SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1993  
STRÅLKASTARE strå3l~kas2tare, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[ssg av STRÅLE o. KASTARE]
1) anordning (med stark (elektrisk) ljuskälla o. en reflektor l. reflektorer) för koncentrerad belysning i en riktning. KrigVAH 1887, s. 179. Öfningen erbjöd en särdeles vacker anblick, då fartygen (i eskadern) framryckte till strid, upplysande sin väg med elektriskt ljus från 11 strålkastare. SDS 1894, nr 418, s. 2. Nu tog bilen en överhalning .. Därute syntes .. nattfjärilarna i strålkastarnas ljusspröten. Siwertz JoDr. 169 (1928). En strålkastare uppe i hörnet (av estraden) öser en vit flod över .. (artisten), för att man ska kunna följa hans rörelser och mimik. Boye Ast. 71 (1931). Edfelt Slagf. 58 (1952). — jfr LUFTVÄRNS-STRÅLKASTARE.
2) i jämförelser l. i mer l. mindre bildl. anv.; särsk. i fråga om att ngn l. ngt blir föremål för (koncentrerad o.) stor (offentlig) uppmärksamhet. Han .. öfverfor hela hennes gestalt med ögonen som om han med en strålkastare ville upptäcka en dold fiende. Strindberg Fagerv. 180 (1902). Här sitter de .. och hångla med våren i skymningen, tills den stora strålkastarn är uppe och de ser allt solket med utvakade ögon i dagens nyktra, hemska ljus. Öberg Makt. 1: 20 (1906). Ibland kändes det som om evigheten riktade in sin bländande strålkastare utifrån världsalltet ned på (osv.). Carlsson MinB 123 (1912). Forskningen är som en strålkastare, vilken upplyser fläckvis, men populärvetenskapen är som ett solbelyst landskap. Ymer 1931, s. 65. Utan att hittills ha uppmärksammats av offentlighetens strålkastare. SvD(A) 1934, nr 254, s. 3. När .. Nordiska Kompaniet riktat en koncentrerad strålkastare på Alvar Aaltos produktion, skimrar också ett ädlare och klarare ljus över NK-bo än vanligt. Form 1954, s. 119.
Ssgr (i allm. till 1): STRÅLKASTAR- l. STRÅLKASTARE-ANLÄGGNING~020. jfr anläggning III 1 a α. IdrBl. 1935, nr 4, s. 5.
-AVDELNING~020. (i sht förr) särsk. mil. avdelning (se d. o. 3 g) med uppgift att handha strålkastare. BtRiksdP 1910, 4Hufvudtit. s. 92. —
-BATTERI.
1) (förr) mil. o. sjömil. i sht inom (luftvärns)artilleriet: batteri (se d. o. 3) som var utrustat med strålkastare (för att möjliggöra belysning av mål o. målområde under mörker). Försvarsordn. 1925, s. 32.
2) batteri (se d. o. 5 a) av strålkastare. Jersild LedLörd. 157 (1963).
-BELYSNING.
1) belysning (se d. o. 2) med l. av strålkastare. ÅbSvFl. 1914—15, s. 56. Vegas triumferande insegling på Stockholms ström den 24 april 1880 vid strålkastarbelysning. Klinckowström Minn. 1: 31 (1933).
2) i mer l. mindre bildl. anv.; jfr strålkastare 2. (Shakespeare vet) att koncentrera intresset på de dramatiska huvudpunkterna och samla strålkastarbelysningen kring hjältefigurerna. Montelin VLittH 4: 163 (1933). Den för evangelisk uppfattning (om nåd) viktigaste punkten blev .. ställd i strålkastarbelysning. SvTeolKv. 1937, s. 322.
-BRYGGA.
1) (i sht förr) mil. o. sjömil. fartygsbrygga varpå strålkastare l. strålkastarbatterier har sin plats. TSjöv. 1904, s. 333.
2) i sht teat. brygga (se brygga, sbst.1 5) varpå strålkastare placeras. SvD(A) 1959, nr 96, s. 13.
