.
-APPLIKATION. (i sht i fackspr.) applikation (se d. o. 3) av spets; särsk. konkret. NJournD 1856, s. 87.
-ARABESK. (numera föga br.) spets med arabeskmönster, ”arabesk” av spets. SthmModeJ 1852, s. 56.
-ARBETE~020.
1) arbete (se d. o. 9, 11) i spets; spets. Vackra spetsarbeten från Vadstena. Wikforss 2: 638 (1804). Då denna uppsats icke afser att ingå i någon detaljerad beskrifning af vårt s. k. spetsarbete, utan blott att framhålla vissa hufvuddrag, så (osv.). Fatab. 1907, s. 110. (Värdinnans) sällskapsdräkt .. får sticka av med ett litet fantasiförkläde i spetsarbete. Sömnadsb. 383 (1915). Språngning, gammal benämning på en art spetsarbete. Ekbohrn 1250 (1936).
2) (numera mindre br.) bildl. (jfr spets, sbst.4 b), i fråga om byggnadsverk: spetsverk (se d. o. 2). (Katedralen i Antwerpen är) ett förundransvärdt spetsarbete i sten, mera som en dröm än verklighet, så lätt och ljus .. att man (osv.). AGeijer (1846) i Solnedg. 3: 179. —
-ARBETERSKA~0200. (förr) kvinnlig arbetare (på fabrik l. ateljé) tillverkande spetsar. Siösteen Belg. 427 (1906).
-BAND. (†) bandformig spets l. bandformigt underlag till spets (jfr -botten). Halsdukar med et swart utbrutit Spitsband. BoupptVäxjö 1762. Efter det ändamål hvartill spetsen är afsedd och med afseende på mönstrets karaktär utväljas finare eller gröfre spetsband. DamBok 181 (1879). Hagdahl DBäst. 179 (1885).
-BARB. [jfr t. spitzenbarbe] (förr) barb (se barb, sbst.2) av spets. SthmModeJ 1845, s. 72.
-BEGÄRDNING. (†) spetsbård. SthmModeJ 1844, s. 72 (på klänning).
-BEPRYDD, p. adj. beprydd med spets(ar). Nicander Minn. 1: 40 (1831).
-BERT. (förr) bert av spets(ar). SthmModeJ 1846, s. 8.
-BESATT, p. adj. besatt med spets, spetsbeprydd. Widegren FalskFlagg 21 (1933; om nattlinnen).
-BESÄTTNING. [jfr t. spitzenbesatz] särsk. konkret: besättning (se d. o. II 1 a) med l. av spets. Portf. 1850, s. 288.
-BLUS. blus av spets. Frideen Skärg. 54 (1923).
-BLAD, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9569) blad (se d. o. 1 a) på (sydd) spets. Berg Handarb. 249 (1874).
-BOA. (numera föga br.) ”boa” (se boa, sbst. 2) av spets. Åkerhielm FFanny 11 (1904).
-BOTTEN. botten (se d. o. II 1 b) till l. på spets. SthmModeJ 1848, s. 38.
-BRODERAD, p. adj. prydd med broderad spets l. broderad med spetsbroderi(er). Fogelström Somm. 48 (1951).
-BRODERI. särsk. konkret: broderi (se d. o. 1 b) i spets l. broderad spets. NJournD 1855, s. 5. Langlet Husm. 900 (1884).
-BRODERING. särsk. konkret: spetsbroderi. NJournD 1854, s. 127.
-BUBBLA. (numera mindre br.) (arrangerat) pösigt veck l. dyl. av spets; jfr bubbla, sbst. 2. NJournD 1855, s. 21.
-BURR. burr (se burr, sbst.1) av spets(ar). SthmModeJ 1850, s. 48.
-BÅRD. (numera mindre br.) bård (se bård, sbst.1 3, 4) av spets. Freja 1881, s. 66. Hedin KrRyssl. 248 (1915).
-DOK. (numera i sht i skildring av ä. förh.) spetskantat dok (se d. o. 1), dok av spets. Heidenstam Alienus 1: 43 (1892).
