SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1989  
STEG ste4g, sbst.1, förr äv. STIG, sbst.1, n. (1Tim. 3: 13 (NT 1526: framstegh) osv.) ((†) m. HFinlÖ 411 (1730)); best. -et; pl. = (ss. m. -ar, HFinlÖ 411 (1730)).
Ordformer
(steg (-ee-, -gh) 1526 (: framstegh), 1536 osv. stig 1721 (rimmande med sig)1793 (rimmande med sig))
Etymologi
[fsv. stigh; jfr nor. steg, fvn. stig (nor. dial. stig); vbalsbst. till det svaga avljudsstadiet av STIGA, gå, höja sig o. d.; formen stig torde bero på anslutning till STIGA, gå osv. — Jfr NIPPETRIPPESTEG, STEGA, v., STIG, sbst.8]
1) om rörelsen då en fot förflyttas från en stödjepunkt till nästa vid gående l. springande o. d.; i fråga om enstaka steg med inbegrepp av andra fotens (l. de övriga fötternas) efterföljande rörelse till utgångsställningen. Gå med små, korta, avmätta steg. Snabba, raska steg. Långsamma, släpande steg. Ta långa steg. Ta trappan i tre steg. De första, stapplande stegen. Gå tre steg framåt. Trötta, tunga, värdiga steg. Lätta, spänstiga, beslutsamma steg. Hurtiga, försiktiga steg. Stanna och lyssna vid (l. för) varje steg. Hålla steg, gå i takt. Ta ut (öka) stegen (l. sina steg). Stanna (hejda sig) mitt i steget. Vila på stegen (l. steget). Sakta stegen (l. sina steg). Ställa, styra stegen (l. sina steg) till (mot) en plats. Schroderus Lex. 24 (1637). Grollen .. gick så agad, stackars kreatur, som en moderlös Flicka: icke en otidig krumning en gång, icke et wårdslöst steg. Dalin Vitt. II. 6: 109 (1740). Han gick ett hvarf i salen / Med jättelånga steg. Runeberg 2: 103 (1848). (Lejonet) gick af och an i sin bur med nervöst trampande steg. Hallström Than. 33 (1900). Med långa, vinnande steg bör mitten av (400-meters-)loppet löpas. Idrottsbok. 87 (1914). (Hon) tog .. ett par korta steg åt sidan. Evander Härl. 12 (1975). — jfr AV-, BAK-, BORT-, FEL-, FOT-, FÖR-, GÅNG-, HOPP-, IN-, JÄTTE-, KARL-, KATT-, KORS-, KULLER-, MARSCH-, MISS-, SATS-, SID-, SJU-MILA-, SJÖMANS-, SKRITT-, SNED-, SNUBBEL-, STORM-, STÄLLNINGS-, UTFALLS-STEG m. fl. — särsk.
a) i ordspr. Endast första steget kostar på, säger ordstäfvet. Wieselgren Bild. 153 (1889). Första steget är alltid svårast. Auerbach (1913).
b) dans. om danssteg; i pl. i sht förr äv. övergående i bet.: dans, särsk. i uttr. göra steg, dansa (i enlighet med reglerna). Dansar utan smak, fastän han ganska noga inrättar sina steg. Riccoboni Catesby 17 (1761). Hvad är det väl för en dansmästare? / Är han till ön förskrifven, för att lära / Prinsessans tärnor nya steg? Atterbom 1: 168 (1824). Hon fann sig road af att dansa mot en, som kunde göra steg, som man kallade dansen då. Wingård Minn. 2: 43 (1846). Min syster och jag .. lärde oss den graciösa menuetten samt stegen och turerna i de franska kadrillerna. Ahnfelt HofvLif 1: 128 (1880). Plötsligt får de in takten, deras steg blir som ett (i dansen). Moberg Sedebetyg 314 (1935). — jfr BLEKINGS-, DAL-, DANS-, FRYKSDALS-, FÄRÖ-, GIGG-, GLID-, GOTLANDS-, JÖSSEHÄRADS-, KADRILJ-, MENUETT-, POLKA-, SCHOTTIS-, SITT-, SJÖMANS-, SLÄP-, SPRING-, VALS-STEG m. fl.
c) i vissa uttr.
α) steg för steg, betecknande att ngn (l. djur) går l. rör sig med ett steg i taget l. stegvis (se d. o. I 1) l. (i utvidgad l. bildl. anv.) att ngn går l. att ngt sker i avmätt takt l. långsamt l. så småningom; jfr 5 b γ, c. Lind 1: 262 (1738). På återtåg var Sandels stadd, och Ryssen trängde på, / Man drog sig undan steg för steg längs stranden af en å. Runeberg 2: 52 (1846). Nyss den myndigvordna drottning (dvs. Kristina) / Förts högtidligt öfver torgen / Steg för steg på hvita gångarn / Till den gamla Vasa-borgen. Snoilsky 2: 20 (1881). (Polisstyrkan) var hårt ansatt av massan, som steg för steg trängde på. Hellström Malmros 56 (1931).
β) (†) göra ett falskt steg, göra ett felsteg (se d. o. 1). (Från berget) gick han nu neder, ock steg mycket warsamt, likwäl giorde han et eller tu falska steg, afsides af wägen. Lagerström Bunyan 1: 81 (1727). ÖoL (1852).
γ) hålla jämna steg (med ngn l. ngt), (vid gående l. springande) ta lika långa o. raska steg l. hålla samma fart (som ngn l. ngt), gå l. springa med samma fart (som ngn l. ngt); jfr 5 b ε. Knappt hade jag .. sett vagnsdörrarna slås igen efter Vanåsarne, förrän .. jag .. följde dem i kölvattnet, så länge min skjutshäst kunde hålla jämna steg med deras spann. De Geer Minn. 1: 96 (1847, 1892). Hon .. började gå raskare. Han höll jemna steg vid sidan om henne. Benedictsson Peng. 69 (1885). Hålla jämna steg med ngn. SvHandordb. (1966).
