SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1989  
STEREO- ste1reo- l. ster1-, l. -reω-, i ssgr med inhemsk l. ss. svensk uppfattad efterled ste3reo~ l. -reω~.
Etymologi
[jfr t. o. eng. stereo-, fr. stéréo, ssgsform till gr. στερεός, styv, stel, hård, fast, solid, till den rot som äv. föreligger i STARRA. — Jfr STEREID, STEREO, STERIGMA, STERIN, STERISK, STEROL, STERROMETALL]
ss. förled i ssgr betecknande ngt som är l. fungerar tredimensionellt l. har rumslig l. plastisk (se d. o. 3) verkan o. d. (ofta ungefär liktydigt med: rymd- l. djup-); äv. ss. förled i ssgr betecknande ngt som har solid l. fast l. oföränderlig form o. d. (se -TOMI, -TROPISM resp. -TYP, sbst. o. adj. m. fl.).
Ssgr [i allm. med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. o. fr.]: STEREO-ANLÄGGNING300~020. anläggning (se d. o. III 1 a α) för stereofonisk återgivning av musik (o. tal), vanl. bestående av en kombination av radio, skivspelare o. bandspelare. DN(A) 6/12 1964, s. 16. —
-BAND300~2. plastband för l. med stereofonisk inspelning. SvD(A) 1958, nr 272, s. 15. —
-BANDSPELARE300~0200. apparat för in- o. uppspelning av stereoband. SvD(A) 22/11 1968, s. 11. —
-BEARBETNING300~1020. i sht kartogr. bearbetning (av bildmaterial, vanl. flygbilder) i stereoinstrument. Globen 1942, s. 45. Fornv. 1961, s. 317. —
-BETRAKTNING300~020. stereoskopisk betraktning, stereoskopiskt seende. Globen 1943, s. 27. —
-BILD300~2. (i fackspr.) stereobildpar; äv. om var o. en av de två bilderna i stereobildpar. Malmberg David 182 (1925). Stereobildpar, stereopar, dvs två stereobilder som höra ihop. Englund EngSvFotogrLex. 92 (1955).
-BILDPAR300~02 l. ~20. (i fackspr.) i fråga om stereofotografering: stereoskopisk dubbelbild (se bild, sbst.1 1 c α) av samma motiv, tredimensionell bild, djupbild; jfr -bild. Globen 1942, s. 24. —
-BÄNK300~2. bänk (se d. o. IV) för placering av stereoanläggning. DN 31/5 1978, s. 38. —
-DIAPOSITIV300~10102. fotogr. stereoskopiskt diapositiv. Globen 1942, s. 65. —
-EFFEKT300~02. stereofonisk l. stereoskopisk effekt (se d. o. 3 a); jfr -verkan. SvGeogrÅb. 1938, s. 48 (i fråga om stereobilder). (Det går) att spela vanliga skivor på en stereogrammofon, utan stereoeffekt förstås, men i alla fall. LD 1959, nr 292, s. 15. —
-FILM300~2. (numera föga br.) fotogr. stereoskopiskt framställd film (se d. o. 1, 2). 3NF (1937).
-FONI10004. (i fackspr.) (sätt l. metod för) ljudåtergivning med djupverkan l. rymdverkan l. plastisk verkan (så att ljuden på ett naturligt sätt tycks komma från olika delar av rummet). 2SvUppslB (1953). Stereofoni — det nyaste ljudet. LD 1958, nr 225, s. 14. —
-FONISK ster1eo~få4nisk osv., adj.; adv. -T. [senare leden till -foni; med avs. på senare leden jfr t. -phonisch, eng. -phonic, fr. -phonique] adj. till -foni; äv. ss. adv. Ljudfilmen blir stereofonisk. SvD(A) 24/5 1939, s. 19. Det stereofoniska eller tredimensionella ljudet. Därs. 1958, nr 276, s. 9. Den första stereofoniska radiogrammofonen demonstrerades på måndagen i Stockholm. DN(B) 1958, nr 217, s. 9. SvD(A) 1961, nr 78, s. 15 (ss. adv.). Stereofoniska högtalareffekter. Ekelöf LäggPat. 160 (1969).
-FOTOGRAFERING300~01020. fotografering gm tagande av stereobildpar. Pettersson Oceanogr. 154 (1939).
