SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
STÄNGA stäŋ3a2, v. -er, -de, -t, -d (pr. sg. pass. -es Hall KultInt. 76 (i handl. fr. 1637) osv. -ies IErici Colerus 1: 360 (c. 1645). -s Adlerbeth Buc. 62 (1807) osv.). vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.); jfr STÄNG, STÄNGNAD.
Ordformer
(stänck- 1588. stäng- (-e-) 1526 osv. stängt (-e-, -dt, -tt), sup. o. p. pf. n. 1526 osv. stänkt (-e-, -ch-, -ck-, -dt, -tt), sup. o. p. pf. n. 1597 (: wtt Stenchtt, p. pf.)—1760 (: instänkt, sup.). -a (-e) 1609 osv. -ia (-ja) 1554—1731)
Etymologi
[fsv. stängia, sv. dial. stänga; jfr ä. dan. o. dan. stænge, nor. bm. stenge, fvn. stengja, nor. nn. stengje, fris. stengen, i bet.: förlänga mast med stång, t. dial. stängen; avledn. av STÅNG. — Jfr -STÄNGA, STÄNGD, STÄNGE, STÄNGEL, STÄNGSEL]
I. (med hjälp av stång l. stänger) avskilja l. innesluta l. utestänga l. tillsluta.
1) (med stänger l. stolpar o. d.) sätta upp stängsel (se d. o. I 7) (vanl. omkring ngt), hägna (se HÄGNA, v. 1 b), gärda (se GÄRDA, v.2 1, 2 a, b); numera bl. utan särskild tanke på stänger osv.; äv. i utvidgad anv., med subj. betecknande stängsel.
a) utan obj.; ofta med bestämning styrd av prep. (i sht (om)kring, förr äv. om, l. med) vars huvudord anger det som hägnas, resp. det varmed ngt hägnas. Kring om tina äghor stenger tu med gårdar aff törne. LPetri Sir. 28: 24 (1561). (Borgmästaren) Tiltalte .. Ladegardsböndernar och Backaböndernar at huarföre the icke hafua stengt um Konungsengen. GävleDomb. 247 (1639). Stänga med gärdesgård. Dalin (1854). Juhlin-Dannfelt 383 (1886: Kring). Hammarslag dånade genom luften .. Kunde det vara drängarna, tro? Nänä, de stängde ju i dag långt borta vid mossen. Sjödin StHjärt. 16 (1911). — jfr KRING-, OM-STÄNGA. — särsk.
α) i utvidgad anv., i uttr. stänga för ngt, om gärdsgård: omgärda ngt. Den höga muren löpte runt om hela staden, omstängde den, som en gärdsgård stänger för en åker. Lagerlöf Holg. 1: 158 (1906).
β) i sådana uttr. som stänga över bäcken l. ån o. d., uppföra stängsel som löper tvärs över bäcken osv. Stänga öfver bäcken. Weste (1807). Stänga tvärt öfver ån. Dens. FörslSAOB (c. 1817). Stänga ut i sjön. Björkman (1889).
b) med obj. — jfr IN-, UTE-STÄNGA.
α) (numera i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) med obj. betecknande stängsel o. d.: uppsätta l. uppföra. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 124 (1624). Tre Personer stängia om Dagen 100 Famnar Giärdzgård med tre paar Widiar på Störn och 12 Famn emellan hwart paar Stöör. Rålamb 13: 52 (1690). IllSvOrdb. (1955).
β) med obj. betecknande det som hägnas: förse l. gärda l. omge med stängsel o. d. Schmedeman Just. 30 (1554). Hafua Kiernbo bonder bekommith för the årligen pläga Stenga hesthagann (en tunna herreöl). GripshR 1609, s. 42. Dernäst undersökes .. huru ängarne äro rögde och wid makt hållne, så ock huru alt detta är stängt, antingen med .. stengårdar, jordwallar eller gärdesgårdar. PH 5: 3356 (1752). Den trakten vid Sjön de .. försummade att stänga (för att hejda flygsand) har därföre blifvit helt jämn. Barchæus LandthHall. 91 (1773). Det ålåge gästgifvaren att till hälften mot arrendatorn deltaga i ängens häfdande, stängande och röjning. BtRiksdP 1892, Saml. 1. I. 2: nr 33, s. 12. IllSvOrdb. (1955).
c) ss. vbalsbst. -ning; äv. övergående i konkret anv. KOF 1: 536 (c. 1618). Mera virkesbesparande hägnadstyper användas .. numera icke endast såsom laga stängning i rågångar utan även för andra ändamål. HbSkogstekn. 849 (1922).
