SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1993  
STUDENT stɯdän4t, i bet. 1 m.//ig., i bet. 2, 3 m.//(ig.), i bet. 57 r.; best. -en; pl. -er (G1R 7: 399 (1531) osv.) ((†) -en VDAkt. 1689, nr 1172 (: Häradz-Stipendij-Studenten)); pl. best. -erna (SthmSkotteb. 1539, s. 14, osv.) ((†) -erenna TbLödöse 302 (1593); -ernar Annerstedt UUH Bih. 1: 87 (1610), RA II. 2: 50 (1617: studenternars, gen.); -ren ConsAcAboP 3: 227 (1667)).
Ordformer
(stodent 1624. studdenntheren, sg. best. 1593. studendher, pl. c. 1608. student (-dd-, -nnt, -th, -tt) 1527 (: studentesmöret, sg. best.) osv. studenter- i ssg 1735 (: Studenternamnet))
Etymologi
[fsv. student; jfr fd. o. ä. d. student(er) (d. student), nor. student, mlt. student(e), mnl. student (nl. student), mht. studente (t. student), meng. studente (eng. student); av lat. studens (gen. -entis), p. pr. av studere (se STUDERA); ordet har i sv. (o. de övriga nordiska språken) inlånats från mlt. l. mht. — Jfr STUDENTIKOS]
1) om person som studerar l. forskar l. utforskar ngt l. som är ivrig att studera osv. ngt (utan särskild tanke på att personen är (l. varit) inskriven vid universitet l. högskola o. d.): studerande l. utforskare o. d.; numera bl. (mera tillf.) med prägel av pregnant l. etymologiserande anv. av 2; förr äv. i förb. med genitivbestämning för att uttrycka vad som studeras l. utforskas. Thet höfwes icke at then helige Skriffts och Sanningenes Student skal för myckit sättia troo til the Saker, som i then helige Bibel icke begripne äre. Schroderus Os. 2: 31 (1635). Ej ens för den äldste studenten, ej ens för honom, som älskade att så benämna sig, den silfverlockige patriarken (W. Faxe) i biskopsgården hade väl (osv.). Cavallin (o. Lysander) 1 (1861). Student är ju den som sträfvar, sträfvar framåt efter vetande, sanning. Söderblom StundVäxl. 1: 7 (1899, 1909). Om du är student, ung ännu eller till hälften grånad, men dock student, d. v. s. en sådan, som ännu har förmågan och lusten kvar att lära något i lifvet, så kan jag tryggt råda dig till att låta Wikner vara en bland dem du lär af. JAEklund (1902) hos Kjellberg Wikner Suppl. 88. (Studierna) fortsattes .. under predikarbroderns hela lif, och han förblef alltid ”student”, t. o. m. då han nått graden af prior. Schück i 3SAH 27: 71 (1915).
2) [eg. specialanv. av 1] om vid universitet l. högskola o. d. inskriven studerande som icke avlagt ngn (akademisk) examen, i sht om dylik studerande som är student i bet. 3; i fråga om förhållanden före 1862 om dylik studerande som genomgått godkänt inträdesprov vid universitet (o., från 1693, avlagt avgångsexamen från gymnasium) l. som utan avlagd avgångsexamen l. godkänt inträdesprov inskrivits vid universitet med borgen av sin informator l. ngn känd person vid universitetet att han under sin vistelse vid universitetet skulle inhämta de för en universitetsstuderande nödiga kunskaperna; förr äv. om lärjunge vid högre läroanstalt l. lärdomsskola (särsk. latinskola): djäkne (se d. o. 2); jfr STUDERANDE, STUDIOSUS. G1R 7: 399 (1531). Effter noga betenckiande haffwe wij .. bewiliat och beslutit een Summa Päningar till wexiö Scholestugu .. aff hwillens skäliga ränta een Student aff Wexiö Schola till studium i fremmande Land vnderhållas skal. ATrolle (1610) hos PJAngermannus ATrolle I 1 b. När en gymnasist eller diäkne kommer til academien, är det ofelbart nyttigt, at han noga examineras, innan han admitteras at blifwa student. Lagerbring Skr. 66 (1744). Sjungom Studentens lyckliga dag. PT 17/3 1852, s. 1. Utan vidare antogs .. (den som ville studera vid universitet) till student, om han var ”illustri stemmate” och tillhörde adelsfolket, för föräldrarnes hederliga stånds och bepröfvade trohets skull. Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 29 (1868). (Tretton) qvinliga studenter äro denna termin inskrifna vid Lunds universitet. NNisse 1891, nr 1, s. 1. De studenter som läser pedagogik vid universitetsfilialen i Växjö är missnöjda. SmålP 24/3 1972, s. 7. — jfr BOND-, FINNA-, HÖGSKOLE-, ICKE-, KAUTIONS-, LUNDA-, SPONSIONS-STUDENT m. fl. — särsk.
a) (förr) om l. ss. titel för person som studerade vid ett universitet men icke avlagt ngn ämbetsexamen. Linné Bref I. 2: 178 (1752). Tack för sången, mina herrar studenter! Quennerstedt StrSkr. 2: 392 (1896, 1919).
b) (†) med bestämning inledd av prep. för för att beteckna vad som studeras. Mina döttrar äro turvis studenter i Helsingfors, den äldre för anatomi och massage, den yngre för målning. ZTopelius (1888) i SnoilskyVänn. 2: 334.
Anm. till 2. Ordet student har utom ss. förled i vissa ssgr i o. med högskolereformen 1977 i officiellt språkbruk ersatts av studerande.
3) [eg. specialanv. av 1] i fråga om förh. före 1969 o. i Finl. alltjämt gällande, om elev som (just) avlagt student- l. mogenhetsexamen l., efter 1968 i Sv., (just) gått ut gymnasieskolan (o. utan särskild tanke på att han (hon) inskrivits vid universitet l. högskola o. d.); särsk. i uttr. bli student, avlägga student- l. mogenhetsexamen l., efter 1968 i Sv., gå ut gymnasieskolan, förvärva gymnasiekompetens; jfr 2 o. ABITURIENT. Strindberg RödaR 8 (1879). Han kunde icke förstå, hur han hade blifvit student. Han hade ända in i det sista trott att han skulle bli kuggad. Söderberg MBirck 89 (1901). (Lektorns) sätt att behandla gymnasisten som om denne redan vore student tilltalade .. hans lärjungar. Hellström Malmros 22 (1931). Utanför läroverket väntade pappor, mammor och flammor med spänning på de nyblivna studenterna, som blomsterhängdes och hissades. Östergren (1948). Årets första studenter. SvHandordb. (1966). Även om inte studentexamen finns kvar så finns intyg på genomgången gymnasieutbildning (gymnasiekompetens) och personer som besitter sådan kallas trots allt studenter. ForsknFramst. 1981, nr 8, s. 29. — jfr BOND-, ICKE-, LATIN-, REAL-, REALSKOLE-STUDENT m. fl. — särsk. (i Finl.) i uttr. student från (viss skola o. d.), student vid (viss skola osv.). KalSvFolkskV 1925, s. 163. Runeberg var student från Borgå lyceum. Hufvudstadsbl. 30/10 1982, s. 7. Personliga data: Jan Gräsbeck .. student 1972 från Svenska Klassiska lyceum i Åbo och pol. mag. 1982 från Åbo Akademi. Stormlyktan 1983, nr 1, s. 17.
4) i metonymisk anv. av 2, i uttr. ge studenten hin, ge studierna på båten. Almqvist TreFr. 1: 132 (1842).
5) (ngt vard.) i sg. best., elliptiskt för: studentexamen (stundom äv. med särskild tanke enbart på det obligatoriska studentförhöret); särsk. i uttr. ta studenten, i fråga om förh. före 1969 o. i Finl. alltjämt gällande: avlägga studentexamen, i fråga om förh. i Sv. efter 1968: gå ut gymnasieskolan, förvärva gymnasiekompetens. För resten tog ynglingen studenten året derpå. Hedenstierna Bondeh. 62 (1885). Sten gick kugg i studenten. Edqvist Kamr. 16 (1932). En klass av lärjungar, som man en gång kunde vara stolt att få visa upp i studenten. Swensson Willén 10 (1937). Oförklarligt är, att vi kunde klara studenten så bra i franska. ÅbSvUndH 59: 68 (1940). Sveriges första kvinnliga student var Betty Petterson, som år 1872 tog studenten som privatist i Stockholm. Östergren (1948). Ta studenten som privatist. Dens. (Det väckte uppseende) vid Hälsingborgs läroverk, när Alf Nyman 1902 gick upp i studenten i mörkblå kostym i stället för i frack, häpnad blandad med medkänsla. LundagKron. 3: 238 (1955). Ta studenten .. (dvs.) förvärva gymnasiekompetens. SAOL (1973). — särsk. (förr) oeg., i uttr. lilla studenten, om ”lilla studentexamen” (se d. o. slutet). Wägner Kärleken 87 (1919).
6) [benämningen torde bero på att bakverken förknippa(t)s med studenter l. studentexamen o. d.] ss. namn på olika slags bakverk; särsk.
a) kondit. om bakverk av smör- l. mördeg, som utgörs av en (vriden) remsa av degen penslad med ägg o. doppad i socker; särsk. i uttr. vriden student. GodMat 642 (1938). VKokb. 356 (1951: Vridna).
b) (i sht förr) om ett slags pepparkaka. Studenter var något rysligt gott, en stor brun pepparkaka bakt av gammalt småbröd, uppfärskat med färsk deg. Martinson Kvinn. 37 (1933).
c) (†) i uttr. spansk student, om bakverk tillrett av socker o. repilage (dvs. smulor av anslagsmassa som torkats, stötts o. siktats), frukt o. äggvita. Grafström Kond. 202 (1892: Spanska).
7) [sv. dial. student(er); jfr d. student, t. student; anv. möjl. föranledd av att växterna (med stjälk o. vita l. röda blommor) fört tankarna till student(er) med studentmössa; ss. enkelt ord möjl. ellips för ssgr] ss. l. i växtnamn.
a) ss. enkelt ord.
α) bot. o. trädg. om (roten av) växten Pastinaca sativa Lin. KatalFröodlFFröhGbg 1886, s. 6. Student är den vanligaste (palsternack)sorten. Den är lång, smal och kägelformig samt ger hög avkastning och har fin kvalitet. Osvald ÅkNyttov. 248 (1959).
β) (†) i pl.
α') om växt av släktet Pedicularis Lin., särsk. dels om P. sylvatica Lin., granspira, dels om P. palustris Lin., kärrspira. Retzius FlOec. 492 (1806; om P. palustris). Wahlenberg FlSv. 388 (1824; om P. sylvatica). Släktet Pedicularis, hvaraf de vanliga arterna (P. palustris och silvatica) i olika landsdelar erhållit många .. namn (skomakareskägg .. studenter, vingåkersbönder o. s. v.). NormFört. 48 (1894).
β') om växten Saponaria officinalis Lin., såpnejlika; jfr STUDENT-NEJLIKA 2. Lilja SkånFl. 184 (1838).
γ') om växten Dianthus barbatus Lin., borstnejlika; jfr STUDENT-NEJLIKA 3. Fries Ordb. (c. 1870).
b) ss. förled i ssgr (se t. ex. STUDENT-LILJA, -LYCHNIS, -LYKTA, -LYSA, -LYST, -NEJLIKA, -ROS).
Ssgr (i allm. till 2. Anm. I officiellt språk har student- i flera ssgr ersatts av studerande- (jfr Anm. till 2)): A: (3, 5) STUDENT-ABITURIENT. (utom i Finl., tillf., numera bl. i skildring av ä. förh.) om elev som står i begrepp att avlägga studentexamen. TSvLärov. 1949, s. 251.
(2, 3) -ADVOKAT. (förr) ringaktande benämning på advokat som blott var student o. saknade juridisk examen. Annerstedt UUH II. 1: 142 (1908).
-AFTON. om regelbundet återkommande, till aftonen förlagd sammankomst för studenter, i sht avsedd för (politisk) debatt l. för underhållning av vitter l. estetisk l. sällskaplig art; jfr studentske-afton. SDS 1905, nr 98, s. 3.
Ssgr: studentaftons-, äv. studentafton-debatt. SvD(A) 1962, nr 30, s. 7.
-institution. jfr institution 3 b. AkadFören. 1830—1911 143 (1911).
-utskott. utskott för anordnande av studentaftnar. SvD(A) 25/2 1916, s. 9.
-AKTION. Wigforss Minn. 1: 397 (1950).
-AKTÖR. aktör (se d. o. 1) som är student. ABeijer (1955) hos Stiernhielm o. Columbus (SVS) 69. —
-ALBUM. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -matrikel; jfr album 1. InvignAFLdByggnInbj. 14/5 1851, s. 9.
-ANDA. om andan hos studenter, i sht med tanke på känslan för samhörighet o. kamratlig sammanhållning bland studenter. AnderssonBrevväxl. 2: 258 (1837).
-ANEKDOT. anekdot hämtad från studentlivet. Snellman Gift. 1: 66 (1842).
(2, 3) -ANTAL~02 l. ~20. jfr -frekvens. SthmU 15 (1869).
-ARBETE~020. arbete (se d. o. 5 d) som utföres av student; äv. om arbete (se d. o. 5 e) som utföres bland l. till förmån för studenter. Wikforss 2: 706 (1804). Det kristna studentarbetet i Stockholm. BtRiksdP 1949, IX. 1: nr 36, s. 10. —
-ARREST. (förr) arrestlokal o. d. för studerande vid universitet; äv. i uttr. gå i studentarrest, få fängelsestraff i studentarrest (i ovan anförd bet.); jfr -fängelse, -häkte, -prubba. Annerstedt UUH II. 1: 163 (1908). Domen gav honom att välja mellan att mista denna förmån (dvs. fritt kosthåll) eller att gå i studentarresten på några dagar. Samuelsson HALärovUpps. 68 (1952).
(3, 5) -ASPIRANT. (förr) jfr -kandidat. PedBl. 1875, s. 68.
-AVDELNING~020. avdelning av studenter; särsk.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 2: nationsförening vid universitet (bestående av studenter från samma landskap l. landsdel), studentnation. FFS 1873, nr 21, s. 13.
2) (förr) till 2, om avdelning studenter i Kristliga föreningen av unge män. UppsKristlStudF 1901—1911 83 (1901).
3) (förr) till 2, om sjukhusavdelning för studenter. StudHbLd 1937—38, s. 45.
4) till 3, vid handelsinstitut o. d. i Finl.: tvåårig utbildningslinje för elever med studentexamen. Hufvudstadsbl. 8/6 1988, s. 4.
5) (tillf.) till 3: studentkull. Samuelsson HALärovUpps. 737 (i handl. fr. 1930).
(3) -BAGARE. (förr) skämtsam benämning på lärare som handledde ynglingar fram till studentexamen. Laurén Minn. 365 (1877).