-FÖRBAND. (förr) mil. o. sjömil. jfr -avdelning o. förband 3 a. LuftvRegl. 1942, 1: 132. —
-GLAS. glas (se d. o. 4) till strålkastare. UNT 8/4 1946, s. 11.
-HUS. i sht tekn. jfr hus 9 b. BelysnInstrInf. 1919, s. 12.
-HUV. i sht tekn. huv (se huv, sbst.1 1) över strålkastare. RekrIKustartill. 1943, s. 208.
-INSTRUKTION. i sht mil. instruktion (se d. o. 3 b γ) för handhavande av strålkastare. SFS 1904, Bih. nr 2, s. 17. —
-KOMMENDÖR. (förr) mil. o. sjömil. befälhavare (med rang av underofficer l. officer av lägre grad) över fartygsstationerad(e) strålkastare. VFl. 1915, s. 66.
-KOMPANI. (förr) mil. kompani (se d. o. 4) utrustat med o. med ansvar för handhavandet av strålkastare. LuftvRegl. 1942, 1: 131. —
-LAMPA. lampa (speciellt tillverkad för användning) i strålkastare. VFl. 1928, s. 31.
-LINS. lins (se d. o. II 2) (speciellt tillverkad för användning) i strålkastare. ForumNav. 8: 12 (1947).
-LJUS.
1) ljus (se ljus, sbst. 1 b) från strålkastare. SD(L) 1904, nr 261, s. 4. HågkLivsintr. 21: 218 (1940; i filmateljé). Över natthimlen gled sökande strålkastarljus, emellanåt korsande varandra. Stiernstedt Attentat 25 (1942). Hedberg SnällBarn 184 (1958; från bil).
2) i mer l. mindre bildl. anv.; jfr strålkastare 2. Det stora, det största, det som man med sin själs alla krafter vill ständigt lefvande bevara .. Det är oåtkomligt för människohjärnans stålkastarljus. Hellström Kusk. 56 (1910). Det finns faktiskt folk som plötsligt gör en fantastisk karriär — från intet stiger upp i offentlighetens strålkastarljus. Geijerstam Canning Pol. 237 (1936).
-LYKTA. (numera bl. mera tillf.) lykta (se lykta, sbst.2 1) innehållande strålkastare l. som består av strålkastare. Niska Äv. 83 (1931). Jag hade den svenska strålkastarlyktan Pertrix att vägleda mig med. Bergman MorgStillhL 80 (1937).
-MÅNSKEN~02 l. ~20. månskensliknande strålkastarljus (över teaterscen). Öberg Makt. 1: 162 (1906).
-PERSONAL. i sht mil. personal som sköter l. bemannar strålkastare. BtRiksdP 1910, 4Hufvudtit. s. 92. —
-SERVIS. (förr) vid luftvärnsartilleriet: servis (se d. o. 3 a) vid strålkastare. LuftvRegl. 1942, 1: 131. —
-SKEN. sken (se sken sbst.1 1) från strålkastare, strålkastarljus; äv. om ljus som liknar strålkastares sken. Nerman Service GuldgrävDikt. 57 (1917). Den uppgående solen kastade ett skarpt färglöst strålkastarsken över enformiga, tomma, döda vidder. Ancker Haslund Zaj. 170 (1934). Lagercrantz KolmKarp. 23 (1935).
-SPOLARE. spolare (se spolare, sbst.1 2) till strålkastarglas på billykta. SAOL (1973).
-TJÄNST. mil. o. sjömil. tjänst l. tjänstgöring vid strålkastare. SFS 1902, nr 38, s. 50. Mekaniker åligger att i största möjliga utsträckning närvara vid pjästjänst (strålkastartjänst). SoldILuftv. 1946, s. 341.
-TORKARE. torkare till strålkastarglas på billykta. Motor 1970, nr 35, s. 15.
-TORN. (i sht förr) mil. o. sjömil. om för placering av strålkastare avsett torn på befästning l. på fartyg. BtRiksdP 1911, 5Hufvudtit. s. 142. VFl. 1921, s. 121 (på fartyg).
Avledn. (till 1): STRÅLKASTARAKTIG, adj. om belysning: som liknar en strålkastares belysning. Beskow Eur. 77 (1937).
Spoiler title