-FOTOGRAFI300~1002 l. ~0102. stereofotografering (jfr fotografi 1); äv. konkret: fotografi (se d. o. 2) taget vid stereofotografering. Malmberg David 180 (1925). SvGeogrÅb. 1949, s. 112 (i pl., konkret).
-FOTOGRAMMETRI300~10102 l. 10010004. (i fackspr.) fotogrammetri med användning av stereofotografering. NDA 13/4 1919, s. 7. —
-FOTOGRAMMETRISK300~10020 l. 10010040. (i fackspr.) adj. till -fotogrammetri. Den stereofotogrammetriska metoden. NDA 13/4 1919, s. 7. SFS 1978, s. 1527 (om instrument).
-FÄRDIG300~20. om skivspelare l. radioapparat o. d.: färdig för l. utrustad med apparatur för stereofonisk ljudåtergivning. Expressen 1959, nr 284, s. 39 (om skivspelare).
-FÖRBEREDD300~102, p. adj. om skivspelare l. radioapparat o. d.: förberedd för stereofonisk ljudåtergivning. Expressen 1959, nr 284, s. 39 (om skivspelare).
-GENOMLYSNING300~1020. (i fackspr.) röntgenstereoskopi. TNCPubl. 15: 214 (1951).
-GRAFI10004. (i fackspr.) metod l. konst att i planet perspektiviskt framställa en solid (tredimensionell) kropp; äv. om bild (fotografi o. d.) framställd medelst sådan metod, stereogram. Wikforss 2: 676 (1804). Björkman (1889; äv. om bild).
-GRAFISK10040. (i fackspr.) adj. till -grafi. Den Stereographiska Projection. VetAH 1796, s. 192. Den stora översiktskartan i stereografisk ekvatorialprojektion. Richter GeogrH 103 (1959).
-GRAM1004. (i fackspr.) stereografiskt diagram (se d. o. 1 c); äv. om stereobildpar. KatalIndUtstSthm 1897, s. 13. Globen 1943, s. 27 (om stereobildpar). SvGeogrÅb. 1970, s. 207. —
-GRAMMOFON300~102. grammofon som producerar l. kan producera stereofoniskt ljud. LD 1959, nr 292, s. 15. —
-HÖGTALARE300~0200. jfr -grammofon. SAOL (1973). Ssg: stereohögtalar-system. system (med två högtalare) för ljudåtergivning medelst stereohögtalare; äv. konkret, om högtalarna. Stereohögtalarsystem av utomordentligt enkel uppbyggnad. Expressen 1959, nr 284, s. 26. —
-INSPELNING300~020. inspelning (se inspela 8) med stereofoniskt system; oftast konkret, om grammofonskivan l. inspelningen på (plast)band. LD 1959, nr 292, s. 15 (i pl., konkret).
-INSTRUMENT300~102. kartogr. instrument (se d. o. 1 a) för att utgående från stereobildpar (vanl. flygbilder) utföra mätningar för kartering. Autograf. Benämning på vissa stereoinstrument. Globen 1943, s. 16. Stereooperatörer .. Arbetsuppgifter: Mätningsarbeten i stereoinstrument av olika slag. SvD(A) 11/11 1968, s. 19. —
-ISOMER100104 l. 300~102. kem.
I. sbst. isomer som bl. gm den rumsliga anordningen av sina atomer skiljer sig från andra atomer. KemT 1899, s. 14. Stereoisomerer har samma (plana) strukturformel, men skiljer sig åt genom att atomerna är olika arrangerade i rymden. KemiGymn. 2: 237 (1967).
II. adj. om kemisk förening l. form o. d.: som i sina molekyler har atomerna ordnade rumsligt på annat sätt än en annan l. andra föreningar osv. Widman OrgKemi 48 (1895). Xylos är stereoisomer med arabinos. 2NF 21: 434 (1914). Både pentiter och hexiter existera i flera (stereoisomera) former. Smith OrgKemi 63 (1938).
-ISOMERI1000104 l. 301~0102. kem. om förhållandet att kemiska föreningar l. former o. d. är stereoisomera. Widman OrgKemi 48 (1895). KemiGymn. 2: 198 (1967).
-KAMERA300~200. (i fackspr.) kamera (oftast bestående av två kameror med parallella kameraaxlar) för stereofotografering. Malmberg David 182 (1925). Globen 1943, s. 22. —
-KARTERING300~020. kartogr. kartering (se kartera 3) medelst stereoskopisk metod (stereomätning o. stereobearbetning). Globen 1945, s. 5. BonnierLex. 5: 335 (1963; i bildkommentar).