-DRAPERI. särsk.
a) (numera föga br.) på klänning l. kvinnodräkt: rikt veckad spetsbesättning. Freja 1881, s. 129.
b) bildl. (jfr spets, sbst.4 b). Från i taket anbrakta trädstammar (i ett växthus) hängde hundratals Orchidéer, hvilkas underbara blommor med de mest fantastiska former och färger bildade ett brokigt spetsdraperi öfver ens hufvud. AGeijer (1846) i Solnedg. 3: 73. —
-DRÄKT. klänning l. dräkt (kjol o. jacka) av spets. Högberg Vred. 3: 113 (1906). Ashton-Wolfe OndTjusn. 299 (1931).
-DUK. särsk.: duk (se d. o. 4) av spets. BoupptVäxjö 1753.
-FABRIK. fabrik för framställning av (knypplade) spetsar. Thorman SvSpets. 39 (i handl. fr. c. 1765). Borås Spetsfabrik. SvIndustri 368 (1935).
-FANSCHONG. (förr) fanschong av spets l. spetsprydd fanschong. SthmModeJ 1852, s. 32.
(b) -FIN. (mera tillf.) som företer ett fint spetsliknande mönster l. har ett sirligt spetsliknande utseende l. dyl.; särsk. om ormbunke. Skottsberg Båtf. 166 (1909).
-FISCHY. fischy av l. med spets(ar). Freja 1873, s. 41.
-FLOR. (†) tunt spetstyg l. florliknande spets. DA 1808, nr 109, s. 3. Synnerberg 2: 100 (1815).
-FLÄTNING. särsk. konkret(are): (spets framställd gm viss) teknik för flätning av spets; flätad(e) spets(ar). NJournD 1855, s. 61. Benedictsson Ber. 162 (1885).
-FRAMSTÄLLNING. Livrustk. 1940—42, s. 86.
-FRÄS. (numera mindre br.) spetskrås; jfr fräs, sbst.1 1. SthmModeJ 1852, s. 24.
-FÖRKLÄDE~020. (i sht förr) (serverings)förkläde av l. kantat med spets. BoupptSthm 1689, s. 405 b. Gustaf-Janson DödlKär 80 (1953).
-FÖRSÄLJARE. försäljare av spetsar; särsk. om gårdfarihandlare som sålde spetsar. EngSvOrdb. 559 (1874). Wassing GropSkog. 276 (1965).
-FÖRSÄLJNING. försäljning av spetsar. Östergren (1944).
-GARDIN. gardin av spets; jfr tråd-gardin. VexjöBl. 1853, nr 5, s. 3. särsk. bildl. (jfr spets, sbst.4 b). På de vita fälten ha de glest kringspridda gårdarna delvis försvunnit bakom snöns spetsgardiner. Salander Boleslawski o. Woodward Lans. 292 (1934).
-GARN. [jfr t. spitzengarn] (numera bl. mera tillf.) garn till spetsar; i sht förr särsk. i speciellare anv.: fint linnegarn (av den sort) varav spetsar knypplas, knyppelgarn l. virkgarn. Åstrand (1885).
-GARNERAD, p. adj. garnerad (se garnera 2 a) l. kantad med spets(ar). AGeijer (1846) i Solnedg. 3: 70 (om penjoir).
-GARNERING. jfr garnering a α; i sht konkret: garnering av spets, spetsbesättning. SthmModeJ 1844, s. 8. Sander i 3SAH 10: 285 (1895).
-GARNITYR. garnityr (se d. o. 1 a) av spets, spetsgarnering. SthmModeJ 1844, s. 14.
-GRAMAN. (†) spetsgarnering, spetsbesättning; jfr gramaner. Sparre Findl. 1: 170 (1835; på stövelkrage).
-GRUND. [jfr t. spitzengrund] (†) spetsbotten. Fischerström 2: 174 (1780). SvTyHlex. (1872).
