SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2000  
SYMPATI sym1pati4, r. l. f. (Runius (SVS) 3: 118 (1709) osv.) ((†) n. Nordenflycht (SVS) 2: 70 (1744), Wallenberg (SVS) 2: 92 (1771)); best. -n l. -en; pl. -er. Anm. Förr användes äv. den lat. formen symp(h)a-thia. Forsius Phys. 62 (1611; i bet. 4). Kempe Graanen 81 (1675; i bet. 4).
Ordformer
(förr äv. -th-, -ie, -j)
Etymologi
[jfr t. o. fr. sympathie, eng. sympathy; av lat. sympathia, av gr. συμπάϑεια, medkänsla, medlidande, överensstämmelse, till συμπαϑής, medkännande, medlidsam, ssg av σύν, samman (se SYN-), o. en bildning till den rot som äv. föreligger i PATOS. — Jfr SYMPATISERA, SYMPATISK]
1) om mental l. andlig överensstämmelse l. samstämmighet (i känslor o. d.) mellan personer; numera bl. med starkare l. svagare bibegrepp av 2; i sht i uttr. själarnas sympati o. d., om själsfrändskap. De Ädla själar röja sig på stunden för hwar andra, / Här är et hemligt Sympatie, hwarpå man ej får klandra. Nordenflycht (SVS) 2: 70 (1744). Jag lyckas ock at hennes älskling bli, / Och våra Själars sympathi, / Blott med mit lärda Biribi, / I hennes bröst en låga väcker. Kellgren (SVS) 5: 383 (1791). Själarnas sympati, den som är så stark att vederbörande bara behöver ge varann ett ögonkast för att åstadkomma ett fullkomligt tankeutbyte. Hedberg DockDans. 75 (1955). — särsk. (†) i speciellare anv.: enighet (se d. o. 4). Församlingen .. hafwer på lång tid icke warit i den renhet tukt, andakt och broderliga Sympathie, som anstår en rätt andelig lekamen eller broderskap. Rydén Pontoppidan 494 (1766). Weste FörslSAOB (c. 1817).
2) tillgivenhet, välvilja (härrörande från inlevelse i ngns l. ngras (l. ngts) själs- l. sinnestillstånd l. känslor o. d.), medkänsla; äv. i pl. Hysa (l. ha l. känna) stark (l. en viss) sympati för någon. Det fanns (l. rådde) en ömsesidig sympati dem emellan. Rademine Knigge 3: 92 (1804). (F. M. Franzéns) milda personlighet ingaf omotståndlig sympati. CDafWirsén i 3SAH 2: 473 (1887). NordRevy 1895, s. 5 (i pl.). Vi le åt den ivrande ungdomen, men vi le med sympati, ty ungdomen skall ivra. Karlfeldt Tank. 167 (1930). Mellan Helena och .. (H. Hamilton) var sympatin livlig och tankeutbytet stimulerande. Vallquist HNyblom 31 (1987). — särsk.
a) i pregnant anv.: medkänsla, medlidande. Swedberg Schibb. 299 (1716). Jag var ledsen ett par veckor för att inhösta sympati från omgivningen. Strömstedt MittLiv 1: 140 (1981).
b) i förbleknad anv., om persons positiva inställning (till ngn l. ngra l. ngt), gillande, uppskattning, bevågenhet; äv. om gillande osv. som ngn (l. ngra l. ngt) åtnjuter; ofta i fråga om inställning till politiskt parti l. regering l. nation o. d., särsk. i uttr. proletära (l. liberala l. konservativa o. d.) sympatier, sympatier för proletariatet osv.; ss. förled i ssgr äv. övergående i bet.: solidaritet (se d. o. 2); förr äv. i uttr. ha sympatier för sig, om ngt som väcker sympatier; i sht i pl. Hysa sympatier för ngn l. ngt. Hans personliga sympatier (och antipatier) hindrade honom att behandla frågan objektivt. Ministern försökte vinna allmänhetens sympatier. Han har mina odelade sympatier. De hade sympatierna på sin sida. Säfström Christina MoralTank. 9 (1756). Carl Johan bestämde (år 1810) sin och Sveriges politiska ställning, emot sina egna och till en stor del emot sitt folks äldre sympathier. Geijer I. 2: 275 (1844). Beväringslagen, som i många punkter hade ganska stora sympatier för sig. Samtiden 1871, s. 4. Jag har alltid sympatier för män af heder, och en sådan är hofjägmästaren. Idun 1888, s. 62. Såsom alla konstnärer var Walter Runeberg väl i behov av den beundran och sympati, som för de flesta artister utgör skapandets jordmån. Furuhjelm StigOron 208 (1935). Att börja med hade jag stor sympati för socialismen. Stormbom Linna SaarijärvMoar 274 (1959). En aristokrat med liberala sympatier. Melin Solmssen Prins. 194 (1981). — jfr REPUBLIK-, SOCIALIST-SYMPATI.