-KEMI300~02 l. 10004. kem. gren av kemien som behandlar atomers o. atomgruppers rymdgeometriska anordning inom molekylerna, rymdkemi. KemT 1899, s. 31. —
-KEMISK10040 l. 300~20. kem. adj. till -kemi. Genom sina stereokemiska arbeten framstår Werner såsom grundläggaren af den oorganiska stereokemien. PT 1913, nr 289, s. 3. —
-KEMISM300~02. (numera knappast br.) stereokemi. Backman MännRas. 359 (1935).
-KOMPARATOR300~1020. i sht kartogr. inom fotogrammetrien: komparator (se d. o. 1) för stereoskopisk mätning av koordinerade bildpar (bildkoordinater l. stereobildpar). Klint (1906). TNCPubl. 71: 379 (1978).
-KROMATISK100040. (i fackspr.) adj. till -kromi (jfr -kromisk); äv. ss. adv. Estlander KonstH 327 (1867; ss. adv.). Ekbohrn (1904; om målning).
-KROMI10004. (-chromi (-ie) 18631871. -kromi (-ie) 1859 osv.) [liksom eng. stereochromy, fr. stéréochromie av t. stereochromie; med avs. på senare leden se lito-kromi] (i fackspr.) om en av den tyske kemisten J. N. von Fuchs († 1856) uppfunnen (i sht på kalkputs använd) metod för (vägg)målning med silikatfärg innehållande vattenglas. TTekn. 1859, 2: 87. TNCPubl. 38: 151 (1967).
-KROMISK10040. (i fackspr.) adj. till -kromi; jfr -kromatisk. TT 1871, s. 349 (om bilder).
-LJUD300~2. stereofoniskt ljud. DN(B) 1958, nr 281, s. 1. —
-METER10040 l. 01040. (i sht förr) apparat för mätning av den fasta volymen hos (pulverformiga l. porösa) kroppar, volumenometer; i ssgn stereometer-kamera äv. allmännare, om mätapparat. Fock 1Fys. 189 (1859). Ssg: stereometer-kamera (förr) inom stereofotogrammetrin använd stereokamera för närbildsfotografering inom avstånden 1—100 m. SvUppslB (1935). 2SvUppslB (1953).
-METOD300~02. (i fackspr.) särsk.: stereoskopisk metod. Stereometoder i markbildmätningen. SvGeogrÅb. 1933, s. 145. —
-METRI10004. Anm. Förr användes äv. den lat. formen stereometria. Rålamb 1: 23 (1690). mat. rymdgeometri. Rålamb 1: 24 (1690).
-METRISK10040. Anm. Förr användes äv. ss. adv. den lat. formen stereometrice. CivInstr. 274 (1688). mat. adj. till -metri; äv. ss. adv.; jfr rymd-geometrisk. Polhem Bet. 1: 14 (1721; om uträkning). Rydberg DSkön. 112 (1889; ss. adv.). Trigonometriska och stereometriska problem. SvLantmät. 1: 101 (1928).
-MIKROMETER300~1020 l. 1001040. i sht kartogr. av två mot varandra medelst mikrometerskruv förskjutbara glasplattor med mätmärken bestående apparat för utförande av mätningar, då man betraktar stereobilder i spegelstereoskop. 2NF (1926).
-MODELL300~02. (i fackspr., i sht kartogr.) stereoskopiskt utförd skalmodell (se skal-modell, sbst.2). Globen 1943, s. 24. —
-MÄTNING300~20. i sht kartogr. stereoskopisk mätning. SvGeogrÅb. 1938, s. 50. —
-OPERATÖR300~1002. i sht kartogr. person som yrkesmässigt mäter l. karterar medelst stereoinstrument. DN(B) 1958, nr 332, s. 17 (annons).
-PAKET300~02. i fråga om försäljning: stereoanläggning (vanl. bestående av förstärkare, skivspelare o. två högtalare). SvD 17/12 1974, s. 14. —
-PAR300~2. (i fackspr.) stereobildpar. Globen 1943, s. 27. —
-PROJEKTION300~102. i sht kartogr. stereoskopisk projektion (se d. o. 4). 3NF (1937). Ssg (i sht kartogr.): stereoprojektions-apparat. Globen 1945, s. 58. —
-RADIO300~200. radioapparat för stereofonisk ljudåtergivning (jfr radio 2); äv. om verksamhet för utsändning av stereofoniskt ljud över rundradio (jfr radio 1). En hög bokhylla med .. ett fack avdelat för en imponerande stereoradio. Lundquist SannMCl. 24 (1965). SvD(A) 22/6 1967, s. 5 (om verksamheten).