-GÅNGARE. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) kringvandrande försäljare av spetsar. Zetterstedt SvLappm. 1: 15 (1822). 2UB 8: 456 (1900; om försäljare av vadstenaspetsar).
-HALSDUK~02 l. ~20. (förr) (lång) spetsgarnerad halsduk (för män) l. (lång) halsduk (för män) av spets. UUKonsP 15: 85 (1682). Lång spetshalsduk med röd bandros. Annerstedt UUH II. 2: 447 (i handl. fr. 1693).
-HANDEL. (numera i sht om ä. l. utländska förh.) handel med l. försäljning av spetsar. Möller 2: 954 (1785).
-HANDLARE. (numera i sht om ä. l. utländska förh.) person som handlar med l. säljer spetsar. Lind 1: 1445 (1749).
-HANDLERSKA. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr -handlare. Wikforss 2: 638 (1804).
-HANDSKE. (i sht förr) handske l. vante av spets. Freja 1880, s. 8.
-HATT, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9572). (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) jfr -mössa 1. När .. (kvinnorna i Nås) gå till skrift .. eller äro Fadder, hafwa de swarta Damast möszor med spetshattar under. Hülphers Dal. 303 (1762).
-HUVA, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9572). [jfr t. spitzenhaube (i bet. 1)] (i sht förr) jfr -mössa 1. BoupptSthm 1689, s. 406 a.
-HÅLSÖM~02 l. ~20. (förr) sömn. spetsliknande hålsöm. Berg Handarb. 52 (1873).
-INDUSTRI. industri bestående i tillverkning av spetsar, tillverkning av spetsar ss. industri. Freja 1880, s. 105 (i Frankrike).
-INFÄLLNING~020. i sht sömn. infällning av spets(ar); särsk. konkret. StKokb. 649 (1940).
-INKRUSTERING. (numera föga br.) sömn. spetsinfällning. Sömnadsb. 4 (1915).
-ISÄTTNING~020. i sht sömn. isättning (se i-sätta 1 a) av spets; särsk. konkret (jfr i-sätta 1 a slutet). 2NF 12: 1130 (1910).
-JABOT. (i sht i fackspr.) om löst fallande, vid l. kring halsen fäst prydande spets, jabot av spets. Freja 1873, s. 181 (till klänning). DN 1967, nr 121, s. 8 (till domares kappa).
-KALSONGER, pl. (mindre br.) spetsprydda underbyxor. Lidman Grottan 88 (1952).
-KANT. kant (se kant, sbst. 7) av spets(ar). DA 1824, nr 86, s. 4 (på näsduk).
-KANTAD, p. adj. försedd med spetskant(er). SthmModeJ 1855, s. 64 (om halslinning på klänning). I vit mössa och spetskantat förkläde. Schildt Hemk. 13 (1919).
-KAPUSCHONG. (förr) kapuschong av spets l. spetskantad l. spetsprydd kapuschong. SthmModeJ 1851, s. 87.
-KJOL. (förr) kjol av spets. Hallstén o. Lilius (1896). MärthaskolHb. 81 (1941).
-KLÄDSEL. (numera mindre br.) spetsbesättning; äv. om spets ss. prydnad i håruppsättning (jfr hår-klädsel). SthmModeJ 1851, s. 40. Liten ros i hår samt i nacken vit spetsklädsel. Kjellin Troili 2: 232 (1917; i beskrivning av damporträtt från 1860).
-KLÄNNING. klänning av spets. MagKonst 1829, s. 55. Spetsklänningar, tunna som spindelvävar, gnistrande av juvelspännen och (osv.). Sparre HetKust. 154 (1934).
-KNYPPLANDE, n. Bennet Lin. C 2 b (1738).
-KNYPPLARE. Björkman (1889).
-KNYPPLERI, n. [i senare ssgsleden vbalsbst. till knyppla]
1) spetsknyppling; särsk. konkret(are), dels: knypplad spets l. knypplat spetsmönster, dels (numera mindre br.): industriell anläggning för spetsknyppling, spetsfabrik (där tekniken knyppling används). (Av lin o. hampa) hafve vi ämnen til Linnemanufakturer, Spetsknyplerier (m. m.). Gadd SvarVetASvClim. 44 (1765). (Sv.) spetsknyppleri .. (t.) Klöppelfabrik. Auerbach (1913). Östergren (1944).