2) med stång l. stör l. annan anordning regla (se REGLA, v.2 1) (dörr, port, grind o. d.); tillsluta (o. låsa) (dörr osv.); äv. med obj. betecknande med dörr försedd (del av) byggnad: tillsluta (o. låsa) dörr på; äv. med obj. dels betecknande anordning (t. ex. regel) för tillslutande av dörr osv.: skjuta för, dels betecknande lås: bringa låskolv i sådant (fixerat) läge att dörr osv. fastlåses i slutet läge; äv. utan obj.; äv. med saksubj. o. refl. obj.; förr äv. med saksubj. dels betecknande lås: (kunna) tillsluta (dörr osv.), dels betecknande dörr osv.: (kunna) tillsluta (utrymme innanför dörrens osv. öppning); äv. allmännare l. mer l. mindre bildl. (se d). Stänga dörren om l. efter sig. Hon stängde (locket till) hattasken. Luk. 11: 7 (NT 1526; NT 1981: låst, p. pf.). Ladugården skall .. inhägnis .. så ath eth svin icke kan krypa uth eller inn, ner .. grinderne stängis om nættene. VgFmT I. 10: 92 (i handl. fr. 1586). Hustrun wille så stängia porten medh en stöör, tå kom(m)o .. (studenterna) ighen och rände porten upp. UUKonsP 1: 210 (1632). Seent stängia Hönsehwset, när Räfwen haar äthet vpp Hönsen. Grubb 711 (1665). Widegren (1788; med avs. på regel). Dörren som stänger Sacristian är .. af järn. VDAkt. 1790, nr 524. Han (går) in i sitt rum, stänger om sig – och det är förbi! Liljecrona RiksdKul. 240 (1840). (Bokbindaren är) klippt och skuren / Att sy en rock åt litteraturen / Och stänga lås för en oläst port. Topelius Läsn. 7: 58 (1891). Lagerlöf Holg. 2: 115 (1907; om lås). Harlock (1944; refl., om dörr). Hon stängde väskan. Wästberg Luftb. 103 (1969). — jfr AV-, FÖR-, FÖRE-, IGEN-, IN-, INNE-, TILL-, UTE-STÄNGA, SJÄLV-STÄNGANDE, SJÄLV-STÄNGNING. — särsk.
a) i fråga om att vägra ngn tillträde; särsk. i uttr. stänga dörren för ngn o. d., stänga en l. sin dörr o. därmed hejda l. hindra ngns tillträde; ofta ss. uttryck för vägran att mottaga ngn i sitt hem; äv. bildl. (jfr d): vägra samröre l. samarbete med ngn. I lären göra wäl, om I stängen dören för dem (dvs. räddhåga och fruktan). Lagerström Bunyan 2: 233 (1727). Alla dörrar äro stängda för mig. Auerbach (1913). Clownerna (har blivit) komiker, som ingen scen i världen stänger sina portar för. Ruin Gyckl. 92 (1934).
b) med avs. på rörlig anordning (i sht reglage) på maskin, apparat o. d.: med knopp l. vred l. spärr l. låsanordning låsa fast i visst (tillslutet) läge (o. därmed avbryta funktion); i sht i den särsk. förb. STÄNGA AV; jfr 6 b. Frykholm Ångm. 168 (1881; med avs. på mutter). Bolin VFöda 38 (1933; med avs. på gaskran).
c) i sht jur., i p. pf. i adjektivisk anv., i uttr. inom, äv. för stängda dörrar, i fråga om sammanträde, förhandling o. d.: i avskildhet, utan tillträde för allmänheten; jfr LYCKA, v.1 1. Auerbach (1913: för). SFS 1990, s. 533 (: inom).
d) allmännare l. mer l. mindre bildl.; jfr a. PH 7: 4991 (1760; i p. pf., om tillgångar). Sam, som hade öppnat munnen, stängde den igen. Facht Wodehouse SamTidn. 327 (1935). Teatern var jämförelsevis länge för mig en stängd värld. Bergman Skyar 143 (1936).
3) gm att uppföra l. anbringa l. utnyttja avskiljande anordning i l. kring avgränsat rum l. utrymme l. område o. d. hindra (ngn l. ngt) från att passera förbi l. in l. ut, avstänga l. innestänga l. utestänga (ngn osv.); gm sådan hindrande anordning tvinga (ngn osv.) att förbli (ute resp. inne); i sht med utövande av visst våld l. betvingande av visst motstånd o. d.; äv. med obj. betecknande det rum osv. som avskiljes; äv. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv.; utom i anv. med ovan nämnt obj. o. i b, d o. j o. ss. särsk. förb. , numera nästan bl. i sådana uttr. som stänga ngn ifrån ngt l. stänga ngn (äv. sig) inne l. ute. Ther läriunganar wore forsamlade och hadhe stengt sich inne .. ther kom Jesus jn til them genom lykta dörar. OPetri 3: 190 (1530). I förborgenn motte enn skantz upmureth och bygtt bliffve, thär med man kunde stänge .. förrädere hop uthe. G1R 28: 475 (1558). Kyrckjan .. haffver varit i 7 vekurs tijdh tilläst och församblingen i medler tijdh stängd ifrån all gudztjenst. RP 5: 76 (1635). Bäcken stängde mig: den kunde också här icke öfvervadas. Almqvist Skälln. 86 (1838). Nu vill jag säga eder i förtroende: / I ären andarne, i flaskor boende, / och eder stänger en förseglad propp, / hvar gång I längten ut och viljen opp! Fröding Guit. 132 (1891). Hallström G3 95 (1918). — jfr AV-, FRÅN-, FÖR-, FÖRE-, IGEN-, IN-, INNE-, UTE-STÄNGA. — särsk.