(3) -BAGERI. (förr) skämtsam benämning på handledande av ynglingar fram till studentexamen; äv. konkret, om inrättning l. lokal o. d. för sådant handledande. Laurén Minn. 45 (1877; konkret). (Han) sökte .. sin utkomst än som rysk språklärare, än genom studentbageri. FinT 1886, 2: 58.
(3) -BAKANDE, n. (förr) jfr -bageri. Söderhjelm Runebg 1: 215 (1904).
(2, 3) -BAL. jfr bal, sbst.1 SDS 1870, nr 1, s. 2. Stadener Triangeldr. 93 (1945; vid studentexamen).
-BANÉR. jfr banér 1 o. -fana. Böttiger 1: 194 (1856).
-BARETT. jfr barett a o. -mössa 1. Solnedg. 3: 182 (1912).
-BARN. barn (se d. o. II 1) till student(er). SOU 1948, 42: 225.
(3) -BEFÄL. (förr) befäl (se d. o. 4) som avlagt studentexamen. TSvLärov. 1940, s. 136.
(2, 3) -BEGÅVNING. jfr begåvning 2 (slutet). HågkLivsintr. 19: 268 (1938).
(2, 3) -BEKANT. bekant (se d. o. II) som avlagt studentexamen l. gått ut gymnasieskolan. EFries (1882) hos Cederschiöld Banbr. 88.
(2, 3) -BEKANTSKAP~020 l. ~002. (student- 1887 osv. studente- 1721) jfr bekantskap 2 o. -bekant. CGyllenborg Vitt. 254 (1721: Studente bekandskaper).
-BESPISNING. jfr bespisning 2 b. FolkT 6/4 1918, s. 3.
(2, 3, 5) -BETYG. i fråga om förhållanden före 1862 o. efter 1968: avgångsbetyg från högsta klassen i ett gymnasium l. högre allmänt läroverk l. annan därmed jämställd skola; i fråga om förhållanden 1862—1968 (o. i Finl. alltjämt gällande, tillf.): betyg över avlagd student- l. mogenhetsexamen (äv. om sådant betyg i enskilt ämne); jfr -examens-betyg. DA 1824, nr 300, s. 4. Bo ämnade bli läkare och måste komplettera sitt studentbetyg i kemi. Hedberg VackrTänd. 14 (1943).
(3) -BEVÄRING. (förr) jfr beväring 4 o. -befäl. SkandStudM 15 (1843).
Ssgr (förr): studentbevärings-exercis. Ödman LitetTill 6 (1906, 1910).
-kår. SkandStudM 12 (1843: studentbeväringscorpsen).
-BIBLIOTEK. bibliotek för studenter; särsk. om sådant bibliotek vid de olika studentnationerna (i sht i Uppsala); stundom äv. om vid vissa forskningsbibliotek inrättat kursbibliotek som skall tillhandahålla kurslitteratur för lägre examina. Rydelius Förn. 33 (1719, 1737). I den öfversta våningen (i Gustavianum) inrättades fyra salar för de olika fakulteterna, ett rum för ett studentbibliotek och ett för depositionsceremonien. Annerstedt UUH II. 2: 361 (1909). BraBöckLex. (1980; äv. om kursbibliotek).
-BILDNING. (numera mindre br.) utbildning av studenter. Wieselgren Samt. 152 (1877, 1880). PedT 1908, s. 439.
(2, 3) -BILJETT. (numera föga br.) studerandebiljett. Carlsson HelaSthm 356 (1912; på teater). Häromdagen träffade jag en nittonåring, som på studentbiljett rest till Japan. Hägglöf MötEur. 27 (1971).
-BLAD. studenttidning; särsk. i sg. best., ss. namn på studenttidningar. Studentbladet. (1845; titel på studenttidning utgiven i Uppsala 1845—46). Studentbladet. Organ för Finlands svenska studenter. (1912; titel på studenttidning). Studentbladet. Organ för Stockholms förenade studentkårer. (1921; titel på studenttidning utgiven 1921—1922). Grannländernas studentblad innehålla ofta artiklar, som avhandla aktuell dags- och partipolitik. Lundagård 1921, nr 6, s. 1.
-BOHEM. jfr bohem, sbst.3 OoB 1918, s. 183.
-BOK. (student- 17661922. studente- 1718, 1737) (numera bl. mera tillf.) bok avsedd för student(s studier); äv. om bok som handlar om en student (l. studenter) o. studentlivet. Jag borde .. gifwa minom vngom nykomlingom vtur Historia Literaria en liten förtechning på the nödwendigaste Studente-Böker, som the i hwar och en af ofwanbeskrefna wetenskaper böra eftersöka och sig förskaffa. Rydelius Förn. 29 (1718, 1737). Lundagård 1922, nr 12, s. 10.
-BOKHANDEL~020. Gaudeamus 1928, nr 4, s. 11.
-BORD. (numera föga br.) om matställe för studenter; jfr bord, sbst.1 7, o. -matställe. Mellin Nov. 1: 456 (1829, 1865).
-BOSTAD~02 l. ~20. jfr studerande-bostad. Damm StudM 144 (c. 1875, 1893).
Ssgr: studentbostads-byggnad. särsk. konkret. BtRiksdP 1950, VI. 2: nr 172, s. 3.
-hus. SOU 1937, 44: 35.
-stiftelse. SvD 31/1 1969, s. 21.
-BREV. (student- 1805 osv. studente- c. 17931828) (förr) av universitetsrektor utfärdat (i Sv. 1964 avskaffat) intyg l. dokument att den studerande var inskriven vid universitet l. högskola; jfr -diplom. FinKyrkohSÅ 1958—61, s. 340 (c. 1793). Studentbrefvet var .. giltigt såsom pass inom 6 mils afstånd från Upsala. Hellberg Samtida 1: 59 (1870).
-BRUK. bruk bland studenter; särsk. i uttr. (bok o. d.) för studentbruk, (bok osv.) att brukas av studenter. Henriksson Tyskl. 357 (1901). Ett kort kompendium i polemisk teologi för studentbruk. Lindroth SvLärdH 2: 102 (1975).
-BULLER. (†) om slagsmål l. oroligheter igångsatt(a) av studenter, studentoroligheter. SC 1: 928 (1821).
-BYGGNAD. studentbostadsbyggnad. SOU 1937, 44: 97. —
-BÄNK. (student- 1886. studente- 1625)
1) (numera föga br.) för en l. flera studenter avsedd bänk (se d. o. II); särsk. övergående i bildl. anv. i uttr. sitta på studentbänken, bedriva universitetsstudier. Rydberg Brev 1: 299 (1886).
2) (förr) kyrkbänk för studenter. OxBr. 12: 539 (1625).
-DAG.
1) till 2, i pl.: studenttid. Jag läste i mina studentdagar rätt mycket hegeliansk literatur. Rydberg Brev 3: 12 (1882).
2) till 2, 3: dag då studenter l. studentklasser samlas för att fira minnet av sin studentexamen l. avgång från gymnasieskolan l. deltaga i en konferens l. ett studentmöte o. d. GotlLT 1852, nr 26, s. 1. Den tyska studentdagen i Göttingen. Lundagård 1920, nr 9, s. 11. Den första Internationella Studentdagen hölls 1941. IntStudD 1 (1943). ÅVäxjöstudFörb. 1948, s. 3.
3) till 3, 5: dag då ngn tar (l. tagit) studentexamen l. går (gått) ut gymnasieskolan. Siwertz JoDr. 89 (1928).
-DEBATT. Ergo 1942, s. 157.
-DEBATTÖR. DN(A) 1934, nr 85, s. 3.
-DEMOKRATI. ss. benämning på förhållandet att studenterna under demokratiska former får medinflytande i universitetets ledning (uppläggning av undervisningens form o. innehåll). Lundagård 1956, nr 11, s. 3.
-DEMONSTRANT. Hammarlund SamtJord. 68 (1971).
-DEMONSTRATION. jfr demonstration 4 c β. Tegnér Farf. 180 (1900).
-DEPOSITION. (förr) om invigningsceremoni varigm ngn upptogs i studenternas krets (o. som symboliskt framställde hur råhet och okunnighet hos studenter borde vika för hyfsning o. bildning); jfr deposition 2 o. -invigning. LdFesttUnivHInvign. 15 (1882).
(3) -DIMISSION. (i Finl.) (under högtidliga former hållen) skolavslutning för elev(er) som godkänts i studentexamen. TSvLärov. 1945, s. 283 (om förh. i Finl.).
-DIPLOM. (förr) studentbrev. Leijonhufvud Minnesant. 32 (1837).
-DISCIPLIN. disciplin (se d. o. 3 a) bland studenter. Bergman i 3SAH 51: 254 (1940).
-DISKUSSION. jfr -debatt. Zweigbergk StudFVerd. 35 (cit. fr. 1887).
-DRYCKESLAG~002, äv. ~200. jfr dryckes-lag 2 o. -kommers. Henriksson Tyskl. 355 (1901).
-DRÄKT. (student- 18181909. studente- c. 1750) (om ä. l. utländska förh.) om dräkt av visst utseende, buren av student; jfr -klänning 1, -uniform. Rhyzelius Ant. 24 (c. 1750). Rhyzelius beskrifver .. huru han efter att hafva ”i slokot hatt och slarfvot pennalkappa” samt utan värja .. lupit och ränt sent och bittida på uppassning och skänkebud, fick slänga bort denna habit, anlägga studentdräkt, väpna sig med värja och pistoler och sätta upp brättena på sin hatt. Annerstedt UUH II. 2: 404 (1909).
-DUELL. (förr) om duell mellan studenter med blanka vapen (vanl. sabel); jfr mensur 6. Atterbom Minn. 69 (i senare bearbetat brev fr. 1817).
-DÖD. om en i Uppsala år 1665 grasserande elakartad fläcktyfus varav många studenter avled; i sht i sg. best. Möller (1790).
-ED. (student- 1733 osv. studente- c. 1750c. 1793) [jfr t. studenteneid] (förr) om ed som student vid inskrivning vid universitet fick avlägga för universitetets rektor. ÅbSvUndH 68—69: 468 (1733).
Ssg (förr): studenteds-formulär. PedT 1964, s. 20.
-ED-GÅNG. (förr) om handlingen att avlägga studented. Wennerberg Bref 1: 56 (1838).
-ELEMENT. jfr element 3. Annerstedt UUH II. 2: 435 (1909).
(2, 3) -ELIT. jfr elit 1. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 53 (1947).
(5) -ENGELSKA. (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) skriftligt prov i engelska i studentexamen. SvD(A) 8/11 1966, s. 12.
(2, 3) -EXAMEN. i fråga om förhållanden före 1862, om inträdesprov till universitet förlagt till universitet; om förhållanden 1862—1968 o. i Finl. alltjämt gällande, om en årligen anordnad avgångsexamen (under åren 1878—1905 i officiellt språk benämnd mogenhets- (l. maturitets)examen) från gymnasium l. högre allmänt läroverk l. annan därmed jämställd skola (l. skolform), omfattande en för Sveriges samtliga abiturienter gemensam skriftlig prövning med uppgifter bestämda av Skolöverstyrelsen o. ett av censorer (l. särskild examensnämnd) övervakat muntligt förhör; i fråga om förhållanden i Sv. efter 1968, om avgångsbetyg från gymnasieskola l. annan därmed jämställd skola l. skolform, gymnasiekompetens. Pehr Pehrsson Lampa .. afreste (1722) till Kongl. Academien i Upsala och (blev) där inskrifven ibland de Studerandes antal, sedan han med beröm då redan undergått den så kallade Student-Examen. Westén (o. Wenström) 3: 200 (1814). Studentexamen är .. ett förberedande prof, gemensamt för alla. Den aflägges gemenligen vid ankomsten till universitetet. SKL (1850). Bland 1860-talets skolreformer märkes .. öfverflyttandet af ”studentexamen” (från och med år 1864) från universiteten till läroverken. SvH 10: 239 (1909). Lärokursen (vid de tekniska gymnasierna) är treårig och avslutas med s. k. teknisk studentexamen. 3NF 19: 57 (1933). 1870 erhöllo kvinnor rätt att avlägga studentexamen. Östergren (1948). Vid Försvarets läroverk kan begränsad studentexamen avläggas, varvid examen gäller ämnena modersmål, historia, matematik och ett främmande levande språk (vanl. engelska). 2SvUppslB 27: 1052 (1953). Studentexamen (dvs.) gymnasiekompetens. SAOL (1973). särsk. (förr) i uttr. lilla studentexamen, om realskoleexamen; äv. dels om slut- l. avgångsbetyg i visst l. vissa ämnen som avslutades före flyttning till näst högsta ringen, dels om icke fullständig studentexamen (dvs. examen utan klassiska språk o. avsedd för den som icke skulle avlägga akademisk examen); jfr student 5 slutet. Avgångsprövning i botanik .. i övre sjätte, där man .. avlade ”lilla studentexamen” i det ämnet och tyska. Hellberg FrödingM 109 (1925). 1845 infördes svensk studentuppsats och skrivning i latin som ytterligare kompetensprov för studentexamen, från vilken senare naturligtvis de som bara togo ”lilla studentexamen”, d. v. s. utan klassiska språk, voro befriade. SvFolket 8: 125 (1939). SAOBArkSakkSvar (1990; om realskoleexamen).
Ssgr (utom i Finl. o. i -examens-fest, -examens-år numera bl. om ä. förh.): studentexamens-betyg. betyg över avlagd student- l. mogenhetsexamen; jfr student-betyg. Hamilton MilUnd. 28 (cit. fr. 1837).
-kompetens. kompetens motsvarande den som avlagd studentexamen ger. PedT 1941, s. 87.
-krav. jfr krav 1. TSvLärov. 1952, s. 7.
-kria. jfr kria 3. Svedelius Lif 473 (1887).
-kunskap. kunskap (i ett visst l. vissa ämnen) enl. fordringarna för studentexamen; i sht i pl. Studentexamenskunskaper i engelska, tyska eller franska språket. TSvLärov. 1953, s. 637.
-kurs. jfr kurs 7, 8. Svedelius Lif 230 (1887).
-penning. (om förh. före 1862) i pl.: pengar som examinator erhöll för rättande av studentskrivning(ar). Svedelius Lif 474 (1887).
-period. period då studentexamen avlägges. TSvLärov. 1954, s. 537.
-rätt. rätt för skola att anställa studentexamen. 2NF 38: 365 (1926).
-sexa. jfr sexa, sbst.2 2, o. -examens-fest. Strindberg Fjerd. 1 (1877).
-studier, pl. Wieselgren Samt. 69 (1872, 1880).
-utskott. (förr) utskott med uppgift att ägna sig åt frågor rörande studentexamen (ss. bestämmande av studentskrivningar o. d.). SPF 1852, s. 382.
-vitsord. jfr -examens-betyg. SACOTidn. 1954, s. 57.
-år. år då ngn avlagt studentexamen l. gått ut gymnasieskolan. SOU 1935, 52: 86.
(3) -EXAMINAND. (numera bl. om ä. förh.) SErikÅb. 1968, s. 196.
(3) -EXAMINATION. (numera bl. om ä. förh.) TSvLärov. 1952, s. 546.