δ) (†) vända om på sina steg, vända om (o. gå åt motsatt håll). Strindberg RödaR 32 (1879).
d) med tanken enbart l. väsentligen fäst vid det ljud som uppstår vid fotens isättande mot underlaget. Klampande, tassande, smygande steg. Prassel af steg höres. Meurman (1847). Våra steg ekade på den stensatta gården. Granlund Carlé Främl. 43 (1915). Han (stod) alldeles still och lyssnade efter bortdöende steg. Hedberg DockDans. 31 (1955).
e) övergående till att beteckna sätt att gå, gång (se d. o. I 1 d); i sht i fråga om häst (jfr GÅNG I 3 b); äv. i fråga om sätt att löpa. Ett lätt steg är (hos en häst) på en gång inbegrepp af både fullkomligt tramp och spjern, deraf fart följer. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 7 (1836). Hans steg var tungt, hans hjässa grå / och kinden blek och tärd också. Holmes Dikt. 97 (1896). En välformad häst med god rygg och kraftigt steg. TLandtm. 1900, s. 301. Jag hade (ss. löpare) ett snabbt steg och ovanligt god lungkapacitet. Evander Lundin 42 (1970).
f) om speciellare enskild förflyttning av fot.
α) (numera föga br.) om var o. en av de fotförflyttningar som göres vid trestegshopp. Kom alltid ihåg att (i trestegshopp) hvarje ”steg” skall vara ett hopp och icke ett steg, som det missvisande nog benämnes. Hjertberg HbIdr. 2: 43 (1911). Nybörjaren har alltid svårt att få någon längd på detta steg (dvs. det andra i trestegshopp). Idrottsbok. 109 (1914).
β) (föga br.) om varje glidning som sker vid fotens framförande l. om varje gång kroppens tyngd överflyttas från ena till andra foten gm den andra fotens framflyttning vid skidlöpning l. skridskoåkning. Ludvika-flickorna gledo fram (på skidorna) med långa vinnande steg och god stavföring. PåSkid. 1918, s. 134. Vad kallas ett ”steg” på skridskon? LandsmFrågel. 24: 22 (1930). jfr UNDER-, ÖVER-STEG.
γ) (numera föga br.) om ena fotens förflyttning o. sättande på ngns fot, tramp(ning). Elfvadrottningen log ett löje / Och rörde snabbt med ett steg min fot. Wirsén Dikt. 125 (1876).
2) i konkret anv. (jfr 3, 7, 8, 9), om ngt varpå man stiger (i sht när man stiger upp l. ned) o. i härur utvecklade anv.
a) om var o. en av de tvärgående pinnarna i en stege l. lejdare o. d., stegpinne (se STEG-PINNE, sbst.2 1); jfr b. VarRerV 24 (1538). Han ihoopslogh stegarna och giorde nogra steegh ther uthi. VDR 1684, s. 439. Går man på en stege, så får man börja med de nedersta stegen. Thomasson GOrdspr. 5 (1874). Smith (1918; på lejdare). — jfr FALLREPS-, LEJDAR-, PINN-STEG. — särsk. i överförd anv., om delstrecken på en i skrift framställd skala. Bergholm Fys. 4: 139 (1925). Schemat (över de elektromagnetiska vågorna) har form av en stege, på vilken varje steg betecknar en oktav. Därs. 103 (1957).
b) om var o. en av de avsatser varpå man stiger i en trappa, trappsteg; äv. om var o. en av de inhuggna avsatserna i en berg- l. isvägg o. dyl. l. i en stock o. d. vilken tjänar att stiga upp l. ned på; jfr a. Ifrå botnen .. (på altaret) til första steghet äro twå alnar til högden. Hes. 43: 14 (Bib. 1541; Bib. 1917: avsatsen). Han .. upslog een lijsta på nedersta torntrappan och giorde 2 nya steeg der uthi. VDR 1679, s. 350. Jag ramlade häromdagen, då jag war fuller, utföre 4 eller 5 trappor, utan at jag felade om något steg. Lindahl L'avoc. sav. 16 (1757). 2VittAH 21: 361 (1857; på stock använd ss. stege). Jag högg små steg i isen (på glaciären) med min hacka, tillräckliga för fotfäste. TurÅ 1897, s. 151. Sågverksminn. 10 (1948). — jfr BLOCK-, CEMENT-, GÅNG-, PLAN-, SNUBBEL-, SÄTT-, TRAPP-STEG. — särsk. herald. i överförd anv., om var o. en av avsatserna i en trappstegsformad skura (se SKURA, sbst.4 2) på vapensköld. Schlegel o. Klingspor Herald. 39 (1874).
c) om avsats l. bräde (l. en kombination av flera avsatser osv.) varpå man stiger då man går upp i l. på l. ned från ngt, i sht ett fordon, fotsteg (se d. o. 2); äv. om utrymme under sådan anordning. Stiernflycht HuushAnn. Specif. 2/9 1668. Linné Dal. 323 (1735; på postvagn). Mamsell Sara höll .. på att ordna plats för en stor korg i steget till Valentins resschäs. Snellman Gift. 2—3: 136 (1842). Förbjudet att stå på steget under färd. SvHandordb. (1966). — jfr BAK-, FOT-, VAGNS-STEG.
d) på trampmaskin: platta l. bräda o. d. som medelst trampning ger maskinen dess rörelse. Dalin (1854). Ahlman (1872).
e) hippol. på stigbygel: tvärstycke på vilket foten stöder; äv. (sport.) om den del av en skida varpå man står. Schulthess (1885). Lind Vinterutrustn. 68 (1976).
f) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) klivstätta. ÖoL (1852).
g) (tillf.) på spade: nedtill anbringat tvärstycke avsett att trampa på vid grävning o. d. Fornv. 1945, s. 74.
h) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) med närmare anslutning till 1, om ben l. fot på stol l. bock (se BOCK, sbst.1 II) o. d. EtnolKällskr. 2: 172 (1814; på bockar). 4GbgVSH V—VI. 4: 60 (1903; på spinnrock). En åkomma i ögonlocken, det s. k. stolsteget, som troddes komma däraf att den sjuke suttit på en stol på det sätt, att endast ett af stolens steg berört golfvet. Fatab. 1913, s. 52. Hellquist EtymOrdb. 1082 (1938).
i) [jfr h] (föga br.) om stor passare av trä, använd för avpassning av bottnarna till laggkärl. Arwidsson Strömm. 67 (1913; från Hälsingl.). — jfr TUNN-STEG.
