SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1991  
STRILA stri3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr STRIL, sbst.2—3
Ordformer
(förr äv. strijl-)
Etymologi
[sv. dial. strila; jfr d. strile, nor. dial. strila, nor. strile; jfr äv. sv. dial. strela, fördela i fina vattenstrålar, som utgör en avljudande sidoform till sv. dial. strila (se ovan); till STRIL, sbst.1]
I. intr.
1) om vätska: spruta l. fritt i luften strömma (ut l. ned) i form av en stril (se STRIL, sbst.1 1 a) l. i strilar l. i (en mängd) tunna strålar; särsk. om regn: falla (ihållande l. intensivt) med droppar som följer så tätt på varandra att det ger intrycket av fina vattenstrålar, äv. opers.: regna på sådant sätt; äv. i fråga om rinnande efter marken l. annat underlag: (stritt) rinna (fram) i l. ss. en liten rännil l. strålliknande liten vätskeström l. i l. ss. små rännilar osv. Polhem Brev 218 (1713; i p. pr., om vatten). Bloden strilade ur såret. Lind (1749). ”Tja, du har rätt”, genmäler Grip, i det han blåser ur pipskaftet, så att pipoljan strilar långa vägar, ”det blir lite söcknigt.” Behm Fjällb. 92 (1910). Hon kände alla kornas namn och älskade att gå omkring i ladugården, .. höra mjölken strila från spenarna ned i spannarna och (osv.). Krusenstjerna Pahlen 1: 120 (1930). Born 9Sysk. 66 (1931; i p. pr., om bäck). Från kvarnrännan strilar vattnet som strängar av silver. Österling SkånUtfl. 149 (1934). Snöytan var pudrad av ett rödaktigt stoft, och smältrännilar strilade över sluttningen. SvGeogrÅb. 1949, s. 42. Men regnet, som inte ville ge sig. Jo, något lite hade det skiftat, bestämt? Det silade sakta — nyss hade det ännu strilat, så det skvalade i stuprännan. Höijer Solv. 232 (1954). Regnet strilade i smeksamma droppar över Lund. Olsson 3Hap. 165 (1967). — jfr NED-STRILA. — särsk.
a) i allmännare l. oeg. anv. (jfr 2), i fråga om annat än vätska. Laestadius 1Journ. 330 (1831; om fiskrom). Hon tuggar cigarretten som en gamin och låter röken strila genom näsborrarna. SvD(A) 8/4 1926, s. 7. Därs. 1929, nr 214, s. 6 (om sand).
b) mer l. mindre bildl.; särsk. om ljud. Fjällstorm .. Blott dvärgbjörksrisets kvidan strilar späd, / ohjälpligt drunknande, i böljenatten. Karlfeldt FlBell. 12 (1918). Just som hon sagt det (dvs. berömt den nyfödde), så kände jag åter ungdom och hälsa strila genom varenda åder i kroppen. Martinson ArméHor. 96 (1942).
2) [delvis motsv. STRIL, sbst.1 1 b, delvis bildl. anv. av 1] om (sol)ljus: i (fina) ljusglimtar l. strålar l. strålknippen söka l. bana sig väg l. sprida sig (genom l. ur ngt som delvis hindrar framträngandet, t. ex. moln l. lövverk l. smutsigt fönster); numera nästan bl. uppfattat ss. bildl. anv. av 1. Solen höjer sig på det skymda fästet och hennes strålar strila genom dimhöljet. Hemberg Kola 174 (1902). Fyrarnas strilande sken. Samzelius Björnsk. 105 (1921). Genom ett nästan igengrott fönster strilade en smula grått ljus in. Trenter LysLandn. 12 (1946).
