publicerad: 1998
SUPPORT supå4rt l. -or4t, äv. sɯ-, r. l. m.; best. -en; pl. -er (VDAkt. 1704, nr 247, osv.), äv. -ar (DN(B) 1⁄8 1949, s. 3 (i annons)) ((†) -s BerC11Begrafn. 1697, s. C 3 b).
Ordformer
(soup- 1772. supp- 1697 osv.)
Etymologi
[av fr. (l. t.) support (ffr. support), till (f)fr. supporter, stödja, av lat. supportare, framskaffa, tillhandahålla, av sub, under (se SUB-), o. portare, bära, forsla (se PORTERA); i bet. 2 är ordet i 1900-talets svenska (delvis) inlånat från eng. support, till support, stödja, av ffr. supporter (se ovan). — Jfr SUPPORTERA]
1) om ngt sakligt med stödjande l. hållande l. bärande funktion; särsk.: stödjande ställning l. underlag l. stötta l. stöd o. d.; utom i a o. ss. förled i ssgr numera föga br. Nederst (på pelarna i Riddarholmskyrkan) wid pass 4 1⁄2 aln ifrån Gålfwet, war en stoor förgylt Consol med Dödhufwud uti och listen med Flors- och Gaze-Festoner utprydd, tienande til Support utaf hela det öfra wärcket. BerC11Begrafn. 1697, s. C 3 b. Jag hörde redan längesedan omtalas nödvändigheten af en support för Gust. Adolphs (dvs. statyns) häst. Porthan BrCalonius 299 (1796). Offeraltare, vilket utgöres av en stor flat sten, med 4 supporter av mindre stenar, som upphöja den från marken. AntT XX. 4: 22 (cit. fr. 1817). För att få banden olika breda, då olika bredder på kättingen önskas, är den lilla sammantagningsritten, som sitter på den support, genom vilken trådarna löpa närmast kronan, en vinkelritt. Hagberg o. Asklund Textilind. 207 (1924). — särsk.
a) tekn. om rörlig l. manövrerbar maskindel o. d. med uppgift att stödja l. uppbära l. hålla l. manövrera ngt; särsk. om stålhållare för skärverktyget på svarv l. borr- l. hyvelmaskin. Luttropp Svarfk. 147 (1839). Ledningsskrufvarne i supporten .. tjena till att föra stickeln. Ericsson Ur. 153 (1897). SvTeknOrdb. (1946; på svarv l. hyvelmaskin). Supportsvarvare arbetar vid maskiner med support, en anordning som gör att verktyget med rattar eller vevar kan manövreras i olika riktningar. SvYrkeslex. 2: 301 (1973). — jfr REVOLVER-, SCHABLON-, SPINDEL-, STANS-SUPPORT.
b) (†) om sköldhållare i det sv. riksvapnet. BerC11Begrafn. 1697, s. C 3 b. BrinkmArch. 1: 237 (1718).
2) stöd l. hjälp o. d.; i sht förr särsk. i fråga om ekonomiskt stöd. Manufacturerne beträffande, hvilka till ett rijkes vällstånd ingen ringa support gifva. RARP 16: 384 (1697). H:r Rector Magnificus androg wachtkarlarnas ansökning att kunna få ut den ringa support, som dem tilförene årl:n warit bestådd. ConsAcAboP 10: 144 (1711). Mot Rumänien fick den store boråsaren spela den föga avundsvärda rollen av ”kringskuren kung”. Den här gången torde han få bättre support. IdrBl. 1935, nr 112, s. 2. Vi har fört fram topparna i branschen och givit dem all tänkbar support. SDS 23⁄10 1974, s. 11. Genialitet behöver support för att kunna utvecklas. DN 21⁄3 1984, s. 7.
Ssgr (i allm. till 1 a): SUPPORT-SLIPMASKIN. tekn. Supportslipmaskin .. avsedd såsom komplettering av maskinutrustningen, då universalslipmaskin saknas. SvIndLex. 1: 268 (1948). LunaVM85 1343 (1984). —
-SVARV. tekn. svarv försedd med support. UB 6: 4 (1874). —
-SVARVARE. [jfr -svarv] tekn. person som har till yrke att sköta en supportsvarv. YrkesförtArbFörmedl. 11 (1936). —
(2) -TEKNIKER. (i fackspr.) (titel för) person som har till uppgift att ge kund datatekniskt stöd. DN 1⁄12 1994, Platsann. s. 9. —
-TRYCKARE. tekn. (titel för) person som har till yrke att bearbeta grövre plåt medelst ett tryckstål som är anbringat på en supportliknande anordning på svarv. YrkesförtArbFörmedl. 55 (1952). —
-TRYCKNING. tekn. jfr -tryckare. Sitt största tilllämpningsområde har supporttryckningen fått för slutlig formgivning av ett uppressat eller svetsat ämne. IngHb. 6: 456 (1954).
Avledn.: SUPPORTA, v. [jfr eng. support] (vard.) till 2: stödja (ngn l. ngt). DN 5⁄9 1989, s. 64. SvD 25⁄1 1992, 2: 14.
Spoiler title
Spoiler content