publicerad: 1997
SUB- ssgr (forts.):
(5, 11) SUB-DELEGAT3~002. (numera föga br.) delegats (underordnade) ställföreträdare. AOxenstierna 1: 142 (1628). Ebo (av Reims) utnämnde .. (Gauzbert) till sin subdelegat (dvs. till missionsbiskop i Sverige). KyrkohÅ 1901, s. 195. Ekbohrn (1904). —
(5, 11) -DELEGATION3~1002 l. 10104. statsv.
1) (numera mindre br.) (av överordnad givet) förordnande att vara i ngns ställe. Gynther ConvHlex. (1848). Ekbohrn (1904).
2) ställföreträdande l. underordnad delegation (se d. o. 1 b). I Förenta staterna är det vanligt att utskotten tillsätta subdelegationer, som fullgöra hela det egentliga beredningsarbetet. SvRiksd. 11: 59 (1934). SvD(A) 1958, nr 337, s. 4. —
(5, 11) -DELEGERA. (†) statsv. delegera (ngn) i sitt ställe, utse ”subdelegat(er)”; särsk. abs. Andersson (1845). HT 1953, s. 334 (i skildring av ä. förh.). —
(5, 11) -DELEGERAD, p. adj. (†) delegerad i annans ställe, utsedd till ”subdelegat”; i sht i substantivisk anv.: ”subdelegat”; jfr delegerad b. Cantzleren (svarade) samma dagh .. Landhoffmestaren, att subdelegerade .. motte mötas åth. AOxenstierna 1: 142 (1628). Subdelegat ell. Subdelegerad, (dvs.) underfullmäktig. Ekbohrn (1904). —
(5) -DIAKON3~002 l. 1004 l. 0104. om förh. i grekisk- o. romersk-katolska kyrkan: diakon (se d. o. b) av lägre grad. VarRerV 34 b (1579). Subdiakonerna mottogo de troendes gåfvor, buro de heliga kärlen till altaret, framräckte vattnet till handtvagningen åt biskop och prest. Hildebrand Medelt. 3: 91 (1899). I går piskade han upp subdiakonen Sergej med sin svångrem. Dahl Leskov Präst. 81 (1949). —
(5) -DIAKONAT3~1002 l. 10004 l. 01004. (om förh. i grekisk- o. romersk-katolska kyrkan) subdiakons grad l. värdighet l. befattning; jfr diakonat b. Reuterdahl SKH III. 2: 361 (1863). —
(7) -DIVIDERA10040 l. 3~1020. (numera bl. mera tillf.) underavdela l. underindela (ngt). Hwardera hufwuddeelen (av lagboken är) subdividerat uti wissa balckar. FörarbSvLag 7: 335 (1696). —
(7) -DIVISION1004 l. 3~102.
1) (numera bl. mera tillf.) abstr. underindelning; jfr division 2. FörarbSvLag 7: 335 (1696). En af de i en division angifna arterna (av ett begrepp) kan göras till föremål för ytterligare indelning, en s. k. subdivision. NF 3: 1279 (1880).
2) konkret: underavdelning (jfr division 6); särsk. dels om underavdelning av djur l. växter l. mineral o. d., dels (o. numera i sht) om underavdelning inom större företag. Utom thessa Sub-Divisioner kan man och låta Colonnen skiuta uti Divisioner. Richardson Krigsv. 2: 11 (1741). De minsta Arterna af detta slägte (dvs. cikad-släktet), som här blifvit ihopställde i en subdivision, uppehålla sig (osv.). VetAH 1806, s. 7. SvD 3⁄12 1981, s. 32 (i företag). —
(8) -DOMINANT1004 l. 0104 l. 3~002. mus. om kvinten under l. kvarten över en skalas grundton l. om treklangen på denna (under- l. överliggande) ton, underdominant. Höijer (1864). Det är eftersatsen, som är egendomlig därigenom att den slutar på subdominanten, vilket är unikt och förvånande. Rig 1959, s. 84.
Ssg (mus.): subdominant-ackord. SohlmanMusiklex. 4: 1001 (1952). —
(8) -DOMINANTISK10040 l. 01040 l. 3~1020, adj. [avledn. av -dominant] mus. som tillhör l. avser subdominanten. SohlmanMusiklex. 4: 752 (1952).
Spoiler title
Spoiler content