2) bildl. (jfr spets, sbst.4 b). Ensidigt sysslande med ett estetiskt spetsknyppleri utan kontakt med tidens sociala strävanden. Kihlman NordProf. 130 (1933). Asplund EngBukett 80 (1935).
-KNYPPLERSKA. särsk. om kvinna verksam inom spetsindustrin l. arbetande på spetsfabrik. 2RARP 12: 698 (1741). SvT 1852, nr 28, s. 3.
-KNYPPLING. knyppling av spets(ar), knyppling.
a) abstr.; särsk. om knyppling av spetsar ss. industri l. hemslöjd. Rig 1935, s. 98 (1773). Därs. 1954, s. 21.
b) konkret: knypplat spetsarbete, knypplad(e) spets(ar). QvinlHemsl. 37 (1880).
c) i mer l. mindre bildl. anv. av a, b (jfr spets, sbst.4 b). Dessa tempelmurar och portikens yttre mur förefalla som en verklig spetsknyppling i stuck; de tyckas broderade, utstuckna. Kruhs UndrV 342 (1884). Att dikterna besvärades av vissa anlag för ”estetisk spetsknyppling”. Kihlman SvNutDiktFinl. 13 (cit. fr. 1895).
Ssgr: spetsknypplings-konst. till -knyppling a; jfr konst 3 e; äv. (tillf.) bildl., om (framställning av) spetsverk (se -verk 2). Levertin 23: 193 (1901; bildl.). SlöjdkomBet. 1907—08, s. 12.
-skola. (förr) till -knyppling a: skolmässig undervisning i knyppling. 3NF 11: 917 (1929). Rig 1935, s. 98.
-KOFTA. (i sht förr) kofta av spets. NJournD 1855, s. 70.
-KOKARD. (†) bandrosett av spets. NJournD 1861, s. 30.
-KONST. om (resultat av) spetsframställning ss. yrkesfärdighet l. konsthantverk l. konst (se d. o. 4). PT 1910, nr 253 A, s. 3. Från Tyskland hade en första import av spetsar till Sverige försiggått; med sin särpräglade spetskonst träder senare Flandern in som ojämförligt rik och uppmärksammad spetsproducent. Livrustk. 1940—42, s. 87. I Greta Sandbergs små dikter i tråd — de må nu vara tornsilhuetterna i en stad .. eller bara ett sirligt ormbunksblad — har spetshantverket blivit spetskonst i ordets verkliga bemärkelse. Form 1942, s. 43.
-KORNETT. (förr) kornett (se d. o. I) av spets(ar). VeckoskrFrunt. 1824, s. 160.
-KRAGE. krage (se d. o. 2 b) av spets l. spetsprydd krage; särsk. om ä. manskrage av (stor)uddad spets (renässansspets). Serenius Gg 4 b (1734). Höga Personer .. finnas afskildrade .. med swarta stripiga Mantlar, hwaruti woro rimsor eller öpningar på armar och lifwet skurne, och med spetskragar prydde. Kiellberg KonstnHandtv. Skrädd. 13 (1753). Stenberg KyrkSkrud 220 (1950).
-KRAVATT. (förr) kravatt av spets l. spetsprydd kravatt. SvSlöjdFT 1913, s. 109.
-KRUS. (i sht förr) krus (se krus, sbst.2 2 a) av spets; jfr -krås. Knorring Ståndsp. 1: 19 (1838). Idun 1890, s. 84.
-KRÅKA. (förr) kråka (se d. o. II 4) av spets. PriskurLeja 1892, s. 11.
-KRÅS. (numera nästan bl. om ä. förh.) krås (se krås, sbst.3 1) av spets. SthmModeJ 1851, s. 95.
