SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STATIK stati4k, r. l. f.; best. -en; pl. (numera föga br., om olika slag) -er (Dalin (1854)).
Ordformer
(statik (-c) c. 1717 (: hydrostaticens, best. gen.) osv. statique 1742 (: Hydrostatiquen, best.)1775 (: Statiquen, best.))
Etymologi
[jfr t. statik, eng. statics (pl. av ä. eng. static), fr. statique, av nylat. statica, av. gr. στατική, av στατική (underförstått τέχνη, konst), f. sg. av στατικός, som åstadkommer stillastående, som väger (se STATISK, adj.2)]
mek. om den del av mekaniken (se MEKANIK 2) som handlar om fasta kroppars jämvikt under påverkan av krafter, lära om fasta kroppars vikt (se d. o. 2); äv. bildl.; förr äv. dels: läran om fasta kroppars jämvikt, dels: läran om vägning, vägningskonst; jfr DYNAMIK 1, KINETIK a. JJBjörnståhl (1771) i 1Saml. 3: 357. Statiquen eller kunskapen om Vigters förhållande. Falkenberg PVetA 1775, s. 13. Statik .. (dvs.) Läran om fasta kroppars jemnvigt. Dalin (1854). I arkitektexamen ingå följande obligatoriska läroämnen: matematik, statik .. grafostatik och hållfasthetslära (osv.). SFS 1921, s. 1353. Använd statikens gyllene regel för att uppställa jämviktsvillkoret för en decimalvåg. Bergholm Fys. 1: 47 (1922). (P. Valéry) är en utprägladt intellektuell skald, som i sin poesi sökt försinnliga det abstrakta tänkandets statik och dynamik, den metafysiska spekulationens högspänning. 2NF 38: 1156 (1926). Bergholm Fys. 5: 7 (1957). — jfr AERO-, BYGGNADS-, GEO-, GRAFO-, HYDRO-STATIK. — särsk. (numera bl. mera tillf.) i utvidgad anv., om lära om jämvikt (se d. o. 2 b) mellan olika (motverkande) förhållanden l. krafter o. d. (t. ex. mellan (den odlade) växtlighetens upptagande av näringsämnen ur jorden o. tillförseln av näringsämnen l. gödning). Wäxternas statik. Nordforss (1805). (J. Gay-Lussac) har .. sökt bevisa att cohesion icke vid dubbla dekompositioner spelar den roll, som Berthollet i dess kemiska statik tillagt den. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 39. Läran om huru växtnäringsförrådet i jorden minskas genom olika skördar och huru det kan ersättas kallas jordbrukets statik eller jämviktslära. EkonS 2: 99 (1895). Antikens konstnärliga strävanden kunna i få ord beskrivas som sökandet efter fullkomlig statik. SvTMusF 1927, s. 54. Bergstrand SvLäkS 310 (1958). jfr ELEKTRO-, SKOGS-, VÄXT-STATIK.
Avledn. (i fackspr.): STATIKER, m.//ig. person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt statiken. SvD(A) 1960, nr 174, s. 2 (i annons). DN 1976, nr 298, s. 47 (i annons).
Spoiler title
Spoiler content