(3) -EXERCIS. (förr) exercis (se d. o. 2) med studenter l. studentbeväringar; i sg. best. äv. oeg., om exercerande studenter. SDS 1870, nr 1, s. 2. Den sista studentexercisen har nu längesedan afmarscherat från Lundagård. Weibull LundLundag. 171 (1884).
(2, 3) -EXERCITIUM. (†) vid gymnasium l. universitet: (övning i) stil- l. uppsatsskrivning o. d.; jfr exercitium 2. Leijonhufvud Minnesant. 12 (1837).
-EXPLOSION. om explosionsartat ökad utbildning av studenter; i sht i sg. best. Lychnos 1977—78, s. 2.
(3) -FABRIK. (förr) skämtsam l. nedsättande benämning på privat undervisningsanstalt l. skola med uppgift att på kortast möjliga tid ”slå i” eleverna kurserna för studentexamen. FoU 20: 336 (1836). NDA 10/5 1873, s. 3 (om läroverk).
(3) -FABRIKANT. (förr) jfr fabrikant 2, -fabrik. TLär. 1850, s. 25.
(3) -FABRIKATION. (förr) jfr -fabrik. SvFlicksk. 315 (1888).
(3) -FABRIKÖR. (förr) jfr fabrikör 2, -fabrik o. -fabrikant. TSvLärov. 1859, s. 83.
-FAKULTET. (numera bl. i fråga om ä. förh. i Finl.) om varje särskild av de (huvud)avdelningar vari ett universitet efter de olika vetenskapernas samhörighet o. med avseende på den akademiska undervisningen är uppdelat. Finland 173 (1893).
-FAMILJ. jfr studerande-familj. SOU 1948, 42: 225. —
-FANA. fana för studentkår o. d. NordStudMöt. 1845, s. 28.
-FASON.
1) jfr fason 2. En gammal luggsliten sammetsrock af den vanliga studentfasonen. Rydberg Frib. 272 (1857).
2) jfr fason 6. Han ser så stor ut och för sig med såna studentfaconer som han ser äldre bröderna göra, så nog behöfver han bli gymnasist. Runeberg BrWalter 108 (1864).
-FEDERATION. jfr -förbund, -förening. SDS 1946, nr 138, s. 12.
(2, 3) -FEST. fest arrangerad för l. av person(er) som avlagt studentexamen l. gått ut gymnasieskolan. Atterbom Minn. 134 (1817).
(5) -FINSKA. (i Finl.) studentexamen i finska. Medborgarbl. 1979, nr 6, s. 1.
(3, 5) -FIRANDE, n. firande (se fira, v.1 2) av studentexamen l. av förvärvad gymnasiekompetens. TSvLärov. 1940, s. 163.
(3, 5) -FIRNING. studentfirande. ÅbSvUndH LIX. 1: 123 (1940).
-FISKUS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) studentkassa. Annerstedt UUH II. 1: 27 (1908).
(2, 3) -FLAMMA. (vard.) jfr flamma, sbst. 3. Asplund LivSmultr. 155 (1945).
-FLIT. flit som utmärker en student. HJärta (1825) i 3SAH XXXIX. 2: 132.
(2, 3) -FLYG. (föga br.) om rabatterad flygresa för studerande. SvD 16/11 1976, s. 1. PropRiksd. 1977—78, nr 100: 12, s. 642. —
-FOLK. (numera föga br.) i sg. best., ss. sammanfattande benämning på studenterna vid ett universitet. Svedelius Lif 629 (1887).
-FOTBOLL~02 l. ~20. jfr -idrott. Jonason Fotb. 68 (1917).
-FRACK. frack avsedd för l. buren av student. NFreja 2/11 1838, s. 3.
(2, 3) -FREKVENS. jfr frekvens 1 o. -antal. HT 1949, s. 1.
-FRIHET~02 l. ~20. (student- 1744 osv. studente- 1604) jfr frihet 6 a. Annerstedt UUH Bih. 1: 49 (i handl. fr. 1604).
-FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) rörande studenter l. studentlivet o. d. Topelius 23: 150 (1877).
(3) -FURIR. (förr) jfr -befäl. Olsson Mittåt 163 (1963).
(5) -FYSIK. (förr) jfr -engelska; äv. om lärobok innehållande fysikaliska uppgifter i studentexamen med lösningar. Studentfysik. (1949; titel på lärobok). SvD(A) 8/11 1966, s. 12.
-FÄNGELSE. (förr) fängelse avsett för studenter; jfr -arrest, -häkte, -kurra, -prubba. Lindroth i 3SAH LXXIX. 2: 29 (1971).
(3) -FÖRBAND. (förr) jfr förband 3 a. TSvLärov. 1941, s. 348.
-FÖRBUND. förbund bestående av studenter; särsk. i uttr. Nordiska studentförbundet, om ett åren 1914—25 verksamt förbund bestående av nordiska studenter med uppgift att arbeta för kulturell samverkan i Norden. BönStud. (1898). 2NF (1918: Nordiska studentförbundet).
-FÖRENING. förening (se d. o. 7 c) för studerande vid universitet l. högskola; särsk. dels om sådan förening som de(n) studerande är skyldig att tillhöra (jfr -kår, -nation), dels om sådan, ideell förening för tillvaratagande av ngt gemensamt intresse (jfr -klubb); jfr studentske-förening. LdVBl. 1840, nr 9, s. 2. Av våra mer eller mindre politiskt inriktade studentföreningar stiftades föreningen Verdandi 1882, föreningen Heimdal 1891 och föreningen Laboremus 1902. Östergren (1948). 2SvUppslB (1953; äv. om obligatorisk förening).
Ssgr: studentförenings-idé. Då varande docenten Tham, som .. blef studentföreningsidéens förnämsta målsman. Kiellman-Göranson StudKal. 71 (1849).
-ordförande. Östergren (1948).
-rörelse. jfr rörelse 8. Annerstedt i 3SAH 17: 23 (1902).
(2, 3, 5) -FÖRHÖR. (student- 1843 osv. studente- 1773) (förr) i närvaro av censor, inspektor o. examensvittnen hållet obligatoriskt examensförhör med elev som stod i begrepp att avlägga studentexamen. Hwalström SpecPaid. 206 (1773).
-FÖRSAMLING. samling (se samla 2 h β) av studenter. Svedelius Lif 365 (1887).
-FÖRÄLDRAR, pl. jfr -familj. SvD(A) 1960, nr 61, s. 16.
-GASK. (vard., i sht i studentslang) jfr gask 3. Cederschiöld Artist. 70 (1915).
-GELAG. (numera föga br.) jfr gelag 1. Söderhjelm Tavaststj. 121 (1900).
-GEMENSKAP~020 l. ~002. gemenskap som råder mellan studenter. Arbetarbl. 24/3 1969, s. 14.
-GENERATION. jfr generation 2. LundStudKal. 1863—64, s. 12.
-GETTO. (vard.) nedsättande, om stadsdel i vilken företrädesvis studenter är bosatta. SvD(A) 16/10 1968, s. 11.
-GILLE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om förening l. sällskap o. d. bestående av studenter; äv. om sammankomst l. festligt samkväm i sådan förening osv. Lagerbring 1Hist. 4: 295 (1783). LundagKron. 2: 427 (1921; om sammankomst).
(2, 3) -GLOP. (vard.) jfr glop, sbst.1 Braun Namnl. 207 (1849).
-GODS. (student- 1804c. 1880. studente- 17471802) [jfr t. studentengut] (numera bl. i skildring av ä. förh.) om students ägodelar l. lösöre o. d. Stiernman Com. 1: 982 (1747).
-GOSSE. [jfr t. studentenjunge] särsk. (om ä. förh.): gosse som var betjänt hos student. Schück FUpsala 151 (i handl. fr. 1728).
-GRILLER, pl. jfr grill, sbst.2 Leijonhufvud Minnesant. 374 (1843).
-GRÄL. jfr gräl, sbst.2 II. Kellgren (SVS) 4: 38 (1779).
-GUDSTJÄNST~02 l. ~20. gudstjänst för studenter. VLösen 1955, s. 65.
-HANDBOK~02 l. ~20. (av studentorganisation utgiven) handbok för studenter med upplysningar om studier, föreläsningar, bostads- o. matförhållanden o. d., studentkalender. Studenthandbok för Lund 1937—38. (1937; boktitel).
-HATT. (studente- c. 1750) (förr) till students dräkt hörande hatt. Rhyzelius Ant. 24 (c. 1750).
-HAVRE. bildl.
1) [jfr lt., nl. studentenhaver, ä. t. studentenhaber] (förr) ss. skämtsam benämning på russin l. (vanl.) blandning av russin o. mandel (använd ss. konfekt). Topelius Dagb. 3: 119 (1837). Studenthafre .. (dvs.) Russin. Dalin (1854). (Mandeln) utgör en väsentlig del i den s. k. studenthafren. Jönsson Gagnv. 140 (1910). Studenthavre (.) Uppsalabilder från 80—90-talet. Hasselblad (1918; boktitel).
2) (†) i uttr. så sitt ogräs ibland studenthavran, ungefär liktydigt med: driva politisk propaganda bland studenter. SvMin. 1843, nr 74, s. 4.
-HEM. stiftelse l. inrättning med uppgift att bereda vid universitet studerande ungdom bostad o. kost gratis l. mot ringa betalning samt tillfälle till familje- o. kamratliv; äv. om (större) byggnad med små rum (l. lägenheter) som främst hyrs ut till studenter; jfr -bostad, -härbärge, -kollegium, -kommunitet o. studentske-hem. Roth 1Geogr. 183 (1886). Norrbyska studenthemmet i Uppsala grundades 1880. Östergren (1948). Ett eldorado var det för dem, som hade lyckats komma in på något av de tre studenthemmen (i Lund): Thomanderska vid Sandgatan, Universitetets vid Adelgatan och .. Collianderska vid Bytaregatan. LundagKron. 3: 232 (1955). SvOrdb. (1986).
(3, 5) -HIPPA. (vard.) fest för firande av nybliven student l. för firande av att elev gått ut gymnasieskolan; jfr hippa, sbst. 1, o. -kalas, -kolifej. Östergren (1948).
-HISTORIA.
1) historia (se d. o. II 1) rörande studenter o. studentlivet o. d. Santesson Nat. 253 (1880).
2) historia (se d. o. II 6) med ämne från studentlivet. Svahn Öfverligg. 1 (1885). Kring prillan och lagern. Studenthistorier. Essén Prill. (1920; boktitel).
-HJÄLP. (student- 1690 osv. studente- 15561791) (förr) hjälp (se d. o. 1 d β) åt studenter. G1R 26: 706 (1556). Studente hielpen, som gemenligen vedh S. Thomæ tijdh plägar af almose kornet afsättjas. VDAkt. 1694, nr 33 (1693).
-HJÄRTA. särsk.
1) till 2: pregnant, hjärta som kännetecknar en sann student. AnderssonBrevväxl. 1: 270 (1850).
2) (†) till 7 b, om växten Dicentra spectabilis (Lin.) Lemaire, löjtnantshjärta; vanl. i pl. Schulthess (1885). ASFFlF XL. 4: 19 (1915; från Åland).
(2, 3) -HOP. (student- 1887 osv. studente- 16981699) (vard.) jfr hop, sbst.3 I 2. UUKonsP 22: 232 (1698).
-HORA. (starkt vard.) hora (l. nedsättande, om kvinna) vars sexuella umgänge l. intresse är inriktat på studenter. ConsAcAboP 2: 140 (1658).
-HUMOR. humor (av det slag som förekommer) hos student(er). Schwartz Pos. 120 (1863).
-HUS. hus avsett för l. bebott av studenter; jfr studentske-hus. Runeberg BrWalter 107 (1864). De for förbi studenthusen, Kållehus, Malmö nation, Smålandsgården. Blom Sörja 36 (1971).
Ssg: studenthus-byggande. Lundagård 1958, nr 2, s. 5.
-HUSHÅLL~02 l. ~20. jfr hushåll 3. Ergo 1936, s. 89.
-HYBBLE. (numera bl. i vissa trakter, vard.) om litet, tarvligt, mer l. mindre förfallet boningshus i huvudsak bebott av studenter. Ahrenberg Haap. 11 (1893).
-HÅLL. i uttr. l. från studenthåll, bland studenter (l. dessa närstående kretsar) resp. från studenternas sida; jfr håll, sbst.1 VII 1 c β. Lundagård 1921, nr 5, s. 6 (: ). Därs. (: från). Björck HeidenstSek. 15 (1946: från).
-HÄKTE. (förr) jfr häkte I 3 o. -arrest, -fängelse, -prubba. Uppl. 1: 491 (1905).
-HÄLSOVÅRD~002, äv. ~200. studerandehälsovård. MedFT 1947, s. 152. —
-HÄRBÄRGE~020. (förr) jfr härbärge 1 o. -hem, -kollegium, -kommunitet. Backman Dickens Pickw. 2: 44 (1871).
-IDROTT~02 l. ~20. av universitets- l. högskolestuderande utövad idrott. Studentbl. 1912, nr 9, s. 3.
-INFLYTANDE~0200. jfr studerande-inflytande. Lundagård 1956, nr 9, s. 2.
-INSIGNIUM. (förr) yttre kännetecken på studentvärdigheten. Efter tagen examen, påspändes det högt efterlängtade studentinsignium, värjan, som ständigt bars. KLilljebjörn Hågk. 13 (1838).
-INSKRIVNING~020. jfr inskriva 2 d. Annerstedt UUH II. 2: 331 (1909).
Ssg: studentinskrivnings-penningar, pl. (förr) pengar som student erlade vid studentinskrivning. StatutUniv. 1863, s. 72 (1861).
-INSPEKTOR. (om förh. i Finl. 1852—c. 1870) om (l. ss. titel för) person med professors rang, som var chef för universitetets pedeller. FinlStatskal. 1852, s. 155.
-INTAG~02 l. ~20. studentintagning vid universitet l. högskola. SvD(A) 1961, nr 60, s. 11.
-INTAGNING~020. SvD(A) 1959, nr 265, s. 6.
-INVIGNING~020. (förr) jfr invigning 1 o. -deposition. UpplFmT 2: LXXXIV (1881).
-JARGONG. jargong (se d. o. 2) (av det slag som förekommer) hos student(er). NF 19: 363 (1895).
-JIPPO ~jip2ω, n.; best. -t; pl. -n. [efterleden möjl. samhörig med romani jibba, dansa, sjunga, jibben, liv, livsglädje; jfr sv. slang jippo (Friberg SvSlanglex. (1964))] (vard.) studentupptåg l. studentskoj o. d. Delblanc Nattresa 225 (1967).
(3, 5) -JUBILAR. person som firar studentjubileum. BonnierLM 1954, s. 399.
(3, 5) -JUBILEUM. jubileum som firas av personer som avlagt studentexamen l. gått ut gymnasieskolan samma år (vid samma skola). Damm StudM 92 (c. 1875, 1893).