3) om fotavtryck uppkommet vid steg (i bet. 1), fotspår; äv. bildl. (jfr 5). Träd tu i Hennes Steg förr'n Glaset lychtar rinna, / Och skiäms ey lära Dygd af en Gudfruchtig Qwinna. Runius (SVS) 1: 243 (1712). Fåfängt kallar jag förflutna år tilbaka, / Den tid af Lyrans ljud jag lärt at nöjet smaka; / Mit minne til den tid försent mig återför / I öfvergifna steg, och blott min saknad gör. Gyllenborg Skald. 46 (1798). Steg synas i snön. Meurman (1847). Vatten svullnar upp i myrens steg. Lindegren Svit. 54 (1947). — jfr BLÄND-, KORS-STEG. — särsk. (numera föga br.) i uttr. (gå) steg i steg, (gå) i varandras fotspår. Bakre ledets karlar marschera med bibehållet afstånd, rättade i rotar och led, steg i steg efter föregående. ExFältartill. 1885, 1: 43. Gå steg i steg ni foglar små, / Nu skola vi i striden gå! Josephson GRos. 137 (1896).
4) övergående i anv. ss. måttsord, om längden av ett (normalt) steg (i bet. 1); i sht i pl. Han bor bara några steg härifrån. (Lat.) Gressus (sv.) stegh, halff tridie footz längd. VarRerV 46 (1538). (Dom)-kiörckian (i Magdeburg) hon är 427 stegh långh. Bolinus Dagb. 47 (1670). Han skulle inte kunna skjuta en hare på tio steg, fast han satt för honom. Stridsberg Friman 9 (1798). Ett geometriskt steg håller fem fot. Weste FörslSAOB (c. 1817). Dottern fortsatte sitt skridande. Modern följde efter på ett stegs avstånd. Lo-Johansson Förf. 22 (1957). — jfr JAKT-, KARL-STEG.
5) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 (o. 2 a, b; se särsk. c o. jfr 3); särsk. om ngt som utgör l. avses l. tänkes utgöra ett av flera led l. moment i en utveckling l. ett händelseförlopp l. skeende; ofta (i sht i bibeln o. i religiöst spr.) om vart o. ett av en persons olika göranden o. låtanden (se GÖRA, v.1 V g slutet) tänkta ss. led i ett livsförlopp; äv. med tanke på den sträcka som tillryggalägges med ett steg (jfr 4); i fråga om persons handling utom i a bl. om ngt som utgör led i ett naturligt l. oavsiktligt skeende. Tiden går med raska steg. Från det sublima till det löjliga är endast ett steg o. d. [efter fr. du sublime au ridicule il n'y a qu'un pas, yttrat av Napoleon I vid återtåget från Ryssl. 1812] Steget är långt från Ptolemaios till Einstein. Detta beslut var ett steg i rätt riktning. Ostadig äre hennes (dvs. skökans) stegh, at hon icke weet hwart hon går. SalOrdspr. 5: 6 (öv. 1536; Bib. 1917: hennes stigar äro villostigar). I Sommar eller Winter Stadbragde, så gör .. (solen) i medellinien så små steeg at hon i 14 dagar, synnes nestan gå up i samma rum. Rudbeck Atl. 2: 161 (1689). Riket, i en odräglig fremmande gäld, var på yttersta steget til sin undergång (vid G. I:s trontillträde). 2VittAH 1: 246 (1786, 1789). Innan vi gå vidare i denna berättelse, måste vi först taga ett steg af vid pass fyra månader tillbaka. Topelius Fält. 2: 175 (1856). Tegnérs .. vers kan icke taga ett steg utan hjälp af en metafor. Söderhjelm Runebg 1: 451 (1904). Från konststycke till konst är steget ofta bara ett tuppfjät. Ruin SjunknH 33 (1956). — jfr AV-, BAK-, BORT-, FEL-, FRAM-, FÖR-, IN-, SID-, SNED-, STORM-, TRAPP-, VILLO-, ÅTER-STEG m. fl. — särsk.
a) betecknande avsiktlig l. planerad l. medveten mänsklig åtgärd l. handling l. avsiktligt osv. företagande l. åtgörande (tänkt ss. l.) utgörande ett led l. moment i en kedja av åtgärder osv. l. i ett förlopp l. skeende o. d.; i sht i uttr. ta (äv. vidta, förr äv. göra l. begå) ett så l. så beskaffat steg. Ta ett viktigt, avgörande, djärvt, farligt, förhastat, förtvivlat steg. Jag har noga övervägt detta steg. Nu kommer ther til at utmätning öfwer then sakfältes Egendom gå måste, tå äge Wåre Befallningzhafwande then efter Lag förrätta, achtandes the steg, som ther föreskrefne finnas. Schmedeman Just. 595 (1669). PH 6: 3914 (1756: widtaga). Björnståhl Resa 1: 418 (1772: begå). Han har försäkrat mig, at han hädanefter aldrig gör ett steg utan den solennellaste auctorisation och påskrift på alla documenter. GJEhrensvärd Dagb. 1: 294 (1779). Vill man mig bedraga, / Så har jag ögon till att se / Hvad steg man hemligt ärnar taga. Leopold 1: 439 (1814). Då .. intet offensivt steg från Sigismunds sida förmärktes .. beslöt Gustaf Adolf (i juni 1598) gå faran till mötes. Mankell Krigsm. 1: 50 (1865). Nästa steg var att möblera om i våningen, närmast i sovrummet. Siwertz Tråd. 46 (1957). Jersild 50Fräls. 121 (1984). — jfr FÖRSIKTIGHETS-, HJÄLPE-, SÄKERHETS-, VARSAMHETS-STEG. — särsk.
α) i pl., i (det tautologiska) uttr. mått och steg, förr äv. steg och mått, om åtgärder vidtagna i ngt syfte; jfr MÅTT, sbst.4 11. VRP 4/9 1736 (: steg och mått). (Man är) i Finland .. betänkt på långt wisare och ändamålsenligare mått och steg äfwen för de lägre klassernas moraliska och intellectuella bildning, än wi i allmänhet göra osz ett begrepp om. SKN 1844, s. 245. Malmqvist BerTräskmark. 1: 340 (1976). — jfr MÅTT-STEG.
β) (numera mindre br.) i uttr. icke veta (l. vara oviss) vad steg man skall taga, inte veta vad man skall göra. Widegren (1788: vet). Möller (1790: oviss). Cannelin (1939: vet).
γ) (numera mindre br.) i uttr. ta (förr äv. göra) steg till ngt l. till att göra ngt, vidta åtgärd(er) för att åstadkomma ngt resp. för att göra ngt. Riksens Ständer anföra .. omständeligen hwad steg och utwägar hit tils blifwit tagne til thet excessive öfwersmidets hämmande. Bergv. 1: 775 (1734). Weste (1807: till at). Han har .. icke gjort minsta steg till någon bekantskap med mig. Knorring Cous. 2: 29 (1834).
b) i vissa uttr.