II. tr.
1) motsv. I 1: strilformigt utgjuta (ngt) l. fukta (ngt) med (fina) vätskestrålar o. d.
a) i strilform l. i form av (en mängd) fina strålar utgjuta l. ge ifrån sig l. spruta ut (ngt); sända iväg strid (stråle o. d.); äv. abs., särsk. om ko: (vid mjölkningen) ge ifrån sig mjölken i (sådana l. sådana) strilar; äv. dels allmännare l. oeg., motsv. I 1 a, dels bildl. Den härliga Wijndrufwan Jesus han strijlar sitt Wijn öfwer hela werlden. Rudbeck Atl. 1: 683 (1679). Unga qwigor skal man miölka igenom ringar, så strila de intet widt omkring, när de bli gamla. SkrGAAkad. 15: 159 (1763). För att pröfva mjölkens tjocklek, kan man låta amman strila några droppar på en spegel eller någonting poleradt. Hygiea 1842, s. 498. En gammal lapp .. rökte, medan han med jämna mellanrum strilade en brun stråle (saliv) precis på samma sten vid eldstaden. Didring Malm 1: 86 (1914). Martallarna skälvde och strilade sina vissna barr över öarnas gråa lavtäcken. Mörne LotsKamp 14 (1918). (Han) fyllde .. den blå vattenkannan ur öskaret under stuprännan och strilade ljumt sommarregn över mittelrabatten. Hasselblad BergslFlyddT 137 (1927). Med våta fötter gå vi in i skogen, / in i solens gallerverk av ljus och skugga, / där ekorrarna tjattrar / och myrorna strilar sin eviga dragarsång. Aspenström Skrik. 54 (1946).
b) i fråga om att bevattna l. fukta ngt med vatten l. annan vätska som strilar (i bet. I 1) ur hålförsedd anordning (stril (se STRIL, sbst.2) l. sprinkler o. d.); särsk. (i sht i fackspr.) utan förb. med partikel: bevattna l. fukta (ngt) med vätska som strilar (i bet. I 1) ur hålförsedd anordning, särsk. ss. vbalsbst. -ning. Anm. Här upptas äv. de aktuella anv. av vbalsbst. -ning som möjl. (ibland trol.) utgår från a. Björkman (1889). Efter inplanteringen (av skolade plantor) vattnas i regel alltid. Detta försiggår de första dagarne ännu alltjämt genom strilning. Abelin TrInomh. 42 (1904). Så fort man diskat ett föremål sköljes det omedelbart, antingen genom strilning eller neddoppande i hett vatten. Key Hemv. 131 (1939). Strilningen är en modernare metod att sprida vatten genom spritsar med högt vattentryck. TT 1940, Allm. s. 501. Grönfodret skäres på hackelsemaskin och packas väl och strilas med A.I.V.-lösning, som beretts av 1 liter A.I.V.-syra och 6 liter vatten. Träskman Fjäd. 53 (1948). Varken daglig strilning med ljumt vatten eller omplantering har hjälpt. Unnerstad Snäckh. 125 (1949).
2) motsv. I 2, med avs. på ljussken: låta strila (i bet. I 2) l. flöda l. strömma. Inga elektriska jättelampor strila sitt grella ljus (i Auteuil, en förstad till Paris). Idun 1901, s. 217. Nu var det blott stjärnorna, som strilade sitt osäkra fladderljus över öppningarnas snö. Rosendahl SkogÅbor 103 (1932).
Särsk. förb.: STRILA BORT10 4. till II 1. At då man första gången miölkar .. (kon), hopwrider en ring af halm eller någon sticka, eller af något annat, lika mycket, och miölkar miölken derigenom, så skal hon sedan intet strila bort henna wid miölkandet. Dahlman Reddej. 44 (1743).
STRILA FRAM10 4. till I 1. Berndtson (1880).
STRILA IGENOM10 040 l. 032, äv. GENOM40 l. 32. till I; särsk. till I 1, bildl. (motsv. strila, v. I 1 b): strömma igenom (ngt). Gick derpå in och tog ett skieblad Bielkens Elixir och åt hwitlök, straxt dereffter som hon det exprimerade strilade det hela kroppen igenom uti alla ådror ända till tåen. HdlCollMed. 23/12 1745.
STRILA IN10 4.
1) till I 1, särsk. om regn: rinna l. strömma l. falla o. d. in (i l. på l. genom l. mellan ngt); äv. till I 1 a. Det öste ned, .. det forsade ur takrännorna, strilade in på verandorna och porlade i strömmar över gården. Hedin Bagdad 246 (1917). ”Mataren” lät (sädes-)bandet, uppskuret, strila in i tröskverkstunnan. Lo-Johansson Stat. 2: 39 (1937).
2) till I 2. En solstråle strilade in mellan rullgardinen och fönsterkarmen. SvHandordb. (1966).
STRILA NED10 4 l. NER4.