-KAFÉ. kafé (se d. o. a) som särsk. frekventeras av studenter. Damm StudM 19 (c. 1875, 1893).
(6) -KAKA. (i sht förr) om ett slags konfektyr. Dalin (1854).
(2, 3) -KALAS. (student- 18041939. studente- 1773) särsk. (om ä. förh.) till 2, om kalas (se d. o. 1) som vid universitet nyinskriven student höll för äldre student från samma nation. Hwalström SpecPaid. 122 (1773). De s. k. studentkalasen, som i åtskilliga nationer gifvas af de nyss inskrifne åt deras äldre landsmän för att, såsom det heter, sig hos desse insinuera. Söderhjelm Runebg 1: 69 (cit. fr. 1824).
-KALENDER. (i regel årligen utkommande) publikation med innehåll som är av intresse för studerande vid universitet l. högskola; särsk. om sådan publikation dels med upplysningar om universitets- o. studentlivet (bl. a. universitets- l. högskolestudiernas finansiering, bostads-, kostförhållanden), särsk. i uttr. Svensk studentkalender, om perioden 1926—1954 vartannat år utkommande publikation utgiven av Sveriges förenade studentkårer, dels med visst enhetligt innehåll (t. ex. av litterär l. politisk art). Student-kalender för skott-året 1848. Kiellman-Göranson (1849; boktitel). Lunds studentkalender av år 1864 .. (är trol.) den första samling av lundensisk studentpoesi, som befordrats till trycket. LundagKron. 2: 426 (1921). 2SvUppslB (1953: Svensk).
-KAMMARE. (student- 1756 osv. studente- 15951620) kammare (se kammare, sbst.2 2 a α) avsedd för l. uthyrd ss. bostad för student. Annerstedt UUH Bih. 1: 33 (i handl. fr. 1595).
(2, 3) -KAMRAT. universitetskamrat, studiekamrat vid universitet l. högskola; äv. (o. vanl.) om person sedd i relation till en l. flera andra som samtidigt avlagt studentexamen l. förvärvat gymnasiekompetens vid samma läroverk o. d. Hagberg Shaksp. 1: 286 (1847). Endast två av de 18 studentkamraterna hade AB som allmänt vitsord. ÅbSvUndH 63: 134 (1941).
(2, 3, 5) -KANDIDAT. (förr) om person som förberedde sig till studentexamen; jfr -aspirant. VDAkt. 1787, nr 127.
-KAPELL. kapell avsett för studenter.
1) motsv. kapell, sbst.1 1. SvD(A) 1/12 1954, s. 15.
2) motsv. kapell, sbst.1 3. AFTeatStudenthProgr. 21/11 1889.
-KAPPA. (förr) kappa (se kappa, sbst.1 1 b α) buren av student ss. tecken på hans studentvärdighet. Rydberg Vap. 256 (1891).
-KAPPRODD~02 l. ~20. jfr -idrott. Studentbl. 1912, nr 9, s. 3.
-KARNEVAL. jfr karneval 1. Valerius i 3SAH LVI. 3: 115 (1843).
Ssg: studentkarnevals-tåg. Lindström Leksaksb. 71 (1931).
(3, 5) -KARRIÄR. jfr karriär 5 o. 6. Folkskollärarna räknas till studentkarriären. TSvLärov. 1953, s. 158. De anmärkningsvärda ekonomiska förhållanden, varunder tjänstemännen i studentkarriärerna i posten, SJ, tullen, riksbanken och försvaret arbetar. SR-Nytt 1959, nr 4—5, s. 2. —
-KASERN.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 2, om stort o. kasernliknande hyreshus som i huvudsak bebos av studenter. Sturzen-Becker Krita 113 (1841).
2) (förr) till 3: kasern i vilken värnpliktiga studenter var inkvarterade. IllSvOrdb. (1955, 1964).
-KASSA. (student- 1693. studente- 1693) (förr) om penningmedel avsedda för (fattiga) studenter; jfr kassa, sbst.1 3, -fiskus, -kista. UUKonsP 20: 271 (1693).
-KATALOG. jfr katalog 2. Topelius Dagb. 1: 51 (1833).
-KISTA. (studente- 1694) (förr) kista (se d. o. 1 a) vari penningmedel avsedda för (fattiga) studenter förvarades; jfr -kassa. Annerstedt UUH Bih. 2: 398 (i handl. fr. 1694).
(3, 5) -KLASS.
1) klass för personer som avlagt studentexamen. Folkskoleseminariernas studentklasser. SOU 1935, 52: 86.
2) (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) klass som (visst år) skall avlägga (l. avlagt) studentexamen. Hamilton MilUnd. 64 (1842).
-KLOCKA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om Uppsala domkyrkas storklocka som kom på plats med studenters hjälp (o. som det rings i vid promotioner, professors- o. rektorsinstallationer o. förr äv. vid begravning av student). Nu ringde det från Domkyrkotornet (i Uppsala) i studentklockan. Strindberg Fjerd. 39 (1877).
-KLUBB. jfr -förening. Böttiger i 2SAH 49: 235 (1873).
-KLÄDER. (student- 1909. studente- c. 1750) (förr) jfr kläde III o. -dräkt. Rhyzelius Ant. 19 (c. 1750).
-KLÄNNING, förr äv. -KLÄDNING.
1) (†) till 2: studentdräkt, studentuniform. Sparre Findl. 1: 74 (1835: Studentklädningen). Afzelius Minn. 42 (c. 1870: studentklädning).
2) till 5: klänning (se d. o. 2) avsedd för l. använd vid studentexamen l. vid firande av förvärvad gymnasiekompetens. Dahl När 212 (1966).
-KNEP. jfr knep, sbst.1 II. Altén Schachm. 5 (1798).
-KOKERSKA. (student- 1672. studente- 16651909) (numera bl. i skildring av ä. förh.) kvinna som (yrkesmässigt) ombesörjde l. övervakade matlagning för studenter. UUKonsP 7: 171 (1665).
(2, 3) -KOLIFEJ. (vard. o. skämts.) jfr -fest. Söderhjelm MVärld 1: 374 (1929).
-KOLLEGIUM. jfr kollegium 1 a o. -härbärge. UpplFmT 8: 251 (1921).
-KOLLEKT. (student- 1721. studente- 17321773) (förr) insamling inom en menighet av penningmedel till förmån för (mindre bemedlade) studenter. SynodA 1: 294 (1721).
-KOLONI.
1) om samling studenter av viss nationalitet vilka (för längre l. kortare tid) bosatt sig i en utländsk stad (särsk. i visst kvarter) l. trakt o. där bildar en mer l. mindre fast enhet. KyrkohÅ 1902, s. 130 (om svenska studenter i Paris under medeltiden). En liten svensk studentkoloni fanns 1307 i Orléans. Lindroth SvLärdH 1: 62 (1975).
2) (numera bl. tillf.) om en på en plats l. i en ort tillfälligt bosatt grupp studenter som bedriver missionsarbete o. d. UppsKristlStudF 1901—1911 63 (1911).
-KOMEDI. i sht litt.-vet. komedi (se d. o. 1) med ämne från det akademiska livet; komedi som spelas l. uppförs av studenter. ProgrLördSLd 26/4 1879. Ett av tidens skoldramer, Jacob Chronanders studentkomedi Surge, uppförd .. i Åbo 1647. Lindroth SvLärdH 2: 184 (1975).
-KOMEDIANT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -komedi. Annerstedt UUH II. 2: 417 (1909).
-KOMMERS. [efter t. studentenkommers] (i sht om ä. tyska förh.) = -dryckeslag. Henriksson Tyskl. 356 (1901). Key Allsegr. 2: 120 (1924).
-KOMMUNITET. (förr) jfr kommunitet 3 o. -hem, -härbärge, -kollegium. Geijer I. 1: 227 (1845).
(3) -KOMPANI. (förr) kompani vid vilket värnpliktiga studenter utbildades. Zweigbergk Ung 138 (1915).
(5) -KOMPETENS. kompetens (se d. o. 2) motsvarande den som avlagd studentexamen l. genomgången gymnasieskola ger. KyrkohÅ 1902, s. 152.
-KONDITION. (förr) informatorsbefattning, informatorsplats (som medförde att informatorn under terminstid vistades i en universitetsstad med lärjungen på bekostnad av dennes målsman). Strindberg TjqvS 2: 8 (1886).
-KONFEDERATION. konfederation bestående av studenter; särsk. [efter fr. Confédération internationale des étudiants] i uttr. Internationella studentkonfederationen, om en år 1919 i Strasbourg bildad konfederation bestående av studentorganisationer från hela världen med uppgift att handlägga frågor gemensamma för de olika ländernas studenter (o. närmast motsvarande den år 1946 bildade organisationen International Union of Students, Internationella studentunionen). SvD(A) 18/10 1921, s. 6 (: internationella).
-KONFERENS. jfr konferens 1 a. SOU 1935, 52: 44. —
-KONGRESS. jfr kongress I 2. SvMin. 1843, nr 79, s. 1.
-KONSERT. konsert som ges av l. för studenter. Studentblad. 1846, nr 30, s. 2.
-KONVENT. (förr) jfr konvent 1 d α o. -möte. BL 5: 48 (i handl. fr. c. 1795).
-KONVIKTORIUM. (förr) av studentorganisation o. d. upprättat företag som hade matservering för studenter. Upsala(A) 27/8 1918, s. 3.
(3) -KORPRAL. (förr) jfr korpral 2 o. -befäl. Ödman StudM 44 (1891).
-KORPS, se -kår.
-KORT.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 2: kort (se kort, sbst. 1) som visade att ngn var student; jfr -legitimation. Laurin Minn. 2: 131 (1930).
2) till 3: fotografi föreställande person(er) som (just) avlagt studentexamen l. gått ut gymnasieskolan. SAOL (1950).
-KORTEGE. SvD(A) 1/5 1923, s. 3.
-KORYFÉ. jfr koryfé 2. Almquist Wennerbg 20 (1917).
-KOST. (studente- 16291730) särsk. (om ä. förh.) om det för terminen bestämda matförråd som en student medförde hemifrån. Stiernman Com. 1: 984 (1629).
-KOSTNAD. (†) kostnad som en student har, studiekostnad. ÅbSvUndH 68—69: 483 (1779).
-KOSTYM. (numera bl. om ä. l. utländska förh.) jfr kostym 4 (c) o. -dräkt, -uniform. Adelsköld Dagsv. 1: 340 (1899).
-KOTTERI. Hellberg Samtida 1: 47 (1870).
-KRAGE. (i sht förr) broderad krage på studentfrack. SvUppslB 26: 581 (1935).
-KRAKEL. (vard.) Bååth-Holmberg Sekl. 1: 59 (1897).
(3, 5) -KRANS. krans (se d. o. 1) som ngn i samband med studentexamen l. avgång från gymnasieskolan får (av släkt o. vänner). Krusenstjerna Fatt. 2: 306 (1936).
-KRAVALL. jfr -oroligheter; vanl. i pl. Bååth-Holmberg Sekl. 1: 14 (1897).
-KREDIT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) studiekredit. Lundagård 1922, nr 2, s. 6.
-KRETS. krets (se krets, sbst.1 9 a, b) av studenter; särsk. i uttr. i (l. inom) studentkretsar(na), i kretsar som utgörs av studenter, bland studenter. Hellberg Samtida 1: 49 (1870: inom studentkretsarne). Det vill synas som om Lidner bildat medelpunkten i en vitter studentkrets. Ljunggren SmSkr. 3: 127 (1881). Östergren (1948: Inom studentkretsar). ÅbSvUndH 81 B: 13 (1950: i studentkretsarna).
(5) -KRIA. (utom i Finl., tillf., numera bl. om ä. förh.) studentuppsats, studentskrivning; ofta nedsättande; jfr kria, sbst. 3. Lundell (1893). Cannelin (1921; äv. i nedsättande bemärkelse).
-KROG. jfr -kafé. Alving HemBäst 148 (1948).
-KUF. (i vissa kretsar, vard., skämts.) (J. H. Thomander) hade få eller inga vänner .. undvek sällskap och framstod snart som en lärd studentkuf. Gierow i 3SAH LXXXI. 2: 88 (1973).
(2, 3) -KUGGARE. (förr) lärare som hade för vana att underkänna studenter i (student)examen. Wennerberg Bref 1: 42 (1837).
(2, 3) -KUGGNING. (förr) jfr kugga, v.1 4, o. -kuggare. TSvLärov. 1940, s. 339.
-KULA. (vard.) jfr kula, sbst.4 1 a β, o. -lya, -rum. SDS 14/9 1919, s. 8.
(3, 5) -KULL. jfr kull, sbst.1 3, o. -årgång. UNT 20/6 1939, s. 7.
(2, 3) -KUNSKAP~02 l. ~20. (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) kunskap (i visst l. vissa ämnen) enl. fordringarna för l. som krävs för studentexamen; i sht i pl. Järta 2: 510 (1828).
-KUPA. (vard.) jfr kupa, sbst. 12, o. -lya. Thorén Herre 105 (1942).
-KURATOR. till studenthälsovården knuten tjänsteman med uppgift väsentligen att hjälpa studenterna med personliga (i sht ekonomiska o. sociala) problem. SvD 2/12 1957, s. 14.
-KURRA. (förr) studentfängelse. Topelius Fält. 3: 133 (1858).
-KURS.
1) till 2, 3: för studenter anordnad kurs (se d. o. 7); förr äv. om kurs vid ”studentfabrik”. Klint (1906). Cederschiöld Banbr. 4 (1913; vid studentfabrik). UrDNHist. 2: 414 (1953; vid handelsinstitut).
2) (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) till 3, 5, om det kunskapsmått (i visst l. vissa ämnen) som krävs för studentexamen; jfr kurs 8. Svahn Öfverligg. 102 (1885). Reallinjens studentkurs. Henning HbgMinn. 1: 167 (1950).
-KVARTER.
1) (numera föga br.) studentbostad. Runeberg (SVS) 9: 357 (1860).
2) jfr kvarter 12. Topelius Fält. 5: 92 (1867).
-KVARTETT. i sht mus. kvartett som sjungs l. spelas l. är avsedd att sjungas osv. av studenter; äv. om ensemble som sjunger osv. sådant musikstycke. Student-Qvartetten. 30 Sånger för fyra Mansröster. (1860; boktitel). Året 1846 blef tidpunkten för .. den första resande studentqvartetten i vårt land, och denna just från Lund. Hellberg Samtida 2: 198 (1870).
-KVICKHET~02 l. ~20. jfr kvickhet 6. Kruse Funcke 92 (1885).
-KYFFE. (vard.) jfr -kula. Berg Lie Minn. 54 (1929).
-KYNNE. särsk. pregnant: kynne som kännetecknar en (sann) student l. (sanna) studenter. Aurelius Männ. 78 (1935).
-KYRKA. jfr -kapell 1. SvD(A) 1959, nr 254, s. 13.
