SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1989  
STEREO ste4reo l. -reω, r.; best. -n; pl. -r.
Etymologi
[jfr t. o. eng. stereo]
elliptiskt för sådana ssgr som STEREO-ANLÄGGNING, -FONI, -SÄNDNING, -TEKNIK. Så har vi alltså fått uppleva det första officiella försöket med stereo från radio. SvD(A) 1958, nr 272, s. 15. Stereo, (dvs.) stereofoni (radio, grammofon) ”tredimensionellt ljud”. ”ljud med rymdverkan” (genom dubbla mikrofoner och högtalare). NärVarHur 1965, s. 132. Expressen 15/11 1969, s. 17 (om stereofoniskt ljud). AB 27/8 1970, s. 18 (om stereoanläggning).
Spoiler title