a) (numera mindre br.) med avs. på djur l. människa: (med hjälp av stängsel (se d. o. I 6, 7)) skilja (se d. o. I 7 a) l. utestänga (från ngn l. ngt); förr äv.: innestänga, i sht mot djurets osv. vilja l. under betvingande av visst motstånd l. utförande av viss förflyttning l. dyl.; företrädesvis i mer l. mindre bildl. anv. (jfr j); särsk. i uttr. stänga fåren ifrån getterna, skilja fåren från getterna. (De kristna) skola .. warda vthdreffne ifrå andra, likauist som man stenger itt skabbogt fåår ifrå hela hopen. LPetri 2Post. 87 b (1555). Een hest, som Jsac honom stengt hade af Tattarehesterne. UpplDomb. 3: 152 (1593). (Sv.) Stänga fåren ifrån getterna, (lat.) Septo oves a capris separare. Sahlstedt (1773). Stiftet är vidsträckt: afstånd, Embetsgöromål, många tillfälliga omständigheter, stänga den ene Embetsbrodren från den andre under långliga tider. Tegnér (WB) 8: 172 (1836). Låt mig aldrig från dig stängas, / låt min andes fängsel sprängas / av din Kärleks övermått! Runeberg EDikt. 123 (1926). — jfr AV-, FRÅN-STÄNGA.
b) fisk. med nät, vad l. dyl. innesluta (sill(stim)) i vik o. d. (o. därigm fånga fisken); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om resultatet. VetAH 1817, s. 39. Stundom får man i en enda ”stängning” 1,000 hl. sill eller ännu mer. Sverige 3: 726 (1921). Geijerstam UngVi 140 (1941; med avs. på sill).
c) avstänga, i fråga om krigsförh. o. d. äv.: avspärra l. blockera (stad, hamn o. d.); förr äv. i uttr. stänga ngn ngt, avspärra osv. ngt för ngn. När Jagh besinnar alla legenheter tror Jagh icke at någon platz af fienden snarare skal stengias än Riga. Gustaf II Adolf 502 (1625). Att Wij (G. II A.) icke allenest hafwe tillslutet och stängt honom (dvs. polacken) alle hans hampner .. vthan och (osv.). RARP 1: 11 (1626). (Sevillas hamn) är stängd för sjöfart på grund af att Guadalquivir stigit. AB(L) 1895, nr 303, s. 5. De har .. som första TV-team besökt de stängda delarna av Moçambique och Angola. DN 29⁄11 1987, TV-Bil. s. 3.
d) sport. placera sig hindrande i vägen för (motståndare l. medtävlare). Tegnér Stadion 229 (1920, 1938). Ville E. startade ett anfall ur fördelaktig position, men stängdes ojust av Folke Andersson. IdrBl. 18⁄2 1924, s. 3.
e) i fråga om att motverka l. hindra motståndare i spel; särsk. i schackspel, dels i den särsk. förb. STÄNGA IN, dels, med avs. på linje, diagonal o. d., förr äv. på pjäs l. motståndare: blockera. Om en ther (dvs. i schackspel) blifuer stängd, så är thet vthe med honom. Schroderus Comenius 942 (1639). Stänga kungen i schackspel. Weste FörslSAOB (c. 1817). Bönder, som stå stängda emot hvarandra, göra spelet ovisst. HbiblSällsk. 2: 244 (1839). Stundom kan äfven motspelaren (i kvarnspelet) stängas, så att han ej mera kan göra något drag. Norman GossLek. 162 (1878). SAOBArkSakkSvar (1994; med avs. på bl. a. linje).
f) (†) med avs. på hjul: med hjälp av hjulsko hindra från att (fritt) löpa runt, spärra: äv. med avs. på med, ss. förled i ssgn STÄNG-JÄRN: hindra från att (fritt) glida. (Bron) har .. på några ställen så starka sluttningar eller backar, att hjulen måste stängas. Linnerhielm 1Br. 45 (1787, 1797). Schulthess (1885).
g) (†) i fråga om bannlysning (se d. o. 1); särsk. i uttr. stänga ngn ifrån ngt, gm bannlysning hindra ngn från att taga del av l. i ngt. KyrkohÅ 1914, s. 172 (cit. fr. 1633). Denne Pastor .. säges för någon sak stängt Otto ifrån Nattwarden. Hülphers Norrl. 3: 41 (1777).
h) (numera bl. i skildring av ä. förh.) vid papperstillverkning, med avs. på ark som limmats, i fråga om att fixera till släthet o. proportioner. När arken limmats, hängas 3 à 4 stycken på varandra i torkhuset för att de skola stänga varandra, annars skulle de skrumpna. Ambrosiani DokumPprsbr. 383 (1923).
i) i fråga om att stoppa l. hämma (med magåkomma förenad utsöndring l. diarré o. d.); anträffat bl. ss. förled i ssgn STÄNG-PULVER; jfr ADSTRINGERA.
j) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. G1R 3: 244 (1526). (Universitetskanslern) hemstälde .. om ej (den försumlige boktryckaren) Curio borde under processen stängas från tjänst och lön. Annerstedt Rudbeck Bref LXXIV (1899). — särsk.