3) [jfr motsv. anv. av ry. simpátija] (numera bl. tillf.) om person som man känner sympati för: käresta, vän, älskling. Köp en ros, säger hon till ynglingen, köp åt er sköna flicka, åt ert hjärtas sympati! Riwkin o. Brick Inber Näkt. 15 (1931).
4) [bet.-utveckling ur 1] (numera nästan bl. i skildring av (i sht ä.) folkliga föreställningar) om mystisk l. magisk l. på annat sätt oförklarlig påverkan (till följd av fysiska l. kemiska l. själsliga egenskaper o. d.) mellan personer l. djur l. saker; äv. i utvidgad anv., dels om (ömsesidigt) påverkande kraft, dels om likhet l. överensstämmelse medförande (ömsesidig) påverkan. Dhet är allom bekant hwadh Sympathi eller wänskaap, Magneten hafwer til Järnet. RelCur. 294 (1682). (I rena källor finns) en öfwer alla måttton subtilig och genomträngelig spiritus eller Mercurius naturæ, som är makelös god och helsosam, hafwandes en stor jemlijkhet, sympathie eller wenskap med wåra lijfachtige andar. UHiärne 2Anl. 5 (1702). Dermed sade hon .. at hon altid hafft kiärlek til Riddaren .. at en Sympatie eller hemlig drifft, hade hafft samma wärkan hos Riddaren. Runius (SVS) 3: 118 (1709). Geld, myne Heeren, Geld! (dvs.: Pengar, mina herrar, pengar!) .. se bara, hvilket sympathie! knapt hade jag ordet ur munnen, förr än vi ha Holländare ombord. Wallenberg (SVS) 2: 92 (1771). Man träffar sådane, som sjelfwe falla, då de se andra få anstöt af fallande-sjuka. Jag påminner mig .. et exempel af en fallande-sjuk .. som genom sympathie förorsakade tre eller fyra andra personer anfall af denna sjukdom. GT 1788, nr 24, s. 2. Till (de oreflekterade sinnliga drifterna) höra (bl. a.) .. alt, hvad som kan hänföras till djurisk sympati. Nyblæus Forskn. III. 2: 109 (1888). Lindskog o. Zetterberg (1975). — särsk.
a) [huvudsakligen elliptiskt för SYMPATI-PATIENS] (†) i sg. best.: sympatipatiens. HbiblSällsk. 1: 415 (1839).
b) (†) om påverkan mellan kroppsorgan innebärande att (sjuklig) förändring hos ett organ leder till förändring hos ett annat. Key Inbj. 1892, s. 74 (c. 1730). Genom nervernes föreningar, och i synnerhet genom deras knutar, samt äfven genom föreningen imellan ådrorne och hinnorne, upkommer en sympathie, eller et medlidande, imellan äfven de aflägsnaste kroppsdelarne. Sönnerberg Loder 404 (1799). Barnlifvet utmärkes genom sina talrika, af obetydligaste functionella rubbning ofta framkallade, sympatier. Hygiea 1840, s. 358.
c) (†) om förment förmåga (hos ngt) att bota sjukdom utan kontakt med det sjuka organet l. gm magisk l. annan oförklarlig kraft; äv. [huvudsakligen elliptiskt för SYMPATI-KUR]: sympatikur. Landtgummorna hafwa en del särdeles maner at förwara Swinen frå siukdomar, hwilket kan anses, som en Sympathie. Dahlman Reddej. (1743). Wår följeslagare Eric Wetterquist berättade, at up i Swerige, til exempel i Östergöthland, bruka en del bönder .. hänga en Hummer-klo på boskapens hals, då de tro, at sjukdomen (dvs. blodsot) genom Sympathie skal botas. Kalm Resa 1: 48 (1753). För Tandwärk en Sympathie. Tag en spik och påta därmed tanden, som wärker, til desz blodet på spiken synes: slå den samma sedan in i en wägg eller ståck, så långt och hårdt, at ingen förmodeligen kan taga honom ut. Bruno Gumm. 132 (1762). Witriolens förmåga att stilla Blod igenom Sympathie. Rinman JärnH 781 (1782). Mot feber skäres hjertat ur en lefvande gädda, ätes upp rått, och gäddan kastas tilbaka i flytande vatten. Skall vara en god sympathie då det hjelper. JournSvL 1801, s. 286. Auerbach (1913).
d) [av eng. in sympathy with] (†) i uttr. i sympati med, betecknande att pris på vara följer pris på annan vara l. pris som gäller på annan marknad. Bomull högre i sympati med terminmarknaden i Liverpool. SD(L) 1896, nr 479, s. 7.