-SEENDE300~200, n. stereoskopiskt seende, rymdseende, plastiskt seende (se plastisk 3). Genom att bilderna (vid bildmätning) togos så att de motsvarade vårt stereoseende erhöllos ytterligare fördelar. SvGeogrÅb. 1933, s. 145. —
-SKIVA300~20. grammofonskiva inspelad med o. avsedd för avspelning med stereofoniskt ljud. DN(B) 1958, nr 281, s. 6. —
-SKIVSPELARE300~0200. skivspelare för avspelning av stereoskivor. SvD(A) 29/10 1966, s. 11. —
-SKOP1004. [liksom t. stereoskop, fr. stéréoscope av eng. stereoscope] apparat med två objektiv (ett för vardera ögat) för betraktande av stereobildpar; äv. bildl. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 26. Fock 1Fys. 333 (1854). Jag har i mina två kapitel lyckats få en stor synpunkt på våra politiska förhållanden instälda i Europeiska stereoskop. Strindberg Brev 5: 154 (1885). jfr spegel-stereoskop. Ssgr: stereoskop-bild. bild (se bild, sbst.1 1 c, särsk. c α) avsedd att betraktas i stereoskop. De fotografiska stereoskopbilderna. UB 2: 295 (1873). I hemmet visades stereoskopbilder från Paris. Strindberg TjqvS 1: 99 (1886). -dagerrotypi. jfr dagerrotypi 2 o. -bild. Dædalus 1951, s. 28. -fotografi. jfr fotografi 2 o. -bild; i sht förr äv. abstr., motsv. fotografi 1. WoJ (1891). För stereoskopfotografi erfordras .. två goda objektiv .. af lika brännvidd. Roosval Schmidt 98 (1896). Dens. Vogel PraktFotogr. 72 (1901). -kamera. stereokamera, stereoskopisk kamera. Nyblæus Fotogr. 38 (1874). -vy. vy framställd på stereoskopbild l. stereoskopfotografi, stereoskopisk vy. Bremer Brev 4: 178 (1862).
-SKOPI10004. (i fackspr.) om förhållandet l. metoden l. förmågan att se l. att framställa ngt tredimensionellt (äv. med avståndsbedömning, icke bl. i planet) l. plastiskt (se plastisk 3) l. med rymduppfattning (vilket förhållande osv. grundas på att vart o. ett av ögonen i ett ögonpar ser från något olika vinkel, med olika parallax), stereoskopiskt seende; äv. om läran om detta seende; förr äv. konkret, om stereoskopfotografi. (Bland de reproducerande konsterna) ha daguerrotypien, fotografien och stereoskopien nått nya och glänsande .. resultat. Upmark Lübke 803 (1872). I stället för de gamla (pornografiannonserna), som blott rörde sig kring vykort o. d., omtalas nu alla möjliga format och urval af många tusen, stereoskopier, albums med ända till 800 nummer o.s.v. Thyrén Sedl. 27 (1915). 2SvUppslB (1953; om läran). jfr röntgen-stereoskopi.
-SKOPISK10040. (i fackspr.) som tillhör l. beror på l. utnyttjar l. sammanhänger med l. avser stereoskopi(n); rymd- l. tredimensionell l. plastisk (se d. o. 3); äv. ss. adv.; äv. bildl. Stereoskopiskt seende, tredimensionellt l. plastiskt (se plastisk 3) seende, rymdseende, stereoseende. Edlund ÅrsbVetA 1851, s. 63 (om bilder). Ni partimän äro som enögda kattor. Några se bara med vänstra ögat, andra bara med högra, och därför kan ni aldrig se stereoskopiskt, utan ni ser allting platt och ensidigt! Strindberg Fagerv. 127 (1902). HandInd. 896 (1927; om kamera). (En bilförare har) svårt att bedöma avstånd (i mörker), beroende på att det stereoskopiska seendet är försämrat. Agvald Körtekn. 83 (1957). särsk. (tillf.) i överförd anv., i fråga om förhållandet att människan får olika ljudförnimmelser i högra o. vänstra örat. Husén Psyk. 47 (1954; om hörande).
