[av gr. στέαρ, fast fett, talg (se STEARIN), o. πτηνός, bevingad (med tanke på flyktigheten); jfr äv. t. stearopten, eng. stearoptene, fr. stéaroptène, alla av sv. stearopten; termen tidigast använd 1827 av J. J. Berzelius († 1848; se hänv. nedan)]
i ä. kemi sammanfattande benämning på de fasta kolväten som ingår i flyktiga oljor o. som vid avkylning utkristalliseras ur dessa. Berzelius Kemi 4: 382(1827). Citronoljans stearopten (citropten) har .. (G. J. Mulder) undersökt. Dens. ÅrsbVetA 1840, s. 333.KommentSvFarm. 153(1902; betecknat ss. en övergiven benämning). Kjellin 807(1927).