-KÅR, förr äv. -KORPS. sammanslutning av samtliga vid ett universitet l. en högskola inskrivna studerande (vid universiteten i Lund o. Uppsala uppdelade på nationer (se nation 2)); äv. om byggnad för studentkårs administration o. d.; jfr studerande-kår. Heinricius ÅboAk. 63 (i handl. fr. 1817: Student Corpsen). Uppsala studentkår stiftades 1849, Lunds 1867, Stockholms högskolas 1883 och Göteborgs högskolas 1891. Östergren (1948). SvOrdb. (1986; äv. om byggnad). särsk. i uttr. Sveriges förenade studentkårer, om en år 1921 stiftad sammanslutning bestående av samtliga studentkårer vid universitet l. högskolor med uppgift att verka för de svenska studenternas gemensamma bästa, representera dem i det internationella studentarbetet o. d. Lundagård 1921, nr 6, s. 4.
Ssgr: studentkårs-, äv. studentkår-hus. hus med samlings- o. sällskapslokaler för en studentkår. Östergren (1948).
-ordförande. AkadFören. 1830—1911 121 (1911).
-pamp. (vard.) ”pamp” (se pamp, sbst.2) i studentkår. Hedberg Upp 86 (1968).
(3) -KÄPP. jfr -krans. Fogelqvist ResRot 137 (1926).
-KÖR. jfr kör, sbst.1 2. NordStudMöt. 1845, s. 11.
-LAG, sbst.1 (student- 1857. studente- 1641)
1) (förr) lag (se lag, sbst.1 1) rörande studenter o. studentväsendet. Redan 1291 kunde Erkebiskop Johannes i Upsala utfärda en studentlag ”för svenskar, som studerade i Paris”. BL 23: 219 (1857).
2) (†) om regel l. rättesnöre för student(er); jfr lag, sbst.1 2. RP 8: 514 (1641).
-LAG, sbst.2 sport. av studenter bestående lag (se lag, sbst.3 14 c γ). NordIdrL 1903, s. 63 (om ishockeylag).
-LANDSKAP~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) nationsförening vid universitet bildad av studenter från samma landskap; jfr -nation. Annerstedt UUH II. 1: 74 (1908).
-LEDARE. jfr ledare 1. Ljunggren Thomé 12 (1852).
-LEGITIMATION. identitetskort som styrker att ngn är student. DN 3/4 1974, s. 9.
-LEVERNE. (student- 17901828. studente- 15951749) (numera föga br.) studentliv (se d. o. 1). UppsDP 4/6 1595. Heinrich (1828).
-LEVNAD. (numera föga br.) studentliv (se d. o. 1). Student-Lefnaden, Sedd och Tecknad, Både på Fula och Wackra Sidan. (1778; titel på skrift). Ahlman (1872).
-LIK, adj. (student- 1790 osv. studente- 1749) Lind (1749).
(7 b) -LILJA. [jfr t. studentenlilie] (†) = -nejlika 1 a. Langlet Husm. 748 (1884). Därs. 793 (1892).
(3) -LINJE. (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) linje (se d. o. 8) för person som avlagt studentexamen. SFS 1936, s. 799.
-LITTERATUR. litteratur avsedd l. lämplig för en student l. litteratur som studera(t)s av en student l. studenter. LundStudKal. 1863—64, s. 18.
-LIV.
1) liv (se d. o. I 3, 5 b) karakteristiskt för en student (l. studenter), ofta med särskild tanke på frihet, intellektuell stimulans o. nöjesliv; i sht i sg. best.; jfr -leverne, -levnad. Det glada studentlivet. Atterbom Minn. 272 (1818). Under de första åren (i Uppsala) deltog .. (A. Hedin) friskt i studentlivet, var bibliotekarie i sin nation .. och dess representant i studentkårens direktion. Spångberg Hedin 27 (1925).
2) (vard., skämts.) om student; jfr liv I 11 b. De små studentliven. LD 1957, nr 245, s. 4.
-LOKUS. (vard.) om (mindre) byggnad som väsentligen bebos av studenter l. om studentbostad l. studentrum i sådan byggnad; äv. om matställe för studenter; jfr lokus 2. Lindgren Ital. 42 (1896). IllSvOrdb. (1955; om studentrum o. matställe).
-LYA. (vard.) jfr lya, sbst.1 a, -kula o. studentske-lya. Engström Lif 88 (1907). Lidman Lågan 267 (1952).
(7 b) -LYCHNIS. (†) växten Lychnis chalcedonica Lin. Liljeblad Fl. 242 (1816).
(7 b) -LYKTA. (†) växten Lychnis fulgens Fisch. Svensson Kulturv. 170 (1893).
-LYNNE. lynne karakteristiskt för en student (l. studenter). 2NF 26: 702 (1917).
(3, 5) -LYRA. (i Finl.) eg. om uniformsmärke i form av en lyra i studentmössa; äv. (o. vanl.) oeg. l. bildl., om studentexamen. Nervander Bild. 51 (1887).
-LYRIK. jfr -poesi. Flensburg (o. Collin) 37 (1906, 1915).
(7 b) -LYSA. (†) växten Lychnis chalcedonica Lin. PriskurBergTrädg. 1893—94, s. 15. Därs. 1903—04, s. 25.
(7 b) -LYST. (†) växten Lychnis chalcedonica Lin. Liljeblad Fl. 180 (1798).
-LÅN. lån (se d. o. 1, 2 b) till student(er). Lundagård 1921, nr 7, s. 4.
-LÄDER. (†) i uttr. prygla ngns studentläder, duktigt prygla ngn som är student, hudflänga ngn som är student. CIHallman 155 (1776).
-LÄGENHET~002, äv. ~200. GHT 1959, nr 96, s. 5.
-LÄKARE. läkare med uppgift att vid ett universitet l. en högskola utöva tillsynen över studenthälsovården. UNT 6/12 1935, s. 3.
-LÄKTARE. (studente- 17021747) (förr) i kyrka: läktare där studenterna satt l. skulle sitta. En novitius skall ifrån sin första ankomst till Academien gå med sin kappa, stå på dhen unga Studente läcktaren, sampt bewijsa sina Landzmän dhen upwaktning och lydna som dhem böhr i fämbton weckors tidh. VärmlNatLdP 23/12 1702, s. 88. På stora studenteläcktaren (i Lunds domkyrka) betales för hvar person uti de 2:ne första bänckiarne städja .. 2:—. Corylander LundDomk. 116 (i handl. fr. 1739).
-LÄNGD. (†) studentmatrikel; jfr längd 8. Afzelius Sag. VIII. 2: 232 (1857).
-LÖN. lön (se lön, sbst.1 2) åt studerande vid universitet l. högskola. Chock 1 (1908).
-MANER l. -MANÉR. (student- 1851 osv. studente- 16871749) student(er)s maner (se maner, sbst.1 2); särsk. i uttr. på studentmaner, efter l. enl. en students (studenters) bruk l. sed, på en students (studenters) sätt l. vis. Jag (dvs. en kapten) undrar att I (dvs. studenterna) skola öfwerfalla mitt folck på gatan, och weet int(et) om dhetta är studentemaneer. UUKonsP 18: 362 (1687). Adelsköld Dagsv. 2: 30 (1900: ).
-MARSCH. särsk.: marsch (se marsch, sbst.1 2) för l. utförd av studenter. Glada studentmarscher och vemodiga serenader tona i den sena kvällen från alla håll. Samuelsson HALärovUpps. 313 (i handl. fr. 1841).
(2, 3) -MASSA. jfr massa, sbst.2 5. Zweigbergk Ung 169 (1915).
-MATCH. sport. match mellan studenter (i sht från olika universitet). NordIdrL 1901, s. 186.
(5) -MATEMATIK. (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) studentskrivning i matematik l. matematikkurs för studentexamen. TSvLärov. 1949, s. 169.
-MATLAG~02 l. ~20. (i sht förr) jfr mat-lag 2 b β o. studentske-matlag. Upsala(A) 27/8 1918, s. 2.
-MATLOKUS. (vard.) matställe för studenter. Hellström ManHum. 2: 359 (1923).
-MATRIKEL. jfr -katalog, -längd. Alopæus BorgåGymn. 287 (1807).
-MATSTÄLLE~020. jfr -bord, -lokus. Ramsay Barnaår 6: 40 (1905).
-MENIGHET~002 l. ~200. (numera föga br.) om samling av studenter, studentmassa; jfr menighet 1 a. Atterbom Minn. 539 (1818). AkadFören. 1830—1911 139 (1911).
-MENTALITET. SvFolket 8: 137 (1939).
-MERKONOM ~mærkonå2m l. -kω-, m.//ig.; best. -en; pl. -er. [senare leden bildning till stammen i merkantil o. -nom] (i Finl.) Studentmerkonom (dvs.) person som tagit studentexamen och sedan genomgått handelsinstitut. Stenmark FinlSv. (1975).
-MIDDAG.
1) (numera bl. mera tillf.) till 2: middag tillagad för o. serverad student(er). Man (känner till) matordningen inom det kort före 1640 afskaffade kommunitetet (i Uppsala), och det får väl antagas, att man där serverat vanliga studentmiddagar. Schück FUpsala 74 (1917).
2) till 3, 5: middag (se d. o. 2 b) intagen vid firande av studentexamen l. förvärvad gymnasiekompetens. Krusenstjerna Fatt. 2: 317 (1936).
-MILJÖ. jfr miljö 4. SvFolket 8: 142 (1939).
-MINNE. minne (se minne, sbst.1 4) från studenttiden; i pl. äv. övergående till att beteckna skrift l. skrifter behandlande minnen från studenttiden. Ljunggren Thomé (1852; i titel på skrift). Studentminnen. Ahnfelt (1857; boktitel). Stiernhielm (kan) redan under Greifswaldstiden ha gjort Menius' bekantskap. Då de återsågo varandra i Dorpat 1630, kunna gemensamma studentminnen och intressen åter ha fört dem samman. JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 191. Seden (att äta gås) nämnes ofta i studentminnen från Lund. Arv 1950, s. 79. —
-MISSIONSFÖRENING. (förr) av studenter bestående missionsförening. Stadgar för Student-missionsföreningen i Upsala. (1884; titel).
-MISSIONÄR. missionär som är student; äv. om missionär som bedriver missionsverksamhet bland studenter. 2NF 37: 79 (1924).
-MORAL. jfr moral 1 (a). Lundagård 1922, nr 4, s. 14.
-MUN. särsk. i uttr. i studentmun, i varje students mun, bland studenter. Kulturen 1942, s. 5.
(5) -MUNTA. (förr, vard.) muntlig prövning i studentexamen. GHT 7/4 1955, s. 9.
-MUSIK. musik för l. utförd av studenter. UpplFmT 44: Bil. 184 (1930).
-MÅL. (numera bl. ålderdomligt) jfr mål, sbst.2 2. Annerstedt UUH II. 2: 27 (1909).
(2, 3) -MÄSSIG. som kännetecknar l. påminner om l. avser l. lämpar sig l. är karakteristisk för student(er) l. studentlivet l. studentväsendet; äv.: som har studentkompetens. Nordforss (1805). Nuvarande författningar förutsätta väl, att i fall .. (en yngling som gått ut gymnasiet) ej är studentmessig, skall han vid Akademien förkofra sig. Agardh BlSkr. 1: 386 (1836).
-MÄSTARE. person som är mästare i studentmästerskapstävling; jfr mästare 7 slutet. IdrBl. 1924, nr 40, s. 2 (i fråga om höjdhopp).
-MÄSTERSKAP~002, äv. ~200. [delvis avledn. av -mästare] jfr mästerskap 3 slutet. IdrBl. 1924, nr 39, s. 6.
Ssg: studentmästerskaps-tävling. IdrBl. 1924, nr 34, s. 11.
(2, 3, 5) -MÖSSA.
1) mössa av speciellt utseende, som bärs av student, mössa för student; i Sv. o. Finl.: av student (i sht av nybliven student l. av student vid högtidligare tillfällen) buren mössa med vit (förr äv. i Lund vintertid svartblå) sammetskulle, svart (i Lund mörkblått) band därunder o. blågul kokard; äv. om sådan mössa försedd med tofs, buren ss. kårmärke av teknolog(er); i fråga om utländska förh.: av student buren sådan mössa av liknande utseende; äv. oeg., om person som bär studentmössa (i ovan anförd bet.). Topelius Dagb. 2: 37 (1835). Första dagen jag for som .. (konduktör) på en ny linie, satt der en studentmössa i en andra-klasskupé och läste i en bok. Hedenstierna Fideik. 135 (1895). (På väggarna i det tyska uthyrningsrummet) hängde värjor och floretter och gräsgröna studentmössor. Holmström LändStränd. 1: 161 (1913).
2) om rund småkaka tillredd av ägg, socker, vetemjöl. SjuSortKak. 88 (1945). Därs. (1964).
-MÖTE. möte (se d. o. 5) anordnat av l. för (vanl. ett större antal) studenter; särsk. om sådant (i regel under högtidliga former arrangerat) möte bestående av studenter från flera olika (i sht nordiska) universitet. Det nordiska studentmötet i Köpenhamn, år 1845. (1845; boktitel). (Folkstämningen var) så stark efter det stora studentmötet i Köpenhamn 1845 att Oskar I fick stöd i sin politik att ställa upp en svensk-norsk armé i Skåne till Danmarks försvar. Lamm i 3SAH LIX. 1: 11 (1948).
(2 (a)) -NAMN. (student- 18401921. studente- 16441735. studenter- 1735)
1) (förr) ss. beteckning för studentvärdighet l. studenttitel; jfr namn 3. Annerstedt UUH Bih. 1: 370 (i handl. fr. 1644).
2) (i sht förr) om students namn (se d. o. 4 b). Lundagård 1921, nr 7, s. 3.
-NATION. jfr nation 2; äv. i utvidgad anv., motsv. nation 2 slutet, om en studentnations lokaler l. sammanträde l. fest o. d. Svedelius SmSkr. II. 2: 151 (1862, 1888). Den, som på en studentnation tog till orda för avhållsamhet från brända och destillerade drycker, ansågs i bästa fall för en tråkmåns. Spångberg BanbrHövd. 89 (1939).
(7 b) -NEJLIKA. (student- 1754 osv. studente- 1732) [jfr t. (dial.) studentennelke; benämningen möjl. föranledd av att blommornas färg påminner om den tyska spräckliga l. röda studentmössan l. att blomman förknippas med studentexamen]
1) bot. om (växt tillhörande) släktet Lychnis Lin.; särsk. dels om de i Sv. ss. prydnadsväxter odlade arterna L. chalcedonica Lin. (förr äv. kallad vanlig studentnejlika), brinnande kärlek (jfr cinnober-ros, -ros), o. L. coronaria (Lin.) Desr., purpurklätt, fixernejlika, dels i uttr. lysande studentnejlika, om växten L. fulgens Fisch. (jfr -lykta). Linné AdonisStenbr. 18 (1732; om L. chalcedonica). Lilja FlOdlVext. 61 (1839: Vanlig). Därs. (: Lysande). Därs. (om släktet). HbTrädg. 6: 11 (1876; om L. coronaria). VåraKulturvN 116 (1977). särsk. (†)
a) om växten Lychnis viscaria Lin., tjärblomster (som i ä. botanisk systematik ofta upptogs ss. eget släkte (Viscaria vulgaris Bernh.)); jfr -lilja. HbTrädg. 6: 152 (1876).
b) i pl., om växten Lychnis chalcedonica Lin. Lundström Trädg. 2: 13 (1831).
