SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1985  
SPIONAGE spi1ωna4ʃ l. -on-, förr äv. ESPIONAGE, n. (Smith KRanke 41 (1921) osv.) ((†) r. l. m. Liljecrona RiksdKul. 166 (1840), Dalin (1871)); best. (ss. n.) -et.
Ordformer
(espionage 1817. spionage 1840 osv.)
Etymologi
[liksom d. spionage, nor. spionasje, t. spionage ytterst av fr. espionage, avledn. av espionner (se SPIONERA)]
spioneri, spionverksamhet; äv. närmande sig l. övergående i bet.: spioneriväsen, spionväsen; stundom äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. om (i smyg försiggående) utforskande av l. snokande i ngt l. bevakande av ngn. Bedriva spionage mot ett land, en industri. Politiskt, industriellt spionage. Det är .. högst angeläget, at .. väl inrätta och utan sparsamhet underhålla Espionage i fiendens armé. Lefrén Förel. 2: 142 (1817). Man antog att han stod i det ryska spionagets tjänst. Ackté Minn. 1: 262 (1925). Chef för det engelska spionaget i Skandinavien. Gummerus JägAktiv. 316 (1927). Kanske att hennes tankar var alltför upptagna på annat håll, av det lyckade spionage hon redan bedrivit angående pensionatets förnämsta gäster och nät av inre intriger. Aronson Medalj. 85 (1935). Jag berättade nu i största korthet .. hur jag kommit spionaget på spåren. Johnsson UtGuide 211 (1938). Överste Henryk Kuckowski, som .. varit knuten till den polska ambassaden i Köpenhamn som assisterande militär-, marin- och luftattaché, har utvisats från Danmark på grund av spionage. DN(A) 1964, nr 348, s. 1. — jfr KONTRA-, SEDLIGHETS-SPIONAGE.
Ssgr: SPIONAGE-AVDELNING~020. (i icke fackspråklig anv.) om avdelning (inom polis l. krigsmakt o. d.) som administrerar l. leder spionageverksamhet; jfr -byrå. Cannelin (1921).
-BYRÅ. [jfr fr. bureau des renseignements] (om utländska förh.) byrå (se d. o. 3) med uppgift att administrera o. leda spionageverksamhet, spioneribyrå. Den franska spionagebyråns chef. SvD(A) 1928, nr 19, s. 9.
-CENTRAL. spionericentral, spioncentral. SAOL (1950).
-HISTORIA. särsk.: historia (se d. o. 7) l. affär l. sak o. d. som rör spionage, spionerihistoria; jfr spion-historia. IdrBl. 1935, nr 13, s. 7.
-NÄT. om spionnät för bedrivande av spionage. SvD(A) 1933, nr 301, s. 3.
-ORGANISATION. organisation för bedrivande av spionage, spionorganisation. NFMånKr. 1938, s. 244.
-SYFTE. syfte(t) l. ändamål(et) att bedriva spionage, spionerisyfte, spionsyfte. Staf PolisvSthm 334 (1950).
-SYSTEM. spionerisystem, spionsystem. Wingård Minn. 7: 12 (1848).
-TJÄNST.
1) tjänst(göring) som innebär bedrivande av spionage, spiontjänst (se d. o. 1). IllSvOrdb. (1955).
2) om (underrättelseverksamhet bedriven av) spioneriväsen, underrättelsetjänst; jfr spion-väsen. Under sin ledning af spionagetjänsten erfor han märkliga ting. Laurin Våld 377 (1910). Befälhavaren på Laholms slott .. underhöll en omfattande spionagetjänst. HallHist. 1: 380 (1954).
-UPPDRAG~02 l. ~20. uppdrag som innebär bedrivande av spionage, spioneriuppdrag, spionuppdrag. Staf PolisvSthm 123 (1950).
-VERKSAMHET~020. spioneriverksamhet. UNT 1934, nr 103, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content