1) till I 1; särsk. dels om regn, dels om mjölk: (jämförelsevis sakta o. ihållande) rinna ned i en stril l. i strilar. Wistrand Husmed. 335 (1858; om vatten från kanna). Regnet strilar ned utan afbrott. Hedin Asien 2: 347 (1903).
2) till I 2. När vintersolens matta strålar strilade ner genom molnrämnan, mötte hon (osv.). Hemberg Kola 200 (1902). Snåren, där stjärnljuset strilade ned och (osv.). Johansson RödaHuv. 1: 97 (1917). jfr nedstrila.
STRILA UR10 4. till I 1; särsk. oeg. l. allmännare (motsv. strila, v. I 1 a) om sand. Hon samlade sanden i hälen (på skon), innan hon långsamt lät den strila ur. Wästberg Kung. 444 (1955).
STRILA UT10 4.
I. till I.
1) till I 1: rinna l. strömma ut i fina strålar l. droppar. (När man utser amma) bör man tillse, att brösten äro spänstiga och lagom stora .. samt att mjölken strilar ut wid klämning med fingrarne bakom wårtan. Cederschiöld HbBarnm. 303 (1843).
2) till I 2. Vickbom'ens piphuvud singlade i trasor och tobakselden strilade ut som en liten raket. Högberg Baggböl. 2: 176 (1911).
II. till II, särsk. II 1: i (fina) strålar l. droppar stänka l. utgjuta o. d. (vätska i l. på l. över ngt); äv. allmännare l. oeg. (särsk. med avs. på tobaksrök). Alltemellanåt tar hon munnen full med vatten och strilar så ut det öfver bordet och dess förråd af tobaksblad för att göra dessa lagom fuktiga. Kræmer Span. 68 (1860). Herr Törneman strilade ut ett långt lungbloss mellan tänderna — vi ha glömt nämna att herr Ritter bjudit på cigarretter. Essén Brilj. 117 (1918). Han drog .. en suck av tacksamhet över de stora vattenvagnarna, som körde förbi därnere (på gatan) och strilade ut tillräckligt med vatten för att binda dammet en stund. Dardel Konf. 140 (1924).
Ssgr (Anm. Ssgrna -anordning, -apparat, -inrättning är möjl. delvis att hänföra till stril, sbst.2; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): A: ((I 1 o.) II 1 b) STRIL-ANORDNING~020. anordning (se d. o. 1 a δ) för strilning. Malmberg David 155 (1910).
((I 1 o.) II 1 b) -APPARAT. jfr apparat 3 a o. -anordning, strilnings-apparat. SDS 1897, nr 237, s. 3.
(I 1) -FLOD. strilande flod; särsk. motsv. flod, sbst.3 5. Vattnet rann i täta strilfloder nedåt fönsterkarmen. Öberg Makt. 2: 81 (1906).
(I 1) -FÖRÅNGARE~0200. tekn. Strilförångare. Förångare .. där köldmediet .. strilar över förångningsytorna. SvKylteknFHb. 3: 34 (1947).
((I 1 o.) II 1 b) -INRÄTTNING~020. jfr -anordning. Almquist Häls. 17 (1894).
((I 1 o.) II 1 b) -KYLNING. tekn. kylning medelst (vatten)strilning. TNCPubl. 55: 263 (1975).
(I 1) -REGN. strilande regn. Sundbeck Elsa 42 (1897).
(I 1) -REGNA. falla strilande regn. När hon kom tillbaka från ladugården strilregnade det alltjämt. Nordström PatrAM 109 (1931).
(I 1, II 1 a, b) -SÄKER. jfr -tät. InköpskatalSelga 1985, 1: 1301.
(I 1, II 1 a, b) -TÄT. tät mot strilning. TT 1963, s. 798.
(I 1, II 1 a, b) -TÄTHET~02 l. ~20. [jfr -tät] jfr -tät. TT 1966, s. 1238.
B ((I 1 o.) II 1 b): STRILNINGS-ANLÄGGNING~020. SvD(A) 17/6 1941, s. 15.
-APPARAT. strilapparat. SvD(A) 17/6 1941, s. 15.
-BETNING. (förr) betning (se beta, v.3 d) gm strilning med betningsvätska. LAHT 1919, s. 440.
Spoiler title