α) (†) i uttr. stänga ngn utav ngt, utestänga ngn från ngt. (De rika kunna) wara wisse, at Gudh icke stenger them vthaff sitt Rike, hwar the sigh ellies ther til rett och tilbörliga skicka wilia. LPetri 2Post. 325 b (1555).
β) (†) i uttr. stänga ngn till att inte kunna göra ngt, beröva ngn möjligheten l. hindra ngn att göra ngt. Sedan iagh så länge varit stängdh till at intet kunna see min kiäre Syster. Carl XII Bref 152 (1716).
γ) i uttr. stänga spelet o. d., i domino (se d. o. II a): sätta dominobricka som icke kan täckas, o. därigm omöjliggöra fortsatt spel, avsluta dominoparti. Hagdahl Fråga 25 (1882). Stänga spelet, sätta en bricka, som sedan icke kan täckas. Wilson Spelb. 130 (1888). 2NF 6: 670 (1906).
δ) (†) i p. pf., i mer l. mindre adjektivisk anv., i fråga om sinnesförfattning l. psyke.
α') sluten (se d. o. 7). (Han är) så förtigen och så stängd och sluten / Mot hvart försök att läsa i hans själ. Dahlgren Shakespeare Rom. 7 (1845). NordT 1886, s. 346.
β') sluten (se d. o. 14 d, 20 b). (Skalden Vitalis) var .. för mycket stängd inom sig sjelf och sin närmaste omgifning. Geijer I. 2: 89 (1828).
4) med avs. på väg l. (plats för l. möjlighet till) passage o. d.: förse med hinder (i sht förr bestående av stängsel l. grind) för passage, avstänga (se d. o. 1 c), spärra; i p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.; äv. i mer l. mindre bildl. anv.; särsk. i sådana uttr. som stänga vägen för ngn l. stänga ngns väg, förr äv. ngn vägen, spärra vägen för ngn; äv. bildl.: motarbeta l. omintetgöra ngns möjligheter o. d. Alla utvägar tycktes stängda. Then lathe går nödigh stengdom wegh. SvOrds. C 5 a (1604). Om vintern .. äre vägerne igenlyckte och stängde. OxBr. 1: 236 (1624). Man wille en gång .. stänga honom wägen (med en valack) .. men .. (han) red omkull Walacken. Dalin Vitt. II. 6: 112 (1740). Stängdt var återtåget. Oscar II I. 1: 49 (1858, 1885). Den skönlitterära banan ansåg jag vara stängd för mig. Furuhjelm StigOron 123 (1935). Han tryckte .. oförmärkt på knappen, som satte larmapparaten i funktion och automatiskt stängde bovens reträttväg. Siwertz Tråd. 33 (1957). — jfr AV-, FÖR-, FÖRE-, IGEN-STÄNGA. — särsk. med avs. på vattenflöde l. farled o. d., i sht med hänsyn till vad som färdas l. transporteras därpå: gm anbringande av hindrande anordning l. byggnad o. d. spärra av, avstänga; äv. utan obj. o. med subj. betecknande den spärrande anordningen osv.; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Att .. (ryssen) häreffter måste wara förbudet att komma någorstädes till Österhafwet .. Aldenstund Narwen och Ivanogrod sluta Narviske åhn, och Nöteborg stänger Nyen. RA II. 2: 104 (1617). Ingen bygge så fiskewärk, at han ther med stänger Kongsådra, eller farled. BB 17: 4 (Lag 1734). Arfprinsen sjelf begaf sig till södra Stäket, vid Bo, och lät genom försänkningar stänga detta sund, så att ett försök af Ryssarne, att der tränga igenom, misslyckades. Malmström Hist. 1: 72 (1855). Qvarken var stängd af glimmande is. Topelius Vint. III. 2: 148 (1897). (Nedom dammen vid Oskarström) fanns förr en laxgård med flera kar, vilken gård stängde tvärs över floden. MeddLantbrStyr. 1927, 5: 69.
