SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STYRSEL styr4sel, r. l. m. l. f.; best. -seln (Stiernman Riksd. 2165 (1719: Riksstyrseln) osv.) ((†) -selen Nicander GSann. 35 (1766); -slen Verelius Herv. 108 (1672), Gyllenborg Bält 154 (1800)); förr äv. STYRSLA, f.; best. -slan (Reenhielm OTryggw. 93 (1691)); pl. -or.
Ordformer
(styrdslen (-dz-, -tz-), sg. best. 1660. styrsel (-ÿ-, -ss-, -sz-, -z-, -ll) 1627 osv. styrsl 15661760. styrsla 16851698. styrslo 1698 (: för .. Styrslo). styrtzell 1668)
Etymologi
[fsv. styrsl; motsv. d. styrsel; vbalsbst. till STYRA, v.1 — Jfr UT-STYRSEL]
A.
1) (numera föga br.) motsv. STYRA, v.1 1 a, 2 a: styrande, styrning; äv. i fråga om hjord o. d.: ledning; äv. bildl. Tungan haar godh styrszel behoff, at hon icke kommer något ondt åstad. Grubb 650 (1665). Capitainen (skall) uti förtrolig Enighet med Opper-Styrman ständigt öfverlägga om Coursens reglerande och Skeppets styrssel. Hammar FartygOstIndComp. 68 (i handl. fr. 1766). (Vid stångjärnssmide) förefaller Härdens skapnad och desz anläggning, samt Blästern och desz styrsel medelst Forman. Rinman JärnH 427 (1782). Famlar eller rådvillas herden, irrar hjorden utan styrsel. Wingård 2: 3 (1818). (Filosoferna Kant o. Langbehn) söka räddningen i postulat och imperativ, då omdömeskraften och rena förnuftet icke visat sig äga förmågan .. gifva individen den styrsel, som behöfves för att hålla god gång i öppen sjö. Strindberg GötR 110 (1904). Vi måste framför allt se till, att de förändringar, som ske med vårt språks väsen .. inte ske på måfå .. utan efter en upplyst och kunnig viljas styrsel. NSv. 1916, s. 356. — jfr SKEPPS-STYRSEL.
2) (†) riktning; anträffat bl. i fråga om kirurgiskt snitt. Acrel Sår 161 (1745). (Den tredje skärningen vid en operation mot läppkräfta) begynte midt på öfra läppen och efter lika styrsel med den nedra, stadnade vid ändan af den första i kindbenet. Dens. Chir. 42 (1775).
B. handlingen att styra (se STYRA, v.1 8) l. leda (se LEDA, v.2 4) ngt l. ngn o. dyl. l. att avstyra ngt.
3) (numera föga br.) motsv. STYRA, v.1 8: handlingen att styra ngt l. ngn o. d.
a) ledning (se LEDNING, sbst.2 1) l. befallning l. kommando (se d. o. 2); bestämmande; äv. närmande sig bet.: ombesörjande l. omhänderhavande; äv. med sakligt subj. (Kapellanerna) uthskickas til at wara medarbetare i Ordet under Kyrkioheerdens inseende och styrsel. KOF II. 2: 414 (c. 1655); jfr b. LandzSecreteraren H. Magnus Fredric Boderus, som til förrätningens (dvs. ett arvskiftes) styrsel på anmodan war förordnad. VDAkt. 1716, nr 147. En rik och brinnande bildningskraft, som likväl ej altid erkänt förnuftets och smakens lagliga styrsel. SP 1782, nr 48, s. 1. Den strand, där Sverges Här til upbrot sig bereder / För Gudars höga syn sin hela rikdom breder / Vid morgonrådnans sken, då hvarje Höfvidsman / Sig visar för sin trop, at taga styrslen an. Gyllenborg Bält 36 (1785). Vi kunna icke tänka oss ett land med hundratals millioner inbyggare, utan den regel och styrsel som en kyrka eller ett klart bestämdt religionssystem måste utöfva på deras andliga uppfostran. Samtiden 1872, s. 251. (Sv.) styrsel .. (eng.) check, command. Björkman (1889). Den åldrige självbiografen (dvs. Goethe), som från årens och vishetens krön blickade ner över sina unga dårskaper, kunde knappast undgå att spåra välvilliga demoners styrsel i denna aningsfullt blinda sicksackgång (mellan olika vistelseorter). Johanson SpeglL 38 (1921, 1926). — särsk. i fråga om fostran l. tuktan l. omvårdnad l. omsorg: ledning. At effter alla menniskior .. för suagheet skul allestädz och vthi alla saker andeliga så wäl som werldzliga behöffua Styrsl, rettelse och regering (osv.). LPetri Kyrkiost. 88 a (1566); jfr b. Ingen roo eller lijsa fins, vthan vthi edre egne Sinnens styrsel och betämielse. Stiernhielm Lycks. 6 (1650, 1668). Odygd wil haa styrszel. Grubb 745 (1665). Hvad hjelper att hafva gifvit (sina barn) .. lif och lifsmedel, om den dag kunde förutses, då de med allt detta komme att lemnas, utan styrsel och utan hägn, till rof åt den ena förhärjande svärmen efter den andra. Bergklint Vitt. 261 (1774). Clewberg skulle återvända till hemlandet för att hafva unge grefve De la Gardies studier under vård och styrsel. Heikel Filol. 189 (1894).
b) om handlingen l. befogenheten att styra rike o. dyl. l. leda förvaltningen l. administrationen l. skötseln av ngt (t. ex. verk l. institution): styrande; ledning (se LEDNING, sbst.2 1); äv. (jfr c) konkretare (i sht med tanke på sätt att styra osv. l. tiden varunder ngn styr ett rike osv.), särsk.: styrelse (se d. o. 7) l. regering l. regemente (se d. o. 3). Skytte Or. A 4 b (1604). (Alla) wille hafwa Konung öfwer sig, och bode honom (dvs. Olof Tryggvason) taga styrslan öfwer alt Folcket. Reenhielm OTryggw. 93 (1691). (Lagmän) lära .. blifit förordnade i landet, hwilke Öferkonungenom i Upsala räkenskap giöra borde för sin styrsel och ämbete. Wettersten Forssa 101 (c. 1750). Så har Direction öfver Wadstena Adeliga Jungfru-Stift under hvars inseende och styrsel högbemälte Hans Exellence samma inrättning öfverlemnat, ansedt sig (osv.). Sundelius NorrköpMinne 611 (1798). Konungen (under det karolinska enväldets tid) .. ägde att stifta och tyda lag .. samt hafva högsta rätt och styrsel öfver stat och kyrka. Hildebrand Statsförf. 403 (1896). SAOL (1973; betecknat ss. ålderdomligt). — jfr ENVÅLDS-, KONUNGA-, REGEMENTS-, RIKS-STYRSEL. — särsk.
α) om Guds l. hednisk gudoms l. försynens l. ödets styrande av världen l. bestämmande av händelseutvecklingen l. levnadsöden o. d.; jfr β. Brenner Dikt. 1: 80 (1708, 1713). Glömer man bortt bidia Gud (när man tänker välja sig en äkta maka), och vnderkasta sig Gudz behag och styrsel; så kan man råka för then maka, som han hafwer sellan någon god dag med. Swedberg Cat. 300 (1709). Sedan till Tartari natt Saturnus var störtad, och verldens / Styrsel i Jupiters hand, stod upp ett slägte af silfver. Adlerbeth Ov. 4 (1818).
β) [jfr α] (†) eg.: sätt att vara styrd l. ledd av Gud l. ödet o. d.; anträffat bl. liktydigt med: levnad l. levnadssätt. Mjn Siäl ej tryter / en mäkta liuflig Spjs .. / som friskar up mjn Siäl, som okk mjn Styrsell tuktar. Warnmark Sinnew. 13 (1687). Du (dvs. tiden) ej stilla står, / .. ombyter djg mäd osz, / wår Styrsell slätt förandrar. Dens. Epigr. C 3 a (1688).