α) [jfr a] (det) första steget, äv. de första stegen l. ngns första steg o. d., betecknande det första ledet l. momentet (resp. de första leden osv.) i en (tänkt) serie av händelser l. skeenden; i sht i uttr. ta (förr äv. göra) första (äv. det första) steget osv., betecknande att ngn utför det som utgör (l. tänkes utgöra) det första ledet osv. i en sådan serie, äv. i uttr. (det) första steget till ngt, om ngt som utgör det första ledet osv. för att uppnå ngt, särsk. i uttr. ta (förr äv. göra) första steget till ngt. Ta de första stegen på den lärda banan. Det var hon som tog det första steget till försoning. Thetta är thet första steghet til salighetena, at wij see Gudz wilia. LPetri 2Post. 267 b (1555). Allenast hon giör the första stegen til förlikning, så wil jag se til, hwad jag på min sida kan giöra. Wadenstjerna Cavall. 93 (1747). Kolmodin Liv. 1: 339 (1831: gjort det första). Med mitt tillbakadragna lynne har jag svårt att göra första steget till nya bekantskaper. Rydberg Brev 1: 24 (1866). Vinner jag någon framgång skall jag alltid tacksamt erkänna, att Frans Hedberg var den som ledde mina första steg. Strindberg Brev 1: 49 (1870). Man kan säga, att Wöhlers syntes var det första steget i den riktningen (dvs. att syntetiskt framställa organiska föreningar). Bolin KemVerkst. 56 (1942).
β) med stora steg, betecknande att ngn gör ngt l. att ngt sker o. d. i hög fart l. snabbt; äv. i stora steg, i stora drag, grovt (se GROV 7), i grovt skisserad utformning. Terminen skrider med stora steg till sitt slut. MoB 7: 20 (1801). Emedlertid nalkades (prins) Bohemond (med sin här av korsfarare) med stora steg (den bysantinske kejsaren) Alexis's hufvudstad. JWallin i 2SAH 7: 201 (1815). All denna rena, välkomna snö, den töade nu bort med stora steg. Knorring Torp. 2: 232 (1843). (I Hälsingelagen finns) en i stora steg gjord utstakning af Sveriges gräns mot Norge. Schlyter JurAfh. 2: 91 (1879). Harlock (1944: med).
γ) [jfr 1 c α] steg för steg, förr äv. steg (i)från (jfr c) l. efter steg, betecknande att ngt göres l. sker med ett steg l. en åtgärd l. handling o. d. i taget l. gradvis l. så småningom (o. i långsam takt), stegvis (se d. o. I 2). (Sv. har anledning) at misstäncka hos Ryssland någon hemblig afsickt och politique at steg från steg leda riket under et oöfvervinneligit förmynderskap. Höpken 2: 42 (1746). Schultze Ordb. 5008 (c. 1755: äfter). PH 6: 4844 (1758: ifrån). Om et envist motstånd är at förvänta (vid anfall mot ett land), bör eröfringen ske steg för steg. Lefrén Förel. 3: 251 (1817). Får eleven steg för steg övervinna svårigheterna, stärkes mod och vilja till försök på nya och ännu mera krävande uppgifter. Berggren Träslöjd 15 (1945). Anm. till 5 b γ. Till uttr. steg för steg bildas äv. ssgr. Kissingers ”steg-för-steg-politik” i Mellanöstern kommer att fortsätta. SvD 4/6 1975, s. 6; jfr 5 c. De praktiska övningarna är uppbyggda enligt steg-för stegprincipen. Skolvärld. 1972, nr 13, s. 5; jfr 5 c. Steg-förstegsystem. VocTélInt. 108 (1938); jfr 5 j. Sunda förnuftet, försiktigheten, femörespolitiken, steg-för-stegtaktiken. Ström UngdStrid. 371 (1940); jfr 5 c. Steg-för-stegväljare. VocTélInt. 97 (1938); jfr 5 j.
δ) taga steget ut l. taga ut steget, i sht taga steget fullt ut, betecknande att ngt påbörjat l. inlett fullföljes l. fortsättes så långt det går l. kan anses lämpligt o. d. SKN 1841, s. 310 (: taga steget ut). (På riksdagen 1650) tog Christina steget fullt ut och föreslog Carl Gustaf till thronföljare med arfsrätt. Carlson Hist. 1: 19 (1855). Cederschiöld Skriftspr. 14 (1897: tog .. ut steget). SvHandordb. (1966: fullt).
ε) [jfr 1 c γ] hålla jämna steg, i sht hålla (i sht förr äv. ta l. vandra l. följa) jämna steg med ngn l. ngt, ngn gg äv. hålla steg med ngt, betecknande att (ngn l.) ngt följer med ngn l. ngt i hans resp. dess takt l. följer ngn l. ngt i hans resp. dess utvecklingstakt o. d.; ngn gg äv. hålla jämna steg mellan ngra, balansera (se d. o. 4 d δ) mellan ngra. Laster och odygder (synes ha) stigit samt jämna steg tagit med uplysningen. SynodA 1: 637 (1797). Freja 1836, nr 2, s. 4 (: hålla steg med). Knorring Torp. 2: 146 (1843: vandra). Wikner Mater. 35 (1870: följa). (Påven Pius IX) började vidtaga åtskilliga frisinnade reformer. Men .. man (blev) missnöjd, när han icke ville hålla jemna steg med det liberala partiet. Ljunggren Resa 91 (1871). Svedelius i 2SAH 51: 138 (1875: mellan). Så irriterar det mig att se dagarna gå eller rättare sagt skena iväg utan att mina studier hålla jämna steg. Castrén Schildt 100 (1927). Taktiken (vid sjökrigföring) hade ej hållit jämna steg med fartygskonstruktionerna. SvFl. 1942, s. 49.
ζ) (†) (äv. avancera) steg om steg, gå (resp. avancera) jämsides, hålla jämna steg (se ε). Konungens och Biskopens, Kronans och Kyrkans rättigheter gingo steg om steg med hvarandra. Botin Utk. 553 (1764). Nordin Bet. XXXVIII (1785: avancerar). Hvem märker ej ibland på lifvets väg, / Hur steg om steg / En mäktig ande vid vår sida går. Ridderstad SDikt. 1: 332 (1855).
