SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1985  
SPREJA spräj3a2 l. SPRAYA spräj3a2, äv. (numera föga br.) SPRÄA sprä3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(spray- 1950 osv. sprej- 1963 osv. sprä- 19001950. spräj- 1965)
Etymologi
[liksom t. sprayen av eng. spray, till spray, sprej (se SPREJ)]
(på l. i ngt) spruta ut l. sprida (ngt, i sht ngt i vätskeform, t. ex. putsmedel, deodorant, insektsmedel, stärkelsemedel, fixeringsmedel för hår) i finfördelad form l. i form av dimma medelst tryck (i sht medelst anordning med drivgas, kopplad till burk l. flaska o. d. innehållande putsmedlet osv.); äv. dels: spreja ngt (se ovan) i l. (i sht) på (ngn l. ngt), dels utan obj.: spreja ngt (på l. i ngt), spruta ut l. sprida en (viss) sprej l. sprejer. (Intorkade) droppar å täckglasen (med upphostningar från tbc-sjuka) afskafdes, uppslammades i vatten och spräades på 4 marsvin. FörhLäkS 1900, s. 124. Det finns ett skovax som kan sprayas på skorna. DN(B) 1959, nr 309, s. 11. Vid Magic Freeze-processen sprejar man produkten med flytande kväve. TT 1965, s. 814. Läkaren (hade) sprutat, sprayat och trollat med halsen så att rösten skulle hålla, men (osv.). SvD(A) 1968, nr 272, s. 15. Tänd aldrig en cigarrett samtidigt som du sprejar håret. SvD 1972, nr 38, s. 10. — särsk. bildl. En hel del av (V. Grundströms) poem är på dialekt och sprayade med humor och livsbejakelse, andra är vemodiga (osv.). GbgP 20/8 1981, s. 2. Här och var har poeten sprayat språket med engelska uttryck och intryck, vilket ger lyckad effekt. Därs. 30/4 1982, s. 2.
Särsk. förb.: SPREJA OMKRING10 04, äv. KRING4. För att hastigt befria ett rum från flugor, spräar man omkring i rummet en formalinblandning för öppna dörrar och fönster. PT 1915, nr 141 A, s. 3.
SPREJA UT10 4. Dagligen finner kemisterna nya ting som .. kan stoppas på burk för att sprayas ut. DN(A) 1964, nr 107, s. 3.
Ssgr: (Anm. Flertalet av nedanstående ssgr sammanställs nu naturligast med spreja men kan äv. uppfattas ss. sammansatta med sprej): SPREJ-ANORDNING~020. anordning för sprejning (l. anordning som är en sprej); jfr -apparat. JernkA 1933, s. 285 (om glaslåda där järntrådar besprutades med koksaltlösning ss. frätningsprov).
-APPARAT. apparat för sprejning; sprejförpackning; jfr sprej 1 (o. 2). Hr Kuylenstierna demonstrerade en spray- och inhalationsapparat af nyare amerikansk modell. GbgLäkF 1912, s. 13. SvD(B) 1954, nr 233, s. 9.
-BURK. burk som utgör sprejförpackning. SvD(A) 1964, nr 107, s. 15.
-FÄRG. (lack)färg som (kan) sprejas på ytan l. föremålet, (lack)färg i sprejförpackning. SvD 1975, nr 61 A, s. 23.
-FÖRPACKNING. om förpackning av sprejmedel bestående av flaska l. burk o. d. med tillmonterad sprejanordning; jfr sprej 2. DN(A) 1965, nr 90, s. 6.
-GAS. drivgas i sprejapparat l. sprejförpackning. DN 1970, nr 344, s. 1.
-KLISTER. sprejbart klister, klister i sprejförpackning. SvD 1973, nr 262, s. 23.
-MEDEL. sprejbart medel, medel i sprejförpackning. SvD 1974, nr 72, s. 15.
-METOD. (i sht) i sprejning bestående (l. av sprejning präglad) metod (för spridning l. torkning av ngt o. d.). LD 1960, nr 105, s. 3.
-SPRUTA. i sht med. o. odont. SvTandläkT 1950, 4: I. (Tillbehör för operationsrum bl. a.:) sprayflaskor med metallskydd samt sprayspruta. KatalDentalAB 1961, s. 35.
-TORK. tekn. anordning l. anläggning för sprejtorkning. TT 1963, s. 1190.
-TORKA. tekn. låta (ngt) undergå sprejtorkning. TT 1968, s. 183.
-TORKAD, p. adj. tekn. som sprejtorkats. SDS 1965, nr 52, s. 11.
-TORKNING. tekn. förvandling av ngt (t. ex. mjölk l. kemisk lösning) i flytande form till torr substans (mjölkpulver resp. pulverformigt tvättmedel osv.) gm finfördelning under tryck o. partiklarnas torkning i mycket het luft l. gas, torkning medelst sprejmetoden. TT 1963, s. 341. SvD(A) 1966, nr 186, s. 10 (för framställning av mjölkpulver).
-VALLA. sport. sprejbar valla, valla i sprejform. Lind Vinterutrustn. 156 (1976).
-VÄTSKA. vätska som (kan) sprejas l. vätska i sprejförpackning. SvTandläkT 1950, 3: XXI.
Avledn.: SPREJARE, m.//(ig.) person som sprejar; särsk. (i fackspr.) om person (arbetare) som sköter apparatur för finfördelning av flytande kemikalier i samband med framställning av pulvriserade produkter (t. ex. tvättpulver). SvYrkeslex. 2: 172 (1965). NordYrkesklassif. 165 (1974).
SPREJBAR, adj. som kan sprejas. SvD(A) 27/11 1963, s. 13 (om plast).
Spoiler title
Spoiler content