2) (†) om växtsläktet Saponaria Lin., såpnejlika. Lilja SkånFl. 275 (1870).
3) (numera knappast br.) om (växt tillhörande) släktet Dianthus Lin., borstnejlika; särsk. dels om arten D. barbatus Lin., borstnejlika, dels om arten D. deltoides Lin., backnejlika. Fries Ordb. 121 (c. 1870; om D. barbatus Lin.). Cannelin (1939; om D. deltoides Lin.).
-NOVITIE. jfr novitie 3. Werin Ekelund 1: 51 (1960).
-NÖD. jfr nöd 1. Lundagård 1922, nr 1, s. 15.
-NÖJE. jfr nöje 5. Wikforss 2: 706 (1804).
-OFOG~02 l. ~20. jfr ofog, sbst. 1 b. Bååth-Holmberg Sekl. 1: 113 (1897).
-OMBUDSMAN~002, äv. ~200. (vid fackförbund anställd) ombudsman med uppgift att bistå studenter vid universitet o. högskola i kontakter med arbetsgivare o. d. SvD 3/6 1973, s. 26.
-OPINION. jfr opinion 3. AnderssonBrevväxl. 1: 10 (1852).
-ORDFÖRANDE~0200. särsk.: ordförande för en studentkår. TSvLärov. 1954, s. 760.
-ORGANISATION. jfr organisation 3 o. studerande-organisation. BönStud. (1898). SFS 1964, s. 865.
-ORKESTER. jfr -kapell 2. IntrBiljAFLd 4/12 1883.
-OROLIGHETER, pl. av studenter förorsakade oroligheter (se orolighet 2 a); jfr -buller, -kravall, -revolt, -upplopp. Lindqvist RysslSång 1: 397 (1904).
-OVÄSEN~020, förr äv. -OVÄSENDE. (student- 1793 osv. studente- 1793) jfr oväsen 3 b. Hochschild Mem. 3: 40 (1793: Student owäsende; rättat efter hskr.). Annerstedt Rudbeck Bref CCVII (1905).
-PAROLL. (†) i uttr. på studentparoll, eg.: på en students hedersord; i direkt tal ungefär liktydigt med: på mitt ord som student, så sant jag är student. UUKonsP 12: 167 (1676).
-PASKILL. (i sht i fråga om ä. förh.) av student författad paskill; äv. om paskill med ämne från studentlivet. Annerstedt UUH II. 2: 455 (1909).
-PASTOR. (numera i sht i Finl.) jfr -präst. VLösen 1955, s. 234.
-PENGAR l. -PENNINGAR, pl. (student- c. 1644 osv. studente- 15851875 (om ä. förh.)) (förr) om understöd i form av pengar till obemedlad(e) student(er); särsk. om sådant understöd insamlat o. förmedlat gm stifts (se stift, sbst.2 1, 3) försorg. SynodA 2: 25 (1585). Studente Peningarne skola colligeras på alle stoore Fester och Bönedaghar, til theras behoff som i främmande Land studera, och åhrlighen aff Prosterne aff hwart Contract til Capitlet sändes. Rothovius Const. A 2 b (c. 1645). De medel, som genom kollekter i stiften ännu i dag uppburos under titeln studentepenningar. 2RA 3: 454 (1731).
-PENNALISM. Samuelsson HALärovUpps. 146 (1952).
-PENNINGAR, se -pengar.
-PLEBS. (vard.) jfr plebs 2 o. -massa. SvD(A) 18/10 1921, s. 9.
-POESI. poesi som är skriven av student l. behandlar studentlivet. LundStudKal. 1863—64, s. XIV. —
-POET. poet som är student l. som skriver (l. skrivit) studentpoesi. Lundagård 1921, nr 2, s. 8.
-POJKE. (ngt vard.) pojke som är student, (ung) student; äv. ss. nedsättande l. skymfande tillmäle till manlig student. Ankarstock .. Hvad säger du Studentpojke? är du näsvis? Studenten, retirerar sig och drar ut värjan. Studentpojke. CIHallman 337 (1778). Ett par vanliga hyggliga, glada studentpojkar. AGeijer (1844) i Solnedg. 1: 323. —
-POLIS. (förr) Sparre Findl. 3: 52 (1835).
-POLITIK. (student- c. 1875 osv. studente- 1793) politik (se politik, sbst. 3) rörande studentväsendet. 3Saml. 4: 227 (i handl. fr. 1793).
-POLITIKER. politiker som är student; person som ägnar sig åt studentpolitik. 3Saml. 30: 141 (1949).
-POLITISK. jfr -politik o. -politiker. Östergren (1948).
-PRESS. press (se press, sbst.1 5) avsedd för studenter l. med uppgift att behandla frågor som rör studentväsendet. Gaudeamus 1928, julnr s. 17. —
-PRIVILEGIUM. (student- 1802 osv. studente- 1708c. 1750) (förr) privilegium (se d. o. 1) för en student l. studentväsendet. ConsAcAboP 9: 474 (1708). Inskrifning som student och studentprivilegier erhålla endast de ynglingar, som aflagt fullständig Studentexamen eller uppvisa .. afgångsbetyg från läroverk, som eger att ynglingar till Akademien dimittera. Frey 1843, s. 420 (1840).
(5) -PROBLEM. (utom i Finl., tillf., numera bl. om ä. förh.) skriftlig uppgift (särsk. i matematik) i studentexamen; jfr problem 1 slutet. PedT 1905, s. 65.
-PROCESSION. procession av studenter; jfr -tåg. Siwertz JoDr. 48 (1928).
(3) -PRODUKTION. SOU 1935, 52: 44. —
-PROLETARIAT. sammanfattande, om studenter som har dryga studieskulder och vilkas utsikter på arbetsmarknaden är föga lysande o. d.; jfr proletariat 1 b slutet. SvD(A) 1933, nr 196, s. 4.
-PROTEST. jfr protest 4. SvD(A) 7/1 1965, s. 9.
(5) -PROV. (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) prov för avläggande av studentexamen. BerRevElLärov. 1843, s. 130.
-PRUBBA. (studente- 1661) (förr) studentfängelse. Annerstedt UUH Bih. 2: 57 (i handl. fr. 1661).
(2, 3) -PRÄST. präst med uppgift att gm rådgivning o. samtal stå till tjänst för medlem(marna) i en studentkår i frågor av religiös o. personlig art o. bedriva kristen uppbyggelse- o. upplysningsverksamhet; förr äv. om lärjunge som efter avlagd studentexamen omedelbart vigdes till präst (motsatt: djäknepräst); jfr -pastor. Öknamnen Gulnäbb och Bean, hvarmed djeknepresterne smädades af de stolta studentpresterne. BL 12: 291 (1846). Redan år 1942 beslöt .. studentkårens direktion i Uppsala att anställa en studentpräst. Befattningen inrättades från och med den 1 januari 1943. BtRiksdP 1949, IX. 1: nr 36, s. 10. —
-PUBLIKATION. för studenter avsedd publikation (se d. o. 2 b) som skrivs o. ges ut av student(er). Lundagård 1922, nr 6, s. 6.
-PUTS. jfr puts, sbst.2 2, 3, o. -upptåg. Studentputsen. Djurström Angely Vildbr. (1835; i titel på komedi).
-RACKA. (vard.) nedsättande, om student; jfr racka, sbst.3 3. Strindberg Brev 8: 157 (1891).
-RADIKAL, adj. o. sbst.
I. adj.; särsk.: som utgörs av studentradikaler (se II). I studentradikala kretsar. LundagKron. 3: 217 (1955).
II. sbst.: student som hyser radikala (politiska) (stundom övergående i bet.: vänstersinnade) åsikter. PedT 1949, s. 64.
-RADIKALISM. jfr -radikal. Wigforss Minn. 1: 345 (i handl. fr. 1909).
-REBELL. jfr rebell 2. Renner Uris QBVII 192 (1971).
-REGISTRERING. vid universitetsinstitution o. d.: registrering av student(er). SvD(A) 15/1 1967, s. 9.
-REPRESENTANT. representant (se d. o. 2) för studenter l. studentorganisation o. d.; jfr studerande-representant. AkadFören. 1830—1911 153 (1911).
-REPRESENTATION.
1) (i fackspr.) föreställning (se föreställning, sbst.1 3 a) av studenter. Från början af fyratiotalet grep theaterlusten i studentcorpsen (i Uppsala) starkt omkring sig .. Studentrepresentationerna å nationssalarne blefvo allt tätare och präktigare. Hellberg Samtida 1: 49 (1870).
2) jfr representation 4 o. studerande-representation. MorgT 4/10 1954, s. 2.
-RESEBYRÅ~0020. resebyrå i sht avsedd för studenter. SvD(A) 9/3 1966, s. 25.
-RESERV. jfr reserv 2. SvD(A) 1961, nr 85, s. 19.
-REVOLT. bland studenter uppkommen revolt; i sg. best. särsk. om den i slutet av 1960-talet uppkomna internationella revolt som (i form av strejker, demonstrationer, ockupationer av administrations- o. undervisningslokaler, gatuupplopp o. d.) riktade sig mot det ss. auktoritärt uppfattade universitetet o. dess ledning o. syftade till att ge de studerande större medinflytande inom universitet o. högskola. SvD(A) 2/6 1968, s. 8. Studentrevolten 1968 tog sig i Sverige relativt fredliga och osystematiska uttryck med den s. k. kårhusockupationen i Stockholm som mest markanta inslag. BraBöckLex. (1980).
-REVOLUTION. av studenter igångsatt l. ledd revolution; särsk. om den i slutet av 1960-talet uppkomna studentrevolten. SvD(A) 2/6 1968, s. 8 (om studentrevolten).
-REVOLUTIONÄR, adj. o. sbst.
I. adj.; särsk.: som tillhör l. avser l. utgörs av l. sympatiserar med studentrevolutionär(er) (se II). SvD(A) 1968, nr 148, s. 8.
II. sbst.: person som arbetar för l. vill åstadkomma l. syftar till en studentrevolution. DN 26/10 1983, s. 22.
-REVY. jfr revy 5. Lundagård 1921, nr 5, s. 12.
-RIKSDAG~02 l. ~20. om Sveriges förenade studentkårers fullmäktigeförsamling som utgör de högskolestuderandes högsta beslutande organ; äv. om konferens l. sammankomst hållen av denna församling; förr äv. om liknande församling l. konferens osv. hos enskild studentkår o. d. Sedan jag (dvs. G. Billing) .. hade blifvit kurator för Vermlands nation, kom jag att rätt mycket deltaga i studentriksdagens, d. ä. Akademiska Föreningens deputerades arbete. LundagKron. 1: 9 (1918). Programmet för studentriksdagen i Lund 24—26 oktober förelåg på onsdagen. UNT 6/10 1938, s. 3. Sveriges förenade studentkårers fullmäktige, den sk studentriksdagen, sammanträder den 26—30 maj i Folkets hus i Linköping. ÖgCorr. 20/5 1968, s. 8.
(3, 5) -RING. särsk. (förr) till 5, om den ring (se ring, sbst.1 4 g β) i läroverk som skulle avlägga studentexamen, högsta ringen. SvGeogrÅb. 1934, s. 219.
-ROCK. (förr) jfr -dräkt, -kappa. Rydberg Frib. 360 (1857).
-ROMAN. jfr -litteratur. (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 400 (1916).
-ROMANTIK. om förhållandet att framställa studenter l. studentlivet i romantisk dager l. uppfatta studentlivet romantiskt; äv. om romantiskt studentliv. Lundagård 1922, nr 5, s. 1. Från 1840-talet, studentromantikens gyllne tid, då studentmössan kom i bruk som kårmärke, ägnades också de nyblivna studenterna större uppmärksamhet. SvFolket 8: 126 (1939).
(7 b) -ROS. (student- 17241913. studente- 16591731) [jfr t. studentenrose] (numera knappast br.) = -nejlika 1; jfr cinnoberros; särsk. i pl. Franckenius Spec. C 3 a (1659). Auerbach (1913).
-RULLA. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) jfr rulla, sbst.2 3, o. -fest, -gask. SDS 1897, nr 482, s. 1.
-RUM. jfr studentske-rum. ÖoL (1852).
-RÅD. råd (se råd, sbst.3 22) bestående av studenter; särsk. (o. numera bl.) dels om högsta beslutande organet inom Stockholms studentkårers centralorganisation, dels om till SACO-förbund knutet råd som behandlar frågor som rör SACO-medlemmar som är studenter. 2NF 36: 1306 (1924). Studentrådet (SR) är .. (Sthms studentkårers centralorganisations) högsta beslutande organ. SthmUStudentkKatal. 1974—75, s. 39. SACOTidn. 1991, nr 1, s. 16.
-RÅDGIVNING~020. Östergren (1948).
-RÄNTA. (student- 1903 osv. studente- 15501556) (förr) om avgift som utgått l. av kronan anslagits till (fattiga) studenter. G1R 21: 6 (1550).
-RÄTTIGHET~002, äv. ~200. (förr) om students rättighet (se d. o. 1); jfr -privilegium. BerRevElLärov. 1824, s. 101.
-RÖRELSE. jfr rörelse 8; särsk. i uttr. Sveriges kristliga studentrörelse, om en år 1907 stiftad organisation bestående av de kristliga studentförbunden i Sv. med syfte att bland Sveriges studenter främja kristet liv o. sinne för kristligt-sociala frågor o. som 1972 gick upp i Kristna studentrörelsen i Sverige. Lundegård Prins. 2 (1889). 2NF 34: 948 (1923: kristliga). BraBöckLex. 13: 334 (1978: Kristna).
-SAMHÄLLE. (†) studentnation; jfr samhälle 3 c β. NVexjöBl. 14/4 1848, s. 2. Strindberg Vårbr. 1: 176 (1881).
-SAMMANHANG~002, äv. ~200. särsk. i uttr. i studentsammanhang, i sammanhang (se d. o. 5 b) med studenter l. studentväsendet o. d. LD 1958, nr 236, s. 3.
-SAMMANKOMST~002, äv. ~200. jfr sammankomst 1 b. Studentblad. 1846, nr 22, s. 1.
-SAMMANSLUTNING. jfr studerande-sammanslutning. UpprBönStud. 1 (1899). Fackliga studentsammanslutningar. 2NF 27: 482 (1918).
-SCHACK. schacktävling mellan studenter (i sht från olika universitet). Bulgarien segrade i studentschacket. SvD(A) 1959, nr 192, s. 10.
-SED. jfr sed 2 o. -maner. NF 16: 1402 (1892).
(2, 3, 5) -SEMINARIUM. (förr) seminarium (se d. o. 4 b) för studenter för utbildning av folkskollärare. PedT 1941, s. 89.