Avledn.: spetskråsig, adj. (tillf.) om vågor: som liknar l. för tanken till (vecken på) spetskrås, krusiga som ett spetskrås. Jönsson ÄnSjung. 151 (1954).
-KRÄMARE. (numera nästan bl. om ä. förh.) jfr -handlare. Widegren (1788).
-KRÄMERSKA. (numera nästan bl. om ä. förh.) spetshandlerska. Serenius Mm 2 a (1734).
-KULL. på ä. damhatt: kull (se kull, sbst.2 2) av spets. NJournD 1856, s. 22.
-LAKAN. spetskantat lakan. Martinson OsynlÄlsk. 68 (1943).
(b) -LIK. som liknar spets(ar) l. spetsmönster. Brunius Resa 1838 104 (1839). Omkring dig är en blomsterverld af gamla och nya bekanta. Här den ljufligt doftande alpnejlikan, med fina spetslika blad ..; och der (osv.). Bremer GVerld. 1: 34 (1860).
(b) -LIKNANDE, p. adj. som liknar spets(ar) l. spetsmönster, spetslik. 2NF 32: 775 (1921; om virkning). Ljusa undergardiner med spetsliknande mönster skymtade fram. Östergren (1944).
-LINNE. (i sht förr) linne av spets l. spetsprytt linne. Siwertz Varuh. 27 (1926).
-LIV. liv av spets l. spetsprytt liv (se d. o. II 5 a α). NJournD 1856, s. 53.
-LÄTT. om l. i fråga om klädsel: lätt (se lätt, adj.2 3 a) o. med inslag av spets l. lätt o. spetslik. Hon är klädd i lila, något luftigt och spetslätt. Berger DrömHelv. 237 (1906).
-MAKARE. (†) person som förestår arbetslokal l. fabrik för tillverkning av spetsar. Wikforss 2: 639 (1804). Heinrich (1828).
-MAKERI. (numera bl. ngn gg om ä. förh.) arbetslokal l. fabrik för tillverkning av spetsar, spetsknyppleri. SvMag. 1766, s. 645; jfr Eichhorn Stud. 1: 140 (1869).
-MAKERSKA. (numera bl. ngn gg om ä. förh.) kvinna som yrkesmässigt tillverkar spetsar, spetsknypplerska. Stiernstolpe DQ 4: 389 (1819).
-MAMELUCKER, pl. (förr) jfr -kalsonger. Strindberg TrOtr. 2: 13 (1890).
-MANSCHETT. (i sht förr) manschett av spets l. spetsprydd manschett. Sahlstedt TuppSag. 4 (1758). VeckoskrFrunt. 1823, s. 64 (på kappärmar). En sirlig gammal kavaljer med spetsmanschetter kring smala handleder. Östergren (1944).
-MANTILJ. (spansk) spetsslöja, mantilj; äv. om plagg buret i Sv. (l. andra länder med icke spansk kultur): mantilj av spets. SthmModeJ 1843, nr 6, s. 8. Krusenstjerna Fatt. 1: 70 (1935; ss. spanskt klädesplagg).
-MANUFAKTUR. (förr) särsk. motsv. manufaktur 2. SthmModeJ 1848, s. 38.
-MASKA. maska (se maska, sbst.) i spets. SthmModeJ 1848, s. 37.
-MASKIN. maskin för spetstillverkning. Siösteen ModBelg. 426 (1906).
-MONTERING. sömn. montering (se d. o. 1 b) av spets, spetsisättning l. spetsinfällning l. spetsbesättning. PriskurCronquist 1898, s. 45.
-MUFF. (förr) spetsprydd muff (se muff, sbst.1 1). Freja 1880, s. 9.
