SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STERNUM stæ4rnum l. stä4-, n.; pl. = l. -na.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. sternum; av nylat. sternum, av gr. στέρνον, bröst, till den rot (med bet.: utbreda) som äv. föreligger i STRAND. — Jfr STERNAL]
(i fackspr., i sht med. o. veter.) bröstben (se d. o. 2) l. bröstregion. Uti London Clay har Owen erhållit ett sternum af en fogel, som (osv.). Sundevall ÅrsbVetA 1840—42, s. 312. Trägårdh Skogsins. 7 (1914; i fråga om insekter). LbKir. 1: 443 (1920; i fråga om personer). FoFl. 1930, s. 238 (från tamhöns).
Ssgr (i fackspr., i sht med.): STERNUM-FRAKTUR. fraktur (se d. o. 1) på bröstben(et), bröstbensfraktur. SvLäkT 1935, s. 147.
Spoiler title
Spoiler content