-SERENAD. jfr serenad 1. Ödman StudM 50 (1891).
(3) -SERGEANT. (förr) jfr -befäl. Olsson Mittåt 176 (1963).
-SEXA. jfr sexa, sbst.2 2, o. -vift. Norden 1851, s. 61.
-SILL. (i sht förr) maträtt bestående av filead salt sill som serveras med grädde tillsatt med ättika o. socker m. m. GodMat 62 (1938).
-SIM. jfr -idrott. Upsala(A) 16/11 1936, s. 7.
-SINNE. (studenta-) sinne som anses utmärka en (ung) student. Topelius (1834) hos Vasenius Top. 2: 295. —
-SKALD. skald som är student l. som diktar om studenter l. studentlivet. 2NF 5: 1341 (1906).
-SKANDINAVISK. särsk. i uttr. den studentskandinaviska rörelsen, om studentskandinavismen. SvFolket 8: 138 (1939).
-SKANDINAVISM. om strävan l. rörelse i studentkretsar i sht omkring mitten av 1800-talet (som arbetade för) att (kulturellt, ekonomiskt o. politiskt) närma de skandinaviska länderna till varandra. Lidforss UtrikVyer 13 (1901).
(2, 3) -SKARA. (student- 1898 osv. studente- 1773) jfr skara, sbst.1 a; förr äv. närmande sig bet.: studentkår. HWalström SpecPaid. 68 (1773). Tidigt på morgonen tågade studentskaran .. bort mot Trädgårdsgatan 9, där Branting bodde. Höglund Branting 1: 111 (1928).
(3, 5) -SKIVA. (vard.) jfr skiva, sbst.2 8, o. -hippa. STSD 1937, nr 182, s. 9.
-SKOJ. jfr skoj 3 (slutet). AB 23/6 1900, s. 3.
(5) -SKRIPTUM. (utom i Finl., tillf., numera bl. om ä. förh.) studentuppsats. Ödman StudM 22 (1891). TSvLärov. 1943, s. 222.
(5) -SKRIVNING. (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) skriftligt prov för studentexamen; äv. konkret(are), dels om den förelagda uppgiften, dels om resultatet. (förr) Studentskrivning i svenska, latin, matematik. Gå upp i, klara, misslyckas i studentskrivningarna; jfr -stil, -uppsats. PedBl. 1875, s. 68. Utgivandet i tryck av de studentskrivningar i svenska, som bedömts med högsta betyget. Östergren (1948).
Ssgr (förr): studentskrivnings-statistik. TSvLärov. 1940, s. 168.
-surr. Jag ville gerna .. få begagna de timmar, som jag under de båda nästa veckorna kan stjäla mig till undan Student-skrifnings- och Student-Examens-surret, att (osv.). Atterbom i 3SAH XXXVII. 2: 362 (1849).
-vecka. om den vecka (vanl. i maj) varunder studentskrivningarna pågick. RedHReallärovSthm 1893, s. 63.
(3, 5) -SKRUTINIUM. (förr) jfr skrutinium 3. TSvLärov. 1952, s. 384.
-SKULD. jfr skuld, sbst. I 2, o. studie-skuld. Svahn Öfverligg. 91 (1885).
-SKUTT. (vard.) jfr skutt, sbst.4 2. GHT 1941, nr 55, s. 12.
-SKÅDESPEL~002, äv. ~200. skådespel (se d. o. 1) som handlar om studenter l. studentlivet. Svahn Öfverligg. 213 (1885).
-SKÅDESPELARE~00200. 2NF 38: 904 (1926).
-SKÄMT. Ljunggren SmSkr. 3: 127 (1881).
-SKÄNDNING. jfr skända 2 o. -deposition. UpplFmT 44: 168 (1932).
-SLAGSMÅL~02 l. ~20. NVexjöBl. 22/1 1847, s. 3.
-SLANG. av studenter använt slangspråk. SvD 19/10 1899, s. 1.
-SLYNGEL. (vard.) Palmblad Nov. 4: 51 (1851).
-SLÄKTE. jfr släkte, sbst.2 5, o. -generation. Svedelius SmSkr. II. 2: 178 (1882, 1888).
-SMOKING. (i sht förr) Gustaf-Janson Oskuld. 303 (1968; om förh. 1922).
-SMÖR. (student- 1934 (om ä. förh.). studenta- 1530. studente- 1527) (förr) om årlig uppbörd i form av smör som socken erlade till domkapitel o. som vanl. anslogs till fattiga studenter. G1R 4: 367 (1527).
-SMÖRGÅS~02 l. ~20. (i sht förr) Den gamla härliga studentsmörgåsen (beredes sålunda:) Rosta knäckebröd .. Bred smör på och lägg .. tunna kalla potatisskivor på smörgåsen .. (o.) god inlagd sill. ST 1937, nr 224, s. 8.
-SNITT. jfr snitt 4 a o. -fason 1. Rydberg Frib. 285 (1877).
(2, 3) -SNOBB. SmålP 1890, nr 57, s. 3.
(3) -SNÖRE. (förr) jfr snöre 1 a o. -träns. Inge hade en egen mycket fin permissionsuniform, men studentsnören saknade den förstås. Hedberg Prins 235 (1936).
-SOCIAL. som avser (förbättring av) studenternas sociala förhållanden; särsk. i uttr. studentsociala (stöd)åtgärder l. anordningar l. frågor, stödåtgärder osv. avseende att lösa l. underlätta studenternas sociala problem o. d.; jfr social 4. SOU 1937, 44: 5 (: åtgärder). NFMånKr. 1938, s. 137 (: anordningar). NaturvForsknRådÅb. 1948—49, s. 127 (: stödåtgärder). TSvLärov. 1953, s. 140 (: frågor).
-SOCIALISM. jfr -social. Studentsocialismen. Ruhe GStud. 24 (1915; kapitelrubrik).
(2, 3) -SOMMAR. Så en morgon tog jag hit upp och återsåg trakter som jag ej sett sedan min första studentsommar, för 37 år sen. Ekelund Brev 2: 145 (1935).
-SPEKTAKEL. (numera bl. ålderdomligt l. skämts.) jfr spektakel 3 o. -skådespel, -spex. SC 1: 547 (1820).
-SPEX. om parodiskt (revyartat) lustspel uppfört av studenter; jfr spex 1. Lundell (1893).
-SPEXARE. jfr spexare o. -spex. SvD(A) 20/5 1963, s. 3.
-SPRÅK. av studenter använt språk; särsk. om av studenter använd jargong (se d. o. 2) l. slang. Till examen blef man kallad genom en vaktmästare, som på studentspråket betitlades ”Cursor”; i Upsala funnos tvenne sådana. Hellberg Samtida 1: 38 (1870).
-STAD.
1) om stad med (många) studenter; särsk. om stad med universitet l. högskola. Berlin, såsom den centrala studentstaden, har säkerligen de största kommerserna. Henriksson Tyskl. 356 (1901).
2) om stadsdel i studentstad (i bet. 1) med studentbostäder. Lundagård 1922, nr 12, s. 8.
(2, 3) -STATISTIK. statistik över antalet studenter o. studentexamina. InvignAFLdByggnInbj. 14/5 1851, s. 9.
(5) -STIL. (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) jfr -skrivning. SAOL (1923).
(2, 3) -STIPENDIAT. Samuelsson HALärovUpps. 117 (1952).
(2, 3) -STIPENDIUM. DN 1894, nr 9096 A, s. 2. —
-STRECK. jfr -upptåg. Blanche Tafl. 177 (1840, 1845).
-STREJK. strejk bestående i att studenter vid ett universitet l. en högskola avsiktligt o. på ett organiserat sätt uteblir från undervisningen (för att utöva påtryckning mot ngn l. ngt). 3NF 3: 656 (1925).
-STUDIUM. vid universitet l. högskola bedrivet studium. Svedelius Lif 300 (1887).
-STUFF. stuff som student samlat. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 182 (1847).
-STÄD, sbst.1, r. (i sht förr, vard.) studentstädning. Upsala(A) 3/9 1913, s. 7.
-STÄD, sbst.2, n. (i sht förr, vard.) studentstäderska. Bergman Swed. 157 (1925).
-STÄDERSKA. (i sht förr) kvinna som städar studentrum o. d. Bjursten SthmKöpChrist. 41 (1852).
-STÄDNING. jfr -städ, sbst.1 Östergren (1948).
(5) -SVENSKA. i fråga om förh. i Sv. före 1969: studentuppsats; i fråga om förh. i Finl.: studentprov i svenska för finskspråkiga abiturienter. SvD(A) 2/3 1966, s. 17.
-SVYCK. (numera föga br.) jfr -fest; äv. bildl. (Jag skrev) ett gladt bref till hemmet om utgången (av studentexaminationen) och — kröp till kojs. Det var min ”studentzwyck”. Öman Ungd. 301 (1889). Samuelsson HALärovUpps. 438 (1952).
-SVYCKANDE, n. (numera föga br.) jfr -svyck. 2NF 31: 1157 (1921).
(2, 3) -SVÄRM. jfr -hop. Fryxell Ber. 14: 106 (1846).
-SYRTUT. (förr) Just kort före .. (invigningen av universitetshuset i Helsingfors 1832) utsträcktes uniformsväsendet äfven till hvardagsdrägterna, i det ett öfverhetligt påbud om de så kallade studentsurtouterna utkom. Schauman 6Årt. 1: 39 (1892).
-SÅNG.
1) sång(verksamhet) utövad av studenter; äv. konkret(are): sång(stycke) som brukar sjungas av studenter (i sg. best. särsk. om den sång som börjar med orden Sjungom studentens lyckliga dag med text av H. Sätherberg till (en 1851 komponerad) melodi av prins Gustav). Student-sång under Vapenöfningarna i Upsala, 1823. (1823; titel). Ett eget slag af folksång är studentsången. Geijer I. 2: 159 (1833). (Flickan gnolade) på studentsången: ’Vintern rasat ut från våra fjellar.' Jolin Ber. 4: 198 (1877). Valborgsmässoaftonen .. firades (på Skansen i Sthm) som vanligt med studentuppmarsch, tal till våren, studentsång, allsång, eldar och fyrverkeri. Fatab. 1949, s. 219.
2) (vard.) konkret, i sg. (vanl. best.), om sammanfattningen av de personer som utövar studentsång (i bet. 1) l. utgör studentkör: studentsångare l. studentkör l. studentsångförening o. d. Svedelius StudFUps. 5 (1847). Studentsången war placerad på södra läktaren. NVexjöBl. 25/6 1852, s. 3.
-SÅNGARE. medlem av studentsångförening. SDS 1870, nr 1, s. 3.
-SÅNG-BOK. sångbok innehållande studentsånger. SvJuristT 1944, s. 428.
-SÅNG-FÖRENING. NordStudMöt. 1845, s. 25.
-SÄLLSKAP~02 l. ~20. jfr -förening. Stadgar för naturvetenskapliga studentsällskapet i Upsala. (1867; titel). HSchück (1894) hos Kellgren BrefClewbg I. —
-TAG. (ngt vard.) tag från studentlivet o. d. Åsynen af de tre, med förnöjdt ansigtsuttryck rökande gummorna retade .. studenttagen hos oss, och en liten drift kom i gång, som särskildt vände sig mot den raka gumman, som trodde sig dugtigare än vi i att klifva. Bergström Bild. 2: 50 (1882).
-TAL.
1) till 2, 3: tal riktat till student(er). Ljunggren Thomé 6 (1852).
2) till 2, 3: siffra angivande studentantal. HT 1949, s. 16.
3) (utom i Finl., tillf., numera bl. om ä. förh.) till 5: matematikproblem i det skriftliga provet i matematik i studentexamen. TSvLärov. 1949, s. 169.
-TALARE. 2NF 28: 1131 (1919).
-TANDLÄKARE~0200. jfr -läkare. DN(B) 1961, nr 31, s. 11.
-TAVLA. (studente- 1690) (numera bl. mera tillf.) tavla i universitet o. d. avsedd för information till studenter. UUKonsP 19: 472 (1690).
-TEATER. teaterverksamhet bedriven av o. för studenter; äv. konkret(are), övergående till att beteckna teaterföreställning l. teaterlokal l. teatertrupp för bedrivande av sådan verksamhet; jfr studentske-teater. Studentteatern blef .. bortflyttad (från stallbyggnaden) senast år 1691, då stallstaten ånyo inrättades. Annerstedt UUH II. 2: 346 (1909). Studentteater skulle innebära, att studenter spelade stycken, som helst vore författade av studenter, på studenternas egen scen. Lundagård 1921, nr 3, s. 12.
-TERMIN. jfr -dag 1, -tid. Reuterdahl Mem. 35 (1856).
-TID. (student- 1818 osv. studenta- 1848. studente- 1766) tid som ngn tillbringar ss. studerande vid universitet l. högskola, tid varunder ngn är student. Rydén Pontoppidan 29 (1766). Såsom .. påpekats på tal om Schröderheims studenttid, voro de adliga studenterna icke skyldiga att ingå i någon ”nation”. Schück i 3SAH LII. 2: 609 (1941).
-TIDNING. av studenter utgiven tidning; jfr -blad. Studentbl. 1912, nr 1, s. 1. Arthur Engberg och Erik Rudberg startade studenttidningen Fyris (i Uppsala). Asplund LivSmultr. 134 (1945). Kulturen 1959, s. 123 (om tidningen Lundagård).
-TIDSKRIFT~02 l. ~20. jfr -tidning. Studentbl. 1912, nr 4, s. 1.
-TILLSTRÖMNING~020. jfr studerande-tillströmning. TSvLärov. 1955, s. 315.
-TITEL. (studente-) ÅbSvUndH 68—69: 479 (i handl. fr. 1735).
-TRADITION. bland studenter förekommande tradition. Hellberg Samtida 1: 47 (1870).
-TRUPP. skara studenter; särsk. om en skara studentskådespelare. GotlLT 25/6 1852, s. 1. IdrBl. 1935, nr 5, s. 4 (till skidtävlingar). Väl fortsatte .. (U. Hiärnes) kamratkrets att spela teater, och under 1680-talet bildades åter en studenttrupp, som uppförde nya skådespel inte bara i Uppsala utan också i Stockholm. SvFolket 5: 145 (1939).
(2, 3) -TRÄFF. TSvLärov. 1950, s. 188.
(3) -TRÄNS. (förr) blågul träns som värnpliktig student bar på överärmen på uniformsjacka o. d.; jfr -snöre. Arbetsamma stabsfurirer med studenttränsar. Olsson Mittåt 208 (1963).
-TUMULT. jfr -upplopp. Wrangel Räm. 16 (i handl. fr. 1847).
-TYP. typ av student; äv. om (originell l. underlig l. avsigkommen) student; jfr studentske-typ. Man hade ingen svårighet att i författaren (till en artikel) igenkänna en ganska allmänt bekant studenttyp, en känd sångarbroder, en ifrig dyrkare af .. de stora fraserna. Zweigbergk StudFVerd. 53 (1892). Ahlgren Veckopr. 231 (1940).