-SÄNDNING300~20. särsk.: stereofonisk radioutsändning. SvD(A) 1966, nr 168, s. 8. —
-TAKSI, se -taxi.
-TAKTISK10040. med. adj. till -taxi. SvD(A) 1961, nr 32, s. 10 (om hjärnoperationer). Ett tredimensionellt s. k. stereotaktiskt instrument. SvD 1979, nr 115, s. 1. —
-TAXI10004, äv. -TAKSI —04. Anm. I medicinskt fackspr. användes äv. den gr.-lat. formen stereotaxia. Lindskog o. Zetterberg (1975). med. inom neurokirurgin: (metod för) tredimensionell lokalisering av strukturer i hjärnan. Lindskog o. Zetterberg (1975).
-TEKNIK300~02. teknik varigm tredimensionell verkan åstadkommes; särsk.: stereofonisk teknik. SvD 1970, nr 85, s. 21. Lindskog o. Zetterberg (1981).
-TEVE. teveapparat med stereoljud l. tredimensionell bild. SvD 1982, nr 302, s. 21. SDS 1983, nr 173, s. 13. —
-TILLSATS300~02 l. ~20. särsk. konkret: tillsats till radiomottagare för mottagning av stereosändningar. BonnierLex. 13: 514 (1966; i bildkommentar).
-TOMI10004. (numera föga br.) läran om solida kroppars delning (gm skärning l. huggning l. sågning o. d.). Pfeiffer (1837). Cannelin (1939).
-TOMISK10040. (numera föga br.) adj. till -tomi. Björkman (1889).
-TRIANGULERING300~01020. (mindre br.) rymdtriangulering. Ymer 1948, s. 149. —
-TROPISK10040. (i fackspr.) adj. till -tropism. Flera metoder att fånga insekter grunda sig på att dessa äro positivt stereotropiska. FoFl. 1913, s. 86. —
-TROPISM10004. (i fackspr.) om benägenhet hos levande individer att reagera mot beröring; äv. (med.) om mani hos sinnessjuka att klänga sig till fasta kroppar l. pressa samman sina lemmar. FoFl. 1913, s. 83 (hos insekter). Lindskog o. Zetterberg (1975).
-TYP1004, r. l. m. [liksom eng. o. t. stereotype av fr. stéréotype, till stéréotype, stereotyp (se -typ, adj.). — Jfr -typisera, -typisk]
1) i sht boktr. stereotypplåt, stereotyp(i)platta; äv.: stereotypavdelning. Stereotyp, (dvs.) tryckform med stående eller fasta stylar. Pfeiffer (1837). Det händer .. ofta, att annonsören tillhandahåller kliché eller stereotyp av hela annonsen. TT 1943, Allm. s. 96. I stereotypen (på DN) arbetade högst 4—5 man. UrDNHist. 1: 110 (1952). jfr rund-stereotyp.
2) bildl., om ngn l. ngt som är stereotyp l. stereotypt (se -typ, adj.); särsk. dels om person som stelnat i l. framträder ss. en viss människotyp l. stående figur (utan individuella särdrag), dels om stående ord l. fras l. kliché (se d. o. 2 b) o. d. (Riksdagens talmän för prästståndet) äro politiska Stereotyper: blott af årtalet märker man att det är en ny upplaga. Tegnér Brev 2: 96 (1819). Vissa nyheter stå såsom stereotyper och finnas uppslagna på hvarenda knut i verlden. Böttiger 6: 234 (1836). Arbetande med raffineradt genomtänkta verkningsmedel, till hvilka utnyttjande af patologiska fenomen och stilens många tautologier och stereotyper höra, åstadkom (E. A. Poe) .. förebildliga verk. 2NF 21: 1122 (1914). Några .. adjektiv (i G. P. Creutz' dikter), i synnerhet klar och ljuvlig, upprepas så ofta att de nästan bli stereotyper. Castrén Creutz 181 (1917). I denna sällsamma opera (dvs. Tolvskillingsoperan) finns .. verkliga människor — just det som .. saknas i så mycket av Brechts följande produktion där man möter idel typer, stereotyper. SvD(A) 1960, nr 253, s. 15. Ssgr (i allm. till -typ, sbst. 1, o. i sådana ssgr boktr. Anm. Ssgrna -leende o. -stil kan äv. hänföras till -typ, adj.): stereotyp-avdelning. på tidning o. d.: avdelning för stereotypering. SvD 14/10 1933, s. 15. -avtryck. stereotyperat avtryck (se d. o. II 2); äv. bildl. (jfr -typ, sbst. 2). Schulthess (1885). Verd. 1889, s. 23 (bildl.). -biträde. biträde i stereotypavdelning; jfr -typi-biträde. Östergren (cit. fr. 1919). -form. stereotypplåt. TTekn. 