γ) ledning l. skötsel av l. ansvar för hushåll l. hem l. egendom o. d. (Med orden lås o. nyckel) antydes (i giftermålsbalken), at .. (hustrun) från hushållets inwärtes styrsel ey bör uthestängas. Nehrman InlJurCiv. 213 (1729). Till Kökets styrsel hon sig vänder, / Och strax et allmänt utrop hörs. / Man grufvar sig och fäller händer, / Vid alt hvad dagligt där förstörs. Lenngren (SVS) 1: 25 (1777). Nu vardt han sniken in i det minsta, skötte gårdens styrsel snålt och tvang hustru och barn att se med samma trånga synmått. Berg Clerck 9 (1898).
c) [jfr b] (†) konkret: de styrande (se STYRA, v.1 8 (a)) l. regering l. dyl. När Pack allt fyller upp / Vågas mången Röfvar-kupp, / Styrseln midt i Nöden / Skriker då på Öden. Thorild (SVS) 1: 252 (1805).
4) (†) avstyrande (se AV-STYRA I 1 a β). Från (borgen) .. geck en trappa ned till Templet, för att gifwa lägenhet till styrsel af minsta owäsende. Ödmann StrFörs. III. 2: 39 (1811).
C. förhållandet att kunna styra ngt, stadga; kommando o. d.
5) i fråga om rörelse l. vikbarhet o. d.
a) (numera mindre br.) om förhållandet att kunna styra (se STYRA, v.1 2 a, 3) vagn l. farkost o. dyl. l. att vagn osv. kan styras l. har sin styrfunktion intakt (l. hanterad): styrning (se STYRA, v.1 2 g); äv. (se slutet) i fråga om djur. När har man sett, att en vagn, utan styrsel störtad framåt, ej kan stjelpa i en krökning, till och med om den skulle bära en nation? Frey 1845, s. 250. Samtiden 1872, s. 191 (i fråga om tankar); jfr 6. Allt hänger på ett hår, vi ha ingen styrsel på båten; lägger den sig långs med vågorna, så måste den kantra eller tryckas ned av den forsande skumkammen. Hedin ScoutL 241 (1913). Att jag inte hade ett spår av styrsel på planet kände jag strax. Klinckowström Minn. 1: 157 (1933). Vagnen fortsatte utan styrsel nedför backen. SvHandordb. (1966). — särsk. (†) om förhållandet att kunna styra (se STYRA, v.1 2 a) o. därigm ha kontroll över häst (l. annat djur); anträffat bl. negerat; jfr 6 a. Han har ingen styrsel på sin häst. Enberg SvSpr. 204 (1836).
b) hos (person med tanke på) kropp l. kroppsdel: rörelsekontroll; äv. (jfr c, d): stadga (i sättet att röra sig l. röra viss lem). En lång gänglig pojke utan styrsel i kroppen. Kan ock Min Bror læsa hwad jag ritar? Jag har ingen styrsel på armen. Gud hielpe mig arme Krympling. Lidén FörtrBr. 153 (1773). (Ett spjut) begagnas (av samer) såsom staf till stöd eller styrsel (vid skidåkning). (Forssell o.) Grafström 60 (1829). Med sina okammade lockar och fläckiga kläder liknade .. (målargesällerna) strykare, de hade ingen styrsel i kroppen, de sågo skygga ut och funno omgifningen för fin. Hallström Than. 97 (1900). Se hur .. (spädbarnen) blev stadiga i hullet, fick styrsel i lemmarna, upptäckte världen och sina egna förmögenheter. Edqvist OsynlStängs. 340 (1944). Det går inte så bra (att åka skridskor). Jag är för mjuk i lederna, vristerna viker sig, och när jag äntligen lyckats få en smula styrsel i dem blir jag pååkt av ett helt bandylag. Wassing Dödgr. 453 (1958).
c) hos l. i fråga om föremål som rör sig gm luften o. d.: stadga (i rörelsen). I bakändan (på pilen) finns en tunn skåra, där ett blad fastsättes för att ge vapnet önskad styrsel i luften. Wilhelm Dvärg. 252 (1922).
d) hos l. i fråga om ngt ledat l. vikbart l. hopfogat: stadga; styvhet.