(b) -MÖNSTER. jfr mönster, sbst.3 1 a, 5; särsk. motsv. mönster, sbst.3 5: mönster (av det slag som användes) i spets l. spetsar; spetslikt mönster; äv. dels om (mönster i) ornamentik på porslin l. vissa franska bokband som efterliknar mönster i spets(ar) från 1700-talet, dels klart bildl. (Sv.) Spetsmönster, (t.) das Spitzenmodel. Lind (1749). Ekenmark Dräll. 47 (1828; om ett drällmönster). Berg Handarb. 240 (1874; i sydda spetsar). Tallrik .. kring brädden ett spetsmönster: allt i blått tryck. Stråle RörstrH 2: 84 (1879). I det hemlighetsfulla mörkret lyste då och då några blixtar i fjärran och tecknade för en flyktig sekund granarnas spetsmönster mot den blånande fonden. Ahrenberg Hem. 192 (1887). SvRokoko 57 (1924; på bokband). Virkade vantar i nät- eller spetsmönster användas även under sommaren. Varulex. Beklädn. 233 (1945).
Ssgr (bokb.): spetsmönster-band. (franskt) bokband (från 1700-talet) med ornering i spetsmönsterstil. TrycktOrd N 3 a (1941).
-stil. De mest typiska och lyckade franska 1700tals-banden utfördes af .. Padeloup och Derome i spetsmönsterstilen. SvSlöjdFT 1910, s. 47.
-MÖSSA, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9575).
1) med spets(ar) besatt l. av spets(ar) bestående kvinnomössa (för inomhusbruk); särsk. (o. i fråga om nutida förh. nästan bl.) dels om sådan serveringsmössa, dels om sådan till folkdräkt hörande mössa; jfr -huva o. mössa 1 b. Een Spetzmössa Swart. BoupptSthm 1684, s. 428 a, Bil. En äldre, fryntlig gumma i spetsmössa och röd sammetskappa. Sander i 3SAH 10: 104 (1895). Det var husjungfrun som kom tillbaka — i sin vita lilla spetsmössa och sitt vita förkläde. Gustaf-Janson Oskuld. 241 (1968).
2) [växtens glesa klasar av vita blommor ger ett spetslikt intryck] bot. prydnadsväxten Tiarella cordifolia Lin. Svensson Kulturv. 295 (1893).
-NATTMÖSSA~020. (i sht förr) jfr -mössa 1. AGeijer (1845) i Solnedg. 2: 128. —
-NÄSDUK~02 l. ~20. (fin) spetskantad näsduk, näsduk (huvudsakligen) av spets. Topelius Fält. 4: 113 (1864).
(b) -PAPPER. (föga br.) (i spetslika mönster) genombrutet papper (använt ss. tårtunderlägg o. d.); jfr tårt-papper. HantvB I. 7: 556 (1939). IllSvOrdb. (1964).
-PARASOLL. (i sht förr) spetskantat parasoll l. parasoll av spets. Stiernstedt JanHj. 166 (1905).
-PELERIN. (i sht förr) pelerin av spets. SthmModeJ 1844, s. 24.
-PENJOAR. (i sht förr) penjoar av spets l. spetsprydd penjoar. Strindberg Giftas 2: 121 (1886).
-PRYDD, p. adj. prydd med spets(ar). Snellman Gift. 1: 89 (1842; om långa damhandskar). Fatab. 1953, s. 30 (om näsduk).
-RANKA. ranka (se ranka, sbst.1 2) med spetsmönster. DA 1793, nr 3, s. 3 (på punschbål).
-REMSA. (i sht förr) remsa (se remsa, sbst. 1 a) av spets (utgörande spetsbesättning). KlädkamRSthm 1707, s. 85.
-RIK. rik på l. rikligt försedd l. prydd med spets; särsk. liktydigt med: rikligt spetsprydd. Blanche Tafl. 3: 184 (1857).
-ROS. (förr) om blomliknande prydnad av spets på sko; jfr -rosett o. -ros, sbst.1 3 c. Rig 1936, s. 29.
-ROSETT. rosett av spets; särsk. (förr) på sko. NJournD 1855, s. 28 (i neapolitansk hårprydnad). Form 1950, s. 202 (på sko).
-RUTA, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9577). (i textilföremål infälld) ruta av spets. Fatab. 1907, s. 105.
-RYSCH. rysch av spets. Iduna 1865, s. 3.
