SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2000  
SYMPOSIUM sympå4sium, n.; best. -posiet; pl. -posier (äv. att hänföra till sg. symposion, Norrmann Eschenbg 1: 40 (1817) osv.), äv. -posia (numera mindre br., äv. att hänföra till sg. symposion, Zilliacus PilgrHellas 190 (1923)); äv. (numera mindre br., i bet. 1) SYMPOSION sympå4sion, n.; best. -posiet; pl. -posier l. -posia (se ovan).
Ordformer
(-ion 18681998. -ium 1681 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. symposium, fr. symposium, symposion, lat. symposium; av gr. συμπόσιον, dryckeslag, gästabud, ssg av σύν, samman (se SYN-), o. en bildning till den rot som äv. föreligger i πότης, drickare; jfr gr. συμπίνω, dricker tillsammans, o. lat. potare, kraftigt dricka (jfr POKULERA). — Jfr SYMPOTISK]
1) (med ngt vitter prägel) dryckeslag (se d. o. 1, 2); särsk. i fråga om forngrekiska l. fornromerska förh.; äv. oeg. l. bildl. ConsAcAboP 5: 155 (1681). Hur fort de tiderna förrunno / Och lemnade åt annat rum, / Då du och jag hvar andra funno / Vid månget gladt symposium! CVAStrandberg 1: 273 (1876). Få ha som .. (M. Dauthendey) kunnat tolka färgernas rörliga värld och världen som färg, ögats symposier och reselivets mystik. Malmberg Värd. 51 (1937). Hans patriarkaliska värdighet blev emellertid ej så litet naggad i kanten, när han en tidig morgon, glad i hatten efter ett starkt symposium, trillade genom fönstret ut på gatan. Nilsson Anekd. 11 (1946). DN(A) 22 ⁄ 10 1963, s. 23 (i fråga om förh. i antikens Grekland o. Rom). — särsk. [bet. har sitt ursprung i Platons dialog Symposion, som i ramberättelsen skildrar ett dryckeslag med bildad konversation] dryckeslag l. måltid med lättsam, bildad konversation o. förströelse; bordssamtal. De så kallade Symposier eller Grekernas lärda måltider. Norrmann Eschenbg 1: 40 (1817). Denna krets som här brukade samlas i solnedgången liksom till en andlig måltid, utan bord och bägare, ett slags själarnas symposion, där utsväfningarna enligt Alkibiades endast voro intellektuella. Strindberg HMin. 1: 59 (1905). Ingen kunde så som han njuta av litterärt och konstnärligt färgade symposier. KAsplund (1946) hos Laurin LivKonst 37. Ett symposion var tredje vecka där vi tillsammans med våra gäster förnöjer oss med samtal. RöstRadioTV 1962, nr 42, s. 37.
2) (symposium) [av motsv. anv. av eng. symposium; bet.-utveckling ur 1 slutet] (förhållandevis liten) sammankomst (med speciellt inbjudna deltagare) för dryftande av vetenskapliga l. politiska frågor o. d.; jfr KONFERENS. Anordna ett symposium. (Av)hålla ett symposium. Deltaga i ett symposium om miljöförstöring. Ymer 1952, s. 259. Den vetenskapliga delen av många sammankomster har .. fått karaktären av symposier. Bergstrand SvLäkS 62 (1958). Denna bok har sitt ursprung i ett symposium organiserat av Luxemburgs matematiska sällskap 1992. Lychnos 1996, s. 352.
Ssgr (i allm. till 2): SYMPOSIE-BIDRAG~02 l. ~20. bidrag (se d. o. a) till symposium. De .. tre symposiebidragen behandlar samtliga den intellektuella historien. Lychnos 197778, s. 285.
-BOK. bok som utgörs av symposiebidrag. ForsknFramst. 1977, nr 4, s. 25.
-FÖREDRAG~102, äv. ~200. föredrag (se d. o. 2) hållet vid symposium. SvD(A) 2 ⁄ 12 1966, s. 3.
-SKRIFT. jfr -bok. Fornv. 1981, s. 55.
(1, 2) -STÄMNING. (numera bl. mera tillf.) särsk. till 1: stämning l. atmosfär som utmärker (deltagarna i) ett symposium. BBergman i 3SAH 51: 263 (1940).
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. om verksamheten att återkommande ordna symposier. LGyllensten i 3SAH LXXXV. 2: 5 (1977).
Spoiler title
Spoiler content