α) hos l. i fråga om ngt ledat l. hopfogat o. d.: stadga. Rothstein Byggn. 434 (1859). Ett par ringar af bessemer-stål, styckevis insatta mellan strålarne och afsedda till stöd åt ramar vid glasets anbringande (i ett rosettfönster), bidrogo ock i sin mån till styrka och styrsel. TT 1894, Byggn. s. 58.
β) hos l. i fråga om ngt böj- l. vikbart (men icke ledat): (erforderlig) styvhet, stadga. Ha .. (kuddarna) icke slitits, så ha färgerna förlorat sig och styrseln gått ur dem. Tenow Solidar 1: 91 (1905). Han liknade ett blomster som försäljaren virat med ståltråd för att det skulle se ut att ännu ha styrsel i sig. Botwid Värna 70 (1932). Varulex. Beklädn. 86 (1945).
6) kontroll (se d. o. 2 a), kommando; stadga (se STADGA, sbst.1 4 b, d) o. d.
a) (†) förhållandet att ha kontroll över ngn l. ngt; särsk. i uttr. hålla, äv. taga ngn l. ngt i styrsel l. ha l. få styrsel på ngn l. ngt, hålla ngn l. ngt i styr resp. ha l. få kontroll över ngn l. ngt; jfr b. Ty måst tu tin luster i Styrszel god taga. Törnewall B 1 a (1694). (Sv.) Hålla folket i styrsel, hafva styrsel på folket; (t.) das Volk in Ordnung halten, lenken, regieren. Möller (1790). Att du icke kan hålla din skrifklåda och din satiriska penna i styrsel. Polyfem III. 52: 4 (1811). Den late har ingen styrsel på sin själs önskningar, derföre har han ock ingen frid. Almqvist Arb. 9 (1839). Förnuftet, återkommet .. till styrseln, / Blir sig igen. Börjesson E14 91 (1846). Bönderna .. hotade de begge officerarne med sina vapen, så att dessa måste tillkalla sina ryttare för att få någon styrsel på dem. Malmström Hist. 1: 75 (1855). Bort från mig, flicka! .. håll din hand i styrsel / och tala ej om kärleken i yrsel! / Emellan oss ett spöke (dvs. pesten) redan står. Fallström VDikt. 2: 34 (1886, 1899). — jfr SJÄLV-STYRSEL.
b) stadga (se STADGA, sbst.1 4 b, d) l. ordning; (karaktärs)fasthet; hållning (se d. o. 5 a α) l. pli; äv. (utan klar avgränsning från a) om (själv)-kontroll med speciell tanke på den prägel denna medför; ofta negerat, särsk. i uttr. utan styrsel, äv.: utan hejd, tygellöst l. ohämmat. Wijn weet ingen styrszel. Grubb 853 (1665). I hennes unga dar, som voro mindre tunga, / Var ålderdom i akt och styrsel på de unga. Bergklint Vitt. 39 (1772). Vildsinnad, fräck utan styrsel, / som vargen slår ned på ett lamm, / hon grep hans klädnad i yrsel. Karlfeldt FlBell. 39 (1918). Kal slår armarna om Hagen, gråter, skrattar utan styrsel. Viksten HårdM 94 (1926). Fjorton år räcker konungens barndom, d. v. s. hans omyndighet; sedan kommer han till år och styrsel. HT 1948, s. 37. Alla socialvårdare vet, att ganska många asociala ungdomar får styrsel på sitt sexuella liv, när de så småningom tack vare gynnsammare omständigheter får styrsel på sitt liv överhuvudtaget. ÅbKristHum. 1964, s. 109.
Ssgr: A: (3 a) STYRSEL-FÖRMÅGA. (†) = styrelse-förmåga. KrigVAT 1834, s. 136.
