SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1985  
SPORIDIUM spωri4dium l. spo-, n.; best. -iet; pl. -ier; förr äv. SPORIDIE, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(-ie 1894. -ier, pl. 1819. -ium 1872)
Etymologi
[jfr eng. sporidium; av nylat. sporidium, till (med gr. diminutivsuffix) gr. σπορά, σπόρος (se SPOR, sbst.2)]
(i fackspr.) mindre, exogent bildad spor hos vissa svampar, lavar o. alger, basidiespor; särsk. om sådan spor hos rostsvampar; äv. om sådan spor hos urdjur; äv. bildl. Hos (svampsläktet) Hysterium äro .. (sporgömmena) cylindriske; något böjde, upprätte, vidhäftade vid basen och innesluta en mängd klotrunda sporidier. VetAH 1819, s. 91. Jag tror på en tillskyndelse ute ifrån, någonting ondt, som lefver i skapelsen och som vexer fast, der det finner en förberedd jordmån; detta är det ondas frö, syndens sporidier, som flyga kring i andens atmospher och slå rot som parasiter på hjertat. Wetterbergh Penning. 380 (1847). Det är tillräckligen kändt, att hos vissa lågt stående vexter — många af de gröna Algerne — äggen utgöras af oändligt små sporidier, närmast liknande en enkel (äggformig) blåsa. Agardh LinnéArt. 131 (1885). Vid vintersporernas groning, som sker på våren, utvecklas (hos svartrosten) från hvardera af hans celler en groddtråd, från hvilken afsnöras ett slags smärre sporer, ”sporidier”, hvilka föras omkring med vinden. LB 2: 183 (1900). De små tunnväggiga, enkärniga basidiesporerna (hos rostsvampar) — tidigare kallade sporidier och då uppfattade som ett slags konidier — falla av och föras bort av vinden. VäxtLiv 2: 596 (1934). Lindskog o. Zetterberg 526 (1981; hos urdjur).
Ssgr (i fackspr.): SPORIDIE-BILDNING. särsk. abstr. LAHT 1894, s. 163.
-GRODD. jfr grodd 2. LAHT 1894, s. 171.
-KOPULATION. jfr kopulation 3. VäxtLiv 2: 613 (1934).
Spoiler title
Spoiler content