5) [jfr I 1, 3] i sht med subj. betecknande naturformation o. d.: (på sätt som försvårar l. hindrar passage) begränsa l. avgränsa (ngt, i sht markområde, bebyggelse o. d.); avskärma l. skymma l. dölja (ngt osv.); äv. med obj. betecknande utsikt o. d.; äv. dels utan obj., dels med i stället för obj. stående bestämning styrd av prep.; särsk. i sådana uttr. som stänga ngt från ngt, begränsa osv. ngt från ngt, stänga utsikt o. d. mot ngt, begränsa osv. utsikt osv. mot ngt, förr äv. stänga äga o. d. inom ngt, begränsa osv. ägas osv. omfattning till ngt; äv. i mer l. mindre bildl. anv. (se b). Alla ägorna stängdes innom en canal eller graf. Linné Vg. 45 (1747). Runn eller Rund, en af de större Sjöar i Dalarne, stänger Soknen (dvs. Vika) på westra sidan. Hülphers Dal. 476 (1762). De svårtillgängliga klippor, som .. stängde dälden från hafvet. Rydberg Ath. 401 (1859). En anblick .. som lättade vårt sinne efter synen af den tunga, stängande skogen. AB 18⁄11 1884, s. 3. Den präktiga utsikten .. hela Garigliano-dalen, ända tills bergen stängde mot Neapel i söder, mot Gaeta i väster och mot Frosinone i norr. Bildt Ital. 173 (1896). I timtal kunde hon sitta vid fönstret och stirra norrut mot skogen, som stängde sikten. Davidson o. Thulin Gulbranssen Bort. 247 (1934). SvHandordb. (1966: stängde utsikten). — jfr AV-, IN-, KRING-, OM-STÄNGA. — särsk.
a) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; äv. i anv. motsv. b. Ordets tydning, stängd för mängden. Fahlcrantz 1: 43 (1835, 1863). Rätt som det var, råkade .. (ån) in i en bergdal, som var så stängd, att den ingen utväg kunde finna. Lagerlöf Holg. 2: 124 (1907).
b) (numera bl. mera tillf.) i mer l. mindre bildl. anv. LPetri Job 3: 23 (1563). Man (kunde) wäll jndicera .. att ambitionen (hos Österrike) inthet stängdes medh Tyske gräntzerne. RARP 7: 150 (1660). Den stenstilsartade ordknapphet, inom vilken .. (C. A. Ehrensvärd) då stänger sina impressioner, resulterar .. ofta nog i oförståelighet. GBergh (1916) hos CAEhrensvärd Brev 1: XIII.
6) [eg. specialanv. av 2] i fråga om att bringa hela den verksamhet som bedrivs vid inrättning l. anläggning l. i lokal l. medelst maskin l. apparat o. d. att upphöra (för viss tid l. för alltid) gm att stänga (i bet. 2 (b)). — jfr IGEN-STÄNGA, SEMESTER-STÄNGD o. BUTIKS-, NATT-, SEMESTER-, SKOL-STÄNGNING.
a) med avs. på inrättning l. affär(slokal) l. butik o. d.: stänga (i bet. 2) o. därmed avbryta öppethållande för allmänheten; med avs. på affär l. butik o. d. äv.: bringa att upphöra; med avs. på fabrik l. anläggning o. d.: avbryta verksamheten vid; äv. abs.: lägga ned, slå igen; äv. med subj. betecknande affärslokal osv. Alla bodar äro redan stängda. Weste FörslSAOB (c. 1817). Fabriken är min .. Men jag stänger den inte, förrän jag själv vill. Hellström Malmros 39 (1931). Stänga butiken för dagen. Harlock (1944). Teatern är stängd för säsongen. SvHandordb. (1966). — särsk. (i fackspr.) i utvidgad anv., med subjektsväxling, om ränta, index o. d. vid handel med värdepapper på fondbörs: fixeras (på viss bestämd nivå) gm fondbörsens stängning (i den i huvudmom. angivna bet.). SvD 2⁄5 1992, Näringsliv s. 4. Såväl de långa som de korta (obligationsräntorna) stängde på nästan prick nio procent. GbgP 11⁄2 1993, s. 12.
b) (gm att trycka på l. trycka in o. låsa knapp o. dyl. l. vrida om vred o. d.) bringa ((elektrisk) apparat l. maskin) att stoppa l. upphöra med sin verksamhet; särsk. i fråga om avbrytande av mottagning av radio- l. televisionsprogram; i sht i den särsk. förb. STÄNGA AV; jfr 2 b. Charles funderar på att stänga TV:n, men den plötsliga tystnaden kanske skulle störa Sam. Holmgren o. Ortman Beattie DjuptVint. 55 (1977). Mamma stängde radion. Myrberg BaraBorta 71 (1977).
II. (†) anbringa påle l. stör l. stång o. dyl. ss. stöd för (ngt); särsk.: förse (växt l. kollektiv av växter) med stöd bestående av stång l. stänger o. d., störa l. spröta (växt osv.); äv. i uttr. stänga före, (plantera o. därvid) störa osv. Om Wåren tå Humblen stänges, så at han icke faller omkul. IErici Colerus 1: 285 (c. 1645). Tijden när man Humblegårdar stängia skall, är om Wåren när Resnorne sig upskiuta. Bromelius Lup. 32 (1687). (Ärterna) Risas wäl och stängas, at the icke förrutna på jorden. Broocman Hush. 4: 44 (1736). (Lat.) Repangere .. (Sv.) Stänga före, planta. Ekblad 260 (1764). Lindfors (1824; i fråga om vinrankor). Meurman (1847).