-SERVETT. servett (se d. o. 1 a) av spets; särsk. motsv. servett 1 a β. Langlet Ung. 15 (1934).
-SJAL. sjal av spets l. spetskantad sjal. MagKonst 1823, s. 40.
-SKJORTA. (i sht förr) spetsprydd skjorta. Scholander I. 2: 36 (c. 1870).
-SKÄRM. till lampa: skärm av spets. GHT 1895, nr 247 A, s. 4.
-SKÄRP. skärp (se skärp, sbst.1 1) av spets. SthmModeJ 1848, s. 72.
-SLÖJA. slöja av spets. MagKonst 1823, s. 40.
-SORT. sort av spets. Freja 1874, s. 51.
-STICKNING. stickning av spets. Schenson Spetsstickn. (1843; i titeln).
-STOL. (speciell) spetsvävstol för tillverkning av spets. Rig 1935, s. 100 (1765).
-STYCKE. särsk. (i sht förr): (med bindmössa förenad) hårklädsel av (krusad) spets; jfr -krus. 3 fina spetsstycke; 2 mäd täta spetser. Fatab. 1911, s. 80 (1759). jfr linongspets-stycke.
-STYGN. sömn. stygn i (l. av den art som användes i) spetssöm; stundom äv. koll.: spetssöm. SthmModeJ 1853, s. 48. SvSlöjdFT 1927, 2: 61 (koll.).
-SÖM, sbst.1 (sbst.2 se sp. 9578). söm varmed spets framställes. SthmModeJ 1847, s. 40.
-SÖMMERSKA. (i sht förr) kvinna som tillverkar spetsar medelst sömnad l. ägnar sig åt spetssömnad. 2NF 26: 677 (1917).
-SÖMNAD. (numera i sht om ä. förh.) sömnad av spetsar. DA 1824, nr 24, Bih. s. 7. —
-TABLETT. tablett av spets. StKokb. 647 (1940).
-TILLVERKNING~020. tillverkning av spetsar. SthmModeJ 1848, s. 38. Spetstillverkningen är ett mycket gammalt hantverk. Varulex. Beklädn. 269 (1945).
-TOALETT. (numera mindre br.) spetsdräkt l. spetsklänning. Freja 1886, s. 41.
-TROSA. trosa av spets l. spetsprydd l. spetskantad trosa. SvD 1972, nr 149, s. 3.
-TRÅD. (numera föga br.) = -garn. Lind (1749). Hagdahl Fråga 393 (1883).
-TUNIK. tunik av spets. Feilitzen Wern. 58 (1874).
-TYG. textil. tyg av spets l. spetslikt tyg. Freja 1881, s. 155. jfr silkesspets-tyg.
-TYLL. mönstrad tyll, tyll utgörande spets. DA 1824, nr 39, Bih. s. 2. —
-TÄCKE. (i sht förr) täcke av spets. Johnsson ÖknFolk 46 (1935).
-UDD, sbst.2 (sbst.1,3 se sp. 9541, 9592). udd på spets; i pl. i sht förr särsk.: uddad spets; äv. bildl. (Bortstulet:) twå par fina Möszwingar med fina breda Spets-uddar före af en sort. DA 1771, nr 130, s. 3. I någon Bod på Wästerlånggatan .. förlorades 7 1/4 alnar Spetsuddar. Därs. 1793, nr 284, s. 4. Berg Handarb. 90 (1874). SAronson (1935) i SvLittTidskr. 1957, s. 16 (bildl.).
-VARA. (handels)vara i form av spets(ar). SvSlöjdFT 1929, s. 149.
-VERK, sbst.2 (sbst.1,3 se sp. 9557, 9589).
1) spets, spetsarbete; äv. i jämförelser (jfr 2). Nordforss (1805). Lösa fyrkanter eller andra fasoner i spetsverk, hvarmed man brukar pryda kläder .. kan man själf lätt framställa. SD(L) 1905, nr 7, s. 4. Här och där glänste spindelnät, bredande ut sig emellan bladen som finaste spetsverk. Krusenstjerna Pahlen 1: 72 (1930).
