SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1998  
SUTARE 3tare2, förr äv. SUTAR l. SUTTARE, i bet. 1 m., i bet. 2 m. l. r.; best. -en, äv. -n; pl. =; äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SUTTER sut4er, m. l. r.; best. -n; pl. suttrar.
Ordformer
(sot- 1847—1886. suder, pl. 1664. sut- (-uu-, -w-, -th-) 1611 osv. sutar, pl. 1822 (möjl. felaktigt för sutare). sutt- c. 1716—1837. sutter 1886 osv. -ar 1624. -are 1611 osv.)
Etymologi
[fsv. sutare, swthar (i bet. 1, 2), sv. dial. sutare (säkert belagt endast i bet. 2); jfr fd. sud(h)ere, sutæræ, ä. d. sutær(æ) (d. suder, i bet. 1, 2), fvn. sútari (i bet. 1), nor. nn. sutar (i bet. 2), fht. sūtāri, mht. sūtære, sūter, skräddare, skomakare, feng. sūtere (eng. dial. souter, skomakare); ytterst av lat. sutor, skomakare, vbalsbst. till suere, sy (se SY); fiskbenämningen torde bero på anslutning till den stora gruppen fiskar med skomakarbenämning (knot, fjärsing, simpor, abborre, gös, spigg); se Kornhall SydsvFiskn. 159 ff. (1968); jfr äv. motsv. anv. av t. schumacher, schuster o. nl. schoenmaker. Anm. Den under SOTARE, sbst.2, anförda formen sutar är belägg på det här behandlade ordet (såvida det ej representerar fi. suutari, skomakare). — Jfr SCHUSTER, SOTARE, sbst.2, SUDARE, sbst.1]
1) skomakare; säkert anträffat bl. i ssgn SUTAR-SVÄRTA. Anm. till 1. Ordet uppträder ss. tillnamn i nedanstående källa, såvida det ej representerar fin. suutari, skomakare. Eskil Sutar. BtÅboH I. 2: 2 (1624).
2) karpfisken Tinca tinca Lin.; äv. ss. maträtt; jfr LINDARE, sbst.2, o. SKOMAKARE 2 a. Medelmåttighe Fiskar äre antingen Fiellfiskar eller Skinfiskar .. Skinfiskar äre Åålar, Neinöghor, Linner eller Swthare. Forsius Phys. 157 (1611). Sutare, har hvitt, löst, mört, smakligt, saftigt, födande, lättsmäldt kött. SÖdmann (1787) hos BBergius PVetA 1780, 2: 314. Sutaren förekommer i största delen af Europa från södra Italien upp till mellersta Sverige, och skall vara ganska vanlig i Ryssland. 1Brehm III. 1: 271 (1876). Sutare: kallas i Värmland Sutter, flerstädes Lindare, i södra Sverge Skomakare. Cederström RådInsjöfisk. 31 (1900). (Vinägersåsen) kan tillsättas betydligt mera senap och socker samt hackad dill .. Serveras då till skaldjur, lax och sutare. StKokb. 221 (1940). DjurVärld 6: 213 (1962). — jfr DAMM-SUTARE. Anm. till 2. I nedanstående källa uppträder ordet i en eljest icke anträffad bet.: landstrykare, lösdrivare o. d., såvida icke tryckfel föreligger för: sutlare. Ryktet höll i sig, att .. (mäster Hugo) gett sig af sjöledes, i sällskap med tio illa anskrifne våldsmän, tyska sutare, som han värfvat i Oslo. Lundegård DrMarg. 1: 130 (1905).
Ssgr (i allm. till 2): SUTAR-, äv. SUTARE-DAMM. damm avsedd för odling l. förvaring av sutare. LAHT 1907, s. 61.
-KÖTT. Rålamb 14: 98 (1690).
-LARV. ArkZool. IX. 4: 9 (1914).
-ODLING. särsk. abstr. SDS 31⁄1 1904, s. 2.
-SJÖ. sjö där sutare förekommer; jfr -damm. SDS 31⁄1 1904, s. 2.
-SLÄKTE(T). zool. om det till karpfiskarnas familj hörande släktet Tinca Cuvier. Nilsson Fauna 4: 282 (1853).
(1) -SVÄRTA. (†) skomakarsvärta. Schroderus Dict. 28 (c. 1635).
Spoiler title
Spoiler content