SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1997  

STÅUPP- ståup3~.

Etymologi

[efter amerik. eng. stand-up, uppstående, av stand (se STÅ, v.) o. up (se UPP)]

ss. förled i ssgr för att beteckna att ngn (utan nämnvärd rekvisita) stående (o. ofta improviserande) från scenen på teater l. på restaurang o. d. underhåller publiken med kvicka (ofta vågade) skämt l. historier o. dyl. l. att ngt har samband därmed.

Ssgr (vard.): STÅUPP-ARTIST. GbgP 7⁄7 1990, Bil. s. 3. —

-KOMEDI. jfr komedi 1. DN 30⁄9 1989, Bil. s. 5. —

-KOMEDIENN. kvinnlig ståuppkomiker. DN 15⁄11 1989, s. 30. —

-KOMIK. DN 30⁄10 1989, s. 42. —

-KOMIKER. [efter amerik. eng. stand-up comedian] komiker som (utan nämnvärd rekvisita) stående (o. ofta improviserande) från scenen på teater l. på restaurang o. d. underhåller publiken med kvicka (ofta vågade) skämt l. historier o. d.; jfr ståuppare 1. DN 30⁄9 1989, Bil. s. 5. —

-REPORTER. TV-reporter som stående (o. utan nämnvärda förberedelser) rapporterar direkt från fältet för TV-tittarna; jfr ståuppare 2. RöstRadioTV 1989, nr 15, s. 17.

SAOB

Alfabetisk lista

  ståttare
  ståttelig
  ståtthållare
  ståttlig
  ståupp subst.
  ståupp- ssgled
  ståuppare subst.
  stä subst.
  stä verb
  stä interj.
  stäa verb1

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content