(3 b) -KONST. (†) = styrelse-konst 1. Creutz Vitt. 88 (1759). Wallin (SVS) 1: 312 (1808, 1821).
(3 (a o.) b) -KRAFT. (†) om kraft i styrande(t) l. regerande(t) l. i ledningen av ngt l. kraft att styra rike osv. Möller (1790). Heinrich (1814).
-LÖS.
1) (†) till 3 b (o. 6 a): som icke står under ngn l. låter underkasta sig ngt styrande (l. ngn styrande myndighet). Höijer Thukyd. 2: 114 (1832).
2) till 5: som är utan styrsel; särsk. till 5 b. Hemberg Tramps. 33 (1897). Kroppen (hos en utvecklingsstörd pojke) var lika styrsellös (som tidigare), ansiktet var ungefär som förut, ögonen var lika livlösa och matta. Lo-Johansson Stat. 1: 74 (1936). Paralyserad av siffrorna blev jag litet styrsellös ett tag. Nyblom Kvinna 321 (1948).
3) till 6 b [l. bildl. anv. av 2]: som är utan styrsel, som saknar styrsel; äv. ss. adv.: utan styrsel; ohämmat, ohejdat. Det är galenskap, att vara styrsel-lös, och at icke Veta hvad man bör. Thorild (SVS) 4: 92 (1794). Hon följde styrsellöst sina tankars flykt, och de voro ingalunda alltid goda vägvisare. Sörlin UFolk 170 (1929). Det bästa man kan säga om tisdagens planeringsmässigt fullkomligt styrsellösa TV-program är att (osv.). DN(A) 2/9 1965, s. 15.
(3 b) -ORDNING. (†) = styrelse-ordning. Dalin Montesquieu 8 (1755). Hagberg Shaksp. 8: 132 (1849).
(3 b) -PLAN. (†) = styrelse-plan. PoetK 1815, 1: 22.
(3 b) -REGEL. (†) = styrelse-regel. Brenner Dikt. 2: 9 (1719).
(3 b) -ROR. (†) anträffat bl. bildl., liktydigt med: statsroder. Brenner Dikt. 1: 37 (1708, 1713).
(3 b) -SAK. (†) sak som gäller rike(t)s styrande l. styrelse l. ämbets- l. yrkesutövning. Porthan BrCalonius 470 (1798).
(3 b) -SÄTT. (†) = styrelse-sätt. Wallenberg (SVS) 1: 193 (1771). Lenngren (SVS) 2: 213 (1798).
(3 b) -TID. (†) = styrelse-tid. Porthan 5: 310 (1791).
(1 o. 3 b) -TÖM. (†) eg.: töm varmed man styr vagnshäst(ar); anträffat bl. bildl., särsk. (i pl.): regeringstöm; jfr styrelse-töm. Så ser man Wisheten föra Styrsel-tömen genom wägar til anseendet ganska åtskilde; men ledande til samma ändamål. Dalin Vitt. I. 3: 206 (1751). Möller (1807; i pl.).
(3 b) -VERK. (†)
1) = styrelse-verk 1 (o. 2). Säkerhet och ordning i allmänna styrsel-verkets gång fordra orubbade grundsatser. 2VittAH 5: 357 (1790, 1796).
2) = styrelse-verk 3. CPHagberg (1808) i 2SAH 5: 114.
B (†): (3 b) STYRSELS-FORM. = styrelse-form. Brenner Dikt. 2: 47 (1714); möjl. icke ssg.
Avledn.: STYRSLA, v. (tillf.) till 6 b, i den särsk. förb. styrsla till sig, få styrsel på sitt liv, stadga sig o. d. Det blev många bilstölder och olovliga körningar (för en straffad yngling) .. En period försökte han styrsla till sig. Pappa ordnade jobb men ett dyrbart uteliv med växande skulder till kompisar gjorde att han började igen. GbgP 27/4 1984, s. 33.
Spoiler title
Spoiler content