1859, 1: 245. -fras. (numera bl. mera tillf.) till -typ, adj. (o. sbst. 2): fras (se fras, sbst.1 1) utgörande en stereotyp. SvLittFT 1835, s. 207. -gjutare. person som yrkesmässigt sysslar med stereotypgjutning; jfr -typ-makare, stereotypör. Björkman (1889). -gjuteri. gjuteri (se d. o. 3) för stereotypgjutning. UB 1: 602 (1873). -gjutning. gjutning (se gjuta, v. 2) av stereotypplåt(ar). Björkman (1889). -leende, sbst. (numera bl. mera tillf.) till -typ, adj. (o. sbst. 2): stereotypt leende. Blanche Bild. 4: 227 (1863, 1865). -makare. (förr) stereotypör. Schulthess (1885). -maner. (numera bl. mera tillf.) till -typ, sbst. 2: stereotypt maner (se maner, sbst.1 5). SvLittFT 1837, s. 101. -matris. matris för stereotypering. Poppius o. Jansson Journ. 107 (1959). -platta. för tryckningen vid stereotypi använd platta varpå avtryck göres från matrisen, stereotypiplatta. Fahlgrén Boktr. 131 (1853). -plåt. (numera föga br.) stereotypplatta. Åkerman KemTechn. 1: 236 (1832). SvIndustri 332 (1935). -skiva. (†) stereotypplatta. Gynther ConvHlex. (1848; under stereotypera). -stil. (numera föga br.) 1) till -typ, adj. (o. sbst. 1): stereotypplatta. Gynther ConvHlex. (1848). 2) till -typ, sbst. 2, bildl.: stereotypfras. Vasenius Top. 3: 191 (i handl. fr. 1845). -textplatta. (numera föga br.) stereotypplatta. NordBoktrK 1911, s. 287. -tryck. tryck(förfarande) varvid stereotyp(er) används, stereotypi. Ett prof på stereotyp-tryck från 1553. Rydqvist Resa 232 (1838). -upplaga. stereotyperad upplaga. SC 1: 334 (1820). Redan gamle Oblomow och hans farfar hade hört samma sagor, hvilka liksom i stereotypupplaga fortplantas af mödrar och ammor. Lundquist Gontscharow Obl. 116 (1887).
-TYP1004, adj. [liksom t. stereotyp, eng. stereotype av fr. stéréotype, av fast l. oföränderlig typ, hörande till l. utförd medelst stereotypi, stereotyp. — Jfr -typ, sbst., -typera, -typi, -typisk] fixerad l. ständigt upprepad i oförändrad form (från tid till tid l. plats till plats l. situation till situation l. person till person o. d.), oföränderlig, alltid l. allestädes likadan o. d.; vanl. med bibet. av slentrian l. upprepning o. d., övergående i bet.: slentrianmässig l. enformig l. enahanda o. d.; ofta om språklig fras o. d., särsk. liktydigt med: stående; äv. ss. adv. Brinkman (o. Adlersparre) Brevväxl. 28 (1829; om beröm). Fullmakters och protokollers stereotypa språk. PedT 1890, s. 276. (Tidningsnotiser kännetecknas ofta av) vissa stereotypa uttryck, t. ex.: ”Den sjukes tillstånd inger f. n. inga farhågor”. Cederschiöld Skriftspr. 319 (1897). I fråga om Karl XII nöjer man sig ännu med den gängse traditionen och med de stereotypa omdömen, som utbildat sig efter hans fall. Hjärne K12 IV (1902). Löjtnanten svarade stereotypt: — Ja, kapten! Kjellgren Smar. 318 (1939). BonnierLM 1954, s. 603 (om blomstervas i restaurangvagn). Ett efemärt vulgärspråk, en stereotyp slang, som utgör många människors snart sagt enda sätt att uttrycka sig på. Lundkvist i 3SAH LXXIX. 1: 13 (1971). Ssgr, se -typ, sbst. ssgr.