η) (†) i uttr. sträcka sitt steg, om soldat: gå fram (i striden) med långa (o. modiga) steg. Du som vid Martis fältbasun / I blodig skjorta sträckt ditt steg. Bellman (BellmS) 2: 49 (c. 1770, 1791).
ϑ) (†) steget är taget, tärningen är kastad; jfr RUBICON. Cavallin 1: 699 (1871). Björkman (1889).
c) om avancemang l. befordran från en nivå (se d. o. 3) l. grad (se GRAD, sbst.1 4) på en rangskala; vanl. motsv. 2 a, b, konkretare, om var o. en av nivåerna l. graderna l. ”trappstegen” l. ”pinnhålen” på en rangskala; äv. om vart o. ett av stadierna (se STADIUM, sbst.3 2) l. var o. en av nivåerna i en utvecklingsgång l. om var o. en av delarna i en följd l. serie; förr äv. i uttr. steg från steg (jfr b γ), i uttr. betecknande att ngn gradvis förflyttas på en rangskala. (Sjunde bönen i Fader vår kallas) Then öfwersta Spolen eller stegh i Jacobs stega. Emporagrius Cat. P 1 a (1669). (Skyterna) aktade intet prål: deras ypperste åstundade ej högre steg, än deras öfrige landsmän, om icke i dygd. Dalin Hist. 1: 27 (1747). Med detta Seculi början trädde .. (J. Rosenstolpe) i rikets tjenst och desz Swea Hof-Rätt, hwarest han steg från steg uppnåt Vice Presidents syszlan, som skedde 1743. SvMerc. IV. 2: 230 (1758). Vattensamlingar bildades (då Jordens yta fått en fast skorpa) och i dessa lifvades sådane, på lägsta stegen stående Organisationer, som voro passande för då varande tillstånd. Hisinger Ant. 7: 126 (1840). Stå ett steg högre på samhällsskalan. Östergren (1946). — jfr BEFORDRINGS-, UPP-, UTVECKLINGS-, VÄRDIGHETS-, ÅTVARNINGS-, ÄRE-STEG o. FLER-STEGS-AVGIFT. — särsk. (†) i fråga om att i rang gå före l. stå över ngn, försteg (se d. o. 3); äv. i uttr. taga steget av ngn, i rang få l. ha försteg framför ngn. Och at jag då i följe af min ålder må i befordringen behålla mitt steg framför .. Magister Pet. Colljander. VDAkt. 1735, nr 29. Adlerbeth Ant. 1: 39 (c. 1792: taga). jfr HEDERS-STEG.
d) (†) betecknande förhållandet att ngn är den som i en ordningsföljd kommer i fråga för ngt, tur, i uttr. i steg, i tur, äv. i uttr. vara i steg att göra ngt, stå i tur att göra ngt, hava steg till ngt, stå i tur till l. för ngt. PH 6: 4116 (1756). Sedan någon af .. (överkammarherrarna) erhållit Nådig Befordran til Hof-Marskalk på Stat, är han då i steg at söka Landshöfdinge-Embete. PH 9: 415 (1770). MoB 5: 188 (1784: hafva).
e) (†) liktydigt med: framsteg (se d. o. 3); äv. i uttr. taga steg fram, göra framsteg. VDP 10/6 1761, § 1 (i fråga om studier). Romerska Hofwet drog .. til sig sådana, som i den tidens lärdom gjort något utmärkt steg. Eberhardt AllmH 4: 199 (1781). Det skall roa mig (dvs. J. J. Tengström) att se, huru det lyckas Dig (dvs. J. V. Snellman) i (tidningen) Saima taga steg fram. FoU 20: 141 (1844). — jfr HEDERS-STEG.
f) (†) grad (se GRAD, sbst.1 2, 3), särsk. = GRAD, sbst.1 3 a β; äv. konkret (jfr 2), på skala: streck markerande grad. (Proberkonsten) igenomtränger och vthransakar Metallerne .. therigenom at vthspana theres .. wärde, huar i sit slagh, effter stegen i fijnheten och wigten. Stiernhielm Arch. A 4 a (1644). Watnet mäter Kropparna, och mäles sielfft af Stegen på glaset. Därs. B 1 b. Om man thesse Stegh af materiernes beblandningh kan märckia, så skal man wel snart kunna weta mynthetz werde. Risingh KiöpH 48 (1669). — jfr CIRKEL-STEG.
g) (†) om en liten mängd l. grad av ngt, dugg (se d. o. 3) l. skvatt o. d.; äv. i uttr. det minsta steget, adverbiellt: det allra minsta, ett enda dugg. Gudarna, under hwars befallning ödet står, wille .. med ett wakande öga märcka alt, at ei Ödet, och lyckan måtte fehla det minsta steget, och derigenom förderfwa hela wärcket. Mörk Ad. 2: 446 (1744). Jag will swälta ihjel om jag röfwar ett enda steg widare. Hagberg Shaksp. 3: 149 (1848; eng. orig.: I'll starve, ere I'll rob a foot further).
h) mus. om förflyttningen från en tonhöjdsplats på en tonskala till en intilliggande; äv. dels konkretare (jfr 4), om tonhöjdsplatsen, dels konkret (jfr 2), i notskrift, om linje l. om mellanrum mellan linjer, som markerar sådan (förflyttning mellan) tonhöjdsplatser. Stundom kallas intervallerna äfven Steg. Mankell Lb. 18 (1835). Fortskridandet från ett af skalans intervall till ett annat bredvid liggande hafva vi kallat för Steg. Därs. 45. De större stegen (som innesluta en semiton) kallas hela toner .. De smärre stegen få namn af halfva toner. Därs. 46. A är det sjette steget på den normala durskalan (C dur). NF 1: 1 (1875). Toner som noteras på samma steg (d. v. s. samma linie eller mellanrum) äro primer. Möller LbMus. 20 (1880). Undantagsvis (kan) sextackordet till treklangen på sjunde steget följa i riktning nedåt efter sextackordet till treklangen på första steget. Berg Jadassohn 49 (1901). — jfr MELODI-, SEKUND-, TON-STEG.
i) [jfr 4] (i fackspr.) om skillnaden l. avståndet mellan två färgvalörer, intervall (se d. o. 1) i fråga om färg. HantvB I. 1: 316 (1934). — jfr SCHATTERINGS-STEG.