Ssgr: (2) SYMPATI-ADRESS. (numera föga br.) adress (se d. o. 3 a) uttryckande sympati; jfr -skrivelse. AB 20 ⁄ 11 1889, s. 3. Almquist-kretsen tog en aktiv del i opinionsbildningen i huvudstaden genom att verka för en sympatiadress till Geijer, och då denna .. avgick på första rättegångsdagen, stodo därunder namnen på MannaSamfunds medlemmar. 3Saml. 5: 98 (1924).
(2 b) -AKTION. aktion (se d. o. 1 c) uttryckande sympati; äv. o. i sht: aktion uttryckande solidaritet (se d. o. 2). De europeiska kommunisterna hade order att överallt i de olika länderna stöda de engelska arbetarna med storartade sympatiaktioner. Meurling KommunismSv. 29 (1950).
(2) -BEVIS. bevis (se d. o. 2) på sympati. Auerbach (1913). En hjälp var också yttervärldens många sympatibevis i form av blombuketter, telefonsamtal, brev eller kort. DN 29 ⁄ 8 1986, s. 21.
(2 b) -BLOCKAD. jfr blockad 3 slutet o. -strejk. SvUppslB 4: 160 (1930). På måndag .. inleder man vid Volvos fabriker i Sverige sympatiblockaden för de strejkande Volvo-arbetarna i Belgien. SvD 19 ⁄ 4 1978, s. 13.
(4) -BLÄCK. (†) ”sympatetiskt” bläck (se sympatetisk 1 b). Bromell Berg. 26 (1730). AB 29 ⁄ 4 1899, s. 3.
(2 b) -DEMONSTRATION. särsk.: demonstration (se d. o. 4 c β) av l. uttryckande sympati l. solidaritet. De sympatidemonstrationer, som under veckan ägt rum i Syrien för arabernas sak i Palestina, ha väckt stora bekymmer här (i Paris). SvD(A) 5 ⁄ 11 1938, s. 6.
(2) -FULL. jfr -fylld. Han bad att särskilt få framföra den norska kvinnans sympatifulla hälsning. Söderhjelm Prof. 442 (1913).
(2) -FYLLD, p. adj. om ngt sakligt: fylld (se fylla, v. 2) med sympati, sympatisk (se d. o. 4). De muntra, sympatifyllda eller lidelsefulla visorna af Robert Burns. Fröding Eftersk. 2: 85 (1910).
-FÖRHÅLLANDE. jfr förhållande 5.
1) till 2. Det gifna förhållande, som i hemmet skall höjas till förnuftig form är det naturliga sympatiförhållande, som inom hemmet finnes mellan man och hustru, föräldrar och barn, samt mellan syskon. FestskrBurman 300 (1910).
2) (numera bl. i skildring av ä. (folkliga) föreställningar) till 4. En märklig folkföreställning möter i tron på ett egendomligt sympatiförhållande mellan vissa gamla träd eller törnbuskar och vissa gamla gårdar: om det träd eller törne, vari blivit ”sat brand”, nedhöggs eller på annat sätt förstördes eller misshandlades, skulle den i mystisk rapport därmed stående gården brinna ned. Fatab. 1927, s. 139.
(2) -FÖRKLARING. förklaring (se d. o. 6) uttryckande sympati l. solidaritet. Lidforss SocJourn. 158 (1907). Det första dådet i Köln .. utlöste en storm av protester och även sympatiförklaringar för de skändade judarna. DN(B) 1960, nr 10, s. 4.
(4) -KRUT. (†) krut (se krut, sbst.2) som antänds på avstånd utan synlig kontakt med lunta l. dyl. Så hörde jag åhr 1714 .. att Lucidor kunnat præparera sympatikrut eller tända eld på fjerran ifrån honom liggande krut. CMBjörner (1738) i 2Saml. 2: 10.
(4) -KUR. (numera bl. i skildring av ä. (folkliga) föreställningar) kur (se kur, sbst.3 1) som verkar gm sympati, ”sympatetisk” kur (se sympatetisk 1). Hasselquist Resa 546 (1752). De wanliga sympathikurerna (mot näsblod) försummas sällan, såsom yttersta lillfingerledens omsurrning med en silkestråd, en guldrings hållande under tungan o. d. Lovén Anv. 71 (1838). En tid sköttes .. (patienten) efter alla fakultetens regler och föreskrifter, så kastade man om och tog sin tillflykt till kloka gummor och sympatikurer. Hedberg SvSkådesp. 2 (1884). Lindskog o. Zetterberg (1975).
(2) -KÄNSLA. jfr känsla 8 b. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 255 (1899).
(2 b) -LOCKOUT. jfr -strejk. SD 1900, nr 255, s. 7.