-TYPERA100040 (-typèra Dalin), v. -ing. [jfr t. stereotypieren; av fr. stéréotyper, till stéréotype, stereotyp (se -typ, adj.); jfr äv. eng. stereotype, av fr. stéréotyper (se ovan). — Jfr -typör]
1) i sht boktr. framställa (en stereotyp l. stereotyper; se -typ, sbst. 1) l. framställa (stilsats l. text o. d.) medelst en stereotyp l. stereotyper l. medelst stereotypi; ofta dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ing; äv. utan obj. Gynther ConvHlex. (1848). UB 1: 588 (1873; ss. vbalsbst. -ing). Tysk-svensk ordbok af Otto Hoppe. Stereotyperad upplaga. Hoppe Titelbl. (1886). Man (kan) mångfaldiga (de för träsnitt avsedda) stockarna antingen genom stereotypering, d.v.s. afformning i stilmassa, eller genom kopparfällning på galvanisk väg. 2UB 10: 257 (1907). TT 1943, Allm. s. 55 (utan obj.). (De två upplagorna av B. Sjöbergs Fridas bok från 1922) måste vara tryckta från samma sats, antingen nu denna bevarats stående eller stereotyperats. Johansson Förs. 132 (1943).
2) i överförd l. bildl. anv. (av 1), dels: bringa (ngt) att bestå (för lång tid) i sin givna form, dels: göra (ngn l. ngt) stereotyp l. stereotypt (se -typ, adj.); i sht förr äv. refl.: bli stereotyp. Hvarje europé som reser i Orienten förundrar sig öfver den grad hvari en för öfrigt ganska framskriden civilisation hårdnat och, så att säga, stereotyperat sig. Samtiden 1874, s. 203. Åh, jag har ju min gamla Stafva jag, — svarade bokhandlaren, som stereotyperat en mängd svar på en mängd frågor. Strindberg Giftas 1: 158 (1884). I de flesta mera framskridna fall av dementia præcox finnes en utpräglad benägenhet för en vanemässig stereotypering av tillvaron. Wigert PsykSj. 2: 84 (1925). Skådespelaren har stereotyperat sitt spel. IllSvOrdb. (1955). särsk. i p. pf. (i sht i mer l. mindre adjektivisk anv.): (gjord) stereotyp. Amerika har genom (publiceringen av) skaldebarnen Davidsons historia vederlagt den stereotyperade beskyllningen om prosaiskhet och brist på deltagande för lifvets högre och ideela intressen. Frey 1844, s. 102. Det vackra uttalet hos .. (aktören O. U. Torsslow) antog jemväl efter ett tiotal af år något sökt och stereotyperadt. Arfwidsson TeatFord. 17 (c. 1858). Man uttryckte .. (kärleken) i de ärfda, stereotyperade formerna. Vising TrubDiktn. 62 (1904). Ssgr (till -typera 1; i sht boktr.): stereotyperings-arbete. jfr arbete 5. Björkman (1889). -föreståndare. (förr) föreståndare för stereotypavdelning. SvT 1852, nr 152, s. 3. -förfarande. Östergren (1946). -maskin. SFS 1893, nr 101, s. 2. -metod. Pasch ÅrsbVetA 1833, s. 58. -sätt. Pasch ÅrsbVetA 1833, s. 58. —
-TYPI10004. [liksom t. stereotypie, eng. stereotypy av fr. stéréotypie, till stéréotype (se -typ, adj.). — Jfr -typisera, -typisk]
1) i sht boktr. om verksamheten l. metoden att (i sht vid rotations- o. plantryck) göra avtryck av trycksats(er) l. kliché(er) o. d. på en matris l. matriser o. härvid gm gjutning framställa en plåt (stereotypplåt) l. plåtar för tryckning (ofta tryckning i flera omgångar), stereotypering; äv. med inbegrepp av l. om själva tryckningen med sådan(a) plåt(ar); äv. konkret: avdelning (inom tryckeri l. tidning) som sysslar med sådan verksamhet. ConvLex. 4: 72 (1826). Stereotypien (uppfunnen i Skottland 1729) infördes år 1832 i Sverige, intill 1839 dock endast för sedeltryck. (Agardh o.) Ljungberg 4: 447 (1863). Sundén (1891; äv. om tryckningen). TT 1943, Allm. s. 58 (om avdelning vid tidning). (Sätterifaktorn) var en skicklig yrkesman, men hade inte tid och förmåga att övervaka det hela, sedan .. sätteri, tryckeri och stereotypi nått en så stor omfattning. UrDNHist. 2: 321 (1953). jfr pappers-, rotations-, rund-stereotypi.
