SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1985  
SPRITSA sprit3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr SPRITS, sbst.2
Ordformer
(spress- i ssg 1643 (: spresskackor, pl.). sprijttz- i ssg 1673 (: Sprijttzbössa). sprits- (-tts-, -tz-) 1636 (: Spritz bakelse) osv.)
Etymologi
[sv. dial. spritsa, spruta, stänka, gnistra m. m.; av t. spritzen, av mht. sprützen, intensivbildning till mht. sprūzen, spira (se SPRUTA, v.). — Jfr SPRITS, sbst.1, SPRITSA, sbst., SPRITSLA, SPRUTS, SPRYTSVATTEN]
1) (numera föga br.) stänka l. spruta. Berzelius (o. Palmstedt) Brevväxl. 1: 208 (1822; om salt vid avdunstning av sprudelvatten).
2) medelst kontrollerat tryck pressa fram (vätska l. uppslammat l. mjukt ämne) genom ett l. flera hål i form av en fin sträng l. stråle resp. fina strålar l. droppar l. stänk; äv. dels: åstadkomma l. framställa (ngt) på sådant sätt, dels: bestänka l. bespruta (ngt) på sådant sätt; utom i fackspr. o. i den under a nämnda användningen numera nästan bl. i Finl. Spritsning (av växter företages) vid hvilken tid på dagen som helst. BotN 1891, s. 61. Vid utförandet (av porslinsmålning) begagnar man ej blott penseln utan äfven en slags spritsning med utsparad grund. SDS 1904, nr 118, s. 8. En vitgul dekor (på krukan i krukmakarverkstaden) erhålles av holländsk piplera, som slammas upp i vatten och spritsas med målehornet i en smal sträng över kärlet. Kulturen 1951, s. 52. Slangar samt profiler av olika slag framställs (inom gummiindustrin) genom spritsning .. (Arbetaren) förser maskinen med munstycke för den slang eller profil, som skall spritsas. SvYrkeslex. nr 480, s. 1 (1957). TNCPubl. 30: 79 (1958: spritsning; om strängpressning; klandrat). Därs. 76: 157 (1981; i p. pf., om fiberduk). — jfr PÅ-, UT-SPRITSA o. VATTEN-SPRITSNING. — särsk.
a) kok. medelst en sprits (se SPRITS, sbst.1 2) pressa fram (deg l. potatismos l. vispgrädde o. d.) i en sträng (för att därmed dekorera maträtt l. åstadkomma maträtt av viss form); äv. med resultativt obj.; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; äv. bildl. Spritsad potatis, mandelmassa. Spritsade kakor. På midten (av äppelpastejen) spritsas en topp af gräddskum. AHB 92: 71 (1876). Degen skäres i 6 delar, hvaraf göras långa smala rullar, som spritsas med en finkrusig stjerna i långa rader på bordet. Idun 1888, s. 190. Marängmassan spritsas .. genom krusig strut öfver frukten. HemKokb. 243 (1903). Mamma hade .. bakat en kaka, på vilken det stod i spritsat socker: Tottes dag. Kuylenstierna-Wenster FlickTornr. 119 (1933). Det känns riktigt välsignat att se vägarna slingra, mjukt spritsade genom landskapet. TurÅ 1952, s. 80.
b) i utvidgad anv.: fästa (ngt vid ngt) gm att bespruta det med ett limämne l. dyl.?; i ssgn VID-SPRITSAD.
3) [eg. specialanv. av 2] (förr, boktr.) i fråga om att framställa skuggning l. halvtoner på ytan av originalet (sten l. plåt) till en litografi gm att bestänka det med droppar av tusch (t. ex. gm att föra en styv borste över en kantställd linjal); äv. med obj. betecknande skuggningen; förr äv. i fråga om att åstadkomma mönster på textilier gm att på tyget löst fästa önskade figurer o. däröver dra en kam över en infärgad borste vars färg stänkte över tyget (i ssgn SPRITS-ARBETE). 2UB 10: 315 (1907: spritsning). Först spritsas skuggpartierna och med svag övergång halvtonerna samt till sist de ljusa partierna. NordBoktrK 1911, s. 185. GrafUppslB (1951).
4) metall. om smält o. avsvalnande metall (i sht silver l. koppar): häftigt avge metallpartiklar i form av kringstänkande gnistor; äv. om enstaka korn l. stråle av sådan metall: stänka l. spruta fram; i sht ss. vbalsbst. -ning. Linné Dal. 390 (1734; om koppar). (Kopparblommor) kallas .. de små rena kopparkornen, hvilka vid gårningen, spritsa ur ugnen och vid gårmakeriet kallas färga eller kopparsand. Wallerius Min. 455 (1747). (Ur ugnen nyss uttaget färskat järn) var något galrigt och tålde ej starkare värme än ljusröd, då det spritsade med få och mycket fina vällgnistror af röd färg. JernkA 1817, 2: 43. Spritsande koppar är spröd till följe af en halt af kopparoxidul. Keyser Kemien 2: 662 (1874). JernkA 1893, s. 298 (i p. pr., om stråle). 3UB 4: 773 (1928: spritsningen; i fråga om silver).
Särsk. förb.: SPRITSA BORT10 4. metall. till 4, om metall: bortgå gm spritsning. Hiärne RelSala 69 (1716; om silver).
