SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
SUBSTRAT substra4t, n.; best. -et; pl. = (Dalin (1854) osv.), äv. (numera mindre br.) -er (Gadolin InlChem. 19 (1798), Östergren (1950; angivet inom parentes)). Anm. Förr användes äv. den lat. formen substratum (i bet. 2). Lutteman Schulze KantCrit. 48 (1799).
Etymologi
[jfr t. substrat, eng. substrate, substratum, fr. substrat, substratum; av lat. substratum, substantiverat n. sg. av substratus, p. pf. till substernere, strö l. lägga under, av sub, under (se SUB-), o. sternere, breda ut o. d., besläktat med STRÅ, sbst.1, STRÖ, v.1 — Jfr SUBSTRATORIUM]
1) (i sht i fackspr.) konkret, om ngt som bildar det underlag l. den bädd (se d. o. 6 a, b) på vilket (vilken) ngt vilar l. den substans (se d. o. 3) varpå ngt grundar sig l. vari l. varpå ngt växer (upp) l. lever l. verkar o. d.; jfr 2. Gadolin InlChem. 19 (1798). Ämnet förhåller sig mera passivt vid produktionen, det bildar arbetets substrat, det är föremål för bearbetning, medan naturkraften aktivt medverkar, hjälper till att arbeta. EkonS 1: 203 (1891). Kromosomer .. (dvs.) de beståndsdelar i cellkärnorna hos växter, djur och människor, som utgöra det materiella substrat, till vilket den ärftliga konstitutionen är knuten. VetenskIDag 427 (1940). — särsk.
a) om mark (se MARK, sbst.1 5 b) l. jord (se d. o. 6) l. underlag o. d. som ngt växer på l. i. Det besynnerliga fenomenet, att djuren, utom sina vanligare förekommande parasit-djur, äro underkastade att tjena till substrat åt parasitiska växter. Sundevall ÅrsbVetA 1843—44, s. 12. Uppträdandet af de olika utvecklingsformerna (av växterna) beror på beskaffenheten hos substratet. BotN 1882, s. 161. De flesta arterna .. (av torrhetsälskande ”miniatyrväxter” på Gotland) äro starkt beroende av ett kalkhaltigt substrat. NatGotl. 212 (1946). — jfr KULTUR-, NÄRINGS-, ODLINGS-SUBSTRAT.
b) färg. pulver på vilkets partikelytor ett färgämne fixeras (så att ett substratpigment erhålles). Som substrat för utfällning av färglacker användas tungspat, kaolin, aluminiumhydroxid, vissa salter som bariumklorid eller alun tillsammans med soda. Bolin LevLivKem. 276 (1931). TNCPubl. 42 (1969).
2) i bildl. anv. av 1: underlag, grund (se GRUND, sbst.1 III 1 d), grundlag (se GRUND-LAG, sbst.1), grundval (se d. o. 2), fundament (se d. o. 3); stundom svårt att skilja från 1. LittT 1796, s. 213. All Episk Poësie fordrar nödvändigt såsom Substrat en Mythologie. Tegnér (WB) 2: 273 (1812). Wieselgrens skildringar sakna äfven allt biographiskt substrat. SvLittFT 1838, s. 349. Med substantiella glosor .. menas här sådana glosor, som ange något såsom varande, eller åtminstone tänkt såsom varande, ett ”föremål” för sig, ett underlag (”substrat”) för bestämningar. Noreen VS 5: 254 (1906). De hopade åren (betraktades) icke bara som en ärekrans utan även .. som en garanti för visdom och som ett substrat för magiska krafter. Malmberg Värd. 117 (1937). Arv 1949, s. 8. — särsk. språkv. om ursprungligt språk hos folk l. person som övergått till ett annat språk (varvid inflytande kan spåras från det gamla språket); motsatt: superstrat. Man har .. i stor utsträckning velat förklara vulgärlatinets sönderfallande i de olika romanska språken som beroende på olika substrat. 2SvUppslB (1955). Amerikanarnas heterogena etniska sammansättning, med en mängd olika grupper som talar engelska på diverse substrat. Sigurd Språkstrukt. 111 (1967).
Ssgr: (1 b) SUBSTRAT-FÄRG. färg. färgstoff som måste kombineras med substrat. HantvB. I. 1: 41 (1934). Krapplack är en typisk substratfärg. Därmed menas att färgen består av ett färgande ämne, som bringas att färga ett mer eller mindre täckande vitt stoff. Kumlien Oljem. 127 (1946).
(1 b) -PIGMENT. färg. färgpigment som fixerats på substrat. TNCPubl. 14: 92 (1951). SFS 1979, s. 1170.
Spoiler title
Spoiler content