(2 (o. 3)) -TÅG. tåg av studenter; jfr -procession. SvMin. 1843, nr 74, s. 3.
-TÄVLING. särsk. sport. tävling i studentidrott. IdrFinl. 1: 28 (1904).
-UMGÄNGE~020. studenters umgänge med varandra, umgänge med studenter. Svedelius Lif 541 (1887).
-UNDERVISNING~0020. undervisning meddelad studenter vid universitet l. högskola. Svedelius Lif 555 (1887).
-UNGDOM~02 l. ~20.
1) (tillf.) om den unga ålder vid vilken man normalt studerar vid universitet l. högskola, studentår. Samuelsson HALärovUpps. 414 (1952).
2) koll.: med universitets- l. högskolestudier sysselsatt ungdom; ofta i sg. best. Santesson Nat. 253 (1880).
(2, 3) -UNIFORM. (förr) uniform för student; särsk. dels om civil högtidsdräkt, dels om militäruniform buren av student; jfr -dräkt, -kostym. LdVBl. 1822, nr 42, s. 4. Jag fick mitt betyg, som berättigade mig att bära studentuniformen, svart frack med lyra på kragen. Boëthius Levn. 56 (1876). Studentuniformen omtalas redan 1833 af Ruda såsom afskaffad utom vid exercisen. Sylwan FyrtiotStud. 73 (1914). Till den studentuniform som infördes 1817 hörde en mörkblå respektive svart mössa. UppslVFinl. 3: 232 (1985).
-UNION. större förbund av studenter; särsk. [efter eng. International Union of Students] i uttr. Internationella studentunionen, om en år 1946 bildad studentorganisation. Lundagård 1921, nr 5, s. 13. 2SvUppslB 14: 579 (1949: Internationella).
-UPPASSARE~0200. (förr) jfr -gosse. Nordforss (1805).
-UPPASSERSKA~0200. (förr) jfr -uppassare. Bååth Dikt. 95 (1879).
(5) -UPPGIFT~02 l. ~20. (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) = -prov. Studentuppgifter i engelska. SvD(B) 1946, nr 86, s. 14.
-UPPLOPP~02 l. ~20. jfr -revolt, -tumult. LdFesttUnivHInvign. 17 (1882).
-UPPROR~02 l. ~20. jfr -revolt. RöstRadioTV 1970, nr 35, s. 51.
(5) -UPPSATS~02 l. ~20. (utom i Finl. numera bl. om ä. förh.) skriftligt prov i uppsatsskrivning på modersmålet för studentexamen; jfr -skrivning. AB 1894, nr 75, s. 4. 1845 infördes svensk studentuppsats och skrivning i latin som ytterligare kompetensprov för studentexamen. SvFolket 8: 125 (1939).
-UPPTRÄDE~020. jfr -tumult. Atterbom Minn. 103 (1817).
-UPPTÅG~02 l. ~20. studentputs, studentstreck; stundom äv. närmande sig bet.: studentrevolt. ÖoL (1852). Studentupptågen 1968, och de extremistiska grupper, som organiserade dessa. SvD 8/1 1971, s. 5.
-UPPVAKTNING~020. studenters uppvaktning för universitets rektor. LundagKron. 2: 591 (1921).
(3) -UTBILDNING~020. särsk. (förr): studentexamen. Personer med studentutbildning. PedT 1941, s. 216.
(2, 3) -UTBYTE~020. om det förhållandet att en student (l. studenter) gm central förmedling (l. på privat initiativ) bedriver studier (vanl. under ett läsår) i främmande land, mot att en student (l. studenter) från detta land i gengäld får bedriva studier i den besökande studentens (de besökande studenternas) hemland. Lundagård 1922, nr 2, s. 5.
(2, 3) -UTVÄXLING~020. jfr -utbyte. Lundagård 1922, nr 13, s. 2.
-VERKSAMHET~002, äv. ~200. inom studentlivet bedriven verksamhet. Schück o. Warburg 3LittH 8: 542 (1949).
-VETERAN. (numera bl. mera tillf.) om (äldre) student som trots flera års studier icke avlagt akademisk examen. Öman Ungd. 296 (1889).
-VIFT. (numera föga br.) studentsexa l. studentfest o. d. Tavaststjerna Barnd. 61 (1886). Söderhjelm MVärld 1: 374 (1929).
-VIGILANS. (numera mindre br.) om (i sht ä. tiders) studenters (benägenhet för) penninglån. Svedelius Lif 353 (1887). Därs. 548.
-VIS. (student- 1891 osv. studente- 17491802) studentmaner; särsk. i uttr. på studentvis. På studente-wis. Lind (1749).
-VISA. (student- 1637 osv. studente- 1637) visa som brukar sjungas av studenter (l. som behandlar studentlivet); jfr -sång 1. Bureus Nym. A 1 a (1637).
(5) -VITSORD~02 l. ~20. (i Finl.) om betyg i visst ämne i studentexamen. VNyland 5/2 1980, s. 4.
-VÅNING. jfr -bostad. Ahlberg o. Lundquister Fåg. 12 (1936).
-VÄLTALIGHET~0102. students vältalighet. Tegnér StrUpps. 273 (1930).
-VÄN.
1) vän av studenter l. studentlivet o. d. AnderssonBrevväxl. 1: 279 (1845).
2) vän från studenttiden, studentbekant. MennanderBr. 3: 556 (1758).
-VÄNSKAP~02 l. ~20. under studenttiden mellan studentkamrater uppkommen l. förekommande vänskap. Rydberg Brev 2: 15 (1860).
-VÄNSTER. i sht polit. sammanfattande benämning på de studenter (vid ett universitet l. en högskola) som har en (politiskt) mera liberal l. socialistisk inställning; vanl. i sg. best. DN 4/8 1974, s. 2.
(2, 3) -VÄRDIGHET~002 l. ~200. om den värdighet l. ställning som tillkommer (l. anstår) ngn som student; förr äv. närmande sig bet.: students rang l. titel l. ”grad”. (Professor) Tegman examinerade (mig) för studentvärdigheten. Leijonhufvud Minnesant. 32 (1837). Frey 1844, s. 198.
-VÄRJA. (student- 18541893. studente- c. 17501764) (förr) värja som student efter pennaltiden fick bära ss. värdighetstecken. Rhyzelius Ant. 22 (c. 1750).
-VÄRLD. om den avgränsade värld (del av samhället) som studentväsendet inom ett område utgör; i sht i sg. best. Lunds studentverlds historia. LdFesttUnivHInvign. 17 (1882). Svedelius Lif 171 (1887; i sg. best.).
-VÄRLDS-FÖRBUND. i sg. best. (vanl. kallat Kristliga studentvärldsförbundet), ss. namn på ett i Vadstena år 1895 av representanter för kristliga studentrörelser i Engl., USA, Skandinavien o. Tyskl. stiftat världsförbund. UpprBönStud. 1 (1899).
-VÄSEN l. -VÄSENDE. (student- 1807 osv. studente- c. 1670) om sammanfattningen av allt som hör till studentvärlden; förr äv. närmande sig bet.: studentliv. Och så mycket kortteligen om mitt Studente wäsende. Gyllenius Diar. 242 (c. 1670). Det enda som ännu förråder Studentväsendet (i Uppsala), består der uti, att flere modige ynglingar någon gång sent på aftonen .. genomtåga gatorna med sång, eller skråla litet på en Källare. Stiernstolpe Arndt 1: 63 (1807). Ett karakteristiskt drag i det svenska studentväsendet är .. den s. k. landskaps- eller nationsinstitutionen. Annerstedt UUH II. 2: 397 (1909).
-VÄXEL. (förr) växel som utställts till student (ss. studielån). Benzon Lundag. 47 (1888).
(2, 3) -YNGLING. om ung student. AnderssonBrevväxl. 1: 248 (1852).
-ÅLDER.
1) till 2: ålder vid vilken elev i normala fall studerar vid universitet l. högskola; äv. bildl. Frey 1844, s. 198. Deras (dvs. vissa skaldenaturers) lefnad är, så att säga, en fortfarande andlig studentålder eller kanske snarare en novitietermin. (Cavallin o.) Lysander 468 (1880).
2) till 3, 5: ålder som elev har vid avläggande av studentexamen l. förvärvad gymnasiekompetens. 2NF 19: 77 (1913).
(2, 3) -ÅR. (student- 1793 osv. studente- 17131793) om de(t) år som ngn tillbringar ss. studerande vid universitet l. högskola; år då ngn är l. blivit student l. går l. gått ut gymnasieskolan; i sht i pl., sammanfattande: studenttid; jfr studentske-år. Dhe monga beswärligheter som iag uthi mine 17 Studente åhr uthstådt. VDAkt. 1713, nr 318. TurÅ 1951, s. 199.
(3, 5) -ÅRGÅNG~02 l. ~20. sammanfattande, om personer som avlagt studentexamen l. förvärvat gymnasiekompetens samma år; jfr -kull. Lundagård 1922, nr 9, s. 7.
-ÄKTENSKAP~002 äv. ~200. äktenskap mellan studerande vid universitet l. högskola. GHT 1934, nr 150, s. 8.
-ÄMNE. (student- 1832 osv. studente- 1776)
1) (utom i Finl., tillf., numera bl. om ä. förh.) till 3: person som ämnar avlägga studentexamen; studerande vid läroverk o. d., gymnasist; äv.: person som har (så l. så goda) anlag att bli student. Ullberg och Rosengren äro oförnekeligen skickeliga studente ämnen. VDAkt. 1776, nr 354. I Danmark, Preussen, Beyern, Würtemberg .. läs[es] 46 vickor om året, hos oss vanligen 30 .. Derföre äro också deras Gymnasister bildade och fullfärd[iga] Studentämnen då våra i allmänhet ej duga till annat [än] StatsRåd och Excellenser. Tegnér Brev 6: 325 (1832). Försök att låta någon af wåra studentämnen skrifwa en afhandling på swenska .. låt honom skrifteligen upplösa några förut ej kända problemer .. och man skall få se jemmerliga ting af de flesta bland dem, som hos osz prunka med höga betyg. SKN 1844, s. 240. Heidenstam Dag. 145 (1900, 1909).
2) (utom i Finl., tillf., numera bl. om ä. förh.) till 5, om ämne för studentuppsats. SvD(B) 1946, nr 84, s. 14.
-ÄTARE-SKÄLM. (†) ss. okvädinsord till student. UUKonsP 11: 129 (1674).
-ÖVERLIGGARE~00200. (i sht förr) om student som studerar flera år utöver den normala studietiden, vanl. utan att avlägga ngn examen. AB 1894, nr 36, s. 3.
B (†): (7 b) STUDENTA-BLOMSTER. om växt av släktet Tagetes Lin., sammetsblomster. PJGothus Martini 196 (1608).
-SINNE, -SMÖR, -TID, se A.
C (†): STUDENTE-BEKANTSKAP, -BOK, -BREV, -BÄNK, -DRÄKT, -ED, -FRIHET, -FÖRHÖR, -GODS, -HATT, -HJÄLP, -HOP, -KALAS, -KAMMARE, -KASSA, -KISTA, -KLÄDER, -KOKERSKA, -KOLLEKT, -KOST, -LAG, sbst.1, -LEVERNE, -LIK, -LÄKTARE, -MANER, -NAMN, -NEJLIKA, -OVÄSEN, -PE(NNI)NGAR, -POLITIK, -PRIVILEGIUM, -PRUBBA, -ROS, -RÄNTA, se A.
-SFÄR. studentvärld. HWAlström SpecPaid. 153 (1773).
-SKARA, -SMÖR, -TAVLA, -TID, -TITEL, -VIS, -VISA, -VÄRJA, -VÄSEN(DE), -ÅR, -ÄMNE, se A.
D (†): STUDENTER-NAMN, se A.
Avledn.: STUDENTAKTIG, adj. [jfr d. studenteragtig] (numera bl. tillf.) till 2: som liknar en student(s); som är utmärkande l. karakteristisk för en student; studentikos; jfr studentisk. Klint (1906).
STUDENTERI, n. [jfr d. studenteri] (†) till 2: nedsättande benämning på studentväsendet l. student(er)s uppträdande o. d. Strindberg Brev 1: 100 (1872). (I en artikelserie) gjorde .. (den unge kritikern) anfall på studenteriet och klassbildningen. Dens. TjqvS 3: 10 (1887).
STUDENTHET, r. l. f. (†) till 2, om förhållandet att vara student. Fröding Brev 5 (1878).
STUDENTINNA, f. [d. studentinde, t. studentin] (†) till 2: kvinnlig student, studentska. GbgP 1862, nr 209, s. 1. Stahre Vindspel 31 (1878).
STUDENTISK, adj. [jfr d. studentisk, t. studentisch] (numera mindre br.) till 2: studentikos, studentaktig. Lind (1749; under studentisch). Valborgsmessoafton och första maj äro det studentiska Uppsalas förnämsta fest- och jubeldagar. SödermNyh. 1895, nr 51, s. 3. Berg Fröding 29 (1910; om festprisse).
STUDENTLIG, adj. (mera tillf.) till 2: som är utmärkande l. karakteristisk för l. tillhör en student l. studentlivet. Han hade sett allt av studentlig dårskap och svaghet. Lundagård 1957, nr 3, s. 16.
STUDENTSKA, f. till 2: kvinnlig student; jfr studentinna. SöndN 1872, s. 199. Den första kvinnliga studenten inskrefs vid Lunds universitet vid 1880-talets början .. Skånska nationen, som hon tillhörde .. (skildrade i ett spex) den nyblifna studentskans framgångsrika bana på det fält hon valt, skämtsamt men välvilligt. LundagKron. 2: 341 (1921). jfr real-studentska.
Ssgr: studentske-afton. jfr student-afton. UNT 18/11 1937, s. 4.
-förening. jfr student-förening. Lundagård 1921, nr 5, s. 1.
-hem. hem för studentskor; jfr student-hem. Björklund MånLund 11 (1931).
-hus. jfr -hem o. student-hus. SvD(A) 28/1 1940, s. 10.
-lya. jfr student-lya. Harrie LegBengtsson 220 (1971).
-matlag. matlag (se d. o. 2 b β) bestående av studentskor; jfr student-matlag. HågkLivsintr. 19: 401 (1938).
-rum. jfr student-rum. UNT 18/5 1934, s. 12.
-teater. jfr student-teater. Östergren (cit. fr. 1932).
-typ. jfr student-typ. Heerberger Dag 135 (1939).
-år. jfr student-år. Lundagård 1921, nr 4, s. 13.
STUDENTSKAP, n. (numera bl. ålderdomligt) till 2: förhållandet att vara student (vid universitet l. högskola); om egenskap l. ställning ss. student (vid universitet osv.). Första termin (vid universitetet) plär .. gå åt till att göra sig husvarm med studentskapet och dess förhållanden. Runeberg (SVS) 9: 223 (1854). Laurin Minn. 2: 56 (1930).
Spoiler title