Anm. 1:o I nedan anförda språkprov är benämningen på leken stänga vägg sannol. felaktig för stånga vägg (se STÅNGA I 5 a slutet), såvida uttr. icke avser en annan, okänd lek med stänga i sin egentliga bet. Skræma Danskar; Draga handskar; / Smida rart och Stænga vægg. Ihre Superstit. 32 (1750). Allehanda Jule-Lekar: .. Skrämma Danskar; / Draga handskar; / Smida warmt; och Stänga wägg. Bergius Småsak. 5: 64 (1756).
2:o I nedan anförda språkprov, som är en översättning från danskan ur H. M. Ravn-Corvinius Ex Rhythmologia Danica MSC. Epitome Brevissima, 1649, har Arvidi använt stänga i den i det d. originalet, men icke i sv. i övrigt förekommande bet. ’spetsa, sticka’, försåvitt han inte i översättningen anslutit ordet till STÄNGA I 3. Käre Herre kröna migh medh tin Nåde, / Fräls migh och så nådeligh aff all Wåde, / Förty Herre migh nu så swåra tränger, / Döden migh stänger. Arvidi 164 (1651).
Särsk. förb.: STÄNGA AV10 4. jfr avstänga. Sahlstedt (1773).
1) till I 1, 3: (med hjälp av stängsel) avskilja. (Sv.) Stänga af, (t.) absondern. Dähnert (1784). Stänga af, (dvs.) Afskilja genom stängsel. Weste FörslSAOB (c. 1817). särsk. allmännare l. mer l. mindre bildl., med avs. på elev l. deltagare i verksamhet o. d.: skilja (från deltagande i undervisning o. d.), utestänga, utesluta. Nu kommer IOK att kunna stänga av en dopingfälld för kommande olympiska spel. DN 13⁄5 1987, s. 42. Stänga av bråkiga elever från undervisningen. Därs. 15⁄8, s. 5.
2) till I 2 b, 6 b, i fråga om teknisk anordning: gm att stänga avbryta flöde l. förlopp l. funktion o. d. hos l. i apparat l. maskin (i sht gm att tillsluta öppning); med obj. betecknande dels apparaten, dels dess reglage, dels flödet osv.; äv. utan obj. TT 1874, s. 273 (utan obj.). Hon stängde av gasen. Trenter Dock. 194 (1959). Han stängde av radion. Olofsson Möte 168 (1966). Undvik spill, stäng av vattenkranen. Karnstedt Slamf. 302 (1977). särsk. (vard.) mer l. mindre bildl., i uppmaning, emfatiskt, liktydigt med: sluta prata strunt! Nä, hör du Kalle, stäng av, sa Anders. Lindgren MästBlomkv. 97 (1946).
3) till I 4: anbringa spärr o. d. för l. spärra av (väg, område o. d.). Stänga af gatan. Björkman (1889). Rosén Allemansr. 60 (1976). särsk. till I 4 slutet: dämma för (vattendrag). Levander DalBondek. 1: 59 (1943).
4) till 3, 5: avdela l. skärma av (ngt); i bildl. anv. äv. dels refl., dels utan obj., liktydigt med: skärma av sig känslomässigt (mot), vara avvisande. (Handlaren) kom .. fram från sitt gömställe bakom disken, der han med en skärm stängt af åt sig en vrå. Benedictsson Ber. 181 (1888). Lundagård 1922, nr 11, s. 5 (refl.). Myrdal AnnanVärld 219 (1984; utan obj.).
STÄNGA BORT10 4. (numera bl. tillf.)
1) till I 3, bildl.: hindra l. koppla bort l. utestänga (ngn) från (ngt). (Konkordieformeln) stenger intet bort Calvinisterna i alla stycker. KOF II. 1: 60 (1650). Hallström K11 174 (1918).
2) till I 5: skymma (utsikt o. d.). Lagerlöf Liljecr. 36 (1911).
STÄNGA EMOT l. MOT. (†)
1) till I 1, i fråga om markerande av gräns mot markområde: sätta stängsel mot. (Lat.) Obsepire .. (Sv.) Gärda, stänga mot. Ekblad 347 (1764); möjl. icke särsk. förb.
2) till I 2: regla (se REGLA, v.2 1). (Sv.) Stänga emot, (t.) vorschieben. Heinrich (1814).
STÄNGA FÖR10 4, förr äv. FÖRE. till I 1—5; särsk.
1) (†) till I 1: inhägna. Ekblad 347 (1764).
2) till I 2, = stänga I 2; äv. bildl. Lind (1738). Stänga för dörren. Nordforss (1805). (Slumpen) stängde före åtskilliga slagbommar, vid hvilka man måste betala tull ur tålamodspåsen. Törneros (SVS) 2: 84 (1827).
3) till I 4: stänga av l. spärra (väg o. d.). Stänga för vägen. Klint (1906). Med sin revolver kunde han .. genom nyckelhålet skjuta ned elva araber, och deras lik stängde för gången. Hallström Händ. 263 (1927).
4) till I 5: skärma av l. skymma l. dölja (ngt). Framför sig hade han en hel bygata med hus invid hus, tegel- eller halmtäckta ladutak, hvilka stängde för boningshusen. Geijerstam Kronof. 246 (1890); möjl. icke särsk. förb.