2) bildl. (jfr spets, sbst.4 b); särsk.: (fint) nätverk (se d. o. 3); äv. (i fackspr.): ornamentik som liknar spetsmönster. Björkarna sträckte sitt fina spetsverk af tunna brunröda kvistar mot skyn. Lagerlöf Berl. 2: 179 (1891). Varje stad är en fysisk form ... Dagrar och reflexer skimrar i strukturens spetsverk av genombrutna membran mellan kanaler och gemak, genom vilka livet silar. TurÅ 1956, s. 25. särsk. [delvis med anslutning till spets, sbst.2] om (mönster framträdande i) byggnadsverk l. byggnadsdetalj i gotisk stil, med (tanke på) genombrutna partier o. spetsbågar l. spetsiga detaljer. (Adam Kraffts) skönaste skapelse är det i S:t Lorenzokyrkan befintliga s. k. ”Sakramentshäuschen”, ett spetsverk af sten med tinnar, torn och götiskt spetsiga nischer höjande sig lätt och luftigt så högt .. att (osv.). LfF 1898, s. 292. Det gotiska spetsverket uppträder .. i åtskilliga kyrkobänkar, bevarade särskilt på Gotland. SvFolket 2: 181 (1938).
-VIRKNING. virkning av spets(ar); äv. konkret, om resultatet. QvinlHemsl. 41 (1880; konkret). StSyHandarbB 264 (1972).
-VIS. (†) i uttr. i spetsvis, i spetsmönster. Cederström o. Malmborg ÄLivrustk. 43 (i handl. fr. 1654).
-VOALL. (i sht förr) spetsslöja. SthmModeJ 1843, nr 9, s. 8.
-VOLANG. (i sht förr) volang av spets. SthmModeJ 1843, nr 10, s. 8.
-VÄV. väv av spets, väv utgörande spets; äv. om spets under vävning. NJournD 1859, s. 123. Inte sant, Stina? Jo, svarar Stina och tittar upp från sin spetsväv. Wassing Slott. 166 (1960). särsk. bildl. (jfr spets, sbst.4 b): (fint) nätverk (se d. o. 3), spetsverk (se d. o. 2). Granarnas grönska höljdes af rimfrostens spetsväf. Forssman Aftonl. 10: 90 (1902).
-VÄVARE. person som väver spets(ar); särsk. (i sht om ä. förh.) om person som yrkesmässigt väver spetsar. Tilas Ant. 2: 238 (1770). Rig 1935, s. 99.
-VÄVNAD. särsk. konkret: genombruten, mönstrad vävnad, vävnad utgörande spets. Weste FörslSAOB (c. 1817). Såsom spetsar och spetsvävnader tulltaxeras .. (bl. a.) virkade spetsar. VaruhbTulltaxa 1: 320 (1931).
-VÄVSTOL~02 l. ~20. vävstol för vävning av spets l. spetstyg. UB 6: 473 (1874).
-ÖVERKAST~002, äv. ~200. till säng: överkast av spets; äv. till parasoll o. d.: överdrag av spets. Freja 1880, s. 63 (till parasoll). Krusenstjerna Pahlen 5: 107 (1933; till säng).
Avledn: SPETSAD, p. adj.2 (numera mindre br.) prydd l. kantad med spets l. spetsar. Vid samma tillfälle klagades .. öfver, att ”studiosi theologiæ sällan gå med kappa, men hafva the then, så är den blå, brokot och spetsad”. Annerstedt UUH II. 2: 448 (cit. fr. 1693). Barmen hotar att svälla ur / Sitt fängsel, sprängande spetsad linning. Braun Dikt. 1: 215 (1837).
SPETSERI, sbst.2, n. (numera föga br.) (prydnad av) spetsar l. spetsbesättning. 2Saml. 13: 78 (c. 1690). En bondePiga får wäl gå utan axletafft, nattkappa krushufwur, spetzerie och knytning för ärmerna. VDAkt. 1711, nr 107.
Spoiler title
Spoiler content