j) (i fackspr.) om vart o. ett av ett antal moment ingående i en serie utgörande en kemisk l. teknisk process. Smith OrgKemi 115 (1938). (Alunskiffern) nedkrossas i ett antal steg och sorteras i för de olika ugnstyperna (i oljeverket) lämpliga kornklasser. De Geer SvNatRiked. 2: 291 (1950). Flerstegsblekning, (dvs.) kontinuerlig blekning (av pappersmassa) med flera på varandra följande blekningsprocesser, steg. TNCPubl. 29: 30 (1958). — jfr SLUT-STEG. — särsk. om var o. en av de (numera vanl. tre) omgångar i vilka avloppsvatten renas i ett vattenreningsverk (gm resp. sedimentär, biologisk o. kemisk rening). Spillvattnen från framställningen av antibiotika .. är i allmänhet starkt sura .. Trots detta kan spillvattnen renas biologiskt i två steg. TT 1962, s. 766. Låggradig (mekanisk) rening Höggradig (biologisk) rening ”Tredje steget” (närsaltreduktion) Utfällning av närsalter och sedimentering. SvD 5/11 1968, s. 1 (i annons). Den svenska vattenreningsteknikens senaste ”steg” .. det fjärde, eller filtreringssteget. DN 22/10 1974, s. 18.
k) spelt. om varje enskild förflyttning av en pjäs från en (markerad) plats till nästa tillåtna i schack l. annat sällskapsspel med pjäser som skall förflyttas enl. regler (jfr DRAG I 9); äv. om avståndet mellan två intilliggande pjäsplatser (jfr 5 n). Nu flyttade du ett steg för mycket. Första gången .. (bonden i schack) röres ifrån sit ställe, har han frihet at gå 2:ne steg, eller öfver en ruta, och stanna på den andra. Königstedt Schacksp. 17 (1771). (Spelbrickan flyttas) så många steg (pilar), som summan af ögonen på de kastade tärningarna utvisar. Norman GossLek. 179 (1878). Kungen går .. (i schackspel) endast ett steg. Wilson Spelb. 13 (1888).
l) om förflyttning l. rörelse av annan kroppsdel än fot; äv. övergående till att beteckna det avstånd förflyttningen omfattar (jfr 4, 5 n o. INTERVALL 1). På pulsen tager han (dvs. läkaren), och sirligt efter takt / I små afbrutna steg ett tankspridt hufvud sänker / .. han gissar och han tänker. Bellman Gell. 78 (1793).
m) tekn. om var o. en av de enskilda förflyttningarna av en maskindel vid en intermittent rörelse i en maskin; särsk. (tele.) om var o. en av de förflyttningar som uppstår i en automatisk telefonväxel då siffror slås på en nummerskiva. VocTélInt. 81 (1931). OrdbFjärrförb. 89 (1940). — jfr PILGRIMS-STEG.
n) om delsträcka l. delavstånd mellan (tänkta) punkter l. linjer o. d. Sömnadsb. 275 (1915). Forssträckan uppdelas av tvenne lugnvatten i tre steg. Ymer 1916, s. 229. Brant kypert .. (kan man åstadkomma) genom att först vid var tredje väfttråd flytta bindepunkterna ett steg åt sidan. Varulex. Beklädn. 76 (1945). Dahl o. Wallmark MatTeknHb. 152 (1949).
6) i abstr. anv., i fråga om förflyttning i vertikal led, om förhållandet att ngt stiger l. höjer sig, uppstigande l. uppgång o. d.; i ssgn UPP-STEG.
7) [jfr 6] (i vissa trakter o. i fackspr.) om förhållandet att fisk l. sälar stiger upp till grundare vatten längre in mot land (i ssgn IN-STEG); äv. konkret, om stim av (vandrande) fisk l. flock av sälar (som stiger upp från djupare till grundare vatten o. längre in mot land); jfr STEGE 3. Söder ut från bådarna drar ett helt steg av säl, 30—40 stycken i rad, ringlande efter varandra. Barthel Harstena 83 (1933). — jfr IN-STEG.
8) [jfr 6, 7] konkret; om upphöjning bildad gm ansvällning; i ssgrna STOL-, STOR-STEG.
9) i konkret anv. av 5, om ngt som ingår i l. verkar vid olika moment i ett skeende o. d.
a) el.-tekn. = pådrags-steg. SAOB R 861 (1957; under reglerings-steg). — jfr PÅDRAGS-, REGLERINGS-STEG.
b) sjöt. i ångturbin i fartyg, om var o. en av ett antal delar (var o. en i princip bestående av en stator o. en rotor) genom vilka ångan får passera. VFl. 1929, s. 98.
c) (i fackspr.) i anläggning för separation av isotoper av uranbränsle, om var o. en av de delar som samtidigt arbetar på material med samma sammansättning av isotoper. TNCPubl. 55: 176 (1975; i utvidgad anv.).
d) (i fackspr.) i fråga om rymdfarkoster, om var o. en av de (vanl. tre) huvuddelar (innehållande en l. flera raketmotorer för farkostens acceleration) vilka, sedan bränslet förbrukats, avskiljs från den övriga farkosten. Det första steget (i en trestegsraket) .. drivs med flytande syre och en blandning av alkohol och lättbensin. DN(B) 1957, nr 334, s. 10. TNCPubl. 53: 99 (1973). — jfr RAKET-, SLUT-STEG.
e) (numera föga br.) om ett slags schablon l. mall (se d. o. 1 a) använd av krukmakare efter grovdrejningen för att ge kärlet dess mera exakta yttre l. inre form. ArbB 227 (1887). Ymer 1933, s. 246.
Ssgr: (7) STEG-ABBORRE~020. (i vissa trakter o. i fackspr.) jfr -fisk. SvFiskelex. 545 (1955).
-ANTAL~02 l. ~20. antal steg.
2) till 2; särsk. till 2 b. Rothstein Byggn. 568 (1859).
3) till 5, i fråga om stegord: antal steg. DN(A) 28/8 1927, s. 6.
(2 b) -AVSATS~02 l. ~20. byggn. avsats (se d. o. 1 a) utgörande (underlag för) trappsteg. Bildmark Entrepr. 84 (1921).
(6) -BACKE. (†) stigning l. sluttning. Bärg .. (med) steghbackar. Sylvius Curtius 608 (1682).
(1, 2 e) -BOTTEN, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11343). (†) = steg, sbst.1 2 e. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 40 (1836).
(5 j, m) -BROMS. tekn. broms (se broms, sbst.2 2) som påverkas i flera steg. BonnierLex. (1966).
(7) -FISK. (i vissa trakter o. i fackspr.) fisk ingående i l. utgörande steg; jfr -abborre, -gädda, -ål. SvFiskelex. (1955).