STÄNGA IGEN10 04. till I 2—4, 6; särsk.
1) till I 2, = stänga I 2; i sht med tanken riktad på resultatet; äv. bildl.; särsk. i uttr. stänga igen om ngn l. ngt, stänga (alla öppningar o. d.) runtomkring ngn osv. Drijff .. (denna kvinna) vth jfrå migh, och steng igen dörena effter henne. 2Sam. 13: 17 (Bib. 1541; Bib. 1917: rigla). (Han) gömde .. sigh inne j ett Klöster, och lät stängia igen om sigh. Bureus Påw. D 4 a (1604). Nej, nej, sade hon ivrigt av gammal instinkt att stänga igen om husets ledsamheter. Wägner ÅsaH 401 (1918).
2) (†) till I 4: stänga (väg o. d.). LPetri 1Post. X 6 b (1555). Stänga igen vägen. Möller (1807). särsk. till I 4 slutet. Med Nät .. stängia igen Strömarna. Verelius 76 (1681). Nordberg C12 1: 439 (1740).
3) (numera bl. tillf.) till I 6 a: stänga (institution o. d.). Lindgren AllBarn 87 (1946; med avs. på skolor).
STÄNGA IN10 4.
1) (i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till I 1, = stänga I 1. Rålamb 13: 32 (1690). (Gud) stängde in een tomt, en lustgård skiön och wider, / Kringsatte honom ock medh trä på alla sidor. Spegel ÖPar. 4 (1705). Björkman (1889).
2) till I 3; gm att stänga innesluta (ngn l. ngt); äv. bildl.; särsk. refl., i uttr. stänga in sig, förr äv. stänga sig in. ConsAcAboP 2: 296 (1661: stengt sigh in). Jag har stängt in mig, och lefver, i det närmaste, som en Eremit. Atterbom (1841) i 3SAH XXXVII. 2: 45. Kuylenstierna-Wenster Ber. 147 (1898; bildl.). särsk.
a) med avs. på boskap: (driva in o.) innesluta inom stängsel l. kätte o. d. Serenius Tt 3 a (1734). Weste FörslSAOB (c. 1817).
b) (i sht i skildring av ä. förh.) till I 3 c: gm avspärrning(ar) innesluta (stad l. hamn o. d.), spärra l. blockera (stad osv.). Lind (1749; med avs. på stad). Heinrich (1814; med avs. på hamn).
c) till I 3 e, i schackspel, med avs. på pjäs: isolera l. starkt begränsa rörelsefriheten hos. SAOBArkSakkSvar (1994).
3) till I 5. Fjällen stänga in dalen, så att den är en värld alldeles för sig. Sandström NatArb. 2: 63 (1910).
STÄNGA ITU. (†) till I 1, med avs. på åkerstycke o. d.: gm att sätta upp stängsel dela upp i två delar. Muncktell Dagb. 2: 128 (1817).
STÄNGA MOT, se stänga emot.
STÄNGA OPP, se stänga upp.
STÄNGA TILL10 4.
1) till I 2, med avs. på (låsanordning på) dörr o. d.: (helt o. hållet l. med visst eftertryck) stänga; äv. utan obj.; äv. i allmännare l. mer l. mindre bildl. anv. OPetri Kr. 186 (c. 1540). Ekman Siönödzl. 407 (1680; bildl.). Ebba kände att han ville stänga till om sig, och då var hon inte enträgen. Moberg Sedebetyg 419 (1935). särsk. (ngt vard.) i uttr. stänga till truten på ngn, ss. uttryck för irritation l. vrede o. d.: (söka) hindra ngn från att tala l. ge ljud ifrån sig; i sht bildl., ungefär liktydigt med: på mer l. mindre bryskt l. kännbart sätt få ngn att tiga l. vara tyst, täppa till truten på ngn. Vi måste finna ut något sätt att stänga till truten på henne. Munsterhjelm Öd. 114 (1935).
2) till I 4: spärra av (gata o. d.). HH 20: 327 (c. 1640).
STÄNGA UPP10 4, äv. OPP4. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till I 1: laga l. iståndsätta l. (på nytt) uppföra (stängsel l. inhägnad). Omaket, at så tidt och ofta stänga upp en gärdesgård å nyo. Kalm VgBah. 10 (1746). Stänga upp en gärdsgård, (dvs.) reparera el. åter uppresa en gärdsgård; äfv. Uppresa en ny gärdsgård. Weste FörslSAOB (c. 1817). Meurman (1847).
STÄNGA UT10 4. (numera mindre br.) till I 3: gm att stänga hänvisa (ngn l. ngt) att förbli ute, utestänga; äv. bildl. Schroderus Os. 2: 165 (1635). Jag kan en sista wilja wisa dig / Som stänger ut din son. Hagberg Shaksp. 2: 255 (1847).
Ssgr (jfr stäng ssgr): A: (I 6) STÄNG-DAGS. stängningsdags. Björkman (1889).