2) om förhållandet l. egenskapen att vara stereotyp (se -typ, adj.) l. om stereotypt l. stående l. oföränderligt beteendemönster l. sätt att handla; enformighet l. slentrian o. d.; äv. konkret(are), om stereotyp handling l. fras o. d. Verdi-sångens till stereotypi utpräglade frasering. Wetterhoff DiktBild. 173 (1875). Han hade kommit loss .. från ett sätt att skicka sig som kanske hade börjat hota med stereotypi. Holmberg Leopold 1: 189 (1953). Hur uppkommer de politiska stereotypierna, varför accepteras de så okritiskt? DN(A) 4/1 1963, s. 2.
3) [jfr 2] med. o. psykol. (vid sinnessjukdom, i sht vid katatoni, förekommande) stereotypt (se -typ, adj.) uppträdande (i form av stereotypa rörelser l. fraser l. vanor o. d.); äv. konkret(are), om rörelse l. fras osv. Svenson Sinnessj. 122 (1907). Ofta ser man idioterna .. upprepa samma rörelser (stereotypier). Wigert PsykSj. 1: 86 (1924). Också dårarna har sina regler och stereotypier, som den kloke inte ser. Gyllensten Juv. 57 (1965). Lindskog o. Zetterberg (1981). jfr rörelse-, ställnings-stereotypi. Ssgr (till -typi 1; boktr.): stereotypi-biträde. stereotypbiträde. Upsala(A) 22/7 1919, s. 1. -förfarande. Nohrström StrövtBöck. 181 (1935). -metod. NordBoktrK 1905, s. 214. -platta. stereotypplatta. 2UB 10: 230 (1907).
-TYPISERA1001040, v., -ing. [till -typ, sbst., o. -typi] stereotypera.
1) (†) motsv. -typera 1; anträffat bl. i ssgn stereotypiserings-konst.
2) motsv. -typera 2. (Skolan kan) ej stereotypiseras vid en och samma organisation. TLär. 1847—48, s. 71. De stereotypiserade mönster för konfliktavledande beteende som man finner hos djuren. BonnierLM 1970, s. 323. Ssg (till -typisera 1; †): stereotypiserings-konst. om konsten (se konst 3 e) att stereotypera. Fahlgrén Boktr. 131 (1853).
-TYPISK10040, adj. [jfr t. stereotypisch, eng. stereotypic; till -typ, sbst. o. adj., o. -typi]
1) (numera föga br.) boktr. tryckt med stereotyp (se -typ, sbst. 1) l. stereotypplatta (l. -plattor); äv. i fråga om annat förfarande med liknande effekt. Chineserna trycka än i dag sina böcker så som de gjort för 1000 år tillbaka, det vill säga, ej med rörliga stilar, utan hela boken utskuren i trädtaflor, sida för sida, — ett slags stereotypiskt trädtryck. Geijer I. 1: 251 (1845). Stereotypisk, (dvs.) tryckt med stående stil. Dalin (1871). Sundén (1891; om upplaga).
2) (numera bl. mera tillf.) stereotyp (se -typ, adj.). Så visa sig .. personer och seder i en stereotypisk hvila på de ställen, der de ännu icke trädt i beröring med statens och samhällslifvets större hvälfningar. Runeberg ESkr. 1: 306 (1832). Samtiden 1873, s. 657 (om språklig fras). SvHandordb. (1966; betecknat ss. mindre vanl.). Avledn. (till -typisk 2; mera tillf.): stereotypiskhet, r. l. f. om egenskapen att vara stereotyp. Östergren (1946).
-TYPÖR10004. [liksom t. stereotypeur av fr. stéréotypeur, till stéréotyper, stereotypera (se -typera); jfr äv. eng. stereotyper] boktr. fackarbetare som sysslar med stereotypi (t. ex. med framställning av stereotyper); jfr -typ-gjutare, -typ-makare. Schulthess (1885). UrDNHist. 1: 110 (1952).
-UPPTAGNING300~020.
1) fotogr. stereofotografisk upptagning. Englund EngSvFotogrLex. 49 (1955).
2) (i sht i fackspr.) stereofonisk upptagning (av musik l. tal o. d.). SvD(A) 1961, nr 78, s. 15. —
-VERKAN300~20. (i sht i fackspr.) stereofonisk l. stereoskopisk rymdverkan. Globen 1943, s. 28. Englund EngSvFotogrLex. 92 (1955).
Spoiler title