(2 b) -FRAMKANT~02 l. ~20. (i sht i fackspr.) Bildmark Entrepr. 84 (1921).
(1) -FÖLJD. följd (se d. o. 4 e) av steg (särsk. till 1 b); äv. bildl. (jfr steg, sbst.1 5). Upptecknande av dansrörelser och stegföljder. SvD(B) 16/9 1928, Söndagsbil. s. 6. Nästa stegföljd blir tropikernas läggande under kultur. Frosterus Jord. 25 (1930).
(2 b) -GJUTARE. (förr) arbetare som göt trappsteg. LD 1911, nr 157, s. 2.
(7) -GÄDDA. (i vissa trakter o. i fackspr.) jfr -fisk. SvFiskelex. 545 (1955).
(5 b γ, m) -HAKE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11346). hake (se hake, sbst.2 1) som rör sig l. skall röra sig stegvis; särsk. (förr) om hake som överförde rörelse till steghjul (se steghjul, sbst.2 2) i visartelegraf. NF 4: 377 (1881; i visartelegraf). VocTélInt. 77 (1931).
(1) -HASTIGHET~002, äv. ~200. om den hastighet varmed steg följer på varandra vid gång l. löpning. Små sprinters bruka få upp en fenomenal steghastighet. Idrottsbok. 83 (1914).
(1, 2 d) -HJUL, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11351). (numera bl. tillf.) om tramphjul vilkets steg sitter utanpå hjulringen l. mellan två hjulringar. JernkA 1829, s. 255 (1832).
(5 j, m) -HÄRDNING. (i fackspr.) härdning som försiggår i steg, etapphärdning. IngHb. 6: 614 (1954).
Ssg (i fackspr.): steghärdnings-ugn. SvIndLex. 1: 562 (1948).
-HÖJD, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11341). höjd av l. på steg.
2) till 2 b. GHT 1897, nr 36 A, s. 3.
(2 e) -JÄRN, sbst.1 (sbst.2—3 se sp. 11347, 11352). (†) stigbygel. Leopold 2: 228 (1810, 1815).
(2 b) -KEDJA. (i fackspr.) på l. till rulltrappa: ändlös kedja som förbinder trappstegen med varandra, stegkätting. SvLokaltrafik 1956, s. 246.
(2 b) -KOLV. tekn. trappstegsformad kolv (se d. o. I 4), differentialkolv. Nerén (1930).
(5 j, m) -KOPPLARE. el.-tekn. omkopplare för stegvis (se d. o. I 2) skeende reglering av regleringsmotstånd. FFS 1930, s. 452.
(2 b) -KÄTTING. (i fackspr.) jfr -kedja. SvTeknFHb. 37: 16 (1933).
(1) -LJUD. ljud av steg; särsk. (i fackspr.): ljud av steg inomhus, hörbart i angränsande rum. SvByggkatal. 1955, s. 309. TNCPubl. 58: 116 (1975).
(1, 2 b) -LUCKA. (i sht förr) stiglucka; jfr -port. BtÅboH I. 1: 104 (c. 1627). En stegluka eller liten port uti en stads-port. Lind (1749; under einlasz). Vendels kyrka omgärdas av en hög mur med ovanligt präktiga s. k. stegluckor, vilka med sina stentrappor och inredda rum väcka ett intryck av kapell. Rig 1923, s. 18. särsk. (†) i utvidgad anv., om liten port vid sidan av vindbrygga l. stor inkörsport. Möller (1790). Schulthess (1885).
Ssg (förr): steglucks-port. port i steglucka. VetAH 1749, s. 119.
-LÄNGD, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11347).
1) till 1: längd (se d. o. 1) av ett steg; äv. övergående i anv. ss. måttsord (jfr steg, sbst.1 4). Högra benet framflyttas en steglängd. Hallin Hels. 1: 236 (1885). Steglängden vid vanlig marsch är 2 1/2 fotlängder. Balck Idr. 3: 134 (1888). Svagast bland häckfinalisterna .. är sydafrikanen Atkinson, som löper piggt .. men tydligen besitter alltför stor naturlig steglängd. IdrBl. 1924, nr 84, s. 4. Språngmarsch utföres .. med en hastighet av omkring 165 steg i minuten och en steglängd av omkring 90 cm. TrängRegl. 1940, s. 40.
2) i sht jäg. till 4, om avståndet mellan två omedelbart på varandra följande fotspår; jfr -vidd. Knöppel SvRidd. 115 (1912). Jakten 220 (1951).
3) i oeg. l. överförd anv. av 1 (motsv. steg, sbst.1 5 n). TNCPubl. 82: 114 (1984).
Ssg (till -längd 1): steglängds-växling. i sht sport. växling mellan olika steglängder. IdrIMar. 1935, s. 58.
(5 j, m) -LÖS. i sht tekn. om reglering av ngt l. om apparat för sådan reglering o. d.: som sker resp. fungerar utan steg, kontinuerlig. Ugnar för dentaländamål .. förses med .. regulator för steglös reglering av temperaturen. SvTandläkT 1950, 5: VI. Steglös automatväxel. VästerbK 1965, nr 128, s. 17. Slagborrmaskin .. Med steglös varvtalsreglering. Land 1984, nr 7, s. 59.
Avledn.: steglöshet, r. l. f. i sht tekn. SAOL (1973).
(5 j, m) -MATA, v.1 (v.2 se sp. 11347), -ning. tekn. med avs. på maskin(del) l. verktyg o. d.: mata (se mata, v. 5) stegvis. TT 1965, s. 506.
(5 j, m) -MATARE. [jfr -mata] tekn. apparat för stegmatning. TT 1973, nr 20, s. 77.
(4) -MÅTT, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11341). (i fackspr.) måttverktyg med steg l. (o. numera bl.) meter ss. måttsenhet; äv. om mått (se mått, sbst.4 3 b) angivet i steg. KrigVAT 1847, s. 225. SkjutIArtGrk 1974, 3: 70 (om måttverktyg).
(1) -MÄTARE. stegräknare (se d. o. 2); äv. oeg. l. bildl., om kroppsorgan som anger slaghastigheten hos hjärtat. Björkegren 2114 (1786). Jacobæus HjärtBlodSj. 30 (1935; om sinusknut).
(1, 4) -MÄTNING. mätning med steg. QLm. 1: 26 (1833).