-GÅRD. (stäng- 1691 osv. stänge- 1717)
1) (†) till I 1: stängsel, inhägnad. VDAkt. 1717, nr 100.
2) (numera föga br.) till I 3, 4 slutet, = stängsel-gård 2; jfr -nät b. AktsamlKungsådreinst. 209 (1691).
-INRÄTTNING~020. till I 2 b; jfr inrättning, sbst.2 2 b. Frykholm Ångm. 143 (1881). Axeln .. hindras att förskjuta sig .. medelst en stänginrättning, som består af en mutter med stift. De Ron o. Virgin I. 1—3: 100 (1886).
(I 3 f) -JÄRN. (†) på (bromsanordning för) vagnshjul l. med: järn (se d. o. 5 b) avsett att kunna bromsa l. låsa hjulet osv. l. hindra detta osv. från att rulla resp. glida; jfr -sko. KonsumBl. 1929, nr 13, s. 5.
(I 3) -NOT. (numera föga br.) vid fiske i karsinapata: not som nedsänkes framför den mot strömmen vettande öppningen o. av strömmen bringas att stänga denna; äv. om stängvad. Ekman NorrlJakt 379 (1910). 2SvUppslB 9: 826 (1948; om stängvad).
-NÄT. (utom i a numera föga br.) till I 3 (b), 4 slutet: nät för användning vid instängning l. hindrande l. hejdande av fisk. 2NF 8: 451 (1907). ÖgCorr. 23⁄12 1966, s. 8. särsk.
a) fisk. vid fiske med kilnot, numera nästan bl. trål l. snurrevad, om ett slags stormaskigt nät som ibland sättes framför kilens mynning för att hindra den i kilen befintliga fisken från att slippa ut. Ekman NorrlJakt 302 (1910).
b) till fast fiskredskap hörande nät; jfr -gård 2. Nordström Luleåkult. 152 (1925; i karsinapata). TurÅ 1933, s. 142.
(I 3 i) -PULVER. (†) ss. läkemedel använt pulver (se d. o. 2) avsett att stoppa l. hämma (med magåkomma förbunden) utsöndring l. diarré o. d., adstringerande pulver. HdlCollMed. 1691, s. 79.
(I 3 f) -SKO. (†) jfr sko, sbst. 2 g, o. -järn. Bremer Brev 1: 403 (1836). Weste FörslSAOB (c. 1900).
(I 3 b) -VAD. (numera bl. mera tillf.) om vad för instängning av fisk(stim) i vik o. d., landvad; jfr -not. Stuxberg Fisk. 576 (1895).
B (†): STÄNGE-GÅRD, se A.
C: STÄNGNINGS-ANORDNING~020. konkret(are): anordning för stängning.
2) till I 2; jfr -inrättning. ArbetsbeskrNyByggnUBLd 11 (1902; på fönster).
(I 6) -DAGS. tid(punkt) vid vilken stängning vanligen sker l. bör ske, stängdags; jfr -tid. ST 8⁄12 1898, s. A 2.
(I 2) -INRÄTTNING~020. konkret(are): inrättning (se inrättning, sbst.2 2 b) för stängning. Alm BlVap. 208 (1932; på hjälm).
(I 1) -KOSTNAD. kostnad för (uppsättande av) inhägnad. SFS 1829, s. 229.
(I 1) -SKYLDIGHET~002, äv. ~200. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) skyldighet att sätta upp o. hålla stängsel, stängselskyldighet. LBÄ 11—13: 48 (1798).
(I 6 a) -TID. tid för stängning; särsk.: tidpunkt när en för allmänheten öppen inrättning l. lokal stänges l. skall stängas; förr äv. pregnant, om tidpunkt när varje affärsidkare enligt lag var skyldig att stänga, lagstadgad stängningstid. 1NJA 1874, Utsl. s. 4. SFS 1909, nr 50, s. 2 (om lagstadgad stängningstid).
(I 1) -ÄMNE. (†) ämne till stängsel (se d. o. I 7) l. gärdsgård o. d. BondP 12: 828 (1772). ByordnMäl. 319 (1825).
Avledn.: STÄNGARE, om person m.//ig., om sak r. SAOL (1900).
1) (†) till I 1: (mans)person som sätter upp stängsel l. hägnad (kring l. för markstycke). (Eng.) Hedger .. (sv.) stängare. Serenius Cc 1 a (1734). Schultze Ordb. 5060 (c. 1755).
2) särsk. till I 2, om teknisk anordning som stänger; i sht ss. senare led i ssgr. På hvar 30 m är å kettingen anbragt en omkring ett gångjärn rörlig påskjutare samt en liknande stängare för vagnen, 2.5 m därifrån. JernkA 1906, s. 292. jfr dörr-, port-, själv-stängare.
STÄNGBAR. till I 2: som kan stängas. Atterbom Minn. 187 (c. 1817). Ett litet fyrkantigt hål med en stängbar lucka. Kaudern Mad. 255 (1913).
Avledn.: stängbarhet, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara stängbar. Östergren (1950).
Spoiler title
Spoiler content