(2) -LÖS. (numera mindre br.) som inte väcker sympati; äv.: som inte känner l. visar sympati. Skildringen (av K. XII) är i vissa delar en ren karikatyr .. men man skönjer i alla fall en verklighet under den färgton, som ett sympatilöst eller rent af fientligt öga gifvit dem. Quennerstedt C12 2: 111 (1916). Dens. StrSkr. 1: 346 (1919).
Avledn.: sympatilöshet, r. särsk.: avsaknad av medkänsla. Sympatilösheten mot .. (infödingarna) är lika brutal som någonsin. Steffen Krig 2: 59 (1915).
(4) -MEDEL. (numera bl. i skildring av ä. (folkliga) föreställningar) medel (se medel, sbst. 13 b α) som verkar gm sympati, ”sympatetiskt” (se sympatetisk 1) medel. SAOL (1900). I flera länder har tidlösan än i dag användning som sympatimedel. Sålunda anses i Frankrike den i fickan burna löken avvända allt ont, och särskilt huvudvärk och diarré. Hewe VälsignVäxt. 130 (1939).
(2 b) -MÖTE. särsk.: möte (se d. o. 6) avhållet för att visa l. uttrycka solidaritet. De sympatimöten (för den ryska revolutionen), som i dessa dagar föranstaltats af de socialdemokratiska partierna rundt om i länderna (är), trots sin skäligen platoniska natur, icke alldeles meningslösa. Lidforss SocJourn. 237 (1907).
((2 o.) 4) -PATIENS. kortsp. om ett slags patiens som går ut på att två deltagare skall bli av med sina kort samtidigt. Topelius Dagb. 2: 185 (1835). Sympatipatiens .. Om .. alla korten kunnat tagas bort, har patiensen lyckats — ett bevis på ”sympati” mellan de två spelarna! PatiensB 64 (1917).
(2 b) -SKRIVELSE. skrivelse (se d. o. 3) uttryckande sympati; jfr -adress. Rönblom Tryckfr. 65 (1940).
(2 b) -STREJK. [jfr t. sympathiestreik, eng. sympathetic strike] om strejk av anställda i sympati l. solidaritet med anställda i annat förbund l. på annan arbetsplats. NordT 1893, s. 54. Om LO startar sympatistrejker för Handels och Beklädnads har vi (dvs. SAF) full beredskap för sympatilockouter. Arbetet(R) 7 ⁄ 4 1984, s. 6.
(2 b) -STREJKA. jfr -strejk. GHT 1905, nr 229 A, s. 3.
(2 b) -UTTALANDE. jfr -förklaring. Sympatiuttalande för den frivilliga skytterörelsen. Höglund Branting 2: 56 (1929).
(2) -VÅG. våg av sympati(yttringar). SvD(A) 7 ⁄ 6 1968, s. 9. Vad som görs gällande är att Rajiv (Gandhi) från en bra start och ridande på den sympativåg som uppstod efter moderns död nu har lämnat folket i sticket. SDS 23 ⁄ 11 1989, s. A17.
(2) -VÄCKANDE, p. adj. om person l. djur: som väcker l. åstadkommer sympati för sig; äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som väcker sympati (för ngn l. ngt). Sultan Saladin är en af historiens skönaste, mest sympativäckande uppenbarelser. Rydberg KultFörel. 6: 350 (1888). Ett dystert, men dock sympativäckande och gripande poem. FADahlgren (1890) i 3Saml. 16: 206. En sympativäckande innerlighet. NerAlleh. 1896, nr 20, s. 2.
(2) -YTTRING. yttring av l. uttryck för sympati, dels om planerat tillkännagivande av ngns sympati, sympatiförklaring, dels o. i sht om spontant sympatibevis. (Den franske presidenten) Loubets flärdlösa och nobla uppträdande vid de olika hofven förskaffade såväl honom som hans land öfverallt de hjärtligaste sympatiyttringar från folkets sida. 2NF 16: 1158 (1912). Den parlamentariska kommittén för utrikes ärenden anordnade en déjeuner till Brantings ära, och vid denna sympatiyttring voro representanter från alla partier närvarande. Höglund Branting 2: 227 (1929). Likväl saknades inte sympatiyttringar från hemlandet, röster som enträget vädjade till hans (dvs. Ola Hanssons) förmån. AÖsterling i 3SAH LXXIII. 4: 75 (1965).
(2 b) -ÅTGÄRD~02 l. ~20. jfr -aktion, -strejk. Motion i 1 kam. 1911, nr 90, s. 5. Flera av SACO:s underorganisationer .. har som sympatiåtgärd inträtt i konflikten genom nyanställningsblockader. TSvLärov. 1952, s. 131.
Spoiler title
Spoiler content