(5 j, m) -OMSTÄLLNING~020. omställning (av maskindel o. d.) som sker stegvis (se d. o. I 2). Varulex. Byggn. 2: 156 (1955; i fråga om rörtång).
(5 b γ) -ORD. i fråga om tävling med ord ss. material: ord som steg för steg (med en bokstav i taget) skall ändras till ett bestämt annat ord (t. ex. Anna till Lisa), varvid det ord som varje gång bildas måste vara ett verkligt ord; äv. om sådan tävling. DN(A) 24/7 1927, s. 5 (om tävlingen). Därs. 28/8 1927, s. 6.
Ssg: stegords-tävling. DN(A) 28/8 1927, s. 6.
(2 b) -PLANKA. planka använd l. avsedd ss. trappsteg. Heidenstam Svensk. 1: 111 (1908).
(5 n) -PLANTERING. (förr) staffelplantering. Björkman Skogssk. 192 (1868).
(1, 2 b) -PORT. (i sht förr) stiglucka; jfr stig-port. NorrbHembSkr. 1: 53 (1928).
(5 j, m) -PRESS. (i sht förr) press (se press, sbst.1 2) vars presshuvud har flera bredvid varandra sittande verktyg för stegvis (se d. o. I 2) skeende pressning. HbVerkstTekn. 2: 168 (1944). SvIndLex. 1: 209 (1948).
(9 d) -RAKET. (i fackspr.) rymdraket med flera steg. HördeNi 1952, s. 835.
(5 j, m) -REGLERING. (i fackspr.) stegvis (se d. o. I 2) skeende reglering (av transformatorspänning o. d.). IngHb. 3: 651 (1949).
(9 a) -RELÄ. tele. selektorrelä, selektor. VocTélInt. 69 (1931). SEN 42 01: 55 (1954).
(1) -RÄKNARE. [jfr t. schrittzähler (i bet. 2)]
1) (i sht i skildring av ä. förh.) person med uppgift att räkna stegantal vid gång (marsch). Athena 65 (1917; om ä. förh.).
2) (i fackspr.) apparat för räkning av stegantal (bestående av en pendel som gör ett utslag vid varje steg o. därvid påverkar ett räkneverk), stegmätare, pedometer; jfr -ur. Schulthess (1885). Dædalus 1962, s. 163.
(1) -RÄKNING. räkning av stegantal. Globen 1931, s. 59.
(2 b) -STOCK. (i sht förr) stock försedd med inhuggna steg o. tjänande ss. trappa. Lindström Österhus 65 (1952).
(5 j, m) -SVETS. metall. stegsvetsning. SvTeknOrdb. 256 (1946).
Ssg (metall.): stegsvets-maskin. maskin för stegsvetsning. SvetsteknHb. 1: 22 (1947).
(5 j, m) -SVETSNING. metall. svetsning varvid stegmatning används. HbVerkstTekn. 3: 262 (1944).
(7) -SÄL. (i vissa trakter) säl som brukar uppträda i steg. Wetterhoff Skog 2: 47 (1887). Stegsjälen .. räknas som en verklig vikare. FoFl. 1921, s. 258. 2SvKulturb. 1: 251 (1934; om vikare o. gråsäl).
(4) -TABELL. (numera föga br.) lantmät. tabell innehållande uppgifter om antal steg ss. måttsenhet. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 131 (1880). LbTopogr. 24 (1907).
(1, 2 c) -TRÅDA. (†) på vagn: fotsteg (se d. o. 2). Lind 1: 1556 (1749).
(1) -UR. (numera knappast br.) om urliknande stegräknare (se d. o. 2). Björkegren 2114 (1786). Cannelin (1939).
(5 j, m) -VALSNING. metall. valsning som försiggår i steg, stegvis (se d. o. I 2) skeende valsning. HbVerkstTekn. 2: 63 (1944).
(5 j, m) -VALSVERK~02 l. ~20. metall. valsverk för stegvalsning. SvIndLex. 1: 500 (1948).
(4) -VIDD. (numera föga br.) steglängd (se d. o. 2). Hemberg JagtbDäggdj. 23 (1897). Därs. 33.
(1) -VIS.
I. adv.
1) i steg, steg för steg (se steg, sbst.1 1 c α), med ett steg i sänder. Ekblad 149 (1764). Processionen framskred endast stegvis, långsamt, värdigt. Östergren (1946).
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 (jfr steg, sbst.1 5): med ett led l. moment i taget, i steg, steg för steg (se steg, sbst.1 5 b γ), i intervaller, gradvis; så småningom; ofta med tanken riktad på en (uppåtstigande) rörelse i vertikal led l. på social stratifiering (jfr steg, sbst.1 5 c, 6) o. d. Wäl wetandes, at allt i Naturen måste gå i naturlig ordning, och at wårt förstånd, som Hr. Hume säger, steg-wis winner sin höjd. Brunkman SvGr. 64 (1767). Gustaf och Salomon (Cronhielm) kunde .. stegvis upphöjas till rikets förnämsta embeten. Järta 2: 123 (1846). En tonföljd, som stegvis fortskrider uppåt eller nedåt, kallas skala. Möller LbMus. 15 (1880). En bred floddal .. åt väster höjande sig stegvis i talrika breda terrasser. Andersson Drak. 380 (1926). Bebyggelsens ökade utbredning och stegvis förändrade karaktär återspeglar .. en tätorts tillväxt. Ymer 1955, s. 270.
II. adj. i attributiv anv.: som sker l. åstadkommes stegvis (i bet. I 2). Den stegvisa vridningen af hakhjulen (i en borrmaskin). JernkA 1874, s. 215. Det stegvisa upptäckandet av människans föregångare i Kinas jord. SvGeogrÅb. 1961, s. 161.
(5 j, m) -VÄXELLÅDA~0020. (numera mindre br.) i automobil: växellåda där övergången mellan olika växlar sker stegvis (se d. o. I 2), manuell växellåda; motsatt: automatväxellåda. AutB 415 (1947).
(7) -ÅL. (i vissa trakter o. i fackspr.) jfr -fisk. Cederström Fiskodl. 262 (1857).
(6) -ÖRT. [växten är mycket reslig] (†) växten Chamaenerion angustifolium (Lin.) Scop., mjölkört, mjölke. Fries Grönl. 28 (1872; betecknat ss. använt af allmogen). MosskT 1888, s. 360 (från Smål.).
(1) -ÖVERGÅNG~002, äv. ~200. övergång från steg till steg. IdrBl. 1924, nr 31, s. 2.
Spoiler title