SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1986  
STABILISERA stab1ilise4ra l. 010—, i Sveal. äv. -e3ra2, äv. (i bet. 2 o. 3, numera knappast br.) STABILIERA -ie4ra osv., l. (i bet. 2, numera knappast br.) STABILITERA -ite4ra osv., förr äv. (i bet. 2) STABILERA l. STABULERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(stabil- 1617 osv. stabiil- 1633. stabul- 1636. -era 16331790. -iera (-iere) 16171904. -isera 1902 osv. -itera 19041917)
Etymologi
[jfr t. stabil(is)ieren, eng. stabilize, fr. stabiliser, lat. stabilire; till STABIL, adj.; med avs. på formen stabilitera jfr t. stabilitieren o. senlat. stabilitare (till p. pf.-stammen av stabilire). — Jfr STABILIMENT, STABILISATOR]
1) motsv. STABIL, adj. 1, med avs. på ngt konkret (särsk. flygplan l. fordon l. mark): göra stabil l. stadig, ge ett stabilt jämviktsläge; äv. abs. (I en viss flygplanstyp) sker stabiliseringen mera automatiskt (än i en annan) tack vare de horisontala stjärtplanen. Hermodsson Flygk. 1: 27 (1910). På samma sätt (som på fartyg) kan (skepps-)snurran användas äfven för stabilisering af vagnarna vid enskeniga järnvägar. 2NF 25: 974 (1917). (I Medelhavsområdet) har man .. byggt terrasserna för att stabilisera marken. SydsvGeogrSÅb. 1925, s. 181. — jfr ROTATIONS-STABILISERAD o. ROTATIONS-STABILISERING. — särsk. i pass. närmande sig deponentiell anv. l. refl.: bli stadig l. inta jämviktsläge. När nålen på kompassen stabiliserat sig, rapporterade matrosen utan att lyfta ögonen: — Nordväst till nord, styrman. Kjellgren Smar. 25 (1939). De vid Far Point och Long Hills senast uppkastade strandvallarna är fortfarande stadda i tillväxt och har endast delvis stabiliserats. SvGeogrÅb. 1957, s. 167. jfr (skämts.): Vi ha ännu icke hunnit stabilisera oss efter sjöresan. Engström KaapAfr. 123 (1937).
2) motsv. STABIL, adj. 2: göra (företeelse) stabil, stadga l. befästa (ngt, särsk. tillstånd l. vänskap l. åsikt o. d.); äv. dels närmande sig bet.: ordna l. reglera (ngt, särsk. förhållande av politisk l. social art), dels liktydigt med: göra vedertagen l. allmänt accepterad. Konungen i Polen (bekommer) der egenom (dvs. gm vapenstilleståndet) tillfälle och lägenhet att stabiliere sine saker. RA II. 2: 75 (1617). Att stabiliera vänskapen emellan Sverige och Ryssland. RP 3: 52 (1633). De stabiliserade meningarna. HågkLivsintr. 14: 181 (1933). Enligt vad jag nu drar mig till minnes, ansågo bägge mina gäster att nyckeln till världens stabilisering var en fransk-tysk allians. Appelberg Michajlovič Storf. 177 (1934); möjl. till h. jfr (†): Hwarest hafwen j (dvs. en språkrensare) stabilerat eder Authoritet, at thet Språk som af Förstar och Herrar warder brukadt, efter edert behag skall warda omstöpt? Weise 117 (1697; t. orig.: wo habt ihr eure Authorität stabilirt). — särsk.
a) i sht kem. motsv. STABIL, adj. 2 a, med avs. på (tillstånd hos) ämne l. förening l. föremål: göra jämförelsevis oföränderlig l. beständig, göra motståndskraftig mot inverkan av ändrad temperatur l. mot reagens o. d.; äv. med saksubj. Den stora skillnaden .. mellan naturens egna hartssyror, sapinsyrorna, och de genom upphettning stabiliserade eller kolofonsyrorna. FestskrKlason CXIX (1910). Tillsammans med Roux och Chamberland fann .. (Pasteur) en metod att stabilisera och så försvaga det levande rabiessmittämnet, att det kunde användas för vaccinering av smittade djur. NFMånKr. 1938, s. 741. Stabilisering .. (dvs.) värmebehandling med syfte att uppnå beständighet i mått eller struktur hos ett material eller ett föremål. TNCPubl. 57: 46 (1974).
b) fotogr. med avs. på bild: göra ljusbeständig enl. en metod som ger ett snabbare resultat (men mera begränsad hållbarhet) än vanlig fixering (se FIXERA 2 b). BonnierLex. (1966).