SPRITSA FRAM10 4. (i fackspr.) till 2: framställa (ngt) gm spritsning. Vi 1955, nr 35, s. 8 (med avs. på slang för bevattning).
SPRITSA SÖNDER10 40. (i fackspr.) till 2, med avs. på vatten l. finfördelat ämne: vid spritsning slå sönder till (mindre) droppar l. partiklar. TT 1941, K. s. 101.
SPRITSA UT10 4. kok. till 2 a: gm spritsning trycka ut (kakdeg o. d.); äv. bildl., särsk. refl., i uttr. spritsa sig ut, om person: ta sig ut genom en trång öppning o. d. Smeten hälles i klippta strutar och spritsas ut på .. plåtar. HemKokb. 241 (1903). Det var fullt med folk utanför stora porten, d:r Larsson lyckades endast med svårighet spritsa sig ut. 14BästStudNov. 149 (1929). jfr utspritsa.
Ssgr (i allm. till 2 a o. i denna anv. kok. Anm. Vissa av de nedan anförda ssgrna kan äv. hänföras till sprits, sbst.1; jfr sprits, sbst.1 ssgr): A: (2) SPRITS-APPARAT. sprits (se sprits, sbst.1 4); jfr apparat 3 a. NordBoktrK 1911, s. 185.
(3) -ARBETE. (†) arbete (se d. o. 10, 11 b) framställt gm ”spritsning”. Freja 1874, s. 71. Hagdahl DBäst. 179 (1885).
-BAKELSE. (i sht förr) gm spritsning framställd bakelse; jfr -kaka, -krans m. fl. o. sprit-, sprut-bakelse. HovförtärSthm 8/5 1636 C. Spruta til Spritz bakelsse. Därs. 1722 B, s. 650.
Ssgr (förr): spritsbakelse-ask. ask för l. med spritsbakelse(r). Almqvist Ekols. 1: 315 (1847).
-spruta. (numera föga br.) om sprits (se sprits, sbst.1 2); jfr spruta, sbst.1 2 b. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 30 (1760).
-BÖSSA. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om sprits (se sprits, sbst.1 2); jfr -spruta, sprit-bössa. BoupptSthm 1680, s. 74 b (1673).
-DEG. deg för spritsning. Valleria Hush. 45 (c. 1710).
(2) -DOSA. [jfr t. spritzdüse] (numera föga br.) munstycke medelst vilket vatten spritsas i fina stänk; jfr dosa 2. ArkKem. IV. 34: 9 (1912; i tvättorn för rostgaser).
-ESS. S-formad spritskaka. Pan 1927, s. 156.
-FORM. jfr form II 1 o. -mått. BoupptVäxjö 1845.
-JÄRN. (†) bakredskap av järn avsett för l. använt vid spritsning. DA 1824, nr 101, Bih. s. 2. —
-KAKA. [jfr t. spritzkuchen] gm spritsning framställd kaka, spritsad kaka. HovförtärSthm 22/5 1636 C (ss. efterrätt på drottningens bord).
(2) -KANNA. [jfr t. spritzkanne] vattenkanna för spritsning. TT 1894, Byggn. s. 58. —
-KAVLE. (numera bl. tillf.) sprits i form av en kavle (se d. o. 1 d). BoupptToftnäs 1723.
-KLIMP. (i sht förr) om ett slags (på ytan fårad, urspr. sannol. spritsad) soppklimp. Hagdahl Kok. 278 (1879). Langlet Husm. 200 (1883).
(4) -KOPPAR. (numera föga br.) om de vid spritsning utkastade kopparkornen; äv.: koppar som har spritsat; jfr spritkoppar. Keyser Kemien 2: 662 (1874). 2NF (1917).
-KRANS. (sprits- 1876 osv. spritse- 1730) jfr krans 3 b o. -kaka. Oec. 93 (1730).
(4) -KULA. (numera föga br.) vid spritsning utslungad kula av metall. JernkA 1888, s. 192.
-MURKLA. [murklans hatt har nätformiga upphöjningar som påminner om upphöjningarna på spritsade bakverk] (†) om murkla tillhörande släktet Morchella Dill., toppmurkla. Maii den 15 .. Kongl: Taffeln .. Sparris .. F(ärska) Sprits Murklor. HovförtärSthm 1755, s. 1306.
-MÅTT. mått (se mått, sbst.4 1 c β) i form av en bricka l. skiva l. strut l. spets o. d. med hål (av viss form), som sättes i sprits (se sprits, sbst.1 2) o. genom vilken spritsdeg o. d. tryckes; jfr -form, -skiva, -spets. StKokb. 49 (1940).
-RING. jfr ring, sbst.1 2 q, o. -kaka. Grafström Kond. 271 (1892).
(2) -RÖR. tekn. med ett större antal små hål försett rör (se rör, sbst.3 3) för spritsning. JernkA 1897, s. 147 (i anrikningsverk). TNCPubl. 29: 53 (1958; i pappersmaskin).
-SKIVA. jfr -mått. StKokb. 101 (1940; i köttkvarn).
-SPETS. jfr -mått. Grafström Kond. 39 (1892).
-SPRUTA. spruta för spritsning, sprits (se sprits, sbst.1 2). BoupptVäxjö 1823 (efter sockerbagare).
-STÅNG. jfr -kaka. SAOL (1950).
B: (†): SPRITSE-KRANS, se A.
Spoiler title