c) motsv. STABIL, adj. 2 c, med avs. på (penning)värde l. (växel)kurs l. pris(läge) o. d.: göra fast (se FAST, adj.1 14 g, h), hålla vid en bestämd nivå; äv. med avs. på ekonomisk ställning: göra stabil, bringa fasthet i; i sht förr äv. med avs. på kredit: stärka. (Om) vexlarne blijffva accepterede och betalte å rättan termin, så blijffver saken hoos eder hulpen och crediten träffligen stabilierat. AOxenstierna 5: 491 (1630). En valutapolitik, som förstår att stabilisera den svenska kronans värde oberoende af alla svängningar i guldvalutornas värden. Cassel Dyrtid 230 (1917). En viss tendens till stabilisering av prisläget på kvalitetsvaror har .. kunnat konstateras. HandInd. 169 (1926). (Han var) ansvarig för placeringen av sällskapets medel och därmed för stabiliseringen av sällskapets ekonomi. SvGeogrÅb. 1964, s. 133. — jfr PENNINGVÄRDE-, PRIS-STABILISERING.
d) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) med avs. på (penningmedel utgörande) fordran, liktydigt med: inteckna (i fast egendom). 50,000 dal. k:mt i stabilierade arfsmedel. Rosman BjärkSäb. 3: 27 (i handl. fr. c. 1767); jfr: Det mesta af Lilliecreutz' fordran ”stabilierades” i jordegendomarna. Därs. (1927).
e) (i formen stabiliera l. stabulera) (†) övergående i bet.: inrätta l. upprätta l. åstadkomma (institution l. förbund l. företag l. näring o. d.); äv. med indirekt refl. obj. betecknande den till vars förmån ngt inrättas. Om Gästgifwerijt meente (rådsherrarna) at Adelen af hwar Rosstiensts hest dhe holla .. 50. D l. schole der till contribuera. Och huru .. (värdshusen) skole stabilieres wele dhe nedersenda, en Ordning som Cantzleren .. författadt hade. RARP 1: 167 (1632). En stoor och större handel, ähn man troor eller sig inbiller, i rijket att stabiliera. AOxenstierna 8: 679 (1633). När man ansenligh capital hafver, så kan och ansenligh verck (dvs. affärsföretag) stabulerat varda. OxBr. 11: 537 (1636). Thet ähr wetterligit att huus ÖsterRijke .. hafwer een lång tijdh tilbakar sökt att stabiliera sigh een Monarchie uthi Europa. RARP 6: 202 (1657). Efter som til en Bergslags stabilierande nödwändigt erfordrades, at Folket uti en wisz District, som därtil kunde blifwa afsöndradt, intet drages til någon annan handtering (hemställde kollegiet att) .. Gunnarskogs Socken .. måtte ifrån Kneckte=hållet blifwa befriad. HC11H 12: 148 (1697).
f) (i formen stabiliera l. stabilitera) (numera knappast br.) övergående i bet.: fastställa l. stadfästa (reglemente l. avtal l. dom o. d.); äv.: fastställa (gränsen för ngt). Så hafwer Kongl. May:t .. efterföljande Reglemente .. nådigst welat stabiliera och fast ställa. Schmedeman Just. 720 (1680). (Två appellationer angående en dom vägras icke) dher icke särdeles Kongl. Stadgar och Resolutioner domben stabiliera. AktsamlKungsådreinst. 133 (1681). Det tillhör helt och hållet den positiva Lagstiftningen, att .. stabiliera de gränsor, som .. kunna förhindra de vanliga olägenheterna af all blott gradåtskillnad. Biberg 3: 155 (c. 1823). Stabiliera ell. Stabilitera, (dvs.) befästa, fastställa, stadfästa. Ekbohrn (1904).
g) i pass. övergående i deponentiell anv. l. refl.: bli stabil, stadga sig, vinna stadga; äv.: bli mera normal; äv. i uttr. stabiliseras till ngt, övergå till ngt som är beständigt l. regelbundet återkommande; jfr h. Dette förnimmer jag allenast att agiteres och drijffves i Dantzig, huruledes den Engelske stapeln (dvs. handeln med stapelvaror) där må stabilieres. AOxenstierna 5: 21 (1630). Denna ursprungligt revolutionära rörelse (dvs. fascismen) har (i Italien) .. under sex år hunnit stabilisera sig som ett ekonomiskt och socialt system och en politisk och nationell organisation. Neander Nilsson SpöknKors. 14 (1929). Kronans kurs synes åter ha stabiliserats. UNT 1931, nr 10949, s. 1; jfr c. Frihetstiden har också lyckats förhindra frivilliga bevillningar att stabiliseras till laga utskylder. SvRiksd. 6: 304 (1934). De kaotiska förhållanden, som rådde när Polens frihetstimme slog, hava undan för undan stabiliserats. VFl. 1936, s. 27. Vi måste .. (enl. Aristoteles) tillägna oss goda handlingsvanor, som stabiliseras och blir en andra natur. Aspelin TankVäg. 1: 131 (1958).
h) [jfr g] ss. vbalsbst. -ing, om förhållandet att ngt blir stabilt; särsk. (biol.) motsv. STABIL, adj. 2 b, om förhållandet att ras blir stabil (gm att från olika stamraser nedärvda faktorer balansera varandra så att variationen inom rasen inskränks). Man måste .. utgå från att i tidernas lopp vid fortsatt rasblandning en viss stabilisering inträder. Backman MännRas. 23 (1935). Den stabilisering och konsolidering, som är utmärkande för Karl XI:s inre styrelse. SvFolket 5: 32 (1939).
3) (numera bl. tillf.) med avs. på person l. kollektiv av personer l. affärsföretag (jfr STABIL, adj. 3).
a) ge (ngn) en säker position; förr äv. i uttr. stabiliera ngn i rike, göra ngn till regent, ge ngn konungslig värdighet. H:es Maij:tt (dvs. drottning Kristina) har nu för någre åhr sedan sökt att stabiliera Riksens ArfFurste ij Rijke. RARP V. 1: 182 (1654). Så war ännu ogiordt wäder vthi Tyskland, och Storförsten (av Ryssl.) ey vthi sitt Säthe stabilierat. Widekindi KrijgH 602 (1671).
α) (mera tillf.) i p. pf. i adjektivisk anv.: stabil l. stadgad l. rejäl l. ordentlig. Hyggligt och stabiliserat folk. Rosen GrönK 69 (1940).
β) motsv. STABIL, adj. 3 c α, med avs. på företag: göra stabil l. solid; äv. i pass. övergående i deponentiell anv., om företag: bli stabil. (Vi, dvs. K. X G.) finne .. ännu någre Förordningar desidereras och feela, som .. til Bancsens stabilierande lända. Stiernman Com. 2: 893 (1659). Den första entusiasmen i staden hade gått över och affären hade stabiliserats. Geijerstam Canning Pol. 111 (1936).
Ssgr: (1) STABILISERINGS-ANORDNING~020. konkret, om anordning för stabilisering. Thulin o. Malmer Flygm. 61 (1916).
(1, 2) -FAKTOR. faktor (se d. o. II 2) som verkar stabiliserande. SvD(A) 1967, nr 50, s. 5.
(1) -FENA. (i fackspr.) om var o. en av de av metall bestående fenliknande konstruktioner som utgår från ett fartygs sidor o. har till uppgift att hindra rullning; stundom äv. om liknande anordning på luftfarkost l. rymdfarkost; i sht i pl. 2NF 37: 305 (1925; på luftskepp). Antirullningsfenor, stabiliseringsfenor, metallfenor som skjuts ut tvärskepps från ett fartygs sidor under vattnet för att minska fartygets rullning i sjögång. BonnierLex. 1: 587 (1961). DN(B) 1961, nr 25, s. 16 (på rymdfarkost).
(1, 2) -FÖRSÖK. Östergren (1945).
(1) -ORGAN. (i fackspr.) jfr -anordning o. organ 1. Söderberg PrFlygl. 1: 5 (1935). Dædalus 1965, s. 215.
-PLAN.
1) (numera bl. mera tillf.) flygv. till 1: plan (se plan, sbst.1 I 4) som tjänar till att stabilisera flygplan l. luftskepp; jfr stabilitets-plan. Grenander LuftskFlygm. 42 (1910).
2) till 2 o. 3 b β: plan (se plan, sbst.1 II 2) som syftar till att stabilisera ngt (t. ex. lands valuta l. ett företag). SAOL (1950).
(2) -POLITIK. politik som strävar att uppnå o. bevara samhällspolitisk balans (innefattande full sysselsättning o. stabil prisnivå). TSvLärov. 1949, s. 277.
-POLITISK, adj. till -politik. Av stabiliseringspolitiska skäl. EkonT 1960, s. 142.
(2) -PROGRAM. program för stabiliseringspolitik. LD 1960, nr 273, s. 15.
(2) -RÖR. (i fackspr.) stabilisatorrör. RadioteknOrdl. (1944).
(2 a) -ÄMNE. i sht kem. ämne som verkar stabiliserande. TT 1965, s. 1105.
Spoiler title
Spoiler content